C3 C4. C4 N. Axillaris Bakre thorakala hudgrenar. T6 N. Cutaneus brachii medialis N. Cutaneus antebrachii medialis. T8 Bakre lumbala hudgrenar T10 T10



Relevanta dokument
ÖVNINGSBANK STYRKETRÄNING

Manuell muskeltestning, MMT

Manuell muskeltestning, MMT

Stretchövningar Ishockey

Anatomi Kroppens muskler

Stretchövningar Tennis

Kroppens skelettmuskler Ursprung, fäste och funktion. Niklas Dahrén

KARL HT 2012 Muskel. Fem frågor med nummer 1 99 dras.

Stretchövningar Fotboll

Stretchövningar Längskidor

Bröstrygg och Skuldra

Dominerande neurologiskt symtom:

Fokus Tid (min) I. Rörlighet/stabilitet 15 II. Bålstabilitet 9 III. Parövningar 7 IV. Effektstyrka 6 V. Parövningar 7 Genomtränad!

Anatomi för Kinesiolog och Fysiopraktor

MEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Bruksanvisning

YTANATOMI Termin 2 läkarprogrammet, Linköping

Anatomi och rörelselära för Fysiopraktor

ANATOMI FÖR FYSIOTERAPEUTER

BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B LINDMARK

Ortopedidagen Anatomi armbåge Funktionell anatomi. Ingrid Hultenheim Klintberg, Leg fysioterapeut SU/Mölndal

Ben. Underarm. Ryggrad. Underben. Synovialleder. Leder

Behandlingsdagbok. Startdatum: År: Deltagare ID: Förnamn: Efternamn: Patient ID nummer: Kontakt, läkare: Kontakt, vårdpersonal: Avdelning / Klinik:

Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler:

Uppvärmning och rörlighetsövningar SKF Anna Åberg, Anette Johansson och Anna Bjerkefors

Dominerande neurologiskt symtom:

MEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Namn: Personnummer: Datum: Undersökare:

FUNKTIONELL ANATOMI. Kasia Stempel BÅLEN

Foten något om fotens anatomi och funktion Ola Wahlström Ortopedi

Här är en komplett PDF om alla våra stretchövningar

STYRKA GENERELLT TEMPO ÖVNINGAR BEN/MAGE ÖVERKROPP HELKROPP MARKLYFT STÅNG BICEPS, GLUTEUS, TRAPEZIUS MFL SKIVSTÅNGSRODD

Knät -funktion och gånganalys Anki Gunnarsson Holzhausen Leg sjukgymnast Sjukgymnastikenheten Sahlgrenska universitetssjukhuset Mölndal

ANATOMI FÖR FYSIOTERAPEUTER

Centrumbildning Axel armbågsprotes

CỊNGULUM MẸMBRI INFERIỌRIS (CỊNGULUM PẸLVICUM)

Varför ska man stretcha? Råd vid genomförandet av stretchingen:

Träningsbok. Sommar Tillhör:

Anatomi. Benet och foten. Ytanatomi Landmärken Vad döljer sig under huden? Ola Wahlström ortopedi

anatomi 3 av 3 BAS 9

Laborationer. Laboration 1. Bål och arm. Skelettuppgifter. Palpera

Radialtunnelsyndrom. Charlotte Lewis Seminarium 23/11

Muskelgrupper och dess användningsområden.

Tor Ansved. Neurology Clinic Stockholm

4 2 GRAVIDISCHIAS PIRIFORMISSYNDROM

Ortopedstation 1. Patienten söker för smärta i höger handled efter att ha halkat och tagit emot sig med höger hand. Undersök patienten!

EXAMENSARBETE. Digital och traditionell skulptering i produktion. Digital ecorche. Joaquin Karlsén Gutierrez. Teknologie kandidatexamen Datorgrafik

Palpationsömhet, ev. påverkan* utbredning Ev Passiv rörelseinskränkning. kontraktionssmärta. Palpationsömhet, ev

Diagnostiskt prov i klinisk anatomi

Nationellt uppföljningsprogram för CPUP Arbetsterapeut

Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim.

Kompetenskrav Kunskapskrav och Färdigheter för en Certifierad Massör

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Klassisk massage. KROPPSTERAPISKOLAN massageutbildning sedan klassisk massage KROPPSTERAPISKOLAN

Instruktion till stationsansvarig, examinator

SWESEMs utbildningsutskott Rubrik. Nervstatus

M EB A. Med icins k kont roll vid Ergo nom iskt Bela stan. de Arbete. Bruksanvisning MANUAL

Diagnostiskt prov i klinisk anatomi

Axlar Prova första gången efter din första promenad eller cykeltur. Du måste vara varm i musklerna innan du stretchar.

Utgåva den framtagen av Kroppsterapeuternas kvalitetsråd

Ergonomi. Ola Bergengren Fystränare SS04 och AIK Fotboll

SWESEMs utbildningsutskott Rubrik Neurologisk undersökning

Ortopedidagen Funktionell anatomi, skuldran Dosering av behandling. Ingrid Hultenheim Klintberg

LOKALISERAD NEUROPATISK SMÄRTA

Sida 1 av 6. Ryggliggande

Vibrosphere. Vibrosphere. Rehablådan. Träningsprogram. Unik balansträning för en starkare kropp. Förebyggande och Rehabiliterande

BOTOX (botulinumtoxin typ A) Spädningstabell och vägledning vid behandling av spasticitet i övre och nedre extremiteten i samband med stroke

Introduktion Rutin-nervstatus Termin 5. Arne Lindgren Neurologi Lund

EHFA Bedömningsstrategi (EAD 03) Namn på Utbildningsorganisation:

33 Rörelseapparaten. Diabeteshanden. Tendovaginitis stenosans, triggerfinger diabeteshandboken.se

INNEHÅLLSFÖRTECKNING APPENDIX

Miniundersökning huvud-nack symtom Huvud-nacke 1. Palpation M masseter dx. sin A temporalis dx. sin

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj Bilaga 1

Kursinnehåll kurser i Kinesiologi

Övning 3 A. Sittande rodd med gummiband/bakåtförande av axel och skulderblad

Ledstatus. Patienten stående

Beskrivning till blankett Funktionsanalys sittande

Verksamhet och yrkesansvar. Anvisningar och regler

Komplex rörlighet. Hamstring. Situps med käpp. Armhävningar. Lateralflektion. Stående rotationer

HANDKIRURGI HANDKIRURGI HANDKIRURGI. 1/3 Trauma. 1/3 RA 1/3 Övrigt. Anna Gerber Ekblom Handkirurgiska Kliniken Södersjukhuset

KARL VT frågor med nummer dras. Amanuensen frågar. Fem frågor 1 50 avseende ben & ledlära. Fem frågor avseende muskellära

STATUS. Nervsystemet. T4 Medicinsk diagnostik SÖS

Tentamen i neurologi, 3 bp, sjukgymnastprogrammet, Uppsala Universitet

METODBOK FÖR NEUROGRAFIER

Perifera nervkomplikationer efter partus

Skuldrans funktionella anatomi

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Polacksbacken

1. Idrottsmedicin, idrottsskador och samhället Grundorsakerna till idrottsskador Prevention förebyggande av skador 33

BALANSBOLL. Styrketräning. Ett urval övningar

Omtentamen i: Anatomi/Fysiologi med inriktning mot sjukgymnastik A:2 Delmoment: Funktionell anatomi och biomekanik 6 hp Kurs: M0032H

Denna pat återkommer från röntgen efter reposition av axelleden, den är nu i led. Undersök distalstatus noggrant! Förklara vad det är du undersöker.

Upp på tå. » Teknik så gör du» Smarta hjälpövningar» Så klarar du 3 armhävningar på tå

Personnummer: Namn: Adress: Vårdinrättning: 1 Datum/tid för olyckan: År Mån Dag Kl. 3 Slog Du i huvudet? ڤ Nej ڤ Vet ej ڤ Ja, var på huvudet?

Fysioterapi metoder för undersökning Startkort

Omtentamen i: Anatomi/Fysiologi med inriktning mot sjukgymnastik A:2 Delmoment: Funktionell anatomi och biomekanik 6 hp Kurs: M0032H

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma

BALANSBOLL. Övningsexempel. av Olle Furberg

Omtentamen i: Sjukgymnastik Grundläggande kunskaper Delmoment: Funktionell anatomi och biomekanik 6 hp Kurs: S0064H

Minnesregler för anatomiskt lärande

Qualisys Running Analysis

Sjukgymnastisk behandling vid subakromiell smärta

Bedömarens namn: Tidsåtgång för testet: min. Tonus avspänning: lätt/svårt. UTFÖRANDE Passivt Assisterat

Transkript:

16 Dermatom och perifera nerver N. Occipitalis major N. Occipitalis minor N. Opthtalmicus C2 N. Maxillaris N. Mandibularis N. Auricularis minor Bakre cervikala hudgrenar Nn. supraclaviculares T4 T8 Bakre lumbala hudgrenar T10 N. Cutaneus antebrachii lateralis T12 L1 T2 T2 N. Radialis C6 N. Ulnaris S2 Nn. Intercostales Rr. Cutanei anterior et lateralis T6 N. Cutaneus brachii medialis T10 N. Cutaneus brachii posterior N. Cutaneus antebrachii medialis N. Cutaneus antebrachii lateralis N. Iliohypogastricus L1 T12 S3 N. Medianus T4 T8 L2 N. Iliohypogastricus N. Axillaris T3 T1 Nn. Supraclaviculares Bakre sakrala hudgrenar C6 N. Radialis, R. Superficialis L2 C8 C8 C7 C7 N. Medianus N. Ulnaris N. Genitofemoralis N. Cutaneus femoralis lateralis N. Ilioinguinalis N. Obturatorius N. Cutaneus femoralis lateralis N. Cutaneus femoralis posterior N. Obturatorius N. Femoralis N. Fibularis superficialis N. Femoralis N.Saphenus N. Suralis N. Tibialis N. Plantaris medialis N. Plantaris lateralis N. Saphenus S1 N. Fibularis superficialis N. Suralis N. Fibularis profundus DERMATOM T6 N. Cutaneus brachii medialis N. Cutaneus antebrachii medialis C5 C5 Laterala grenar från N. Intercostales C3 C4 C4 N. Axillaris Bakre thorakala hudgrenar Korta cervikala hudgrenar C3

Neurologisk terminologi ORDLISTA FÖR NEUROLOGISK SYMPTOMLÄRA Fenotyp Genotyp En individs utseende och egenskaper En individs arvsanlag 52 Prefixet a- innebär total frånvaro av en funktion och dys- nedsatt eller förändrad funktion. Hemipares Hemiplegi Ensidig förlamning/svaghet Ensidig förlamning orsakad av cirkulationsrubbning i hjärnan Afasi, Dysfasi Afoni Ageusi Agnosi Agrafi Akinesi, Hypokinesi Alexi Amnesi Analgesi Anestesi Apraxi Areflexi Asteni Ataxi Atrofi Commotio Demens Desorientering Diadokokinesi Diplopi Dysartri Dysestesi Dysfagi Dysfoni Dystoni Encefalit Excitatorisk Fascikulationer Talrubbning Total oförmåga att frambringa ljud Smakbortfall Oförmåga att igenkänna Oförmåga att skriva Rörelsefattigdom Störd förmåga att läsa Minnesförlust Oförmåga att känna smärta Känselbortfall/bedövning Rubbad förmåga till ändamålsenliga rörelser Bortfall av senreflex Brist på kraft och energi Koordinationsstörning Förtvining Hjärnskakning Uttalad generell nedsättning av högre funktioner Bristande medvetenhet om situationen Snabba, alternerande rörelser Dubbelseende Artikulationsrubbning Obehag av normalt ej obehaglig känselstimulans Sväljningssvårigheter Heshet Förhöjd tonus med ofrivilliga rörelser och felställningar Hjärnhinneinflammation Stimulerande, retande Okontrollerbara småryckningar i enstaka muskler Hyperestesi Hyperkinesi Hypestesi Idiopatisk Infantil Inhibitorisk Ipsilateral Juvenil Klonisk Koma Konfusion Kontralateral Kortikal Kontusion Lesion Meningit Mios Mononeuropati Monopares Motorik Mutism Mydriasis Myelit Myelopati Myopati Myotoni Neglekt Neuralgi Överkänslighet för känselstimulus Ofrivilliga rörelser Nedsatt känsel Av okänt ursprung Barnslig I neurofysiologisk mening hämmande I samma kroppshalva Hos en ung person Om muskelkontraktion: Ryckvis/förvirrad Medvetslös Förvirring Andra kroppshalvan Avseende cortex, barken Kross- eller stötskada av kroppsvävnad Skadestället i vid mening Hjärnhinneinflammation Sammandragen pupill Funktionsstörning i enskild perifer nerv Svaghet i en extremitet Rörelse Stumhet Vidgad pupill Inflammation i ryggmärgen Nedsatt funktion i ryggmärgen Funktionsstörning i muskler Ofrivilligt långsam avslappning efter muskelkontraktion Bristande medvetenhet om den ena sidan Smärta vid nervskada med abnorm impulsbildning NEURO. TERM

42 BÅL OCH EXTREMITETER POSTERIORT 1. Smärta över skuldran M. Supraspinatus M. Trapezius Mm. Rhomboideii 17 12 15 13 7 10 9 11 6 8 23 25 4 3 5 21 18 14 20 1 2 16 22 24 19 2. Smärta mellan skulderbladen Mm. Rhomboideii 3. Smärta över axelns baksida M. Deltoideus pars posterior et medialis 4. Smärta över armens baksida M. Deltoideus pars posterior 5. Smärta över inre armbågsknölen M. Pectoralis major et minor 6. Smärta över armbågen M. Serratus posterior 7. Smärta över yttre armbågsknölen M. Supinator M. Brachioradialis M. Extensor carpi radialis longus 8. Smärta över underarmens ulnarsida M. Pectoralis major et minor 10. Smärta över underarmens radialsida M. Infraspinatus M. Brachioradialis M. Supraspinatus 11. Smärta över handleden och handryggen M. Extensor carpi radialis longus et brevis M. Extensor digitorum 12. Smärta över tummen och tumroten M. Supinator M. Brachialis 13. Smärta över fingrarnas ryggsida M. Extensor digitorum Mm. Interossei dorsales 14. Smärta över nedre bröstryggen M. Iliocostalis thoracis M. Multifi dus M. Rectus abdominis 15. Smärta över sidan på bröstet M. Serratus anterior M. Intercostalis externus et internus 16. Smärta över ländryggen M. Gluteus medius M. Multifi dus M. Iliopsoas 17. Smärta över korsryggen M. Gluteus medius M. Quadratus lumborum M. Gluteus maximus 19. Smärta över lårets insida M. Pectineus M. Vastus medialis M. Gracilis M. Adductor magnus 20. Smärta över lårets baksida Hamstringsmuskulaturen 21. Smärta över lårets utsida och höft M. Vastus lateralis M. Piriformis 22. Smärta över knävecket M. Biceps femoris M. Popliteus 23. Smärta över knäts utsida M. Vastus lateralis 24. Smärta över underbenets baksida M. Triceps surae 25. Smärta över underbenets utsida M. Fibularis longus et brevis 26. Smärta över hälen och hälsenan M. Soleus M. Quadratus plantae M. Tibialis posterior TRP 26 9. Smärta över underarmens baksida M. Teres major M. Extensor carpi radialis longus et brevis 18. Smärta över sätet M. Gluteus medius et maximus M. Quadratus lumborum M. Iliocostalis lumborum

Differentialdiagnostiskt schema för huvudvärk 36 KLINISKT RELEVANTA FYND VID OLIKA TYPER AV HUVUDVÄRK Migrän Hortons Trigeminus- Spännings- Huvudvärk huvudvärk neuralgi huvudvärk vid hjärntumör Kön Kvinnor Män Kvinnor: Män Kvinnor: Män Båda könen 60 70% 80 90% 2:1 3:1 Typisk 10 25åå 20 40åå 50 60åå 15 50åå Alla åldrar Debutålder Lokalisation Ofta unilateralt Alltid unilateralt, Unilateralt, Vanligt hela Varierande, ögat, pannan, inom huvudet, ofta ofta occipitalt tinningen, käken N. Trigeminus bandkänsla utbredningsområde Karaktär Ökar successivt till Mycket intensiv, Mycket intensiv Kontinuerlig, Sprängande, intensiv, bultande, skärande eller som en elektrisk dov, molande, förvärras av fysisk sprängande. sprängande stöt vid beröring tryckande ansträngning Förvärras av fysisk av trigeminus- ansträngning området Förknippade Ljus- och ljud- Ögonrodnad, Smärtgrimas, Palapationsöm Illamående, symptom känslighet, tårflöde, rodnad över skalpen / kräkningar, illamående, ev. Horner syndrom nackens muskulatur. neurologiska kräkningar, personlighets- Ofta bruxism fokalsymptom flimmerskotom förändring Attackduration Timmar dagar Minuter timmar Sekunder 1 minut Ständig, fluktuerande Minuter timmar repetitivt inga attacker Attackfrekvens Varierande, ofta Dagligen i veckor - Ofta flera gånger Ständig, fluktuerande Ofta flera gånger 1 4 gånger/månad månader per dygn inga attacker per dygn Dygnsvariation Som regel tidigt Ofta på Dagtid, speciellt Hela dagen Tidig morgon på morgonen natten vid måltider Remissionslängd Varierande, Månader år Varierande Inga, eller beroende exempelvis gradvis av yttre faktorer Utlösande faktorer Stress, ost, vin, Öl, alkohol Stimulering av Psykiska påfrestningar, Förvärras av hostchoklad, triggerzoner depression, stress, eller nysstöt, menstruation statisk belastning fysisk ansträngning TESTER

Neurologiskt status och tester NEUROLOGISKA TESTER Neurologiskt status övre extremitet / huvud Grovmotorik C1 Hög flexion i halsryggen C2 Extension av halsryggen C3 Lateralflexion av halsryggen C4 Elevation av axlar / skuldror C5 Abduktion i axelleden C6 Dorsalflexion i handleden C7 Palmarflexion i handleden C8 Flexion i fingrarnas IP-leder Th1 Abduktion i MCP-leder Reflexer C5 Bicepsreflex C6 Brachioradialisreflex C7 Tricepsreflex Sensorik C1 Hjässan C2 Ansiktet C3 Halsen lateralt C4 Området ut mot acromion C5 Lateralt axeln C6 Radialsidan av underarmen/tummen C7 Långfingret C8 Lillfingret Th1 Ulnart underarm Th2 Medialt överarm Th3 Armhålan Neurologiskt status nedre extremitet Grovmotorik L2 Flexion i höftled Extension i knäled Dorsalflexion och supination i fotled Extension av stortå S1 Pronation och plantarflexion i fotled S2 Flexion i tårnas IP-leder Reflexer Patellarreflex S1 S2 Achillesreflex 18 Sensorik L1 Distalt om Lig. Inguinale L2 Anteriort lår Medialt knä Mediala underbenet ner mot mediala malleolen Lateralt underben, fotryggen medialt S1 Lateralt fot S2 Posteriort lår S3 Medialt glutealt S4 Perineum, genitalia, distala sacrum Babinskis tecken Utförande Babinskis tecken föreligger: Lumbalrygg Aktiva rörelser Dra långsamt med ett relativt vasst föremål utmed laterala fotranden från hälen framåt Om det uppkommer en dorsalflexion av stortån och ibland spretning av övriga tår Flexion/extension (40-60/20-35 grader) Lateralflexion (15-20 grader) Rotation (3-18 grader) Kompressionstest / Quadrant test Utförande Patienten sittande. Utför extension, lateralflexion samt ipsilateral rotation i lumbalrygen. Anlägg lätt tryck i vertikal riktning på bröstryggen Positivt test Identisk neurogen utstrålning/smärta Valsalva Utförande Patienten ryggliggande. Placera patientens händer på magen Patienten tar ett djupt andetag och håller andan medan du utför ett tryck på händerna i 10 sekunder Positivt test Identisk neurogen utstrålning TESTER