Fysioterapi metoder för undersökning Startkort
|
|
- Fredrik Bergman
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fysioterapi metoder för undersökning Startkort Studentens namn Termin, År... Innehåll Översikt av samtliga undersökningsmetoder Startkortstabeller, underlag för examination (del av examination)
2 Rättigheter Detta undervisningsmaterial skyddas av upphovsrätt. Kopiering och spridning utan rättighetshavarnas tillstånd är förbjuden, med undantag för lärares och studenters rätt att kopiera för undervisning i enlighet med Bonus Copyright Access avtal. Materialet är ämnat för undervisning på Mälardalens högskola och framtaget inom ramen för rättighetshavarnas anställningar på högskolan. Mälardalens högskola har därmed en nyttjanderätt till materialet, vilken dock inte inskränker rättighetshavarnas upphovsrätt till materialet. Upphovsrättsintrång är ett brott som kan leda till såväl ersättningsskyldighet som böter eller fängelse i upp till två år. Akademin för hälsa vård och välfärd Fysioterapi Mälardalens Högskola Box Västerås
3 Översikt av samtliga undersökningsmetoder Kroppsstruktur och kroppsfunktion Startkort 1. Andningsfunktioner och hjärtkärlfunktioner Andningsfrekvens eller Andningsrytm Andningsdjup Funktioner i bröstkorgens andningsmuskulatur Funktioner i diafragma Funktioner i accessoriska andningsmuskler Funktioner i bukmuskulatur/hostförmåga Maximalt expiratoriskt flöde (PEF) Startkort 2. Hjärt och Kärlfunktioner/övriga funktioner och förnimmelser i hjärt-kärlsystem Upplevd ansträngning med hjälp av Borgskalan-RPE Aerob förmåga, Sex minuters gångtest eller Arbetsprov på ergometercykel Startkort 3. Sinnesfunktioner Ledposition eller Ledrörelse Medvetenhet av beröring eller Lokalisation av beröring Temperatur Startkort 4. Smärta Smärtintensitet VAS, NRS eller CR10 Smärtlokalisation och smärtutbredning Lokal smärta. Palpation Övre extrmitet Lokal smärta. Palpation Nedre extremitet Traktions- och kompressionstester, övre extremiteter, nedre extremiteter eller columna Specifika smärttester Övre extremitet eller Nedre extremitet Smärta av neurogent ursprung. Test av vasst och trubbigt Laséques test eller slump test Startkort 5. Funktioner i leder Mätning av benlängd Aktiv rörlighet övre ex Aktiv rörlighet i nedre ex Aktiv rörlighet columna Passiv angulär rörlighet övre ex Passiv angulär rörlighet nedre ex Passiv angulär rörlighet columna Translatoriska rörelser i övre ex Translatoriska rörelser i nedre ex Specifika stabilitetstest test knä/fotleden eller Specifika stabilitetstest axelleden Generell hypermobilitet Startkort 6 Muskelfunktioner Test av muskelkraft i identifikationsmuskler i övre/nedre extremiteter Test av grov kraft Manuellt test av muskelkraft i relation till tyngdkraft och manuellt motstånd, 0-5 skalan nacke, bål, nedre eller övre extremiteter Trendelenburg test eller test av m. serratus anterior (vingskapula) Muskelspänning i vila genom palpation
4 Muskeltonus genom motstånd vid passiv sträckning av muskel i nedre eller övre extremiteter Dynamisk muskeluthållighet Muskellängd övre extremiteter eller nacke Muskellängd nedre extremiteter eller bäcken Motorisk reflexfunktion i övre eller nedre, extremiteter Babinskis tecken eller Fotklonus Startkort 7 Balansfunktioner Observation av hållning Upprätnings-, jämvikts- och fallskyddsreaktioner Rombergs test Timed up and go (TUG) eller Bergs balansskala Startkort 8. Psykiska funktioner Self-efficacy för den/de aktiviteter som är problematiska Utfallsförväntningar Beredskap till förändring eller Rädsla undvikandebeteende för den/de aktiviteter som är problematiska eller Upplevda hinder i den valda aktiviteten (en av dessa) Aktivitet och Delaktighet Startkort 1. Gång och förflyttning Funktionell gånganalys med fokus på gångcykel och kinematik i gången Mätning av självvald gånghastighet Analys av gång i trapp Analys av barns rörelsemönster; gå, springa och hoppa Startkort 2. Funktionella tester Funktionella tester i övre extremiteter Funktionella tester för nedre extremiteter Startkort 3. Målbeteenden Prioritering av aktivitet Observation av vald aktivitet Egenkartläggning (självmonitorering) av vald aktivitet Startkort 4. Funktionell beteendeanalys Startkort 5. Formulering av SMART mål Startkort 6. Levnadsvanor Otillräcklig fysisk aktivitet eller Riskbruk av alkohol eller Tobaksbruk eller Ohälsosamma matvanor (en av dessa) Omgivningsfaktorer Fysisk omgivning Social omgivning Pra1.. Pra2..
5 Startkort Kroppsstruktur och kroppsfunktion 1. Startkort Andningsfunktioner och Hjärt-kärlfunktioner undersökning av: Andningsfunktion b Andningsfrekvens eller Andningsrytm Andningsdjup Andningsmuskelfunktioner b Funktioner i bröstkorgens andningsmuskulatur Funktioner i diafragma Funktioner i accessoriska andningsmuskler Funktioner i bukmuskulatur/hostförmåga Maximalt expiratoriskt flöde (PEF) 1 Du har som handledare sett studenten utföra detta på och bedömer att studenten kan utföra momentet tillräckligt bra för tidpunkten dvs kan principerna för utförandet och vet när det är relevant att använda. Momentet kan signeras av handledare vid flera tillfällen.
6
7 2. Startkort Hjärt-kärlfunktioner/ Övriga funktioner och förnimmelser i hjärt-kärlsystemet undersökning av: Funktioner relaterade till tolerans för fysiskt arbete b Upplevd ansträngning med hjälp av Borgskalan-RPE Sex minuters gångtest eller Arbetsprov med ergometercykel 3. Startkort Sinnesfunktioner, beröringsfunktion, temperatur och andra sinnesintryck, b 270 underökning av: Proprioceptiv funktion b Ledposition eller Ledrörelse Beröringsfunktion b Medvetenhet av beröring eller Lokalisation av beröring Sinnesfunktioner som hänger samman med temperatur b Temperatur Korrekt utfört handledare 2 Korrekt utfört 1 Du har som handledare sett studenten utföra detta på och bedömer att studenten kan utföra momentet tillräckligt bra för tidpunkten dvs kan principerna för utförandet och vet när det är relevant att använda. Momentet kan signeras av handledare vid flera tillfällen. 2 Du har som handledare sett studenten utföra detta på och bedömer att studenten kan utföra momentet tillräckligt bra för tidpunkten, dvs kan principerna för utförandet och vet när det är relevant att använda. Momentet kan signeras av handledare vid flera tillfällen.
8
9 4. Startkort Smärta underökning av: 4. Smärta Korrekt utfört Korrekt utfört a/b/c/ Smärtintensitet VAS, NRS eller CR Smärtlokalisation och smärtutbredning Lokal smärta: Palpation 2 - Övre extrmitet Lokal smärta Palpation 2 - Nedre extremitet Traktions- och kompressionstester, övre extremiteter, nedre extremiteter eller columna Specifika smärttester Övre extremitet 5 eller nedre extremitet Smärta av neurogent ursprung Test av vasst och trubbigt Laséques test eller slump test 1 Du har som handledare sett studenten utföra detta på och bedömer att studenten kan utföra momentet tillräckligt bra för tidpunkten, dvs kan principerna för utförandet och vet när det är relevant att använda. Momentet kan signeras av handledare vid flera tillfällen. 2 Du har som handledare sett studenten utföra palpation på ca två av de nämnda strukturerna inom övre respektive nedre extremiteter. 3 M levator scapulae, m trapezius, m biceps brachii, m pectoralis major, Fästet för rotatorcuffen 4 crista iliaca, trochanter major, lig. patellae, m. piriformis, m. gluteus medius, tractus iliotibialis, collateralligment knäleden, pes anserinus, m perno brevis, achillessenan, lig fibulo talare ant 5 Du har som handledare sett studenten utföra minst ett av följande tester: Hawkins test, Neers test, painful arc (axleled), alternativ tendinittest på en muskel i axel eller armbåge. 6. Du har som handledare sett studenten utföra två smärtprovokationstester; McMurrays test, Apleys test, Thessaly test, FADIR test, FABER test 7. Minst en traktions/kompressionstest i övre extremitet, nedre extremitet eller columna.
10
11 5. Startkort Funktioner i leder underökning av: 5. Funktioner i leder Mätning av benlängd 2 Korrekt utfört Korrekt utfört 5.1.2,Aktiv rörlighet 3 Övre extremiteter Axelleden Armbågsleden Handleden Nedre extremiteter Höftleden Knäleden Columna Fotleden 1 Du har som handledare sett studenten utföra detta på och bedömer att studenten kan utföra momentet tillräckligt bra för tidpunkten, dvs kan principerna för utförandet och vet när det är relevant att använda. Momentet kan signeras av handledaren vid flera tillfällen. 2 Du har som handledare sett studenten utföra en observation av benlängd samt utfört en benlängdsmätning. 3 Du har som handledare sett studenten utföra ca fyra av de nämnda mätningarna av aktiv rörlighet inom respektive del: övre extremiteter, nedre extremiteter och columna.
12
13 5. Funktioner i leder fortsättning underökning av: 5. Funktioner i leder Korrekt utfört Korrekt utfört Passiv angulär rörlighet 1 Övre extremiteter Axelleden Armbågsleden Handleden Passiv angulär rörlighet Nedre extremitet Höftleden Knäleden Fotleden Passiv angulär rörlighet Columna 1 Du har som handledare sett studenten utföra detta på och bedömer att studenten kan utföra momentet tillräckligt bra för tidpunkten, dvs kan principerna för utförandet och vet när det är relevant att använda. Momentet kan signeras av handledaren vid flera tillfällen. 1 Du har som handledare sett studenten utföra ca fyra av de nämnda mätningarna av passiv rörlighet inom respektive del: övre extremiteter och nedre extremiteter, samt två av de nämnda mätningarna av passiv rörlighet i columna.
14
15 5. Funktioner i leder fortsättning undersökning av: Ledstabilitetsfunktioner Translatorisk rörlighet Övre ext Nedre ext Korrekt utfört Korrekt utfört Specifika stabilitets tester 1 Axelleden 2 Knäleden 3 Fotleden Generell hypermobilitet 5 Beighton score 1 Du har som handledare sett studenten utföra detta på och bedömer att studenten kan utföra momentet tillräckligt bra för tidpunkten, dvs kan principerna för utförandet och vet när det är relevant att använda. Momentet kan signeras av handledaren vid flera tillfällen. 2 Aprahension test, Neers test eller sulcus test. 3 Varus-valgus test, Lachmans test, främre/bakre darglåda 4 Draglåda (test av fta ligamentet) 5 Enligt Beighton score
16
17 6. Startkort Muskelfunktioner undersökning av: Muskelkraftsfunktioner b a Test av muskelkraft i identifikationsmuskler Övre extremiteter 2 eller. Nedre extremiteter b Test av grov kraft Manuellt test av muskelkraft; 0-5 skalan Nacke, bål nedre eller övre extremiteter eller Trendelenburgs test eller Test av M. Serratus anterior vingscapula 5 1 Du har som handledare sett studenten utföra detta på och bedömer att studenten kan utföra momentet tillräckligt bra för tidpunkten dvs kan principerna för utförandet och vet när det är relevant att använda. Momentet kan signeras av handledare vid flera tillfällen. 2 m. deltoideus, m. serratus anterior, m. biceps brachii, m. triceps brachii, m. extensor carpi radilais brevis och longus. Handledaren ska ha sett studenten utföra ca 3 av dessa. 3 m. iliopsoas, adduktorgruppen, m. quadriceps femoris, m. triceps surae, m. tibialis anterior, m. extensor hallucis longus. Handledaren ska ha sett studenten utföra ca 3 av dessa. 4 Handledaren ska ha sett studenten utföra ca 3 av momenten. 5 Handledaren ska ha sett studenten utföra ca 1 av momenten
18
19 6. Startkort Muskelfunktioner, fortsättning underökning av: Muskeltonusfunktioner b Muskelspänning i vila genom palpation Muskeltonus genom motstånd vid passiv sträckning av muskel övre ex Muskeltonus genom motstånd vid passiv sträckning av muskel nedre ex 3 Muskeluthållighetsfunktioner b Test av dynamisk muskeluthållighet 4 Förnimmelser vad avser muskel och rörelsefunktion b Muskellängd övre extremiteter och nacke Muskellängd i nedre extremiteter och bäcken 2 1 Du har som handledare sett studenten utföra detta på och bedömer att studenten kan utföra momentet tillräckligt bra för tidpunkten dvs kan principerna för utförandet och vet när det är relevant att använda. Momentet kan signeras av handledare flera gånger. 2 Handledaren ska ha sett studenten utföra 1 av momenten. 3 Handledaren ska ha sett studenten utföra 2 av momenten. 4 Handledaren ska ha sett studenten utföra detta test på ett sätt (då flera varianter är möjliga).
20
21 6. Startkort Muskelfunktioner, fortsättning undersökning av: Motoriska reflexfunktioner b Bicepsreflex, tricepsreflex, brachioradialisreflex, patellarreflex, akillesreflex Babinskis tecken eller Fotklonus 2 1 Du har som handledare sett studenten utföra detta på och bedömer att studenten kan utföra momentet tillräckligt bra för tidpunkten dvs kan principerna för utförandet och vet när det är relevant att använda. Momentet kan signeras av handledare vid flera tillfällen. 2 Handledaren ska ha sett studenten utföra ca 2 av dessa.
22
23 7. Startkort Balansfunktioner undersökning av: Icke viljemässiga rörelsereaktioner b Observation av hållning Upprätnings-, jämvikts-, fallskyddsreaktioner Rombergs test (balans i stående) Timed Up and Go-test (TUG-test) (balans i aktivitet) eller Bergs balas skala (balans i aktivitet) 1 Du har som handledare sett studenten utföra detta på och bedömer att studenten kan utföra momentet tillräckligt bra för tidpunkten dvs kan principerna för utförandet och vet när det är relevant att använda. Momentet kan signeras av handledare vid flera tillfällen.
24
25 8. Startkort Psykiska funktioner undersökning av: 8.1 Energi och driftfunktioner b Self efficacy för den/de aktiviteter som är problematiska Utfallsförväntningar Beredskap till förändring 1. eller Rädsla och undvikandebeteende för den/de aktiviteter som är problematiska 1. eller Upplevda hinder i den valda aktiviteten 1. 1 Ett av dessa moment
26
27 Startkort Aktivitet Delaktighet 1. Startkort Gång och förflyttning undersökning av: b770 Gångmönster Funktionell gånganalys med fokus på gångcykel och kinematik i gången 1 alternativt analys av barns rörelsemönster Mätning av självvald gånghastighet Analys av gång i trapp Analys av barns rörelsemönster; gå springa och hoppa 1 Du har som handledare sett studenten utföra detta på och bedömer att studenten kan utföra momentet tillräckligt bra för tidpunkten dvs kan principerna för utförandet och vet när det är relevant att använda. Momentet kan signeras av handledare vid flera tillfällen. 1 Gånganalysen ska beskrivas utifrån utifrån rörelsefunktioner i bäcken, höft-, knä- och fotleder under svängfas och stödfas (Holmström & Moritz, 2007, kap. 12, Shumway- Cook & Wollacott, 2007, lab activity 12-2 sid 305). 2 Handledaren ska ha sett ett av dessa moment.
28
29 2. Startkort Funktionella tester undersökning av: Funktioner för rörlighet i leder b Funktionella tester, övre extremiteter Funktionella tester, nedre extremiteter 2 3. Startkort Målbeteende undersökning av: 3.1. Prioritering av aktivitet 3.2. Observation av prioriterad aktivitet 3.3. Egenkartläggning av prioriterad aktivitet med dagbok/anpassad egenkartläggning 2 4. Startkort Funktionell beteendeanalys undersökning av: 4.Funktionell beteendeanalys 2 Handledaren ska ha sett ett av dessa moment.
30
31 5. Startkort Formulering av SMART mål undersökning av: 5. Formulering av SMART mål 6. Startkort Levnadsvanor undersökning av: Levnadsvanor Otillräcklig fysisk aktivitet 6.2. Riskbruk av alkohol 6.3. Tobaksbruk 6.4. Ohälsosamma matvanor 1. Handledaren ska ha sett studenten utföra ett av dessa. 2. Handledaren ska ha sett ett av dessa moment.
32
33 Startkort Omgivningsfaktorer 1. Startkort Omgivningsfaktorer Du ska kunna ställa relevanta frågor om omgivningsfaktorer till en Omgivningsfaktorer 1.1. Fysisk omgivning Genomfört Genomfört 1.2. Social omgivning 1 Du har som handledare sett studenten ställa frågor om fysisk respektive social omgivning och bedömer att studenten gjort detta tillräckligt bra för tidpunkten, dvs ställa relevanta frågor vid lämplig tidpunkt. Momentet kan signeras av handledaren vid flera tillfällen.
Fysioterapi metoder för Åtgärder Startkort
Fysioterapi metoder för Åtgärder Startkort Studentens namn Termin, År... Innehåll Översikt av samtliga åtgärder Startkortstabeller, underlag för examination (del av examination) Författarna 1 Rättigheter
Fysioterapi: Metoder för undersökning Manual
Fysioterapi: Metoder för undersökning Manual 2017 september Sammanställt av: Maria Elvén och Susanne Thorsell, 2007 1a Revision 2009 Sofia Ask och Johanna Fritz, 2009 2a Revision 2015-09-30 Ann-Christin
Anatomi Kroppens muskler
Anatomi Kroppens muskler Nu kommer vi att titta på kroppens olika muskler och vi delar in dem i lite olika delar Sternocleidomastoideus Trapezius Deltoideus Triceps bracci Latissimus Dorsi Splenius capitis
ÖVNINGSBANK STYRKETRÄNING
ÖVNINGSBANK STYRKETRÄNING ÖVNINGAR MED GUMMIBAND, HANTLAR ELLER DEN EGNA KROPPEN SOM MOTSTÅND. ÖVNING 1 Hållningsträning/Axlar (M. trapezius) Sitt med god, stolt hållning och med stöd för ryggen. Ta ett
Omtentamen i: Anatomi/Fysiologi med inriktning mot sjukgymnastik A:2 Delmoment: Funktionell anatomi och biomekanik 6 hp Kurs: M0032H
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avd för medicinsk vetenskap Ht 2011 Omtentamen i: Anatomi/Fysiologi med inriktning mot sjukgymnastik A:2 Delmoment: Funktionell anatomi och biomekanik
Manuell muskeltestning, MMT
Manuell muskeltestning, MMT Detta är den officiella listan över namn på alla manuella neuromuskulära tester inom Manuell Muskeltestning MMT som används inom Manual Kinesiology på Svenska Kinesiologi Skolan
Manuell muskeltestning, MMT
Manuell muskeltestning, MMT Detta är den officiella listan över namn på alla manuella neuromuskulära tester inom Manuell Muskeltestning MMT som används inom Manual Kinesiology (MAK) på Svenska Kinesiologi
Knät -funktion och gånganalys Anki Gunnarsson Holzhausen Leg sjukgymnast Sjukgymnastikenheten Sahlgrenska universitetssjukhuset Mölndal
Knät -funktion och gånganalys Anki Gunnarsson Holzhausen Leg sjukgymnast Sjukgymnastikenheten Sahlgrenska universitetssjukhuset Mölndal Tibio-femorala leden Patello-femorala leden Quadriceps senan och
ICF / ICF-CY begrepp på kapitel-, första- och andra nivån
1 ICF / ICF-CY begrepp på kapitel-, första- och andra nivån 2010-03-10. (ICF-CY är en vidareutveckling av ICF för att även täcka barnets utveckling i spädbarnsålder, barndom och tonårstid upp till 18 års
Kroppens skelettmuskler Ursprung, fäste och funktion. Niklas Dahrén
Kroppens skelettmuskler Ursprung, fäste och funktion Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Musklernas ursprung och fäste Muskler på överkroppens framsida Muskler på överkroppens baksida Benmusklerna
Fysioterapeut/sjukgymnast Nybesök
Fysioterapeut/sjukgymnast Nybesök ANTECKNING (skrivskyddad) Journalförd aktivitet för direkt och indirekt kontakt. Kontakttyp Kompletterande kontakttyp Special-mottagning * Mottagningsbesök planerat *
KARL HT 2012 Muskel. Fem frågor med nummer 1 99 dras.
KARL HT 2012 Muskel. Fem frågor med nummer 1 99 dras. Frågor Svar 1. Nämn en funktion för M. trapezius avseende skuldebladets rörelser. Alt. Höjer scapula, Sänker scapula, bakåtföring av scapula, utåt
ANATOMI FÖR FYSIOTERAPEUTER
ANATOMI FÖR FYSIOTERAPEUTER MANUAL FÖR GRUPPUNDERVISNING Strukturlistorna anvisar vad som bör ingå vid lab-tillfällena. De är något mindre omfattande än strukturlistorna för självstudier beroende på att
Muskelgrupper och dess användningsområden.
Muskelgrupper och dess användningsområden. - Axlar: (Deltoideus) Används för att lyfta, vrida och hålla armarna uppe. Bra när man ska fälla ut bommen eller täcka skott. Övning: Alla sorters armhävningar,
BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B LINDMARK
Protokoll för BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B LINDMARK Namn:... Föd. datum... Diagnos:... Paretisk sida:... Dominant sida:... Ink. datum:... IP = Icke paretisk sida; P = paretisk
YTANATOMI Termin 2 läkarprogrammet, Linköping
YTANATOMI Termin 2 läkarprogrammet, Linköping Reviderat av: Björn Carlsvärd och Johan Wänström 2007-05-02 YTANATOMI termin 2 Nu är det dags för ytanatomi, en övning som brukar vara uppskattad. Läs på det
Kompetenskrav Kunskapskrav och Färdigheter för en Certifierad Massör
Kompetenskrav Kunskapskrav och Färdigheter för en Certifierad Massör Branschrådet Svensk Massage Anvisningar och regler kan beställas från Branschrådets kansli, Box 1284, 114 79 Stockholm. Tel: 08-32 85
Multipel skleros (MS), Fysioterapi Specialistvård
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-45681 Fastställandedatum: 2016-02-19 Giltigt t.o.m.: 2017-02-19 Upprättare: Helena M Jensen Fastställare: Anna Gustavsson Multipel skleros (MS), Fysioterapi
STYRKA GENERELLT TEMPO ÖVNINGAR BEN/MAGE ÖVERKROPP HELKROPP MARKLYFT STÅNG BICEPS, GLUTEUS, TRAPEZIUS MFL SKIVSTÅNGSRODD
STYRKA GENERELLT TRÄNINGSTYP BELASTNING AV HASTIGHET REPS / SET VILA MAX I % TEMPO MAX STYRKA 85-100 % HÖG/MAXIMAL 1-5 REPS / 2-5 SET 3-5 MIN MELLAN SET MUSKELTILLVÄXT 65-85 % LÅNGSAM/HÖG 6-12 REPS / 2-4
Träningsbok. Sommar Tillhör:
Träningsbok Sommar 2013 Tillhör: Mina mål Vecka 28 Lätt löpning, 30 min eller minuter Upphopp, 3 x 10 st eller x st Armhävningar, 3 x 10 st eller x st Situp s, 3 x 20 st eller x st Utfallsteg, 2 x 10 st
Stretchövningar Ishockey
Stretchövningar Ishockey 2:5 Latissimus dorsi. Kroppens till ytan största muskel. Går från mitten av bröstryggen och hela vägen ner till bäckenet varifrån den löper uppåt/utåt och smalnar kraftigt av på
Bröstrygg och Skuldra
Bröstrygg och Skuldra 2:1 Deltoideus. Armens starkaste lyftare. Sitter som en axelklaff från nyckelbenets yttre tredjedel, från skulderbladets övre utskott och dess bakre utskott och går ner till överarmens
Observativ rörelseanalys. Funktionell Rörelseanalys enligt. Utgår från rådande kunskaper vad gäller: Förhållningssätt.
Observativ rörelseanalys Observativ Rörelseanalys är en teknik för systematisk observation av människans rörelsemönster utan andra hjälpmedel än våra ögon beskriver hur en rörelse sker (biomekaniken räknar
Fokus Tid (min) I. Rörlighet/stabilitet 15 II. Bålstabilitet 9 III. Parövningar 7 IV. Effektstyrka 6 V. Parövningar 7 Genomtränad!
Torsdagsgympa 2011 Passets uppbyggnad Fokus Tid (min) I. Rörlighet/stabilitet 15 II. Bålstabilitet 9 III. Parövningar 7 IV. Effektstyrka 6 V. Parövningar 7 Genomtränad! 44 6minuter av den totala tiden
Anatomi för Kinesiolog och Fysiopraktor
Kurs i Anatomi (muskler och skelett) Följande kunskaper i anatomi gäller som grundnivå för studerande till Kinesiolog på Svenska Kinesiologiskolan och studerande till Fysiopraktor på Nordiska Praktorskolan
Tentamen i momentet anatomi och biomekanik vt-10 ( )
Id.lär och tränarprogrammet Rörelseapparatens anatomi och massage B 7.5 hp Ansvarig lärare: Peter Marklund Tentamenskod Tentamen i momentet anatomi och biomekanik vt-10 (2010-03-26) Tentamen består av
Uppvärmning och rörlighetsövningar SKF Anna Åberg, Anette Johansson och Anna Bjerkefors
Uppvärmning och rörlighetsövningar SKF 2017 Anna Åberg, Anette Johansson och Anna Bjerkefors Starta med 5 7 min allmän uppvärmning Specifik uppvärmning för bröst- och ländrygg samt baksida lår Sitt på
Omtentamen i: Sjukgymnastik Grundläggande kunskaper Delmoment: Funktionell anatomi och biomekanik 6 hp Kurs: S0064H
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avd för hälsa och rehabilitering Vt 2012 Omtentamen i: Sjukgymnastik Grundläggande kunskaper Delmoment: Funktionell anatomi och biomekanik 6
Smärttillstånd i axeln. Kliniska symtom Impingement. Klinisk undersökning Impingement
Smärttillstånd i axeln / subacromiellt smärttillstånd Axelinstabilitet Uni- kontra multidirektionell Kliniska symtom Rörelsesmärta painful arc Ofta postfunktionell smärta och värk Uttalad nattligvärk ska
Behandlingsdagbok. Startdatum: År: Deltagare ID: Förnamn: Efternamn: Patient ID nummer: Kontakt, läkare: Kontakt, vårdpersonal: Avdelning / Klinik:
Behandlingsdagbok Startdatum: År: Deltagare ID: Förnamn: Efternamn: Patient ID nummer: Kontakt, läkare: Kontakt, vårdpersonal: Avdelning / Klinik: Adress: Telefon - och dagar / tid för kontakt: INNEÅLL
C3 C4. C4 N. Axillaris Bakre thorakala hudgrenar. T6 N. Cutaneus brachii medialis N. Cutaneus antebrachii medialis. T8 Bakre lumbala hudgrenar T10 T10
16 Dermatom och perifera nerver N. Occipitalis major N. Occipitalis minor N. Opthtalmicus C2 N. Maxillaris N. Mandibularis N. Auricularis minor Bakre cervikala hudgrenar Nn. supraclaviculares T4 T8 Bakre
SJUKGYMNASTISKA RIKTLINJER FÖR CP-HEMIPLEGI
SJUKGYMNASTISKA RIKTLINJER FÖR CP-HEMIPLEGI Ålder Bedömning Sjukgymnastisk behandling ICF Kroppsstruktur/, aktivitet Kroppsstruktur/, aktivitet, delaktighet, omgivningsfaktorer 0-6 år Kroppstruktur/ CPUP
Observerande Gånganalys
Observerande Gånganalys Gåskoledagarna April 2014 Åsa Bartonek Innehåll idag Allmänt om gång 3D gånganalys Kinematik Kinetik Effekt Tid- och distansparametrar Fotgungor Utvärdering ortos/protes 10-punkt
Funktionell anatomi Axel
Funktionell anatomi Axel Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndal 1 Mars 2016 Ingrid Hultenheim Klintberg Funktionsnedsättning i axeln Till följd av trauma? Till följd av smärta i axeln? Vad ska fysioterapin
Ortopedisk Undersökningsteknik
Ortopedisk Undersökningsteknik Akademiska sjukhuset Läkarprogrammet Termin 7 Axel sid 1 Armbåge sid 5 Hand sid 7 Höft sid 15 Knä sid 17 Fot sid 21 Rygg sid 23 2016-08-31/ACN AXEL 1. Inspektion Felställning
Fysioterapeutens roll i samband med operation
Fysioterapeutens roll i samband med operation Anna-Klara Nohlin Sandsjö, Meta Nyström Eek, Barbro Löfgren Preoperativ planering 1 Ortopedkonsult Fysioterapeut samordnare? Kom förberedd med underlag för
KARL VT frågor med nummer dras. Amanuensen frågar. Fem frågor 1 50 avseende ben & ledlära. Fem frågor avseende muskellära
KARL VT 2011 10 frågor med nummer 1 100 dras. Amanuensen frågar. Fem frågor 1 50 avseende ben & ledlära. Fem frågor 51 100 avseende muskellära 8 frågor skall vara korrekta. (inom parentes korrekta alternativa
Ortopedidagen Rehabilitering efter armbågsluxationer. Anki Gunnarsson Holzhausen Leg Fysioterapeut SU/Mölndal
Ortopedidagen 2018 Rehabilitering efter armbågsluxationer Anki Gunnarsson Holzhausen Leg Fysioterapeut SU/Mölndal Fall mot utsträckt arm vanligast. Hur gick det med axeln och handleden? 2 Vad har jag för
anatomi 3 av 3 BAS 9
anatomi 3 av 3 BAS 9 TRAINERS ACADEMY Väl k o m m e n ti l l Tr a i n e r s Ac a d e m y Materialen i grundkursen och i BAS9 är framtagna för dig som vill fördjupa eller repetera humanbiologisk a ämnen
Komplex rörlighet. Hamstring. Situps med käpp. Armhävningar. Lateralflektion. Stående rotationer
Komplex rörlighet Tänk på at hålla en stabil ryggposition under knäböjen och spänn magmusklerna för at skydda ländryggen. Denna övning är bra för att bygga upp rörligheten i ländrygg, bröstrygg, höftböjar,
Dominerande neurologiskt symtom:
Nationellt uppföljningsprogram för CPUP Version 10; 14 02 30 Personnummer Efternamn Förnamn Tillhörande region Distrikt/team Dominerande neurologiskt symtom: Spasticitet Dyskinesi Ataktisk Ej klassificerbar/blandform
Bärbara sensorer och mjukvara för rörelseanalys
APDM Bärbara sensorer och mjukvara för rörelseanalys APDM är det mest använda senorbaserade gång- och balansanalys systemet på marknaden. Använt av hundratals universitet och sjukhus över hela världen.
Omtentamen i: Anatomi/Fysiologi med inriktning mot sjukgymnastik A:2 Delmoment: Funktionell anatomi och biomekanik 6 hp Kurs: M0032H
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap Avd för medicinsk vetenskap Ht-11 Omtentamen i: Anatomi/Fysiologi med inriktning mot sjukgymnastik A:2 Delmoment: Funktionell anatomi och biomekanik
Axlar Prova första gången efter din första promenad eller cykeltur. Du måste vara varm i musklerna innan du stretchar.
Stretching Det är bindväven som omger muskeln som man stretchar. Det är den som har tendens att bli kort. Först när muskeln är helt avslappnad kan man stretcha bindväven. Det är därför nödvändigt att ha
MEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Bruksanvisning
MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete Bruksanvisning Kontaktpersoner vid Arbets- och miljömedicinska kliniker: AMM Lund: Jenny Gremark Simonsen 046 173185, Jenny.Gremark-Simonsen@skane.se
ANATOMI FÖR FYSIOTERAPEUTER
ANATOMI FÖR FYSIOTERAPEUTER STRUKTURLISTOR FÖR SJÄLVSTUDIER Strukturlistorna förtydligar målbeskrivningen när det gäller detaljerad deskriptiv anatomi genom att definiera de anatomiska strukturer som ska
Varför ska man stretcha? Råd vid genomförandet av stretchingen:
Varför ska man stretcha? Stretching bidrar till en bra hållning och avspända muskler. Det ger bättre balans i kroppen som i sin tur ger bättre träningsresultat. Syftet med stretchingen efter träningen
Specifik Rörelselära 1 KARL
Specifik Rörelselära 1 KARL Skuldergördeln AC-leden SC-leden GH-leden (Art. humeri) ST-leden (funktionell led) SC-leden- (3 frihetsgrader-funktionellt, rotatorisk och translatorisk komp.) - protraktion/retaraktion.
Funktionell anatomi Axel
Funktionell anatomi Axel Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndal 28 Februari 2017 Ingrid Hultenheim Klintberg Fysioterapi efter armbågsprotes Majoriteten rehabiliteras inom SU Idag inget. Kontakta oss
Utgåva den 2015-04-15 framtagen av Kroppsterapeuternas kvalitetsråd
Riktlinjer för utbildning och verksamhet 1 Denna folder är grunden för riktlinjer gällande utbildning och verksamhet för Kroppsterapeuternas medlemmar. Tilläggsinformation finns till alla specifika yrkeskategorier
INSTRUKTIONER INFÖR IFYLLANDE AV LÄKARINTYG FÖR F-TANDVÅRD
INSTRUKTIONER INFÖR IFYLLANDE AV LÄKARINTYG FÖR F-TANDVÅRD Tandvård för personer med stora behov på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning F-tandvårdsintyget ska utfärdas till personer som
Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping
Strokekurs ett nytt arbetssätt Teamrehab i Lidköping Bakgrund Stroketeamkonferens 2010 Fast i gamla hjulspår Gåskoleverksamhet Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd:
Fysioterapi vid Parkinson. Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07)
Sanna Asp Leg. Sjukgymnast Specialistkompetens inom neurologi och Parkinson Fysioterapikliniken, Neurosektionen (R1:07) Presentation Parkinsonteamet Solna 3 neurologer 1 fysioterapeut 1 Arbetsterapeut
Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures
Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures Bakgrund I Sverige får ca 25-30 000 personer stroke varje år Nedsatt motorisk funktion och asymmetri
Centrumbildning Axel armbågsprotes
Centrumbildning Axel armbågsprotes Funktionell anatomi armbåge Ingrid Hultenheim Klintberg Med dr, Specialistfysioterapeut Armbågens leder 1. Humero-ulnara leden gångjärnsled, mkt stabil i max extension
Stretchövningar Tennis
Stretchövningar Tennis 2:5 Latissimus dorsi. Kroppens till ytan största muskel. Går från mitten av bröstryggen och hela vägen ner till bäckenet varifrån den löper uppåt/utåt och smalnar kraftigt av på
Anatomi och rörelselära för Fysiopraktor
Anatomi och rörelselära för Fysiopraktor Följande teoretiska grundkunskaper i anatomi och rörelselära läser studenten in själv, innan den första grundkursen i Manuell Muskeltestning på Fysiopraktor Akademin
Stretchövningar Fotboll
Stretchövningar Fotboll 4:2 Gluteus medius och minimus. Sitter tillsammans med Gluteus minimus från höftbenskammen och går på utsidan av höften ner till "höftkulan". Stretchas genom att man sitter på en
Mphi Vet-Användarhandbok
Mphi Vet-Användarhandbok Tenosynovit i tåns abductor longus-muskel Ett nyligen beskrivet ortopediskt tillstånd på hundar orsakat av en kronisk inflammation i tåns m.abductor longus synovialhinnan. Den
Kunskapsstöd för fysioterapeuter. Cecilia Fridén, FoU-chef
Kunskapsstöd för fysioterapeuter Cecilia Fridén, FoU-chef Det nationella kunskapsstödet ska: bidra till att medarbetare har förutsättningar att ge god, säker och jämlik vård i hela landet garantera ett
Förskrivningsprocessen: utprovning av rollator för äldre personer
Förskrivningsprocessen: utprovning av rollator för äldre personer Anette Forsberg, Region Örebro län Carin Fredriksson, Örebro Universitet Marie Holmefur, Örebro Universitet Liselotte Norling Hermansson,
Här är en komplett PDF om alla våra stretchövningar
Här är en komplett PDF om alla våra stretchövningar Läs gärna foldrarna Varför du ska stretcha och Smärta av Mikael Dahlström Levator Scapulae Mål: Lätta på trycket i nacken förhindra nackspärr Nacksmärta:
Verksamhet och yrkesansvar. Anvisningar och regler
Verksamhet och yrkesansvar Anvisningar och regler Utkom från Branschrådet Svensk Massage Anvisningar och regler kan beställas från Branschrådets kansli, Box 1284, 114 79 Stockholm. Tel: 08-32 85 80 www.svenskmassage.se
EHFA Bedömningsstrategi (EAD 03) Namn på Utbildningsorganisation:
EHFA Bedömningsstrategi (EAD 03) Namn på Utbildningsorganisation: Introduktion European Health and Fitness Association (EHFA) Standarder Följande EHFA kriterium finns för tillfället: Fitnessinstruktör
Tentamen i momentet anatomi och biomekanik Vt-11 (2011-03-25)
Id.lär och Tränarprogrammet Rörelseapparatens anatomi och biomekanik och styrketräning B 7.5 hp Ansvarig lärare: Peter Marklund Tentamenskod Tentamen i momentet anatomi och biomekanik Vt-11 (2011-03-25)
EXAMENSARBETE. Digital och traditionell skulptering i produktion. Digital ecorche. Joaquin Karlsén Gutierrez. Teknologie kandidatexamen Datorgrafik
EXAMENSARBETE Digital och traditionell skulptering i produktion Digital ecorche Joaquin Karlsén Gutierrez Teknologie kandidatexamen Datorgrafik Luleå tekniska universitet Institutionen för konst, kommunikation
2014-01-13 MEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Namn: Personnummer: Datum: Undersökare:
2014-01-13 MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete Namn: Personnummer: Datum: Undersökare: 1 MEBA är uppdelad i två delar, nacke och axlar samt armbåge och handleder/händer. Vardera del
Kursinnehåll kurser i Kinesiologi
Kursinnehåll kurser i Kinesiologi Grundkurs 1 Terapilokalisering - TL Indikatormuskel - IM Neurovaskulära punkter - NV Neurolymfatiska punkter - NL Hur man utför en muskeltestning Hypertoniska muskler
Grupp F1 Utdrag ur Socialstyrelsens blankett SOSFS2012:17 Läkarintyg vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning:
Landstingets kansli Folkhälsa och sjukvård/bedömning tandvård bedomningstandlakare@lj.se Grupp F1 3.1 Svår psykisk funktionsnedsättning b 164 Kognitiva funktioner d 2102 d 2301 d 240 Att hantera psykologiska
Stretchövningar Längskidor
Stretchövningar Längskidor 1:7 Suboccipitala musklerna. Nackrosetten. Är en muskelgrupp som sitter mellan skallbasen och första och andra halskotan. Har stor betydelse för balansen i nacken. Stretchas
Vibrosphere. Vibrosphere. Rehablådan. Träningsprogram. Unik balansträning för en starkare kropp. Förebyggande och Rehabiliterande
Rehablådan Lösningar efter individens behov Vibrosphere Träningsprogram Förebyggande och Rehabiliterande Vibrosphere Unik balansträning för en starkare kropp Unik balansträning för en starkare kropp Vibrosphere
Palpationsömhet, ev. påverkan* utbredning Ev Passiv rörelseinskränkning. kontraktionssmärta. Palpationsömhet, ev
Nacke & Ländrygg Minimichecklista vid läkarundersökning 1 Patient Undersökare Datum Smärtgradering +=säger ömt, ++=blinkar eller grimaserar,+++=drar sig undan/avvärjer Ange även om allodyni förekommer
INSTRUKTIONER INTYG FÖR F-TANDVÅRD. Tandvård för personer med stora behov på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning
INSTRUKTIONER INTYG FÖR F-TANDVÅRD Tandvård för personer med stora behov på grund av långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning F-tandvårdsintyget ska utfärdas till personer som har stora svårigheter
Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 2) Provkod:0200. Kurskod: MC022G. Kursansvarig: Nina Buer. Totalpoäng: 61,5. PoängiOrdelning:
INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAP OCH MEDICIN Tentamen Anatomi och fysiologi (del 2) Provkod:0200 Kurskod: MC022G Kursansvarig: Nina Buer Datum: 2016-01-15 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 61,5 PoängiOrdelning:
Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 2) Provkod:0200. Kurskod: MC022G. Kursansvarig: Nina Buer. Totalpoäng: 60. Poängfördelning:
INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAP OCH MEDICIN Tentamen Anatomi och fysiologi (del 2) Provkod:0200 Kurskod: MC022G Kursansvarig: Nina Buer Datum: 2016-02-27 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 60 Poängfördelning:
Nationellt uppföljningsprogram - CPUP - Sjukgymnaster
1 Nationellt uppföljningsprogram - CPUP - Sjukgymnaster Personnummer Efternamn Förnamn Barnets tillhörande region Barnets distrikt Bedömningsdatum (år mån dag) Bedömning utförd av Dominerande neurologiskt
Sjuksköterska. Sökord 1 Sökord 2 Sökord 3 Hjälpfrastext. Allmänna uppgifter. SSK / SG / AT / husläkare Samtycke. Anamnes. Hälsohistoria / bakgrund
Sjuksköterska Sökord 1 Sökord 2 Sökord 3 Hjälpfrastext Allmänna uppgifter Anamnes SSK / SG / AT / husläkare Samtycke Uppgiftslämnare Hälsohistoria / bakgrund Kontaktorsak Diagnoser Pågående vård Vård Funktion
Skuldrans funktionella anatomi
Skuldrans funktionella anatomi Fredrikstad Norge110926 Ingrid Hultenheim Klintberg, RPT, PhD Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet Skuldran är en dynamisk led
Samtycke till sammanhållen journal och NPÖ dokumenteras i fliken Sammanhållen journal.
Beskrivning av förändringar i nytt sökordsträd 2016-05-02 Sökord 1 Sökord 2 Sökord 3 Hjälpfrastext Frastext Beskrivning förändring Allmänna uppgifter SSK / SG / AT / husläkare Egenvård Hälso och sjukvård
85 % av totala poängen
INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER Tentamen Anatomi och fysiologi (del2) Provkod:0200 Kurskod: MC022G Kursansvarig: Nina Buer Datum: 2016-06-02 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 50 p Poängfördelning: Rörelsesystemet
K Olofsson Program. Periodisering per vecka, v NULÄGE OCH MÅLSÄTTNING BEDÖMNING OCH UPPLÄGG
K Olofsson Program Periodisering per vecka, v. 22-25 Vecka Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag 1 [22] VILA VILA VILA VILA VILA VILA A2+P 2 [23] VILA VILA VILA VILA VILA VILA A2+P 3 [24] VILA
Ortopedidagen Anatomi armbåge Funktionell anatomi. Ingrid Hultenheim Klintberg, Leg fysioterapeut SU/Mölndal
Ortopedidagen 2018 Anatomi armbåge Funktionell anatomi Ingrid Hultenheim Klintberg, Leg fysioterapeut SU/Mölndal Armbågens skelett Trochlea humeri Capitulum humeri Processus coronoideus Fossa coronoideus
Bihålor/Skallbas/Ansikte/Halsens mjukdelar. Käkleder - RA. Käkleder - Standard/Odontologi. Halsrygg - RA. Sternoclavicularled - RA
1 Bihålor/Skallbas/Ansikte/Halsens mjukdelar Käkleder - RA Käkleder - Standard/Odontologi Halsrygg - RA Sternoclavicularled - RA Bröstkorg Tumör/Förändring el - Glenohumeral Anteversion el - Standard el
Träningsprogram för patienter i IVAS-studien
Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Syftet med träningsprogrammet är att bibehålla/öka rörlighet och förbättra sensomotorisk kontroll. Sensomotorisk kontroll definieras som förmågan att utföra
Postural kontroll. Neuromuskulär kontroll. Proprioception De tre system som samverkar för neuromuskulär kontroll
De tre system som samverkar för neuromuskulär kontroll FYSIOTERAPEUTISKA TRÄNINGSPRINCIPER Susanne Brokop Lunds Universitet Svenska simförbundet Neuromuskulär kontroll Effektiv muskulär anpassning till
Granskningsmall handläggningsdokumentation
Granskningsmall handläggningsdokumentation Introduktion Den här granskningmallen är framtagen för kvalitetssäkring inom handläggningsdokumentationen, som resultat av ett projekt inom FoU Sjuhärad Välfärd.
Facioskapulohumeral muskeldystrofi, FSHD
Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Facioskapulohumeral muskeldystrofi, FSHD Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.
Stroke - sjukgymnastiska åtgärder
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Vårdprogram Division Hälsa, habilitering och rehabilitering 2 39 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Jan Hultbäck, divisionschef
Vilka är egentligen de DE 10 BÄSTA ÖVNINGARNA FÖR MASSA!
DE 10 BÄSTA ÖVNINGARNA FÖR MASSA! Massaknuff eller discobluff? Ibland är det inte lätt att veta vilken övning som är vilken. Låt BODY hjälpa dig navigera rätt på övningshavet. Vi listar de tio effektivaste
Dominerande neurologiskt symtom:
Nationellt uppföljningsprogram för CPUP Version 11; 2017 Personnummer Efternamn Förnamn Tillhörande region Distrikt/team Dominerande neurologiskt symtom: Spasticitet Dyskinesi Ataktisk Ej klassificerbar/blandform
Praktisk tillämpning?
ICF Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa Svensk version av International Classification of Functioning, Disability and Health Praktisk tillämpning? Barbro Wikander NPÖ Nationell
Uppföljningsstatus för barn- och ungdomar med ryggmärgsbråck Sjukgymnastik
Uppföljningsstatus för barn- och ungdomar med ryggmärgsbråck Sjukgymnastik Se manual till de olika avsnitten. Personnummer: Flicka Pojke Namn: Datum för bedömning: Sjukgymnast: MUSKELSTYRKA nedre extremiteter
Möjligheter och hinder för personer med Alzheimers sjukdom i tidigt skede att vara aktiva
Möjligheter och hinder för personer med Alzheimers sjukdom i tidigt skede att vara aktiva 12 maj 2016 Ylva Cedervall med.dr, assoc.forskare, Inst. för folkhälso- och vårdvetenskap/geriatrik, Uppsala universitet
BALANSBOLL. Övningsexempel. av Olle Furberg 2003-11-26
BALANSBOLL Övningsexempel av Olle Furberg 2003-11-26 Innehåll Gång på stället... 3 Knästående balans... 4 Knäböj... 5 Crunches... 6 Svankpress... 7 Omvända crunches på boll... 8 Vindrutetorkare... 9 Rysk
Miniundersökning huvud-nack symtom Huvud-nacke 1. Palpation M masseter dx. sin A temporalis dx. sin
Nacke-arm-hand & Ländrygg Minimichecklista vid läkarundersökning 1 Patient Undersökare Datum...... Smärtgradering +=säger ömt, ++=blinkar eller grimaserar,+++=drar sig undan/avvärjer Ange även om allodyni
Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler:
Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler: Det finns tre olika typer av muskler; tvärstrimmig hjärtmuskulatur den glatta muskulaturen och skelettmuskulaturen. Den tvärstimmiga hjärtmuskulaturen finns
Axel/rygg rak kropp högt läge i axeln, sug in magen, böj armarna, sträck upp och tryck upp ytterligare till ett högt läge i skulderbladet. 2 x 10-15.
Axel - magliggande armar rätt ut i sidan, för ihop skulderbladen först, lyft därefter armarna en liten bit från golvet, lyft gärna vikter eller typ vattenflaskor 2 x 15. Axel - muskler som stabiliserar
Ortopedi. Ortopedin och Habiliteringen. Vad är barn? Remodellering. Muskler Leder Skelett. Ständig tillväxt på längden och på bredden
Ortopedin och Habiliteringen Muskler Leder Skelett Vad gör vi och varför? Ann-Charlott Söderpalm Ortopedkliniken SU/Östra sjukhuset Ortopedi Vad är barn? GH IGF-I Tillväxt plattan Ständig tillväxt på längden
Beskrivning till blankett Funktionsanalys sittande
Sida 1 av 6 Beskrivning till blankett Funktionsanalys sittande Passiv ledrörlighet Utgångsställning i ryggliggande position. Jämna upp mätvärdena till fem/tiotal. Höftflexion Utgångsställning: Patient
Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del
081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.