Årsredovisning 2014
SPARBANKSSTÄMMA med sparbankens huvudmän hålles på Ivetofta Sparbank i Bromölla torsdagen den 23 april kl 18.30. 2
INNEHÅLL VD:s kommentarer 4 Förvaltningsberättelse 6 Fem år i sammandrag 8 Resultaträkning 11 Balansräkning 12 Eget kapital 13 Kassaflödesanalys 14 Noter till de finansiella rapporterna 15 Revisionsberättelse 46 Företagsstyrning 47 Huvudmän, styrelse mm 48 Foto omslag och sid 4: Åke Nilsson Org nr: 538201-3109 Säte: Bromölla 3
VD:s kommentarer OMVÄRLDSANALYS Långsam global återhämtning Den globala ekonomin uppvisade en mixad bild under 2014 där USA visade framfötterna medan återhämtningen i eurozonen blev en besvikelse. Arbetsmarknaden i USA utvecklades starkt och tillväxten var högre än väntat, gynnad av sjunkande energipriser och lägre räntor. Hushållens konsumtion, som utgör mer än två tredjedelar av ekonomin, svarade för merparten av tillväxtökningen. Även om den amerikanska BNP-tillväxten varvade ned till 2,6% i det fjärde kvartalet 2014 från närmare 5% i det tredje kvartalet är den amerikanska centralbanken (Federal Reserv) positiv om den amerikanska ekonomin. Efter att ha avslutat sina obligationsköp i höstas står Federal Reserv i begrepp att höja sin viktigaste styrränta under 2015 för första gången sedan 2007, även om ett lågt underliggande inflationstryck reser frågor om tidpunkten för en räntehöjning. I euroområdet blev tillväxten svagare än förväntat där den ökade geopolitiska osäkerheten till följd av Ukraina-krisen och sanktionerna gentemot Ryssland kan ha haft en negativ påverkan på den europeiska konjunkturen. Inflationen i eurozonen fortsatte att sjunka och risken för en deflationistisk utveckling bidrog till att Europeiska Centralbanken (ECB) sänkte styrräntan till rekordlåga 0,05% i höstas. ECB:s beslut om ett omfattande uppköpsprogram av obligationer motsvarande 1 miljard euro fram till september 2016 var ytterligare ett steg för att motverka den sjunkande inflationen och stärka tillväxten. Den okonventionella penningpolitiken från ECB bidrog till att statsobligationsräntorna föll ytterligare inom EMU till rekordlåga nivåer. Detta har även satt avtryck på valutamarknaderna där euron har påtagligt försvagats mot dollarn. Även tillväxtekonomierna uppvisade en splittrad utveckling under 2014. Den kinesiska tillväxten växlade ned ytterligare och i slutet av förra året var BNP-ökningen 7,3% i årstakt vilket är den lägsta takten på flera decennier. Detta är dock delvis en medveten strategi för att minska obalanserna i ekonomin. Växande obalanser i den brasilianska ekonomin och bristande reformer drog ned tillväxten ytterligare under fjolåret medan den indiska ekonomin börjat skörda frukterna av de strukturreformer som har implementerats. Hushållen driver svensk ekonomi Den svenska ekonomin uppvisade en förhållandevis stabil utveckling under 2014 trots inrikespolitisk osäkerhet och svag tillväxt i Europa. BNP steg med 2% under fjolårets tre första kvartal och drevs av en ökad inhemsk efterfrågan där privata konsumtionen och bostadsinvesteringarna svarade för merparten av uppgången. Hushållssektorn stimulerades av låga räntor, stigande realinkomster och en ökad sysselsättning. Den inhemskt drivna tillväxten har även satt avtryck i den privata tjänstesektorn som växte med dryga 3% under 2014. För svensk exportindustri var utvecklingen den motsatta där den svaga omvärldsefterfrågan, inte minst i euroområdet, ledde till en fortsatt minskad industriproduktion och medioker exportutveckling. Inflationen i svensk ekonomi sjönk ytterligare under 2014 och i genomsnitt föll konsumentpriserna med 0,2% jämfört med 2013. Samtidigt sänkte Riksbanken sin reporänta, till historiskt låga noll procent. Den låga svenska inflationen, fallande inflationsförväntningar och ECB:s expansiva penningpolitik sätter ytterligare press på Riksbanken att genomföra fler penningpolitiska åtgärder för att på sikt kunna nå inflationsmålet på 2%. Riksbankens räntesänkningar samtidigt som framtida räntehöjningar förskjutits på framtiden har lett till en svagare krona, i synnerhet mot den amerikanska dollarn men även gentemot euron, vilket på sikt kan stödja svensk exportindustri. LOKAL UTVECKLING Ivetofta Sparbanks arbete för lokal utveckling I förra årets VD-kommentar skrev jag att Bromölla kommun är Ivetofta Sparbanks verksamhetsområde och att det är viktigt för bankens framtid att Bromölla och övriga delar av kommunen utvecklas på ett positivt sätt. Jag skrev också om att banken vill vara en aktiv part i arbetet med att skapa ett aktivt Bromölla inför framtiden. Ivetofta Sparbank har en tradition av att stödja lokala föreningar och organisationer och det har vi under 2014 utvecklat ytterligare. Långsiktigt är det viktigt att vi ger våra yngre generationer goda förutsättningar för 4
att utveckla en entreprenörsanda som ska ge oss duktiga lokala företagare även i framtiden. Det är de små och medelstora lokala företagen som till stor del kommer att vara de som erbjuder arbetstillfällen framöver. Exempel på vårt engagemang under 2014 är: Flera informationsträffar i skolorna om hushållsekonomi. Deltagande i Ung Företagsamhets aktivitet Tankeverkstad i årskurs 8. Utökat samarbete med Ung Företagsamhet genom att finansiera två stycken olika utbildningsprogram i kommunens samtliga grundskolor, Vårt samhälle i årskurs 4 och Min framtid och ekonomi i årskurs 9. Samarbete med Bromölla Nyföretagarcentrum, med Starta eget-träffar och en informationskväll med tidigare elitsimmerskan Johanna Sjöberg som föreläsare. En av huvudarrangörerna till Företagarnas Afton där priserna till Årets Företagare 2013, Årets Nyföretagare 2013 och Årets UF-stipendiater 2013 delades ut. Som avslutning på kvällen underhölls de nästan 200 gästerna av Wizex, med delar av deras show I folkparkens tjänst. 2014 i Ivetofta Sparbank Förra året blev ett bra år för Ivetofta Sparbank. Banken gjorde sitt näst bästa rörelseresultat genom bankens historia (läs mer detta under nästa rubrik), och vi har en positiv trend vad gäller kundtillströmning och vår marknadsandel i vårt verksamhetsområde är stark. En position som vi hoppas kunna förstärka ytterligare under kommande år. Förutom att attrahera nya kunder så är det viktigt för oss att utveckla relationen och affären med våra befintliga kunder. Bankens medarbetare gör ett otroligt bra och viktigt arbete i mötet med våra kunder. Utvecklingen mot ökad digitalisering går i snabb takt och genom vårt samarbete med övriga sparbanker och Swedbank kan vi vara med och erbjuda tjänster och produkter som ligger i absolut framkant av den tekniska utvecklingen. Varje dag träffar våra rådgivare kunder för att ge dem en bild över deras ekonomi och visa produkter och tjänster som kan förenkla deras sätt att lösa sina vardagliga bankärenden. Allt fler av våra kunder använder Mobil- och Ipad-banken, en annan tjänst som växer fort är Swish. Kundernas förändrade beteende och sätt att möta banken är något som vi följer noga. Trots den tekniska utvecklingen är vi övertygade om att det personliga mötet mellan rådgivare och kund kommer att vara viktigt även i framtiden. Att erbjuda lokala kontor med personlig service och rådgivning av hög kvalitet är något som vi ser som en viktig uppgift även framöver. Bankens resultat 2014 Bankens rörelseresultat för 2014 hamnade på 20 274 tkr, det näst bästa i bankens 110-åriga historia. Det sjunkande ränteläget och de allt mindre marginalerna har gjort att bankens räntenetto sjunker för tredje året i rad. Räntemarginalen uppgick till 1,85% jämfört med 1,94% för 2013. Räntenettot för året blev 37,1 mkr jämfört med 38,5 mkr året innan, en minskning med 3,7%. Under året har banken ökat sitt innehav av aktier i Swedbank AB och vid årets slut ägde banken 407 500 aktier. Utdelningen från innehavet uppgick under året till 4 mkr. Provisionsnettot var i stort sett oförändrat och uppgick till 10,6 mkr (10,8 mkr). Kostnadsposterna uppgår till totalt 32,6 mkr vilket är en minskning med 1,5 mkr mot 2013. Förändringen beror på lägre reserveringar och konstaterade kreditförluster vilka tillsammans uppgick till 3,3 mkr jämfört med 4,9 mkr året innan. Vad gäller balansräkningen kan vi konstatera att vi har en bra trend vad gäller att attrahera inlåning från våra kunder och under 2014 ökade inlåningen från allmänheten med över 70 mkr. Vi har under några år valt att flytta bolån från egen balansräkning till Swedbank Hypotek. Den ökade inlåningen och vår nu goda likviditetssituation har gjort att vi återigen ökar vår utlåning till allmänheten i vår egen balansräkning. Utlåningen till allmänheten ökade under året med drygt 50 mkr. Framåtblickande Under hösten 2014 sänkte Riksbanken reporäntan till historiskt låga nivåer och vid årsskiftet var den 0% och när detta skrivs, i början på mars månad, har Riksbanken sänkt reporäntan till negativ ränta för första gången i historien. Vad detta innebär för Sverige och för oss som bor och verkar här vet vi inte idag. Läget kommer att innebära nya utmaningar, inte minst för oss som arbetar i bankvärlden. Under de senaste åren, och kanske särskilt mycket, under 2014 har vi inom branschen diskuterat den utveckling som vi ser i kundernas sätt att använda banken. Ord som nämns ofta är globalisering, urbanisering och digitalisering, tre trender som skapar utmaningar i att attrahera de nya kommande generationerna. Att möta de unga kunderna och vara ett bra lokalt alternativ för dem när det gäller att välja bank är viktigt för oss. Vi arbetar också aktivt med att möta ungdomar och informera om vikten av en sund hushållsekonomi. Samtidigt som vi vill ligga i framkant vad gäller tekniskt utveckling av banktjänster så vet vi att det finns kunder som inte vill eller kan använda sig av den senaste tekniken och för oss är det viktigt att finnas till även för dem. Vi har ett utbud av tjänster och produkter som ingen annan bank i Bromölla kommun, vi har två fullservicekontor inom kommungränsen och det kan vi ha tack vare våra många kunder som gör det möjligt. På årsredovisningens omslag ser vi en vy från Humletorkan med Näsums kyrktorn som sträcker sig över trädtopparna. Vår ambition är att fortsätta vara en egen sparbank med stark lokal förankring och med kyrktornsprincipen som en viktig del i vår framtid. Vi som arbetar i banken ser fram emot ett nytt år tillsammans med våra kunder, och både gamla och nya kunder är välkomna in till oss på våra kontor för att möta vår kunniga och serviceinriktade personal. Vi finns till för och tack vare våra kunder! Bromölla i mars 2015 Christian Jönsson 5
Redovisning för verksamhetsåret 2014 Styrelsen för Ivetofta Sparbank i Bromölla får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2014, sparbankens 110:e verksamhetsår. Förvaltningsberättelse Allmänt om verksamheten Ivetofta Sparbank i Bromölla bildades 1905 och bankens verksamhetsområde är Bromölla kommun. Vi är en självständig och starkt lokalt förankrad sparbank. Vi erbjuder genom våra två fullservicekontor en service som vi är ensamma om i vårt verksamhetsområde. Vår kundbas består av såväl privatpersoner, lantbruk, andra företag och organisationer och vi eftersträvar alltid en nära relation som ska bidra till trygghet och långsiktighet. Bankens affärsidé är att vara en självständig fullservicebank med bas i Bromölla kommun. Genom hög kompetens, behovsanpassade produkter och tjänster samt korta beslutsvägar bidrar vi till ekonomisk utveckling och skapar långsiktig trygghet för våra kunder. Genom uthållig lönsamhet kan vi vara delaktiga i en positiv samhällsutveckling. En sparbank ska bidra till utveckling inom sitt verksamhetsområde och låta bankens vinster gå tillbaka till bygden och de människor och företag som verkar i den. Genom att stödja det lokala föreningslivet och erbjuda kreditgivning till företags och privatpersoners investeringar arbetar Ivetofta Sparbank för en positiv samhällsutveckling. Vi vill också genom information om vardagsekonomi, inte minst i skolorna till våra barn och ungdomar, bidra till en ökad medvetenhet om vikten av en sund ekonomi och ett eget sparande. Utveckling av sparbankens verksamhet, resultat och ställning Personal och utveckling Medelantal anställda under 2014 var 20 st vilket är en minskning med en anställd jämfört med året innan. För banken är det viktigt att vara en arbetsgivare som arbetar kontinuerligt med vidareutbildningar och erbjuder möjlighet till utveckling för våra medarbetare. Förutsättningarna att driva bank förändras hela tiden och regelverken utvecklas och det gäller att hålla sig ajour med förändringar och att anpassa verksamheten löpande. Personalens kompetens är viktig för att banken ska kunna behålla och även arbeta för att förstärka sin starka marknadsposition i sitt verksamhetsområde. Resultat Rörelseresultatet, före bokslutsdispositioner och skatt, uppgick till 20 274 tkr (19 735 tkr). Räntemarginalen Affärsvolym, tkr 2014 2013 Utlåning till allmänheten, inkl. garantier 1 513 106 1 459 151 Förmedlad utlåning, i huvudsak Swedbank Hypotek AB 432 055 448 193 Inlåning från allmänheten 1 594 239 1 522 025 Förmedlade placeringar, i huvudsak Swedbank Robur AB 749 382 649 216 Övriga 517 313 435 112 Total affärsvolym 4 806 095 4 513 697 Bankens affärsvolym ökade under året med ca 292 mkr vilket motsvarar en ökning på 6,5%. Affärsvolym, 4.806 mkr Inlåning 1.594 Förmedlade placeringar 750 Utlåning 1.513 6 Övrigt 517 Förmedlad utlåning 432
blev 1,85% (1,94%) och räntenettot, skillnaden mellan intäkts- och kostnadsräntor, har minskat med 3,7%, från 38 525 tkr till 37 078 tkr. Räntenettot belastas med avgift för insättningsgarantin med 1 097 tkr (1 113 tkr) samt kostnad för stabilitetsavgift med 599 tkr (554 tkr). Bankens aktieinnehav i Swedbank gav under året en utdelning på 4 040 tkr (3 819 tkr). Bankens reserveringar och konstaterade kreditförluster uppgår till 3 271 tkr (4 887 tkr), en kreditförlustnivå på 0,2% (0,3%). Inlåning Sparbankens inlåning från allmänheten har ökat med 72 214 tkr, från 1 522 025 tkr till 1 594 239 tkr, vilket motsvarar en ökning på 4,7%. Under året gottgjordes allmänheten räntor med 12 011 tkr. Utlåning Sparbankens totala utlåning till allmänheten uppgick vid 2014 års utgång till 1 488 425 tkr mot 1 437 547 tkr vid 2013 års slut, vilket motsvarar en ökning med 50 878 tkr eller 3,5%. Under året har den förmedlade volymen till Swedbank Hypotek minskat med 16 138 tkr. Likviditet Sparbanken har under 2014 haft en checkkredit hos Swedbank AB. Krediten uppgick till 150 mkr och låg vid årsskiftet outnyttjad. Beslut är taget om uppsägning av krediten fr.o.m. 2015-01-01. Ytterligare information om likviditetssituationen finns i kassaflödesanalysen på sidan 14 och not 3 Finansiella risker under rubriken Likviditetsrisk. Finansiella instrument och riskhantering I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivning och den övriga finansverksamheten. Under not 2 Redovisningsprinciper och not 3 Finansiella risker finns detaljerad information om hur bankens finansiella instrument redovisas och hur de risker som finns hanteras. Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen framgår under rubriken Ledande befattningshavares ersättningar i not 10 Allmänna administrationskostnader. Framtida utveckling Med hänsyn till konjunktursituationen förväntar vi oss en försiktig volymtillväxt under 2015. De senaste tre åren har både placeringsmarginal och räntabilitet sjunkit och med rådande ränteläge och konkurrens kommer intjäning och resultatutveckling fortsätta att vara pressad. Resultatet före kreditförluster för 2015 beräknas uppgå till 21-23 mkr. 1700 1600 1500 1400 1300 1200 1100 1000 900 800 700 In- och utlåning 2005-2014, Mkr In- och utlåning 2005-2014, mkr 2006 2008 2010 2012 2014 Inlåning Utlåning 7
Fem år i sammandrag, nyckeltal 2014 2013 2012 2011 2010 Volym Affärsvolym ultimo, Mkr 4 806 4 514 4 286 4 031 4 038 förändring under året, % 6,5 5,3 6,3-0,2 8,0 Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer Kapital Soliditet Beskattat eget kapital + 78 % (år 2013 och 2014) samt 73,7 % (övriga år) av obeskattade reserver i % av balansomslutningen 15,4 15,5 13,6 12,0 11,0 Summa riskvägt exponeringsbelopp 1 052 576 Kärnprimärkapitalrelation (ej år 2-5) (Kärnprimärkapital i % av riskexponeringsbelopp) 21,6 Primärkapitalrelation (ej år 2-5) (Primärkapital i % av riskexponeringsbelopp) 21,6 Total kapitalrelation (ej år 2-5) (Totalt kapital i % av riskexponeringsbelopp) 21,6 Kapitaltäckningskvot Kapitalbas/Kapitalkrav - 2,6 2,3 2,1 1,9 Primärkapitalrelation Primärkapital/Kapitalkrav - 2,3 2,2 2,1 1,9 Resultat Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO 2,0 2,1 2,2 2,3 2,1 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 1,1 1,2 1,2 1,3 1,1 Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,4 0,4 0,5 0,5 0,4 Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital 5,4 5,9 6,4 7,3 5,5 K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,56 0,54 0,57 0,56 0,64 K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,62 0,63 0,61 0,60 0,67 Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto 43 37 28 25 26 Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) 1,1 1,4 1,4 1,2 0,9 Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) 0,2 0,3 0,1 0,1 0,1 Övriga uppgifter Medelantal anställda 20 21 20 21 21 Antal kontor 2 2 2 2 2 8
Fem år i sammandrag, resultat- och balansräkning, tkr 2014 2013 2012 2011 2010 Resultaträkning Räntenetto 37 078 38 525 38 732 40 051 33 748 Provisioner, netto 10 592 10 790 10 136 9 880 8 922 Nettoresultat av finansiella transaktioner 770 405 51 39-357 Övriga intäkter 4 478 4 117 2 134 1 312 91 Summa intäkter 52 918 53 837 51 053 51 282 42 404 Allmänna administrationskostnader -25 284-25 143-25 070-24 374-22 992 Övriga kostnader [1] -4 089-4 072-4 190-4 267-4 183 Kreditförluster -3 271-4 887-2 041-2 226-1 089 Summa kostnader -32 644-34 102-31 301-30 867-28 264 Rörelseresultat 20 274 19 735 19 752 20 415 14 140 Bokslutsdispositioner 396 5 291-3 855 765 765 Skatter -3 677-4 706-3 651-5 257-4 078 Årets resultat 16 993 20 320 12 246 15 923 10 827 Balansräkning Kassa 4 067 4 705 5 510 12 794 8 400 Utlåning till kreditinstitut 216 998 122 091 82 383 142 089 187 104 Utlåning till allmänheten 1 497 125 1 442 612 1 471 412 1 503 518 1 509 221 Obligationer och andra långfristiga värdepapper 136 767 146 642 146 349 44 729 30 000 Aktier och andelar 80 220 70 439 49 757 35 322 37 466 Materiella tillgångar 22 688 23 309 24 770 26 420 25 982 Övriga tillgångar 8 312 9 944 7 564 8 196 18 537 Summa tillgångar 1 966 177 1 819 742 1 787 745 1 773 068 1 816 710 Skulder till kreditinstitut 50 006 0 75 954 205 597 300 413 Inlåning från allmänheten 1 594 239 1 522 025 1 445 364 1 332 959 1 299 815 Övriga skulder 13 427 11 696 16 578 16 109 11 670 Avsättningar för pensioner m m 4 900 4 632 4 632 4 632 4 150 Summa skulder och avsättningar 1 662 572 1 538 353 1 542 528 1 559 297 1 616 048 Obeskattade reserver 0 396 5 687 1 832 2 597 Eget kapital 303 605 280 993 239 530 211 939 198 065 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 1 966 177 1 819 742 1 787 745 1 773 068 1 816 710 [1] inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar 9
Förslag till disposition beträffande sparbankens vinst Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr. 16 993 Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - överföring till reservfonden 16 993 Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Kapitalbasen uppgår till 227 741 tkr (210 026 tkr) och slutligt minimikapitalkrav till 84 206 tkr (82 359 tkr). Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning. 260 240 220 200 180 160 140 120 100 260 240 220 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 0 Reservfond 2004-2014, Mkr Reservfond 2005-2014, mkr Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2006 2008 2010 2012 2014 10
Resultaträkning, tkr 1 januari - 31 december Not 2014 2013 Ränteintäkter 51 481 58 840 Räntekostnader -14 403-20 315 Räntenetto 4 37 078 38 525 Erhållna utdelningar 5 4 067 3 854 Provisionsintäkter 6 14 456 14 648 Provisionskostnader 7-3 864-3 858 Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 770 405 Övriga rörelseintäkter 9 411 263 Summa rörelseintäkter 52 918 53 837 Allmänna administrationskostnader 10-25 284-25 143 Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar 19-1 663-1 504 Övriga rörelsekostnader 11-2 426-2 568 Summa kostnader före kreditförluster -29 373-29 215 Resultat före kreditförluster 23 545 24 622 Kreditförluster, netto 12-3 271-4 887 Rörelseresultat 20 274 19 735 Bokslutsdispositioner 13 396 5 291 Skatt på årets resultat 14-3 677-4 706 Årets resultat 16 993 20 320 Rapport över totalresultat, tkr 1 januari - 31 december 2014 2013 Årets resultat 16 993 20 320 Övrigt totalresultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas 5 619 21 143 Årets övrigt totalresultat 5 619 21 143 Årets totalresultat 22 612 41 463 11
Balansräkning, tkr Per den 31 december Not 2014 2013 Tillgångar Kassa 4 067 4 705 Utlåning till kreditinstitut 15 216 998 122 091 Utlåning till allmänheten 16 1 488 425 1 437 547 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 16 8 700 5 065 Obligationer och andra långfristiga värdepapper 17 136 767 146 642 Aktier och andelar 18 80 220 70 439 Materiella tillgångar 19 - Inventarier 1 152 743 - Byggnader och mark 21 536 22 566 Övriga tillgångar 14, 20 3 746 5 505 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 21 4 566 4 439 Summa tillgångar 1 966 177 1 819 742 Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut 22 50 006 0 Inlåning från allmänheten 23 1 594 239 1 522 025 Övriga skulder 14, 24 5 532 3 328 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 25 7 895 8 368 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 26 4 900 4 632 Summa skulder och avsättningar 1 662 572 1 538 353 Obeskattade reserver 27 0 396 Eget kapital Reservfond 227 740 207 420 Fond för verkligt värde 58 872 53 253 Årets resultat 16 993 20 320 Summa eget kapital 28 303 605 280 993 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 1 966 177 1 819 742 Poster inom linjen Ställda säkerheter för egna skulder inga inga Ansvarsförbindelser 29 29 774 25 618 - Garantier 24 681 21 604 - Övriga ansvarsförbindelser 5 093 4 014 Åtaganden 30 95 287 74 610 - Övriga Åtaganden 95 287 74 610 12
Rapport över förändringar i eget kapital, tkr Fond för Årets Totalt eget 2013 reservfond verkligt värde resultat kapital Ingående eget kapital 2013-01-01 195 174 32 110 12 246 239 530 Årets resultat 0 0 20 320 20 320 Årets övrigt totalresultat 0 21 143 0 21 143 Årets totalresultat 0 21 143 20 320 41 463 Vinstdisposition 12 246 0-12 246 0 Utgående eget kapital 2013-12-31 207 420 53 253 20 320 280 993 Fond för Årets Totalt eget 2014 reservfond verkligt värde resultat kapital Ingående eget kapital 2014-01-01 207 420 53 253 20 320 280 993 Årets resultat 0 0 16 993 16 993 Årets övrigt totalresultat 0 5 619 0 5 619 Årets totalresultat 0 5 619 16 993 22 612 Vinstdisposition 20 320 0-20 320 0 Utgående eget kapital 2014-12-31 227 740 58 872 16 993 303 605 13
Kassaflödesanalys (indirekt metod), tkr 1 januari - 31 december 2014-12-31 2013-12-31 Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) 20 274 19 735 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Av-/nedskrivningar (+) 1 663 1 504 Kreditförluster (+) 3 271 4 887 Övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) -14 38 Betald inkomstskatt (-) -3 677-4 706 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 21 517 21 458 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (+/-) -57 784 23 913 Ökning/minskning av inlåning från allmänheten (+/-) 72 214 76 660 Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) 50 006-75 954 Förändring av övriga tillgångar (+/-) 1 732-2 394 Förändring av övriga skulder (+/-) 1 731-4 882 Kassaflöde från den löpande verksamheten 89 416 38 801 Investeringsverksamheten Avyttring/inlösen av finansiella tillgångar (+) 30 071 144 Investering i finansiella tillgångar (-) -24 176 0 Förvärv av materiella tillgångar (-) -1 042-43 Kassaflöde från investeringsverksamheten 4 853 101 Årets kassaflöde 94 269 38 903 Likvida medel vid årets början 126 796 87 893 Likvida medel vid årets slut 221 065 126 796 Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 4 067 4 705 Utlåning till kreditinstitut 216 998 122 091 Summa enligt balansräkningen 221 065 126 796 14
Noter till de finansiella rapporterna 1 Uppgifter om sparbanken Årsredovisningen avges per 31 december 2014 och avser Ivetofta Sparbank i Bromölla, org. nr. 538201-3109, med säte i Bromölla. Adressen till huvudkontoret är Storgatan 31, Bromölla. 2 Redovisningsprinciper ÖVERENSSTÄMMELSE MED NORMGIVNING OCH LAG Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt Lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11, FFFS 2011:54, FFFS 2013:2, FFFS 2013:24 och FFFS 2014:18 samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbanken tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan redovisning och beskattning skall tillämpas. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 13 mars 2015. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 23 april 2015. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. VÄRDERINGSGRUNDER VID UPPRÄTTANDE AV FÖRETAGETS FINANSIELLA RAPPORTER Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 31) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tilllämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. FUNKTIONELL VALUTA OCH RAPPORTERINGSVALUTA Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. BEDÖMNINGAR OCH UPPSKATTNINGAR I DE FINANSIELLA RAPPORTERNA Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. ÄNDRADE REDOVISNINGSPRINCIPER Nya eller ändrade IFRS med tillämpning från och med 1 januari 2014, bedöms inte haft någon väsentlig effekt på sparbankens redovisning. UTLÄNDSK VALUTA Transaktioner i utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. 15
RÄNTEINTÄKTER OCH RÄNTEKOSTNADER, SAMT UTDELNING Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: -- Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar -- Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning -- Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen -- Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan) -- Kostnader för insättningsgaranti och stabilitetsavgift Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten Erhållna utdelningar när rätten att erhålla betalning fastställts. Här ingår även utdelning från intresseföretag. PROVISIONS- OCH AVGIFTSINTÄKTER En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när (i) inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, (ii) det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget, (iii) färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och (iv) de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen. Sparbanken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas. Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. PROVISIONSKOSTNADER Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. NETTORESULTAT AV FINANSIELLA TRANSAKTIONER Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: -- Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas -- Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas (aktieinstrument) -- Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas -- Valutakursförändringar 16
ALLMÄNNA ADMINISTRATIONS- KOSTNADER Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser. BOKSLUTSDISPOSITIONER Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. SKATTER Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. FINANSIELLA INSTRUMENT Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, obligationsfordringar och andra räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Derivat Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning inte tilllämpas redovisas värdeförändringarna över resultaträkningen och derivaten kategoriseras på grund av reglerna i IAS 39 som innehav för handelsändamål, även i de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning inte tillämpas. Om säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finansiella instrument som innehas för handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner. 17
Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs efter avdrag för osäkra fordringar. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål (se ovan), dels finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig till denna kategori (Fair Value Option). I den förstnämnda delkategorin ingår sparbankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter. LÅNELÖFTEN Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att det inte kan regleras netto, sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. DERIVAT OCH SÄKRINGSREDOVISNING Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som sparbanken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125%. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen. Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt sparbankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning mot bakgrund av det administrativa merarbete som säkringsredovisning innebär. 18
Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Ett inbäddat derivat värderas separat från värdkontraktet till verkligt värde om det inte är nära relaterat till värdkontraktet och om inte hela instrumentet värderas till verkligt värde där värdeförändringarna redovisas över resultaträkningen. Beroende på om säkringsredovisning tilllämpas eller inte så redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på olika sätt enligt nedan. Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs främst av ränteswappar och räntetak. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är: 1. ett belopp av fastförräntad utlåning (portföljsäkring) 2. ett belopp av utlåning med räntetak (portföljsäkring) Den säkrade risken i de ovanstående posterna är: a) risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan b) risken för förändring i verkligt värde av att räntan överstiger kundens lånetak Säkring av verkligt värde (portfölj) När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i sparbankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under posten Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar på säkringsinstrumenten redovisas bland Nettoresultat av finansiella transaktioner och räntekuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäkterna. För säkringsrelationerna tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har sparbanken utsett det belopp som utifrån sparbankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann. Kvartalsvis utförs en effektivetstest av säkringsrelationerna genom en jämförelse förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med förändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för förändring i swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom 80-125 % redovisas en justering av värdet på det säkrade beloppet med den beräknade förändringen i verkligt värde på en separat rad i balansräkningen (Förändring i verkligt värde på räntesäkrad post i portföljsäkring). Till den del som säkringen inte varit effektiv redovisas detta i resultaträkningen. Om säkringsrelationen avbryts och den säkrade posten fortfarande finns i balansräkningen så påbörjas en periodisering enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda värdejusteringar. METODER FÖR BESTÄMNING AV VERKLIGT VÄRDE Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tilllägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurser. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposten Aktier och andelar. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad. Aktier och räntebärande värdepapper Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas (I) med referens till finansiella instrument som i allt väsentligt är likadana eller till nyligen genomförda transaktioner i samma finansiella instrument alternativt om sådana uppgifter inte finns tillgängliga till (II) framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av företagsledningen bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen. Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärdet i de fall när ett tillförlitligt värde ej kan fastställas. Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt företagsledningen råder alltför stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan. Företaget har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Det redovisade värdet på onoterade aktier vars verkliga värden inte kunnat fastställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till 554 tkr (611 tkr). 19
KREDITFÖRLUSTER OCH NEDSKRIVNINGAR PÅ FINANSIELLA INSTRUMENT Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser: a) betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär, b) ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp, c) beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt, d) det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion, e) upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter. Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt ianspråktagande av pant, även när ianspråktagande inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen. För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning. För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 20% som betydande, och en period om minst 9 månader som utdragen. Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen. 20