DET SYNLIGA BARNET BARNS PERSPEKTIV I KVALITETSARBETET HUR LYSSNAR VI PÅ BARNEN? MARTINA LUNDSTRÖM FINLANDSSVENSK UTBILDNINGSKONFERENS HELSINGFORS SEPTEMBER 2017
MARTINA LUNDSTRÖM PEDAGOGISTA OCH UTBILDNINGSKONSULT Kontakt: Hemsida: www.martinalundstrom.se Blogg:Mötesplats för lärande (blogg.martinalundstrom.se) Lärarförlaget, 2016 Facebook: Mötesplats för lärande Instagram: motesplatsforlarande Twitter: @MartinaL71 Lärarförlaget, 2014
VARFÖR SKA VI LYSSNA PÅ BARNEN?
JANUZ KORCZAK 1887-1942 polsk-judisk läkare, författare och barnpedagog Det finns inga barn - de är människor. Hans tankar la grunden till den första barnkonventionen.
BARNKONVENTIONEN slår fast att barn är en människa under 18 år. att varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet och att barnets åsikt ska beaktas. Foto: Sofia Eliasson
LAGEN OM SMÅBARNSPEDAGOGIK Syftet med småbarnspedagogiken som avses i denna lag är att: Trygga ett verksamhetssätt som respekterar barnet. Utveckla barnets förmåga till samarbetet och växelverkan. / / Vägleda barnet mot ett samhällsmedlemskap. Säkerställa barnets möjligheter att få delta i och påverka sådana angelägenheter som berör barnet självt. (Kap 1, 2a ) Foto: Sofia Eliasson
GRUNDERNA FÖR PLANEN FÖR SMÅBARNSPEDAGOGIK Småbarnspedagogiken bygger på uppfattningen om barndomens egenvärde. Varje barn är unikt och värdefullt precis så som det är. Alla barn har rätt att bli hörda, sedda, tagna i beaktande och förstådda som individer och som medlemmar i sin grupp. Barnet har rätt att uttrycka sig, sina tankar och åsikter samt bli förstådda utgående från sina egna förutsättningar att kommunicera och uttrycka sig. Småbarnspedagogiken främjar det finländska samhällets demokratiska värderingar så som likvärdighet, jämlikhet och mångfald. Foto: Sofia Eliasson
Förmåga att delta och påverka Förmåga att delta och påverka på ett aktivt och ansvarsfullt sätt lägger grunden för en demokratisk och hållbar framtid. Det förutsätter att individen har förmåga och vilja att delta i den gemensamma verksamheten och litar på sina möjligheter att påverka. Till barnens rättigheter hör att bli hörda och att vara delaktiga i frågor som påverkar deras liv. Inom småbarnspedagogiken respekterar man dessa centrala demokratiska principer. Småbarnspedagogiken har som uppdrag att stödja barnens växande förmåga att delta och påverka samt att uppmuntra barnen att ta egna initiativ. Att bemöta barnen med respekt, ta hänsyn till deras tankar och bemöta deras initiativ stärker barnens förmåga att delta och påverka. Barnen ska planera, genomföra och utvärderaverksamheten tillsammans med personalen. Barnen lär sig då samtidigt att kommunicera och att förstå betydelsen av gemensamma regler, överenskommelser och tillit. Personalen ska se till att varje barn har möjlighet att delta och påverka. Genom att delta och påverka utvecklas barnens uppfattning om sig själva, deras självförtroende ökar och deras sociala färdigheter utvecklas. Ur Grunderna för planen för småbarnspedagogik, s 19f
Jag ser en viktig skillnad mellan att vara förälder, eller vuxen i största allmänhet, och att vara pedagog i förhållande till barn. Det som avgör varför pedagogen med nödvändighet behöver reflektera över och synliggöra sina perspektiv är hennes offentliga uppdrag som yrkesmänniska, som har att följa de måldokument som samhället anger. Elisabeth Arnér, 2006
MÄNNISKOR VARFÖR ÄR DET VIKTIGT ATT BARN HAR INFLYTANDE I FÖRSKOLAN? SAMHÄLLET
[ inflytande] påverkan, inverkan, influens, betydelse, makt, auktoritet
ATT KOMMA IGÅNG MED ETT SYSTEMATISKT UTVECKLINGSARBETE 1. VAD INNEBÄR INFLYTANDE? 2. VARFÖR ÄR DET VIKTIGT ATT BARN HAR INFLYTANDE I FÖRSKOLAN? 3. HUR SER DET UT IDAG - NULÄGET?
Pathway to Participation 1. Barn blir lyssnade till 2. Barn får stöd i att uttrycka sina åsikter och synpunkter 3. Barns åsikter och synpunkter beaktas och tas på allvar 4. Barn involveras i beslutsfattande processer 5. Barn delar inflytande och ansvar över beslutsfattande med vuxna Harry Shier, 2001
ATT KOMMA IGÅNG MED ETT UTVECKLINGSARBETE 1. VAD INNEBÄR INFLYTANDE? 2. VARFÖR ÄR DET VIKTIGT ATT BARN HAR INFLYTANDE I FÖRSKOLAN? 3. HUR SER DET UT IDAG - NULÄGET? 4. HUR KAN VI UTVECKLA VÅRT ARBETE MED BARNS INFLYTANDE I FÖRSKOLAN?
INDIVIDNIVÅ ARBETSLAGSNIVÅ ORGANISATIONSNIVÅ www.handikappförbundet.se
ATT FORMULERA EN VISION En vision är framtidsinriktad och beskriver vad man vill uppnå med verksamheten. Ur Lärandebaserad skolutveckling - Lärglädjens förutsättningar, förverkligande och resultat av H Scherp (2014, s 178) VÅR FÖRSKOLA SKA BLI EN DEMOKRATISK SAMHÄLLSARENA
VÅR VERKSAMHETSIDÉ -HUR SKA VI GÖRA FÖR ATT NÅ VISIONEN?
VERKSAMHETSIDÉ - VÄGEN MOT VISIONEN En verksamhetsidé beskriver vad som behöver känneteckna verksamheten för att man ska uppnå det man vill uppnå. Ur Lärandebaserad skolutveckling - Lärglädjens förutsättningar, förverkligande och resultat av H Scherp (2014, s 178) Vad finns det i vår verksamhet idag som vi kan använda och vidareutveckla för att nå visionen? Vad behöver vi förändra/ta bort/lägga till för att nå visionen?
VERKTYG FÖR FÖRÄNDRING (kvalitetsaspekter, påverkansfaktorer) FÖRHÅLLNINGSSÄTT/KOMMUNIKATION ORGANISATION MILJÖ/MATERIAL
BETYDELSEFULLT FÖR ATT STÖDJA FÖRÄNDRINGSARBETET: Se till att alla pedagoger förstår demokratiuppdraget och tar det på allvar. Erbjuda barnen forum där de blir lyssnade på och där deras tankar tas på allvar. Erbjuda barnen språk så att de kan uttrycka sig och kommunicera sina tankar och intentioner.
UTTRYCKSFORMER/SPRÅK LPFÖ 98/16 Lek Drama Sång Musik Rytmik Dans Rörelse Bild Form KonstrukBon Teknik MulBmedia och informabonsteknik Tal Tecken SkriG MatemaBk Ur Sveriges Läroplan för förskolan (1998/16)
EXEMPEL PÅ MÅL: Verksamheten ska stimulera alla barn att uttrycka sina tankar och åsikter genom lera.
UPPFÖLJNING - Hur går det? (oktober) Dokumentationen visar att lerbordet blivit en mötesplats där barn som vi inte tidigare sett kommunicera med varandra skickar lera och verktyg mellan varandra, utbyter ord, sjunger sånger tillsammans och leker lekar. När vi filmade fick vi syn på att det händer ganska ofta att vi pedagoger tar över barnens samtal, trots att vi beslutat att tillämpa ett lyssnande/ tyst förhållningssätt. Filmerna visar att kommunikationsutrymmet för barnen minskar när vi pratar och ställer frågor. Vi som trott att det är tvärtom - att våra frågor ökar barnens kommunikation.
Det är vi som ska försöka förstå barnen, inte de som ska försöka förstå oss Martina Lundström (2017)
UPPFÖLJNING - Hur går vi vidare? (oktober) Vi behöver ta reda på vilka barn som aldrig använder leran? Hur stimulerar vi dem till att vilja pröva? Vi behöver göra dokumentationen av det som händer vid lerbordet mer tillgänglig för barnen, så att de kan ge sitt perspektiv på sitt utforskande.
BARNS PERSPEKTIV KOMMER TILL UTTRYCK genom de val de själva har möjlighet att göra. genom det de skapar - deras alster. genom de val vi vuxna gör. Vad vi väljer att lyssna på. Vad vi väljer att gå vidare med.
Förslag på frågor till dokumentationen: 1. Vad håller barnet/barnen på att undersöka? 2. Vilka frågor skulle vi kunna tänka sig att barnet/ barnen ställer sig (hypotetiskt)? 3. Vad är undersökningsbart? 4. Hur skulle man kunna utmana barnet/barnen att undersöka detta vidare?
BARNS PERSPEKTIV KOMMER TILL UTTRYCK genom de val de själva har möjlighet att göra. genom det de skapar - deras alster. genom de val vi vuxna gör. Vad vi väljer att lyssna på. Vad vi väljer att gå vidare med. genom att de har tillgång till alster och dokumentation som de kan ge sitt perspektiv på och använda på sätt som de väljer. genom att de är med och gör dokumentationen.
REVISITA - ÅTERBESÖKA Titta bakåt för att kunna gå framåt. Reflektion tillsammans med barnen ger ledtrådar till oss om vad som är viktigt för barnen. ökar förutsättningarna för barnen att utöva inflytande och känna sig delaktiga. ökar förutsättningarna för barnen att få syn på sitt eget lärande.
[erinra] att pedagogerna får barnen att rekapitulera och återskapa händelser och berättelser (Skolverket, 2015)
TÄNK IGENOM: Dokumentationens syfte Dokumentationens form Dokumentationens innehåll Dokumentationens layout Dokumentationens placering
SÄTT BARNEN I RELATION TILL DOKUMENTATIONEN! I mindre grupper - lyssna, samtala, sätt ord på Placera ut dokumentation i miljöerna; att flytta på, att rita på, bygga på, forma på, inspireras av osv tillgänglig på barnens villkor Projicera upp bilder och filmer som kulisser i miljöerna. Observera och dokumentera barnens reaktioner och uttryck i mötena med dokumentationen. Barnens alster är också dokumentation. Använd dem som reflektionsunderlag. Låt det ta tid
Datum: PLANERINGS- o REFLEKTIONSUNDERLAG ERBJUDANDE SYFTE MEDVERKANDE BARN VAD HÄNDE? BARNENS REFLEKTIONER PEDAGOGERNAS REFLEKTIONER HUR GÅR VI VIDARE UTIFRÅN BARNENS RESP VÅRA REFLEKTIONER? NYA FÖRSLAG?
BARN SOM DOKUMENTATÖRER
VERKSAMHETENS+UTVECKLINGSPLAN+FÖR+PEDAGOGISK+DOKUMENTATION!! Avd:+ Här+befinner+vi+oss+idag+ Hit+ska+vi+ha+nåH+år+1+ Utvärdering+ J+Hur+har+det+gåH?+ HANTVERKET+ "!Vilka!dokumenta/onsverktyg!vi!behärskar.! "!Vilka!dokumenta/onsverktyg!vi!använder!regelbundet.! "!Vilka!dokumenta/onsverktyg!barn!erbjuds.! "!Vilka!dokumenta/onsverktyg!barn!använder! regelbundet.! "!Vi!väljer!dokumenta/onsverktyg!u/från!vad!vi!ska! försöka! fånga!och!granskar!våra!val!kri/skt.! KOMMUNIKATIONEN+ Ur Det synliga barnet - barns perspektiv i kvalitetsarbetet (Lundström, 2016)
Uppföljningsfrågor: Erbjuder vår miljö alla uttrycksformer? Har alla barn tillgång till alla uttrycksformer? Har alla barn tillgång till forum där de får möjlighet att uttrycka sitt perspektiv? Har alla barns perspektiv tagits i beaktande?
Barns berättelser skapas genom deras egen medverkan, vuxnas medverkan och sammanhanget runt dem. Det inkluderar hur du och jag läser dem och funderar över dem. Vårt ansvar är att inte bara ta emot information, utan att kliva in i en kreativ cirkel av lyssnande och ansvar. Det är den här cirkeln av mänskliga relationer som vi behöver ge oss in i och försöka nysta upp för att ge de etiska diskussionerna nytt liv, för att de ska berikas och breddas. John Wall, 2010 (fritt översatt)
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE - ATT TA KONTROLL ÖVER VERKSAMHETENS UTVECKLING
LIKVÄRDIGHET Avsikten med den nationella styrningen av småbarnspedagogiken är att skapa likvärdiga förutsättningar för en helhetsmässing uppväxt, utveckling och lärande för de barn som deltar i småbarnspedagogiken. Ur Grunderna för planen för småbarnspedagogik, s 3