KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008

Fastställd 080630 Betty Backsell, rektor KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008 Skattegården Bollebygds kommun

1. Verksamhetens förutsättningar 1.1. Om verksamhetsområdet Skattegården består av sex hemvister varav två består av Natur och friluftsförskolan. Förskolan inryms från januari 2008 i hyrda paviljonger efter det att den gamla byggnaden rivits av arbetsmiljöskäl. Enheten har 108 barn med en gruppindelning på 1-5 år och 18 årsarbetare I samband med nya lokaler har förskolan påbörjat ett utvecklingsarbete vilket syftar till att öka samarbetet och arbeta i tvärgrupper vilket gör att det blir ett mindre antal barn i gruppen. Natur och friluftsförskolan blev från 1 januari -08 en egen resultatenhet med ansvar för sin budget och samtidigt infördes årsarbetstid för denna verksamhet. Detta är ett projekt under två år. 1.2 Personal Grundbemanningen på förskolan är två förskollärare och en barnskötare per hemvist (avdelning). Det har varit svårigheter med att rekrytera förskollärare men under året har vi fått möjlighet att anställa fyra nya förskollärare vilket gör att vi börjar närma oss en sammansättning av utbildad personal enligt bemanningsplanen. Sammantaget har enheten nu 10 förskollärare av 12 förskollärartjänster. Resterande tjänster är besatta med barnskötare. 1.4 Materiella resurser De lokaler som förskolan inryms i från årsskiftet 2007 inbjuder till samarbete mellan personalen. Då åldrarna på barnen har förändrats till att bli fler små barn finns det ett behov av att anpassa materialet till de olika åldrarna. Förskolan står också i beredskap att utveckla sin verksamhet och kommer då att behöva göra vissa investeringar till detta arbete. Enheten har nu datorer på varje hemvist samt i personalens arbetsrum. 1.5 Ekonomiska resurser För drift av verksamheten tilldelas förskolan en barnpeng baserad på antal barn och åldrar på barnen. 1.6 Ledarskap och personalens yrkesutveckling Förskoleverksamheten leds av rektor som har sin arbetsplats belägen på annan förskola. Rektor deltar vid arbetsplatsträffar, vissa verksamhetsmöten, inflytanderåd och vid behov även vid andra former av föräldramöte, elevärende och arbetsplaneringar. Verksamhetsbesök är planerade att göras varannan vecka. Medarbetarsamtal och lönesamtal löper kontinuerligt under året. Förskolan har tagit del av det statliga bidraget för kvalitetssäkrande åtgärder. Bidraget har använts till kompetensutveckling för samtlig personal i EQ arbete, likabehandling och barnolycksfall. Nätverksträffar tillsammans med andra pedagoger från andra förskolor i kommunen har genomförts i syfte att utbyta kunskaper och erfarenheter pedagoger emellan. Ämnet för nätverksträffarna detta läsåret har varit likabehandlig och pedagogisk dokumentation. All personal har getts möjlighet att delta i nätverksträffar 2-3 gånger per termin. På Skattegården har det under läsåret funnits två

utvecklingssamordnare (USAM) som har det övergripande ansvaret för utvecklings och kvalitetsarbetet tillsammans med rektor. Framtida kompetensutveckling för medarbetare är att få kunskap i utvärdering och kvalitetsarbete. Rektor deltar i en kommunövergripande fortbildning i ledarskapsutveckling samt ett utvecklingsprojekt som berör barn och utbildningsförvaltningens ledningsgrupp. Samtliga chefer i kommunen har fått utbildning i brandskyddsarbete. 2 Viktiga händelser under året Förskolan har påbörjat nytt arbetssätt med storavdelningar och tvärgruppsarbete som kommer att fortsätta och utökas till hösten. Det bygger på ett utökat samarbete mellan hemvisterna och att barnen skall ges möjlighet till att vistas i mindre grupper under sin dag. Arbetslagen har till viss del blivit nya då vi rekryterat förskollärare på vakanta tjänster. Indelningen av barngrupperna har förändrats från småbarnsavdelningar och syskonavdelningar till att bli fyra hemvister med barn i åldrarna 1-5 år. Det har funnits olika förutsättningar på Skattegården för att arbetet med storavdelningar har kunnat startat upp. All personal har inte sett fördelarna med arbetssättet och hela läsåret har varit turbulent med lokalbyte och personalförändringar. Efter samtal, diskussioner och ändamålsenliga lokaler har nu alla enats om att starta detta arbete till hösten 3. Arbetet i verksamheten 3.1 Trivsel och trygghet Skolplansmål: Skolan skall sträva efter att alla barn/elever trivs och upplever trygghet. 3.1.1 Insatser Uppdrag till förvaltningen: - I skolans lokala arbetsplan skall det särskilt anges hur skolan avser att arbeta med förebyggande antimobbningsarbete, och den skall innehålla en plan för hur man hanterar olika mobbningssituationer. - Förvaltningen skall kontinuerligt följa upp barnens/elevernas fysiska och psykosociala arbetsmiljö samt vidta nödvändiga åtgärder. - Insatser på Skattegården: Arbetat med EQ Utvecklat arbetet med storavdelning och fortsätt arbetet med gruppindelning. Skapa goda föräldrakontakter genom tambursamtal, utvecklingssamtal samtal, individuella utvecklingsplaner, föräldramöte. Arbeta för att inskolningen blir positiv för barn och föräldrar. Förskolan har ett gemensamt inskolningsmaterial. Se och möta varje barn, varje dag. Behålla våra rutiner så barnen känner igen sig.

3.1.2 Resultat All personal har genomgått en utbildning i EQ. Några avdelningar har kommit igång med EQarbetet och andra inte. Där arbetet kommit igång har man sett att barnen blivit bättre på att sätta ord på sina känslor och att lösa konflikter. Barnen visar empati mot varandra och är måna om varandra. Två av Skattegårdens avdelningar har slagits ihop till en storavdelning där man arbetar med gruppindelat arbetssätt. De övriga avdelningarna har haft diskussioner och planerat utifrån att starta storavdelningar till läsåret 08-09. Där arbetet har kommit igång ser personalen att barnen har blivit sedda och bekräftade varje dag, barnen är trygga med fler vuxna vilket underlättar t ex vid personalfrånvaro. Barnen har fått möjlighet att vara i en liten grupp under stor del av dagen och behöver inte kämpa för att få en plats i gruppen. Alla avdelningar har arbetat med att skapa goda föräldrakontakter. Personalen på alla avdelningar upplever att föräldrakontakten är god, men dock har några föräldrar varit missnöjda angående utvecklingssamtal, dokumentation och utevistelse. På de avdelningar som bytt lokaler har barngruppen påverkats negativt under hösten och i början på våren. Barngruppen har känts splittrad, rörig och otrygg men har under senare delen av våren blivit trygg igen. Rutinerna i verksamheten har under flytten har varit desamma och vi kan se på barnen att detta har varit en stor trygghet. Bedömningen av det specialpedagogiska arbetet grundar sig på att specialpedagogen märkt en tydlig skillnad i att antalet uppdrag gällande enskilda barn har minskat om man jämför med tidigare och är mer preciserade då de inkommer. Specialpedagogen upplever sig också ha fått en god kontakt med de barn och den personal som finns i de olika verksamheterna då hon lär känna barnen och personalen bättre vid varje besök och personalen visar intresse och engagemang och har förberett sig med eventuella frågor. 3.1.3 Grund för bedömning Utvecklingssamtal Observationer och iakttagelser Samtal med barn och föräldrar Föräldramöten Föräldraenkäten 3.1.4 Analys Då EQ materialet inte ännu nått ut till alla har arbetet med EQ ej kunnat startat upp på alla avdelningar. På grund av det lokalbytet som varit under året och de personalförändringar i arbetslagen som varit har koncentrationen legat på att få barnen att känna trygghet med lokalerna, gruppen och den nya personalen, därför har arbete med EQ lagts åt sidan. Den nya peraonlen har heller inte fått utbildningen. Där arbetet med EQ kommit i gång upplever personalen att utbildningen lagt en bra grund och vidare diskussioner kring värdegrund, bemötande och förhållningssätt som de tagit med sig i det dagliga arbetet. På någon avdelning har man använts sig av EQ som metod för att arbeta tillbaka en trygg barngrupp som splittrades vid lokalbyte.

På de avdelningarna där vårt nya arbetssätt kommit igång har man redan sen innan arbetat med gruppindelningar så därför var steget inte så långt och redan kunnat se de positiva fördelarna. I stort har alla avdelningar haft öppna och ärliga kommunikationer med föräldrar, haft utvecklingssamtal, föräldramöten osv men på de avdelningar som haft stor personalomsättning har ett missnöje kommit fram bland föräldrar under våren. Det stämmer ganska väl ihop med resultatet från föräldraenkäten. På grund av flytt och personalförändringar har det på några avdelningar koncentrerats kring att få en trygg barngrupp, lära känna lokaler, ny personal osv. Därför har visst annan pedagogisk verksamhet varit minimerad. Man har ändå hållit fast vid de fasta rutinerna och detta har varit en stor trygghet för barnen. Där arbetet med storavdelning kommit igång upplevs att storavdelning, gruppindelning, flexibilitet hos personalen, minimering av vikarier har varit avgörande för att det gett så stora resultat för barnens trivsel och trygghet. Detta har även märkts i respons från föräldrarna. 3.1.5 Måluppfyllelse God till mycket god 3.1.6 Åtgärder för bättre måluppfyllelse Starta upp arbetet med EQ på alla avdelningar. Starta storavdelningar, verkstäder och gruppindelat arbetssätt på hela Skattegården. Där det redan finns vill man utveckla arbetet genom att ha intressegrupper vissa dagar. Prioritera tiden till och få en rutin i att diskutera och reflektera kring det pedagogiska arbetet på våra verksamhetsmöten och planeringar. Starta upp med portfolio och mer dokumentation med bilder och kopplingar till Lpfö 98 och övrig litteratur. 3.2 Barn- och elevinflytande Skolplansmål: Skolan skall sträva efter att varje barn/elev har stort inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan. 3.2.1 Insatser Uppdrag till förvaltningen: I skolans lokala arbetsplan skall det framgå hur skolan avser att arbeta med barnets/elevens inflytande och det inre arbetet i skolan. Insatser på Skattegården: Arbeta i åldersindelade gruppaktiviteter där barnens intressen får styra. Barnintervjuer Gemensamma födelsedagskalas där barnen själva får bestämma och planera vad som görs. Arbeta för att material och dokumentation finns synligt och tillgängligt för barnen. Ta till vara på barnens tankar och idéer.

3.2.2 Resultat På fyra av avdelningarna har man arbetat med att dela in barnen i grupper, detta har sett ut på olika sätt men man har utgått ifrån barnens intressen, t ex genom att välja aktivitet på pictogram, barnens egna val och lyssna på/ observerat vad barnen vill göra i de olika grupperna. På en avdelning har barnintervjuer genomförts för att få fram barnens tankar och intressen. På tre av avdelningarna har samlingen varit platsen för att kunna lyssna och se barnen. På två avdelningar har det varit en naturlig del i vardagen att ta tillvara på barnens synpunkter. Man har sett ett resultat att barnen fått större självförtroende när de fått större inflytande av sin vardag. Månadskalasen är positiva då barnen är delaktiga i planering och inköp. Portfoliopärmar står i barnens höjd där de själva kan välja ut vad som ska finnas i dem och ta fram och visa varandra sina pärmar. Bilder och dokumentation sitter långt nere så barnen kan se, detta ger dem känsla av delaktighet, de kan följa vad vi gör och de kan känna att vi värdesätter vad de gör. Genom att materialet finns lättillgängligt ges barnen större inflytande i att välja aktivitet och uppfattar nya aktiviteter som lustfyllda. På storavdelningen har all planering grundat sig på barnen, antingen det är något de uttryckt att de vill göra eller om de vuxna observerat intresse hos barnen. De äldsta barnen har varit med på personalens planering för att få inflytande över veckan. Där har man även varit flexibel under dagen och lyssnat in barngruppen. Detta har lett till att barnen känner stort inflytande och delaktighet. 3.2.3 Grund för bedömning Observationer Samtal med barnen Utvärdering av pedagoger Reflektion av arbetet. Respons från föräldrarna Barnenkäten 3.2.4 Analys På grund av lokalbytet och personalomsättningar har arbetet koncentrerats på att få en trygg barngrupp istället för att arbete mer medvetet med barns delaktighet och inflytande på vissa avdelningar. Barnen har haft inflytande under större delen av dagarna men det är inte säkert att barnen känt det själva. Vissa barn har en tendens att ha mer inflytande än andra. Månadskalasen är uppskattade och vi fortsätter med dem. Barnen tycker det är roligt att få planera och bestämma själva. Barnen känner stolthet. 3.2.5 Måluppfyllelse God till mindre god. 3.2.6 Åtgärder för bättre måluppfyllelse Starta upp portfolio I grupparbetet ska vi utgå från barnens tankar och idéer när vi planerar

Ta tillvara på de spontana samtalen med barnen Arbeta med verkstäder och tvärgrupper. Fortsätta med att alla barn får vara med på planeringen Se över lokalernas tillgänglighet ännu mer så att barnen lockas till lek. 3.3 Föräldrars delaktighet och inflytande 3.3.1 Insatser Uppdrag till förvaltningen: I skolans lokala arbetsplan skall det framgå hur skolan avser att arbeta med föräldrasamverkan. Skattegårdens insatser: Daglig kontakt med föräldrarna Föräldramöte Utvecklingssamtal Information/dokumentation av verksamheten Drop-in Traditioner och fester Inflytanderåd 3.3.2 Resultat Vi ser att föräldrarna kommer med tankar och åsikter. Det handlar mer om barnen än om verksamheten. På de avdelningar som flyttat och haft personalomsättningar har det funnits viss kritik kring den pedagogiska verksamheten. Detta har ändrats under senare delen av våren. Alla avdelningar har haft föräldramöte, vissa avdelningar har haft föräldradiskussioner om verksamheten som en punkt på föräldramötet. Där har föräldrarna även varit delaktiga i vissa pedagogiska beslut, t ex kring dokumentation och information. Inga utvecklingssamtal gjordes under höstterminen på vissa avdelningar på grund av lokalbyten och personalbyten. Intresset för Inflytanderådet har förbättrats bland föräldrarna under läsåret. Enligt enkäten är föräldrarna nöjda och resultatet har förbättrats från föregående år. 3.3.3 Grund för bedömning Samtal med föräldrar, både utvecklingssamtal och samtal vid hämtning och lämning. Föräldraenkäten Föräldramöten 3.3.4 Analys Bra kommunikation med föräldrarna, pedagogerna upplever det som att det finns en öppen och ärlig dialog med föräldrarna. Detta ligger till grund för att föräldrarna känner att de kan säga sina åsikter

och vara med och påverka. Detta krävs också för att man ska kunna föra fram negativ kritik kring verksamheten. Det har blivit större positiv respons från föräldrarna eftersom fler utbildade pedagoger har blivit tillsvidareanställda. De förändringar som ska ske till hösten har blivit positivt bemött ifrån föräldrar efter att det presenterats på föräldramötet. Det är alltid viktigt att förankra förändringar av verksamheten hos föräldrarna så att de känner att de är delaktiga i vad som händer. Det har blivit en tydligare struktur på Inflytanderådet där diskussionerna bland föräldrarna har varit det centrala. Syftet har blivit tydligare både bland föräldrarna. 3.3.5 Måluppfyllelse God måluppfyllelse till mycket god. 3.3.6 Åtgärder för bättre måluppfyllelse Utveckla inflytanderådet ytterligare genom att ge dem ett tydliga uppdrag t ex gårdsarbete. Fler pedagogiska diskussioner på föräldramöten. Förbättra dokumentation och information för föräldrarna med månadsbrev, synligare och tydligare veckodokumentation. Komma igång med portfolio och presentera det för föräldrarna. 3.4 Barns/elevers hälsa och livsstil Skolplansmål: Skolan skall sträva efter att utveckla varje barns/elevs möjligheter till ett rikt liv och ge förutsättningar för en god fysisk och psykisk hälsa. 3.4.1 Insatser Uppdrag till förvaltningen - Skolan skall erbjuda alla barn/elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Skattegårdens insatser: Nya lokaler Utevistelse i olika miljöer Miniröris Gruppindelning Närvarande vuxna Uppmuntra goda matvanor. 3.4.2 Resultat Vi har under läsåret fått nya lokaler och personal och barn mår bättre efter det. Utevistelsetiden ser olika ut på olika avdelningar men det är en viktig del i alla verksamheter. Vissa avdelningar är ute mycket på gården, andra ger sig iväg till skogen eller andra utemiljöer. Genom att barnen vistas mycket i en varierande utemiljö ökar deras fysiska hälsa, de får bra motorik, kondition och uthållighet. Dessutom lägger vi grunden för att fortsätta en livslång hälsa.

Miniröris har varit uppskattat av barnen och vi kan se att de utvecklas i sina motoriska färdigheter. Vissa avdelningar har utvecklat det vidare till att barnen leder de andra och växer med det. Gården är inte utmanande och stimulerande för barnen då den ej är iordningställd efter rivningen av de gamla lokalerna. De avdelningar som kommit igång med gruppindelningar har färre barn att ha koll på och detta gör att pedagogerna är observanta på barnens psykiska hälsa. Vi uppmuntrar barnen till goda matvanor och har minskat på söta livsmedel då vi har månadsfest för de barn som fyllt år under en månad. Till följd av insatserna ser vi på vissa avdelningar att det är minskad sjukfrånvaro på barnen. 3.4.3 Grund för bedömning Egna observation och iakttagelser Kommentarer från barnen Närvarostatistik 3.4.3 Analys På de avdelningar som haft mycket inskolningar och ny personal har de varit mycket på gården och inte kunnat utnyttja andra utemiljöer som de velat. Genom miniröris och utevistelse kan vi se tydliga resultat av den fysiska hälsan, det är svårare att mäta och påvisa resultat av den psykiska hälsan. En avdelning har kommit igång sent med insatserna och har därför haft svårt att se ett resultat. Detta kan bero på att målet inte varit tydligt prioriterat från läsårsstart, övriga avdelningar har valt det som ett extra mål. Den dagliga utevistelsen har varit tillfredsställande innan rivningen men är det inte längre. Vi har haft flera diskussioner kring vad som kan göras men just nu är det en ekonomisk fråga. 3.4.5 Måluppfyllelse God 3.4.6 Åtgärder för bättre måluppfyllelse Förlägga utevistelsen till andra utemiljöer. Mer elevvård Bättre samarbete med föräldrarna kring den psykiska och fysiska hälsan genom diskussioner och samtal. Få igång mer genustänkande.

3.5 Uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen 3.5.1 Delmål/mål för enheten Vision Trygghet, omtanke och hänsyn skall prägla all samvaro och olikheter respekteras samt ses som en tillgång. 3.5.2 Insatser Flertalet av de tillsvidaranställda har under våren 2008 fått utbildning i att arbeta med EQ metoder vilket har lett till att personalen arbetat aktivt med EQ i verksamheten i form av samtal, övningar, drama. Likabehandlingsplanen har diskuterats på inflytanderåd och föräldramöten. Den finns väl synlig för alla i tamburen Personalen har diskuterat likabehandlingsplanen på arbetsplatsträffar, verksamhetsmöten och under nätverksträffar. Vid dessa möten har vi utgått från fallbeskrivningar som diskussionsunderlag. Förskolan har utvecklat en enkel utvecklingsplan för likabehandlingsarbetet. Personalen arbetar mer medvetet med att dela upp sig både ute och inne för att motverka kränkande behandling. 3.5.3 Resultat och bedömning av måluppfyllelse Vi kan inte se att det förekommit något fall av kränkande behandling men vi behöver arbeta med att få likabehandlingsplanen mer levande i vardagsarbetet. 3.5.4 Måluppfyllelse God 3.5.5 Planerade åtgärder med utgångspunkt av resultatet Under kommande läsår utveckla egen likabehandlingsplan med den gemensamma likabehandlingsplanen som grund.

4. Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Verksamhetens måluppfyllelse bedöms som helhet vara god. Bedömningen grundar sig på enkätresultat, förskolornas egna utvärderingar samt samtal med föräldrar. Förskoleverksamheten har expanderat kraftigt under senare år medan efterfrågan på familjedaghem har minskat vilket krävt en omstrukturering av verksamheten. Byggnationen av ändamålsenliga lokaler har inte hängt med i samma takt som utökning av förskoleavdelningar. För att klara ökad efterfrågan på förskoleplatser har antalet barn ökat i grupperna. 4.1 Åtgärder för bättre måluppfyllelse Bristen på förskollärare är stor såväl i Bollebygd som i riket. Det är därför viktigt att öka antalet förskollärare för att säkerställa kvaliten inom Bollebygds förskolor. Två barnskötare startade utbildningen till förskollärare ht 2007 och ytterliggare två barnskötare kommer att påbörja utbildning till förskollärare ht 2008. Då konkurrensen om behöriga förskollärare är hög kommer vi att satsa på aktiv rekrytering Rektor deltar i en kommunövergripande fortbildning i ledarskapsutveckling samt ett utvecklingsprojekt som berör barn och utbildningsförvaltningens ledningsgrupp. Samtliga chefer i kommunen har fått utbildning i brandskyddsarbete. Kvalitetsredovisningen är sammanställd av : Lotta Carlsson, förskollärare, Anna - Maria Lillvik, förskollärare och Betty Backsell, rektor