Livsmedelsakademin 2012
Livsmedelsakademin 2012 Partners och medlemmar LIVSMEDELSAKADEMIN ÄR det självklara navet i ett av Europas mest intressanta livsmedelskluster. VÅR VERKSAMHET är näringslivsdriven, med en stark förankring i universitet, högskolor och näringslivsutvecklande organisationer. Livsmedelsakademins 120 partners och medlemmar* representerar hela livsmedelsnäringens värdekedja, från jord till bord. MER ÄN två tredjedelar av våra partners och nio av tio medlemmar är privata företag. Under 2012 tillkom drygt 30 nya partners och medlemmar. LIVSMEDELSAKADEMIN ÄR organiserad i det övergripande området Samverkan & Framtid och de fem verksamhetsområdena Innovation & Entreprenörskap, Jobb & Karriär, Måltidsglädje, Smaka på Skåne och Livsmedelsförpackningar. * Ett partnerskap i Livsmedelsakademin kostar 35 000 kronor per år och ger full tillgång till Livsmedelsakademins erbjudande, inklusive vårt VD-nätverk. Medlemmar betalar 2 000 kronor för ett reducerat erbjudande om deltagande i seminarier, kurser och nätverk. VÅRA PARTNERS (JAN 2013): Å&R Carton AB Atria Scandinavia AB Bel Nordic AB Bergendahls Food Bertegruppen AB/SIA Glass AB Bring Frigo AB Cloetta Sverige AB Culinar Dr Persfoodproduction AB Farina AB Findus Flextrus Group AB Fundación Chile Högskolan Kristianstad Hushållningssällskapet Kristianstad IDEON Agro Food IKEA Food Service Innovation Center Hedmark Kiviks Musteri AB Kristianstad kommun Länsstyrelsen i Skåne Lantmännen Food R&D LRF Skåne Lunds Tekniska Högskola Lunds Universitet Malmö Högskola Nordic Sugar Oatly AB Packbridge Pågen AB Pärsons Probi AB Procordia AB PwC Region Skåne Setterwalls SIK Skånemejerier SLU, Alnarp SydGrönt Tetra Pak The Healthy Marketing Team Styrelsen Bakre raden fr. v. Thomas Jensen, Kiviks Musteri; Per Stenström, Bertegruppen; Jonny Olsson, Tetra Pak, vice Ordf; Håkan Schröder, Alnarpsfakulteten SLU. Främre raden fr.v. Spiros Mylonopoulos, Bergendahls Food; Eva Thuresson, Allé; Lotta Törner, VD Livsmedelsakademin; Margareta Pålsson, Landshövding, Ordförande; Gudmundur Kristjansson, Region Skåne. Ej med på bilden: Bengt Jeppsson, Lunds universitet; Anders Axelsson, Lunds Tekniska Högskola. Ledningsgruppen Bakre raden fr. v. Lill Spenninge, Måltidsglädje; Mikael Byström, Kommunikation; Rolf Bjerndell Innovation & entreprenörsskap; Magnus Lagnevik, Samverkan & Framtidsfrågor; Henrik Andersson, Länsstyrelsen i Skåne. Främre raden fr.v. Jannie S. Vestergaard, Smaka På Skåne; Annika Olsson, Livsmedelsförpackningar; Lotta Törner, VD Livsmedelsakademin; Ann Persson, Administration; Jan Brattström, Jobb & Karriär. Foto sid 1: Jimmy Brorsson är kock på Falsterbo Golfrestaurang, Skånes Bästa Golfkrog 2012. Tävlingen arrangerades av Livsmedelsakademins Smaka på Skåne, i samarbete med Tourism i Skåne. 2
Vem sa att det skulle vara enkelt? Om innovation och utveckling vore enkelt, så hade Livsmedelsakademin inte behövts. Vi hittar nya lösningar genom att utforska nya möjligheter och prova på sådant som ingen tidigare försökt. De utmaningar vi engagerar oss i har det gemensamt att de är komplicerade och kräver aktiv medverkan från många olika aktörer. NÄTVERKSBYGGANDET SKAPAR förutsättningar för tillväxt och innovation. Vi ser hur framgång föder framgång, men det kan alltid bli ännu bättre. Vår uppgift är att hjälpa livsmedelnäringen att lyfta sig själv. Jobbet blir aldrig färdigt och vi måste hela tiden ligga i framkant. Livsmedelsakademin kommer aldrig att ta på sig förvaltarrollen. ETT BRA exempel på hur vi jobbar är projektet Måltidsglädje för äldre, som ska göra måltiden till en naturlig del av tillfrisknandet för människor på sjukhus och i vårdboenden. Enkelt, kan det tyckas, men i själva verket ett arbete som innebär att det behövs förändring och modiga politiska beslut längs hela skalan. Från upphandlingsregler, över lokal logistik, personalutbildning, receptutveckling och ombyggnad av kök ända fram till hur och när maten ska serveras. Det pilotprojekt som vi driver på Trelleborgs Lasarett tillsammans med Region Skåne visar att det är tufft att förändra, men att det går med gemensamma krafter. Det visar också att en liten, lättrörlig aktör som Livsmedelsakademin, trots begränsade resurser, verkligen har förmågan att röra om i grytan, om uttrycket tillåts. Skälet till att det trots allt går är att alla inblandade parter får ett lyft när projektet lyckas med patienter som mår bättre, kortade vårdtider och en ny marknad för mat och måltider med tydliga mervärden. EN TYDLIG parallell finns till det arbete vi nu inlett inom ett område som vi kallar Digest Innovation. Bakgrunden är den outnyttjade innovationspotential som jag är övertygad om att de stora livsmedelsföretagen besitter, men som ofta får stå tillbaka för den dagliga driften. Digest Innovation handlar om att frigöra slumrande krafter och ge företagen ett lyft när det gäller förmågan att utveckla goda idéer till innovativa produkter, processer och tjänster. Projektet är nu förankrat på ledningsnivå hos flera av våra största livsmedelsföretag. En central del i lyftet är våra innovationstraineer ett helt nytt grepp som kommer att ge branschen tillgång till unga, välutbildade människor med helikopterperspektiv på hög nivå. VITSEN MED de nätverk vi bildar är inte bara att de ska lösa konkreta problem vi ger dem också förutsättningar att leva sina egna liv. Se på vårt verksamhetsområde Jobb & Karriär: Vi såg tidigt behovet av att skapa attraktiva karriärvägar i livsmedelsföretagen och lät studenterna bilda ett eget Advisory board, med stor plats för egna initiativ. Advisory board har sedan tagit aktiv del i bildandet av nya nätverk trainee- och innovationstraineeprogrammen, alumninätverket, ledarutvecklingsprogrammet Framtidens Ledare och HR-nätverket. Nätverken är vår verktygslåda och vi använder dem för att skapa utveckling och lösa verkliga problem. Det kan handla om allt från kompetensförsörjning och genusproblematik i livsmedelsföretagen till att få tillgång till en grupp skarpa studenter för att få fräscha uppslag i en innovationsprocess. Och när studenterna går vidare till arbetsmarknaden, kommer de redan att ingå i kvalificerade nätverk som till exempel kan öka interaktionen mellan olika närings- och industrigrenar. KOMPLEXITETEN I de projekt vi arbetar med gör det naturligt att vi deltar i nya samarbeten även utanför livsmedelsnäringen. Genom det nybildade kluster-vd-nätverket skapas dialog och förutsättningar för nya konstellationer. Tillsammans med förpackningsklustret Packbridge arbetar vi bland annat med att hitta rationella och attraktiva förpackningslösningar för den småskaliga livsmedelsproduktionen. På samma sätt finns det naturliga kopplingar mellan livsmedelsområdet och starka sydsvenska kluster som upplevelseindustrin, IT-området, logistik, cleantech och life science. För att ta vara på de möjligheter som finns till inno vation i de vita, oexploaterade fälten mellan de olika klustren, har vi tillsammans med bland andra Media Evolution i Malmö startat White Space Village. Det ska lägga grunden till nya, spännande konstellationer, som kan bidra till att göra vår region till Europas mest innovativa 2020. Vi ska fortsätta dra vårt strå till stacken. Lotta Törner, VD, Livsmedelsakademin 3
Styrkan sitter i samverkan Livsmedelsakademins verksamhet är formellt uppdelad i en övergripande nivå och fem tydliga verksamhetsområden med klara mål, visioner, ansvarsområden och nätverk. Här beskrivs de kortfattat. De projekt och processer vi jobbar med håller sig sällan strikt inom ett verksamhetsområde. Samverkan i nya konstellationer är regel snarare än undantag. Det betraktar vi som en av våra verkliga styrkor. Aktörerna i det sydsvenska livsmedelsklustret näringsliv, universitet/högskolor, organisationer och myndigheter har ett gemensamt intresse av att branschen fortsätter att utvecklas i positiv riktning och stärker sin konkurrenskraft. Inom området Samverkan & framtid skapar vi förankring och samsyn kring frågor av strategisk betydelse. Vi identifierar skarpa problem och skapar förutsättningar för att lösa dem genom att driva kvalificerade nätverk med rätt kompetens och beslutskraft för respektive uppgift. Vår roll i de processer där vi medverkar är att facilitera, att våga ta risk och att skapa och visa på goda exempel. Som företrädare för den skånska livsmedelsnäringen deltar vi exempelvis i nationella och internationella samarbeten, i opinionsbildning och i processer kring lagstiftning och regelverk som berör näringen. Samverkan & framtid Nätverk och arenor: VD-nätverk, Framsyn, Matforskarnätverk Magnus Lagnevik magnus.lagnevik@fek.lu.se 046-222 42 79 Lotta Törner lotta.torner@livsmedelsakademin.se telefon: 072 741 58 55 Innovation & entreprenörskap Inom området Innovation & entreprenörskap jobbar vi med att underlätta och snabba på processen från idé till innovation. Målet är att fler goda idéer ska nå marknaden i form av nya produkter, tjänster och koncept med tydliga mervärden. En av våra viktigaste uppgifter är att på ett effektivt sätt lotsa duktiga entreprenörer genom innovationssystemet och därigenom hjälpa projekt med goda förutsättningar att få rätt stöd för att kunna utvecklas. Vår överblick gör det också möjligt att matcha samman idéer och kompetens till slagkraftiga team med goda förutsättningar att lyckas. Genom projektet Digest Innovation arbetar vi för att öka de etablerade företagens innovationsförmåga. I vårt entreprenörsråd finns stor erfarenhet av entreprenörsdrivna projekt, ett äkta engagemang och en mycket bred kompetens inom områden som kan underlätta innovationsprocessen. Rådet fungerar huvudsakligen som ett bollplank, men har även vissa möjligheter att ge projektstöd under en begränsad tid. Nätverk och arenor: Entreprenörsrådet, FoU-nätverket Digest Innovation. Rolf Bjerndell rolf.bjerndell@livsmedelsakademin.se 070 515 30 09 4
Det skånska matlandskapet präglas av stor rikedom i natur, kultur och historia. Med Smaka på Skåne vill vi ta vara på de unika förutsättningarna och göra Skåne till en kulinarisk frontregion, även i en internationell jämförelse. Vi arbetar inom två huvudområden utveckling av småskalig matproduktion och kulinarisk turism. Vi vill öka tillgängligheten till god mat med regional profil. Det skall bli enklare att handla och äta lokala råvaror och måltider. Vi vill öka synligheten för den goda maten genom att arbeta med evenemang och effektiva medier. Vi vill höja kvaliteten genom att satsa på kompetensutveckling för nya och etablerade företag som vill utveckla sin verksamhet, förbättra tillverkningen eller hitta nya marknader. Vi vill öka samverkan mellan företag och andra aktörer i alla delar av livsmedelskedjan och mellan matföretag och företag i angränsande branscher, som turism, logistik och förpackning. Smaka på Skåne kännetecknas av samarbete, engagemang, öppenhet, hög kompetens och förmåga att knyta kontakter. Vi drivs av vår passion för bättre mat med lokal och regional profil. Jannie S Vestergaard jannie.vestergaard@livsmedelsakademin.se 072 734 85 44 Smaka på Skåne Nätverk och arenor: Handlarnätverket och Producentgruppen En viktig del i både livsmedelsnäringen och i det skånska näringslivet är föpackningar speciellt anpassade för mat och livsmedel. Flera multinationella förpackningsföretag finns i regionen och några av dem är partners i Livsmedelsakademin. Verksamhetsområdet ska skapa mervärde genom kunskapsspridning och genom integrerad, värdeadderad förpackningsutveckling. Arbetet sker i samverkan med förpackningsklustret PackBridge. Utvecklingen av en förpackningsportal, kartläggning av möjligheter för sampackning/ testpackning, utredning av biomaterial/ nanomaterial och utbildning inom förpackningsteknik/innovation är några av verksamhets områdets framtidsfrågor. Livsmedelsförpackningar Annika Olsson annika.olsson@livsmedelsakademin.se 070 522 45 69 Nätverk och arenor: Förpackningsklustret Packbridge och Förpackningsportal En måltid är så mycket mer än bara mat. Vi inspirerar och höjer statusen för dem som jobbar med måltider i det offentliga. Vi vill sätta normen för framtidens måltider i offentlig regi. Måltidsglädje ska vara en samlande kraft för att förbättra den offentliga måltiden. Vi skapar en arena där olika yrkesgrupper kan lära sig mer och inspireras för att skapa glädje kring måltiderna som serveras i skolan, på sjukhus och till äldre. Verksamheten är uppdelad i Måltidsglädje på Sjukhus, Måltidsglädje för Äldre och Måltidsglädje i Skolan. Måltidsglädje bygger på en grundläggande, väl beprövad modell där vi ser helheten i Möte, Mat, Miljö, Atmosfär och Styrning för att skapa förutsättningarna för en glädjefylld måltid. Verksamheten är bred men målinriktad och omfattar till exempel utveckling av nya livsmedel, offentlig upphandling, inköp, distribution och måltidsproduktion. De erfarenheter vi har samlat kring måltider i offentlig miljö under de senaste åren vidareutvecklar vi nu i två olika innovationspiloter inom äldreomsorgen och i sjukhusmiljö. Måltidsglädje Lill Spenninge lill.spenninge@livsmedelsakademin.se 070 961 15 95 Nätverk och arenor: Kocknätverket och Politikernätverket Den vassaste maten kräver de skarpaste hjärnorna. Den framtida kompetensförsörjningen är ett område av stor strategisk vikt för hela näringen. Om livsmedelsindustrin ska kunna utvecklas på ett positivt sätt, måste den också kunna locka till sig välutbildade unga människor med olika inriktningar. Inom området Jobb & karriär arbetar vi på bred front för att öka näringens attraktionskraft och erbjuda spännande karriärvägar. Området är till stor del utformat av vårt Advisory Board, bestående av studenter med ett brinnande intresse för framtidens livsmedel. Bland våra konkreta aktiviteter märks bland annat ett traineeprogram, en hemsida med massor av matnyttig information riktad till studenter, deltagande i arbetsmarknadsdagar, lunchföredrag och liknande event samt studiebesök på olika livsmedelsföretag. Genom våra studentambassadörer arbetar vi också aktivt för att skapa kontakter mellan företag och studenter redan under studietiden genom sommarjobb, praktik, studentmedarbetarskap, examensarbeten etc. Jobb & karriär Jan Brattström jan.brattstrom@livsmedelsakademin.se 070 974 73 40 Nätverk och arenor: HR-nätverk, Advisory Board, Traineeprogram, Alumninätverk, Ledarutvecklingsprogram 5
Spiros Mylonopoulos menar att Livsmedelsakademins framgångar bygger på förankring på högsta nivå i företagen och på att det skapats nätverk som kan hantera skarpa utmaningar. Akademin har tagit samverkan till en ny nivå Livsmedelsakademin har möjliggjort en helt ny nivå av samverkan längs hela värdekedjan och på ett konkret sätt bidragit till förnyelse och ökad konkurrenskraft i livsmedelsbranschen. Det säger Spiros Mylonopoulos, en av den svenska dagligvaruhandelns förgrundsfigurer sedan mer än 20 år och styrelseledamot i Livsmedelsakademin. Under Spiros Mylonopoulos ledning har Bergendahlsgruppen utvecklats till ett av Sveriges ledande handelshus. SPIROS MYLONOPOULOS har gjort en helt osannolik resa och han har sett till att lära sig sin bransch från grunden. Resan började i Atén, där han tidigt gick till sjöss och arbetade sig upp till en kaptensexamen. Kanske hade han varit kvar på de grekiska haven än idag om han inte i början av 70-talet träffat sitt livs kärlek, Elisabeth Bergendahl. Mötet ställde den unge Spiros inför ett val: fortsätta på den utstakade karriären eller bryta upp och starta på nytt i ett helt nytt land, med allt vad det skulle innebära. Kärleken och äventyrslusten segrade och 1974 flyttade Spiros till Sverige och ett nytt liv tillsammans med nyblivna hustrun. Det var redan från början klart att jag skulle ha en roll i familjeföretaget, men det fanns många hinder på vägen, berättar Spiros. Jag saknade ju kunskaper både i svenska och i ekonomi, så jag började omedelbart läsa svenska på heltid i Lund och tog därefter en civilekonomexamen. För att lära mig livsmedelsbranschen började jag jobba på butiksgolvet, först på Metro i Stockholm, därefter hos livsmedelsgrossisten Martin Olsson. Det var en mycket lärorik tid. I slutet av 70-talet, långt före det svenska EU-inträdet såg den svenska livsmedelshandeln helt annorlunda ut än nu, med ett utbud som var en bråkdel av dagens. Det var också före lågprisbutikernas tid. 1983 AVLED Elisabeths pappa Sixten, som varit Bergendahls VD sedan 50-talet. En extern VD anställdes och Spiros började arbeta bredvid, för att lära sig jobbet. 1988 tog han själv över. Nu inleddes en tid av mycket snabb utveckling av Bergendahls, som vid den här tiden hade en omsättning på 800 miljoner och knappt 300 anställda. Under Spiros ledning startades ett stort antal egenägda livsmedelsbutiker i kedjorna AG:s och EKO. Samtidigt expanderade partihandelsdelen kraftigt. I slutet av 70-talet, långt före det svenska EU-inträdet såg den svenska livsmedelshandeln helt annorlunda ut än nu, med ett utbud som var en bråkdel av dagens Man skulle kunna säga att vi blev ett andningshål som grossist för de lågprisbutiker som under den här tiden växte fram i Sverige. Det innebar bland annat att människor som bodde 6
på orter med låg priskonkurrens fick möjlighet att köpa mat betydligt billigare än hos de etablerade kedjorna. DE ALLT lägre marginalerna i livsmedelshandeln ledde så småningom till en diversifiering av verksamheten i Bergendahlsgruppen och den består idag av de tre delarna Food, med flaggskeppet CityGross, Fashion, med bijouterikedjan Glitter och Invest, med varumärken som Duka och Granit. Under Spiros Mylopoulos ledning har omsättningen ökat till cirka 11 miljarder och antalet anställda till omkring 4 000, i sex länder. BERGENDAHLSGRUPPEN HAR ofta varit först med nya idéer, ibland till och med i snabbaste laget. Ett exempel är Matomera, som var först i Sverige med storskalig försäljning av matkassar till konsument via Internet. Året var 1998. Man måste våga för att vinna! Vi lade massor av pengar på att utveckla ett system för beställning, packning och leverans direkt till dörren. Systemet blev bra, men tiden var inte mogen. Det var många som var intresserade, men vi fick alltför få återkommande kunder, vilket gjorde logistiken alldeles för dyr och 2005 fick vi tyvärr lägga ner den verksamheten. Vi var tio år för tidigt ute. Idag går matkassar av olika slag som tåget och vår egen, via CityGross, är inget undantag. BERGENDAHLS VAR även tidigt ute med närproducerat, genom köttdiskarna i AG:s Favör, som sålde varor från närliggande gårdar. Den satsningen har sedan fortsatt i CityGross, som nått stor framgång med sina kampanjer om svenskt kött. Folk vill veta vad de äter, så enkelt är det, säger Spiros Mylonopoulos. Det har varit den enkla utgångspunkten för vår satsning på närproducerat och den senaste tidens utveckling med köttskandaler och annat visar väl ganska tydligt att den satsningen varit riktig. SPIROS ENGAGERADE sig tidigt i Livsmedelsakademin, blev styrelseledamot 2007, ombedd av dåvarande ordföranden, landshövding Göran Tunhammar och har där kunnat driva några av sina hjärtefrågor, tillsammans med den övriga branschen. Akademin bildades ju redan 1994, inför det svenska EU-inträdet, med uppgiften att stärka livsmedelsnäringens konkurrenskraft gentemot utländska aktörer. I princip är uppgiften fortfarande densamma, men idag jobbar vi betydligt mer effektivt. Hemligheten är att Livsmedelsakademin, via en skicklig operativ ledning, har förankrat arbetet på absolut högsta nivå inom företagen och att den skapat nätverk för att hantera skarpa problem och frågeställningar. Det har lett till en ökad dialog längs hela värdekedjan och en nödvändig förnyelse av branschen. Livsmedelsakademin har förenklat och förbättrat samarbetet och samtidigt gjort det tydligt att det krävs ett arbete på bredden för att branschen ska kunna utvecklas. Det handlar om allt från upphandlingsregler till landsbygdsutveckling, från menyn på golfkrogar till måltidens roll i tillfrisknandet för människor på sjukhus och vårdboenden. Man skulle kunna tro att Livsmedelsakademin tagit på sig en alltför stor uppgift, men genom att fungera som en katalysator och skapa nya nätverk, har man fått dem som kan dra nytta av en förändring att göra jobbet. SPIROS MYLONOPOULOS menar att kompetensförsörjningen, nu och i framtiden är en av branschens allra viktigaste frågor. Vi måste bli bättre på att attrahera den unga generationen till arbete inom livsmedelsbranschen. Livsmedelsakademins traineeprogram, som när det utlystes förra gången lockade 800 sökande till åtta platser, visar att det finns ett stort intresse hos den unga generationen. Men vi kan göra mycket mer. Det handlar bland annat om att öppna upp verkligt intressanta karriärvägar för de unga och välutbildade, i konkurrens med områden som traditionellt betraktats som hetare IT, media, läkemedel, energi och så vidare. Jag har själv svårt att tänka mig något mer spännande än att jobba med framtidens livsmedel! SPIROS KONSTATERAR att det under hans tid i ledningen skett en tydlig förskjutning av makten över maten, från producenter och grossister till handeln och konsumenterna. Både konkurrensen och utbudet av varor har ökat något alldeles enormt och slaget om kunderna står i butik. Det är i grunden bra och får hela branschen att skärpa sig. EFTER 24 år på VD-posten har Spiros idag lämnat den dagliga ledningen, men är kvar som styrelseordförande i moderbolaget Bergendahl & Son. En del av den tid som eventuellt blir över kommer han att ägna åt sin nyinköpta segelbåt. Man skulle kunna säga att cirkeln är sluten. Den forne sjökaptenen har gjort en lång och spännande resa från de grekiska haven till de svenska styrelserummen. En mötesplats för branschen Livsmedelsakademins dag hölls för sjätte året i rad, denna gång inför ett fullsatt Börshus. Dagen har utvecklats till att bli en mötesplats för branschens små och stora företag och entreprenörer, representanter från sjukvård och äldrevård, beslutsfattare inom regionen och kommun och forskare från universitetsvärlden. Programmet för dagen omfattade bland annat internationella utblickar, möten med entreprenörer, stipendieutdelning och naturligtvis mat och mingel. Stipendier till idérika studenter I samband med Livsmedelsakademins dag delades studentstipendier ut till fem duktiga studenter. Mattias Kroon, som läser nanovetenskap på Lunds tekniska högskola, fick stipendium för att vidareutveckla och marknadsföra mobilappen KliMAT-guiden och recepttjänsten Cook n Smile. Yohana Ottosson och Johan Lantau, från gastronomiprogrammet i Kristianstad, kommer att använda sitt stipendium till att undersöka möjligheterna för att framställa ett helt svenskt öl. Linn Hermansson och Karin Olsson, som går lantmästarprogrammet på SLU Alnarp, håller på med ett projekt om drankutfodring till slaktsvin och kommer använda sitt stipendium för att finansiera en studieresa till USA. Hållbar utveckling i New York Green Summit i New York är en årlig konferens, arrangerad av Svensk- Amerikanska Handelskammaren i New York. I fokus står teknologi, forskning och politik för en hållbar utveckling. Årets tema var From farm to fork och handlade om hållbar utveckling inom livsmedelskedjan. Livsmedels akademins VD Lotta Törner var inbjuden för att berätta om arbetet med den offentliga måltiden inom verksamhetsområdet Måltidsglädje. Under sitt föredrag berättade Lotta bland annat om hur vi arbetar för att utveckla och förbättra den offentliga måltiden. Hon berättade också om hur Livsmedelsakademin genom Smaka på Skåne lyfter fram det närproducerade och förenklar för konsumenter och inköpare när det gäller att hitta lokalt producerade varor av hög kvalitet. Bland övriga talare fanns FNs vice generalsekreterare och stjärnkocken Marcus Samuelsson. 7
Margareta Hjelmqvist och bryggaren Kasper Schönhult inspekterar vörtpannan med öl på björksav från gården Vånga 77.1 utanför Kristianstad. Mindre krångel om landsbygden ska blomstra! Det går att bli framgångsrik som företagare på landsbygden, men man måste vara envis och påhittig och orka kämpa mot en seg byråkrati! Det säger Margareta Hjelmqvist på gården Vånga 77.1 utanför Kristianstad. När hon och maken Mikael slog sina påsar ihop var tankarna att den lilla gården skulle bli ett sommarcafé, mest som en hobby. Några år senare driver de en blomstrande verksamhet med konferensanläggning, restaurang, bageri och en egen öl, bryggd på björksav. VI BESÖKER Vånga 77.1 en mulen vinterdag. Namnet låter som en radiostation, men är taget från fastighetsbeteckningen. Trots vädret går det inte att ta miste på landskapets skönhet. Gården ligger inklämd på ett trevligt sätt mellan Vångaberget och Ivösjön. De gamla äppelträden som omger bostadshuset och det gamla stallet står som knotiga skulpturer mot det vita snötäcket, med en mäktig utsikt över den is belagda sjön. Än är det långt till våren, men i det ombyggda stallet är det varmt och ombonat. Vi hittade det här stället av en ren slump, berättar Margareta, som dukat upp en läcker förmiddagsfika med kaffe och några av gårdens produkter. Knäckebröd, marmelader och killingkorv. Mikael och jag var särbo och tog en annan väg än vanligt mellan våra bostäder. Vi passerade en Till Salu -skylt, vände bilen, smög runt husen och kände att här ville vi bo. Tre veckor senare var vi ägare till en fruktodling med 14 hektar mark. Nu gällde det att bestämma vad vi skulle göra med stället. BÅDE MARGARETA och Mikael är, som hon beskriver det, odlande människor. Han: skogsbonde, hon: lantbrukare som jobbat många år för Region Skåne med småskalig företagsutveckling och kvinnors företagande. Den som träffar dem inser också snabbt att de är människor som snabbt går från tanke till handling. Gården var i stort behov av renovering, berättar Margareta. Vi hade först tänkt göra om stallet till bostad, men tänkte om och gjorde istället i ordning det gamla bostadshuset. Vid renoveringen hittade vi bland annat nästan intakta väggmålningar från 1700-talet. TANKEN PÅ en egen verksamhet fanns med redan från början och det gamla stallet skulle bli perfekt som sommarcafé. Ombyggnaden påbörjades och efterhand uppstod nya idéer och möjligheter. Vid den här tiden skrev min dotter Annika sitt examensarbete på gastronomiprogrammet i Kristianstad. Det handlade om svårigheter i småskalig livsmedelsproduktion och som en del i arbetet tog hon fram delikatessmarmelader på frukt och bär från odlare i trakten. För att kunna packa marmeladerna här på gården behövdes ett livsmedelstillstånd och när vi fick det öppnade sig nya möjligheter. Dotterns marmelader blev efterfrågade och utvecklade sig till en hel liten industri. Margareta och Mikael insåg att de satt på en perfekt plattform för att driva verksamhet, men att de behövde flera olika intäktskällor. Byggprojektet växte i takt med idéerna. AV SOMMARCAFÉET blev en åretrunt-öppen restaurang och konferensanläggning med fem dubbelrum för övernattande gäster. I köket kokas det marmelader och i det egna bageriet hålls kurser i surdegsbakning. Traktens delikatesser säljs över disk. För besökare finns många aktiviteter kopplade till naturen och vad den ger. Allt som görs på gården passar på ett eller annat sätt in under de fyra elementen Äpple, Vatten, 8
Äppelträd i vintervila. Än är det långt till våren. Skog och Sten. Ett exempel är Smakstigen på Vångaberget, som tar besökaren på en gastronomisk naturvandring mellan berget och sjön och genom odlingarna. Det exklusiva sitter i det naturliga, menar Margareta. Det vi har att erbjuda är väl inte så märkvärdigt, men för stressade stadsbor är det en lyx att komma närmare naturen och jordnära upplevelser. Vi hjälper dem på vägen. OCH FOLKET på Vånga 77.1 tar verkligen vara på omgivningens resurser. En av gårdens specialiteter är tappningen av björksav, som med tiden öppnat helt nya världar och gett massor av positiv uppmärksamhet. Margareta berättar. Vi började tappa björksav för att servera som måltidsdryck i restaurangen, mest för att ge gästerna ett speciellt minne och något att prata om. En kväll var det en gäst som varit på lyxrestaurangen NOMA i Köpenhamn och fått ett gott öl bryggt på björksav. Det fick mig att börja fundera. VARKEN MARGARETA eller Mikael kunde något om ölbryggning, men fick, återigen av en slump, syn på en artikel i tidningen om ett mikrobryggeri Charlis Brygghus mitt i skogen, bara åtta kilometer bort. Kontakt togs. Bryggaren, Kasper Schönhult, var skeptisk till en början, men gick ändå med på att göra en provbrygd på 20 liter. Ölet blev gott, släkt och vänner fick bli smakpanel och bryggaren ändrade uppfattning. Idag bryggs tre olika sorters öl i 200-literssatser. En ljus ale, en riktigt mörk och en lättöl. Och det går åt mycket björksav. Under några hektiska vårveckor, när saven stiger, ska flera hundra björkar tappas, morgon och kväll. Saven fryses ner och används efter hand. Framgången med ölen var ju fantastisk plötsligt var vi i dryckesbranschen och vi fick massor av medial uppmärksamhet alldeles gratis. Samtidigt var det frustrerande att inte ha tillstånd sälja eller servera ölen i den egna restaurangen. Vår första tanke var att vi skulle försöka få in den på systembolaget, men så småningom tänkte vi om och levererar nu istället till ett antal utvalda restauranger. I NOVEMBER deltog Vånga 77.1 tillsammans med ett tiotal andra skånska dryckesproducenter i den skånska dryckesbaren som skapades av Smaka på Skåne i samband med Älska Mat&Vin-mässan i Malmö. Det var kul och väldigt lärorikt att stå där, tillsammans med alla vin- och spritproducenter. Det är klart att det var lite darrigt när vår öl skulle bedömas av proffs, men framförallt den ljusa ölen fick ett väldigt fint mottagande. Vår medverkan i dryckesbaren gav också en mängd nya kontakter, bland annat med möjliga samarbetspartners. ARBETET MED den egna ölen har gett blodad tand och Margareta kommer framöver att arbeta mer för att ta fram egna drycker. Sort-rena äppelmuster har hon redan. Nu experimenterar hon med ett par sorters hembrygd cider, på fransk vildjäst och champagnejäst. Snart ska hon resa till England för att lära sig mer om bryggprocessen. Jag vill kunna erbjuda allt som gården kan producera, både i restaurangen och över disk, men tyvärr så sätter byråkrati och lagar alltför ofta hinder i vägen. Alkohollagstiftningen är bara ett exempel. Det skulle kunna innebära massor för besöksnäringen på landsbygden om vi fick sälja och servera våra egna produkter, men utvecklingen går alltför långsamt. Och om jag, med ett förflutet som professionell coach för småföretagare, tycker att det är besvärligt, så kan jag ju bara gissa hur det är för andra. Det måste bli mindre krångel om landsbygden ska blomstra. DESSA OCH andra tankar har hon framfört personligen till landsbygdsminister Eskil Erlandsson, över en björköl. Det är han och hans politikerkollegor som har makten att avskaffa mycket av den byråkrati som företagare på landsbygden möts av idag, men hittills är det mest snack och väldigt lite verkstad. Det är alldeles för många med goda idéer som tvingas ge upp på vägen. Succé för helskånsk dryckesbar Hösten 2012 fick Smaka på Skåne i uppdrag av Länsstyrelsen att ta fram en skånsk dryckesstrategi. Visionen är spikad Skåne ska vara Nordens ledande dryckesregion 2020. Ett samarbete inleddes SLU Balsgård, Krinova, Tourism in Skåne, Smakplats Skåne och ett flertal skånska producenter arbetar med att identifiera olika målområden och aktiviteter för att visionen ska kunna förverkligas. Under Älska Mat & Vin-mässa på Slagthuset i Malmö arrangerade Smaka på Skåne en stor dryckesbar där besökarna kunde provsmaka ett trettiotal skånska drycker. Besökarna fick prova vin och dessertvin från Åhus vingård och Hällåkra vingård, must och glögg från Glorias Äppelgård, en skånsk cocktail med Karlssons vodka, björksavöl från Vånga 77.1, gin och snaps från Spirit of Hven Backafallsbyn, cider från Kiviks musteri och must från Maglehem. Därtill flera sorters öl från Lundabryggeriet och Stockeboda Gårdsbryggeri. Det här visar på en otrolig bredd i det skånska dryckeslandskapet. Under mässan fick besökarna dessutom tillfälle att träffa alla producenter och höra dem berätta om sitt arbete, säger projektledaren Helene Reintjes, Smaka på Skåne. jag vill också påpeka att i Livsmedelsakademins innovativa miljö så föds många idéer runt offentlig måltid där tiden är mer bristvara än kreativiteten. Thomas Dreijing, kock Traineeprogrammet har lagt grunden till ett branschnätverk som inte varit möjligt att bygga så tidigt i karriären utan Livsmedelsakademins hjälp. Detta nätverk möjliggör utbyte av erfarenheter mellan företag och öppnar även för samarbete över företagsgränserna. Traineeprogrammet har givetvis också bidragit till ökad kompetens för mig som deltagare. Lisa Hemmilä, product manager Pågen AB Nytta med Livsmedelsakademin ur mitt perspektiv: Nätverk för HR-frågor, best practice, koll på branschen. Samarbete till exempel kring traineeprogram för oss som är för små för att ha ett eget fullskaligt traineeprogram. Maria Lindén, HR-chef, Pågen AB 9
Brist på idéer är inte problemet! Det råder ingen brist på goda idéer i livsmedelsföretagen. Problemet är att så få av dem får chansen att bli nya produkter och tjänster. Kulturskillnader, hierarkier och en ständig jakt på kostnader är effektiva hinder. Det säger Peter Wennström på Healthy Marketing Team, som tillsammans med Livsmedelsakademin driver projektet Digest Innovation, med syfte att riva barriärer och göra företagen bättre på innovation. PETER WENNSTRÖM menar att många livsmedelsföretag idag sitter fast i vad han kallar en ned- har olika agendor och dessutom olika definitio- forskare och entreprenörer. De olika kulturerna åtgående lågkostnadsspiral. ner av centrala begrepp. Det gör att innovationsprocessen haltar. När marginalerna _DSC5319 Ruona krymper är det naturligt 13.jpg att man börjar jaga kostnader. Och när även PETER GER fyra exempel på kulturer som kan 12 www.ruona.com innovation betraktas som en kostnad, så är man illa ute. Svaret borde ju istället vara att skapa mervärden som kan öka konkurrenskraften och marginalerna, men för att lyckas med det krävs helt nya synsätt och organisationsformer. Det är vad Digest Innovation går ut på. PROJEKTNAMNET ÄR en lek med managementgurun Peter Druckers berömda tes Culture eats strategy for breakfast och pekar på att det inte är möjligt att få verkligt genomslag för en innovationsstrategi om man inte samtidigt ändrar och anpassar företagets kultur. Genom mer än 20 år som trendanalytiker och varumärkeskonsult har Peter Wennström sett många produkter som misslyckats, men även en hel del som vuxit sig stora. Han menar att utfallet sällan avgörs av kvaliteten på grundidén, utan snarare av hur olika kulturer inom företaget har samverkat eller inte samverkat med varandra. Det gäller både inom enskilda företag och mellan företag och andra aktörer som exempelvis Kulturskillnader, hierarkier och kostnadsjakt är effektiva hinder för innovation, säger Peter Wennström på Healthy Marketing Team. finnas inom ett och samma företag: forskarkulturen, där idén är det centrala och kan förfinas i all evighet; entreprenörskulturen, som hela tiden vill ha nya idéer att bearbeta och snabbt tröttnar; den tidiga massmarknadskulturen, där alla pengar ska satsas på marknadsföring och slutligen den etablerade varumärkeskulturen, som jagar kostnader och bevakar sin marknadsposition. Alla dessa kulturer har något att tillföra, men de tenderar att bevaka sitt eget synsätt och det krävs en väldigt stark, fokuserad och kompetent ledning för att se möjligheter och bryta invanda mönster. Idag är det tyvärr alltför många företag som fastnat i Excel-arken. Det föder inga nya succéprodukter. Med Digest Innovation ska vi utveckla redskap som på ett mycket konkret sätt hjälper företagen att se och överbrygga kulturskillnaderna och skapa effektiva processer, så att det kan ta hand om och utveckla goda idéer till nya, konkurrenskraftiga tjänster och produkter. DIGEST INNOVATION bygger på den livscykelmodell som Peter Wennström och hans kollegor på Healthy Marketing Team utvecklat, baserad på praktiska erfarenheter av en lång rad innovationsprocesser och produktlanseringar. Han presenterade den för Livsmedelsakademins Rolf Bjerndell och Magnus Lagnevik, båda med rejäla track record när det gäller att överbrygga kulturskillnader mellan industrin och den akademiska världen. Intresse uppstod och tillsammans skrev de ihop en ansökan till Vinnova, som ställde upp med finansiering av den första delen i Digest Innovation-projektet. Den har bland annat handlat om att validera modellen med hjälp av en internationell expertgrupp. Nu utvecklas, i samarbete med bland andra etnologen Håkan Jönsson och hans mastersstudenter, en audit ett slags frågebatteri som ska användas för att ta tempen på företaget och se vilka förändringar som krävs. Sedan ska ett antal fullskalepiloter sättas upp, på livsmedelsföretag i olika storlekar. Man vänder inte de här skutorna över en natt, men vi vill ge dem de verktyg de behöver för att långsiktigt stärka och behålla sin konkurrenskraft. PETER TROR att ett sätt för företagen att bli mer innovativa kan vara att hålla mindre hårt på sina hemligheter och ger två exempel på hur de skulle kunna jobba med så kallad open innovation. Det ena går ut på att företagen kan låta fria entreprenörer ta hand om idéer som ingen gjort något av, det andra om att skapa arenor, där stora företag, forskare och entreprenörer kan jobba tillsammans. Äganderätten kan man fixa med ganska enkel juridik det viktiga är att goda idéer får en chans! Om företagen låter idéerna utvecklas lite utanför den egna organisationen, så kan de ju se vad som verkligen fungerar innan de tar in det i det egna sortimentet då slipper de ta risker med de egna, etablerade varumärkena. FÖR ATT vända en nedåtgående spiral krävs både mod och positiva drivkrafter. De verktyg som utvecklas inom Digest Innovation ska ge en tydlig vink om hur man tar sig vidare, men det finns enligt Peter även behov av tydliga belöningar för dem som lyckas. Morot och piska. Här kan den offentliga sektorn spela en helt central roll. Tänk om den kunde bestämma sig för att till exempel prioritera ett effektmål som hälsa vid upphandlingen av de tre miljoner måltider som serveras i Sverige varje dag. Då skulle målet förbättrad hälsa kunna användas som drivkraft för en kraftfull kommersiell utveckling. Snacka om morot för innovation och samarbete, med uppenbara vinster för både beställare och leverantörer. 10
Jesper Aspegren tog initiativet till golfkrogstävlingen. Charlotte Lundqvist på vinnarkrogen Falsterbo Golfrestaurang är nöjd med gensvaret från gästerna. Dubbelvinst för bästa golfrestaurangen Omsorgsfullt tillagad husmanskost på fina råvaror och full koll på detaljerna det är receptet för Falsterbo Golfrestaurang, som i hård konkurrens vann tävlingen om Skånes Bästa Golfkrog 2012. IDÉN OM tävlingen kom från Jesper Aspegren, som tillsammans med Per Persson, VD för Tourism in Skåne vill locka golfspelare från andra delar av världen till de fina skånska golfbanorna. Vi insåg att det fanns en potential i att lyfta fram golfrestaurangerna och vände oss till Livsmedelsakademin och Smaka på Skåne med vår tävlingsidé, berättar Jesper Aspegren. Resultatet blev en tävling där golfrestaurangernas gäster fick sätta betyg efter en rad olika kriterier smak, upplägg, bemötande, miljö och prisvärdhet. DE 23 deltagande golfrestaurangerna tävlade i två olika klasser klassikern fläsk med löksås och en fri klass, med en egenkomponerad rätt. Efter att mer än tretusen restauranggäster avgett sina röster var det dags för final, med fem restauranger i varje klass. Vi blev väldigt glada när vi fick reda på att vi gått till final i båda klasserna berättar Charlotte Lundqvist som driver Falsterbo Golfrestaurang tillsammans med maken Pelle. Det var särskilt roligt att läsa alla de positiva omdömen vi hade fått av våra gäster. Det var lön för mödan. FINALEN GICK av stapeln i köket på Jörgen Kocks-gymnasiet i Malmö. Inför en kritisk och kunnig jury bestående av bland andra Leif Mannerström och Tareq Taylor, fick kocken Jimmy Brorsson tillaga såväl klassikern som den egna skånska sillamackan. Och se båda rätterna föll juryn i smaken så till den grad att Falsterbo Golfkrog tog hem båda klasserna och utsågs till Skånes bästa golfkrog. Vi har drivit det här stället i sju år nu, hela tiden med filosofin att det ska finnas en tanke bakom allt från att använda den bästa fläskfärsen i kålpuddingen till hur vi sätter samman vinlistan och vilket porslin vi dukar med, säger Charlotte. Att driva en golfkrog på ett ställe som Falsterbo är ganska speciellt. Den stora andelen säsongsboende gör att vi fungerar som en social samlingspunkt, även för människor som inte spelar golf. Under säsongen, som sträcker sig från mars till slutet av november har vi i princip öppet alla dagar, från tidig morgon till sen kväll och det är mycket festarrangemang som pågår långt in på nätterna. De två månader vi har stängt använder vi till att samla idéer inför den kommande säsongen. Då går vi mycket på restaurang och passar även på att välja ut porslin och annat som kan ge oss inspiration och förhöja måltiden för våra gäster. FÖRSTAPRISET SOM Falsterbo Golfkrog kammade hem var en inspirationsresa till det engelska matcentret River Cottage, med starkt fokus på det ekologiska och närproducerade. Vi tog med oss många nya idéer hem därifrån, konstaterar Charlotte. SOM EN del i golfkrogstävlingen ordnade Smaka på Skåne även ett seminarium, som bland annat innehöll en speed-dating mellan golfkrögare och småskaliga skånska matproducenter. Vi vill underlätta för golfkrögarna att få tag på fina råvaror och samtidigt skapa ett nätverk där de kan öka sin kompetens och dela med sig av sina erfarenheter, säger Jesper Aspegren, som tror att golfkrogar med ambitioner och konsekvent kvalitetstänkande går en ljus framtid till mötes. De har alla förutsättningar att locka en kvalitetsmedveten publik på jakt efter fina måltidsupplevelser. TÄVLINGEN OM Skånes bästa golfkrog utökas nu till hela Sydsverige. Jesper Aspegrens ambition är att tävlingen ska avgöras på nationell nivå redan 2014. Fina råvaror och omsorgsfull tillagning är receptet. Pelle Lundqvist i köket. 11
Livsmedels- och förpackningsbranscherna har mycket att vinna på att samarbeta, säger Annika Olsson, professor i förpackningslogistik och ansvarig för Livsmedelsakademins område Livsmedelsförpackningar. Mervärdet kan sitta i förpackningen! Innovation sker ofta i mötet mellan olika kunskapsområden. Ett bra exempel på det är Livsmedelsakademins nystartade verksamhetsområde Livsmedelsförpackningar, som ska skapa mervärden och nya lösningar genom ett helhetsperspektiv och ökad samverkan mellan livsmedels- och förpackningsindustrin. En livsmedelsförpackning är så mycket mer än en behållare, säger Annika Olsson, professor i förpackningslogistik och ansvarig för området Livsmedelsförpackningar. Idag är förpackningsindustrin väldigt bra på att ta fram material och förpackningstyper som svarar mot de tekniska krav olika livsmedel ställer på säkerhet, hållbarhet, transportekonomi och så vidare. Men när det gäller att ta fram förpackningar som skapar mervärden genom att svara mot konsumenttrender och behov är det betydligt sämre ställt. I butiken ser det mesta likadant ut. TÄNK EFTER vad är det som får många att välja saltet för sexhundra kronor kilot framför det som kostar en hundradel? Eller den svindyra lakritsen framför en billigare? Det självklara svaret borde kanske vara att den dyrare produkten smakar bättre, men det är långt ifrån hela sanningen. Ofta är produkterna ganska likvärdiga. Skillnaden ligger i förpackningen och, i många fall, storytelling, där förpackningen är ett bra medium. En plats att berätta sin historia, helt enkelt. ENLIGT ANNIKA Olsson är detta inte särskilt konstigt. En historia om det fina flingsaltet och en snygg förpackning att sätta på bordet ger oss en känsla av exklusivitet som vi är beredda att betala extra för. Fint förpackade produkter fungerar också som en signal till omgivningen att här har ni en som verkligen bryr sig, en som väljer noga och inte äter vad som helst. Det handlar om identifikation och vem man är som person och konsument. Och här finns stora mervärden att hämta hem, både för livsmedelsproducenterna och för förpackningsindustrin. FÖR ATT lyckas med det, menar Annika Olsson, måste både industrin och handeln bli bättre på att se sina produkter ur ett konsumentperspektiv. Livsmedels- och förpackningsfolket skulle ha mycket att vinna på att samarbeta med varandra redan kring behovsanalysen. Det handlar om att ta reda på vad konsumenterna vill ha, idag och i framtiden, och att utveckla nya, funktionella och attraktiva helhetslösningar som passar nya konsumtionsmönster. ANNIKA OLSSON är från början civilingenjör i livsmedelsteknik. Med 15 års industrierfarenhet i bagaget står hon med en fot i akademin och den andra i näringslivet. Hon vill gärna fungera som en brygga mellan de två världarna, som hon tror har mycket att lära varandra. Det finns så oändligt många ingångar till en utveckling på förpackningsområdet, där industrin och forskningen kan samverka. Det handlar om allt från att ta fram smarta förpackningslösningar för mindre producenter till att studera och dra slutsatser av konsumenternas beteende i köpsituationen. Vi kan naturligtvis inte ta hand om allt, men vi jobbar nu tillsammans med förpackningsklustret PackBridge i ett treårigt projekt (se artikel härintill) som ska bli en arena för nytänkande och öppen innovation, med konsumentperspektivet i centrum. Både livsmedels- och förpackningsföretagen måste bli bättre på att förstå vilka mervärden en förpackning kan skapa. Vår ambition är att öppna dörrarna mellan företagens forskningsoch utvecklingsavdelningar, mellan kunder och producenter och att ta in nya perspektiv i de processer som leder fram till nya förpackningar. De tekniska kraven på en förpackning ska kompletteras med vad som kan ge mervärde i konsumentledet, det som kan göra att konsumenten väljer en förpackning framför en annan. Det handlar om multidisciplinärt samarbete i sin bästa bemärkelse. ANNIKA OLSSON ser studenterna som en nyckelgrupp för att åstadkomma förändring och har bland annat hållit kurser för Livsmedelsakademins traineer. Både livsmedels- och förpackningsindustrin är beroende av unga, välutbildade medarbetare som ett slags öra mot marken för förändringar och nya trender. Om vi kan impregnera dem med goda kunskaper och nya perspektiv på förpackningens betydelse, så bidrar vi till en effektiv förändringsprocess inne i företagen. Det är faktiskt en av våra allra viktigaste uppgifter. 12
Prisad för satsning på närproducerat Saltet kan kosta sex eller sexhundra kronor kilot. Mervärdet sitter ofta i förpackningen. Ett område med många uppgifter Området Livsmedelsförpackningar startades för att skapa synergier mellan två av Sveriges ledande kluster Livsmedelsakademin och PackBridge. Området har fått en flygande start med hjälp av ett treårigt innovationsprojekt. Det började egentligen med den enkla iakttagelsen att framgångsrika livsmedel ofta levereras i innovativa förpackningar, berättar Livsmedelsakademins Magnus Lagnevik, som är en av initiativtagarna till det nya området. Efter att ha fått en inblick i hur ett stort företag som Procordia arbetar med utvecklingen av en specifik förpackningslösning kände vi att detta var något vi borde fördjupa oss i. Det är uppenbart att förpackningen har stor betydelse, oavsett om producenten är stor eller liten, hur den distribueras, var den inhandlas eller i vilken situation produkten ska användas. DET VISADE sig snart att intresset för förpackningar fanns i hela organisationen, inte minst inom området Smaka på Skåne, som arbetar med att utveckla den småskaliga livsmedelsproduktionen. Tillsammans med förpackningsklustret PackBridge gjordes en förstudie som visade på de små producenternas svårigheter att hitta vettiga förpackningar till sina produkter. Förstudien visade bland annat att de småskaliga producenterna är hänvisade till ett standardsortiment av förpackningar. Det innebär att deras chans att förmedla mervärden via sin förpackning är i stort sett obefintlig. Det blir likriktning istället för differentiering. Vi såg att det behövdes ett forum en portal där små producenter skulle där de skulle kunna få en starkare röst gentemot förpackningsleverantörerna och där de skulle kunna samverka och få professionell hjälp kring frågor om branding och marknadsföring. Den portalen arbetar vi nu vidare för att förverkliga. BASERAT PÅ förstudien kallade Livsmedelsakademin förpackningsföretag och småskaliga livsmedelsproducenter till ett så kallat innovationsgille, där det visade sig att det fanns flera företag inom PackBridge som var intresserade av att arbeta vidare med småskaliga förpackningslösningar. Under arbetets gång hade det också blivit tydligt att det skulle finnas mycket att vinna på ett utökat samarbete mellan de båda områdena livsmedel och förpackningar och man började skissa på ett större gemensamt projekt kring innovativa livsmedelsförpackningar. EN ANSÖKAN författades och i slutet av 2012 beviljade Tillväxtverket finansiering med 5,4 miljoner kronor till ett treårigt projekt med titeln Konsumentdriven öppen innovation för livsmedelsförpackningar. Tillväxtverkets bidrag ska matchas med lika mycket från branschen. I PROJEKTET ska Livsmedelsakademin, tillsammans med PackBridge, arbeta med öppna innovationsplattformar för att få fram nya, innovativa produkter, tjänster och processer för förpackningar i butik, i samband med måltidslösningar inom till exempel sjuk- och äldrevård och för småskaliga livsmedelsproducenter. Ica-handlaren Michal Wieloch i Lund har engagerat sig i utvecklingen av butikskonceptet Närproducerat och Noga utvalt, som tagits fram av Livsmedelsakademin genom Smaka på Skåne. På Dagligvarugalan 2012 i Stockholm fick Michal ta emot utmärkelsen Årets satsning på närproducerad mat av LRF Skåne, med följande motivering: Michal Wieloch på ICA Supermarket Fäladstorget i Lund brinner för den närproducerade maten och har varit en nyckelperson och ambassadör för att närma sig producenterna i deras vardag. Han har varit väldigt aktiv mot våra företagare inom gröna näringen och dessutom synlig i många sammanhang på bondens arena för att påtala vikten av ett nära samarbete. Dessutom har han alltid framhållit konsumenternas makt som en viktig del och varit lyhörd för influenser. Han har arbetat intensivt med att marknadsföra närproducerat och varit en av de mest drivande handlarna i butikskonceptet Närproducerat och noga utvalt. Han vann en VD! Studenten Johan Hemberg vann Livsmedels akademins tävling Vinn en VD under årets eee-dagar. Som vinst fick han följa Skånemejeriers VD Björn Sederblad under en dag på jobbet. Det blev en lång och händelserik dag för Johan Hemberg, som läser kandidat ekonomi med inriktning mot finansiell ekonomi. Från halv nio på morgonen till åtta på kvällen skuggade han sin VD. Det blev bland annat en guidad tur i produktionen, en förhandling med ett danskt mejeri i Köpenhamn och ett möte om en omorganisation på kvällen. På plats i Almedalen Almedalsveckan i Visby på Gotland är den i särklass viktigaste mötesplatsen för alla aktörer som arbetar med och för den offentliga sektorn. Livsmedelsakademin fanns naturligtvis på plats och arrangerade bland annat lunchseminarier under rubrikerna En ny norm för måltider i offentlig regi och för hur vi handlar närproducerat och Var finns norra Europas bästa matregion 2025. Luncherna var komponerade av kockar ur Livsmedels akademins nätverk. 13
Thomas Drejing och Lill Spenninge arbetar på bred front för att förbättra den offentliga måltiden. En måltid är så mycket mer än bara näring Livsmedelsakademins verksamhetsområde Måltidsglädje har tagit sig an utmaningen att förbättra den offentliga måltiden, från råvaran fram till de levande ljusen på matbordet. Flera av Skånes verkliga matprofiler deltar i arbetet, som nu börjar ge tydliga resultat. VAD KÄNNETECKNAR egentligen en riktigt god måltid? Fina råvaror och kärleksfull tillagning? Självklart. Dukning och miljö? Javisst. Människorna du äter tillsammans med? Naturligtvis. Det är en lång rad faktorer som måste samverka för att måltiden ska bli en njutbar upplevelse. Och det spelar ingen roll om den serveras hemma, på restaurang eller på sjukhus. Idag serveras omkring tre miljoner mål mat om dagen i offentlig regi i Sverige, berättar Lill Spenninge, verksamhetsansvarig för Måltidsglädje. Tyvärr är det alltför få av dem som serveras med ambitionen att vara en god måltid, där alla bitar är på plats. Matens näringsinnehåll står många gånger ensamt i fokus. Vi jobbar på bred front för att införa andra värden. Måltiderna på sjukhus, i äldreboenden och i skolan måste bli bättre och vi i Livsmedelsakademin ska gå före och visa att det är möjligt! UNDER DE år som gått sedan Måltidsglädje (tidigare Matglädje) startade, har Livsmedelsakademin varit en drivande kraft i en lång rad olika projekt med fokus på den offentliga måltiden. Det största är det nu pågående pilotprojektet på Trelleborgs lasarett, som går ut på att se måltiden som en del i tillfrisknandet och omfattar en lång rad åtgärder, från att se över upphandlingsrutiner och bygga om centralköket till nya recept och utbildning av sjukvårdspersonal. Det är ett väldigt komplicerat projekt och jag skulle ljuga om jag sa att det gick på räls, säger Lill Spenninge. Men vitsen med pilotprojektet är just att identifiera både hinder och möjligheter. På så sätt kan vi bli av med barnsjukdomarna och förfina en modell som sedan kan användas i andra sammanhang. Tanken är ju att detta ska spridas och vi märker av ett stort intresse, både medialt och på den politiska nivån. Det är ett pionjärarbete som pågår i Trelleborg. ETT ANNAT initiativ, som redan hunnit få spridning, är Måltidsglädje för äldre. Efter att ha testats på ett tiotal äldreboenden runt om i Skåne, har det knoppats av i ett eget bolag, som döpts till Måltidsglädje från Skåne. Vi har precis börjat, men pilotfasen har gett goda erfarenheter. Vi har utvecklat utbildningsmaterial och verktyg och jag är övertygad om att det finns en kommersiell bärkraft i att förbättra äldreboendenas måltidsupplevelser. Det säger kockprofilen Thomas Drejing, som driver bolaget tillsammans med tre kollegor. Kommande generationer av äldre kommer att ställa betydligt högre krav än dagens äldregeneration och de kan dessutom själva välja sitt boende. Då blir måltiden ett viktigt konkurrensmedel. THOMAS DREJING och Lill Spenninge menar båda att den goda måltiden börjar med den goda råvaran. Och eftersom det idag verkar finnas en gemensam vilja i hela samhället att satsa på närproducerade och ekologiska råvaror av hög kvalitet, så borde det väl vara enkelt att låta den viljan genomsyra även den offentliga måltiden eller? Tyvärr är det inte så enkelt, säger Lill Spenninge. Stelbenta upphandlingsregler, stordrift i köken och bristande utbildning och engagemang hos personalen kan vara effektiva hinder. Men det finns också ett motstånd hos de små producenterna, som tycker att kontakten med det offentliga är för byråkratisk, samtidigt som de är värjer sig mot att bli alltför beroende av ett fåtal stora beställare. FÖR ATT få de olika aktörerna att börja prata med varandra arrangerade Livsmedelsakademin sommaren 2012 Good Food Fair. Ett 70-tal producenter, uppköpare, kostchefer, politiker och andra intresserade samlades i Trelleborg 14
för att utbyta erfarenheter, ta del av goda exempel och knyta nya kontakter. En av dem som deltog var Anita Broddesson, kostchef i Klippan, som i många år arbetat för att sätta kvaliteten i centrum vid upphandling. 2012 utsågs hon till Årets Kostprofil av tidningen Restaurangvärlden. Mötesplatser som Good Food Fair behövs för att skapa en dialog och för att det ska bli mer uppmärksamhet kring frågor som handlar om hur den offentliga måltiden ska bli bättre. Det är lätt att skylla på krångliga upphandlingsregler jag menar att det handlar mer om engagemang. Det är fullt möjligt att handla upp råvaror av bättre kvalitet, även med dagens upphandlingsregler, men det kräver ett arbete att definiera vad kvalitet egentligen innebär. DET ÄR ett arbete som Anita Broddesson och hennes kollegor gjort både grundligt och detaljerat för en mängd olika råvaror. Resultatet har blivit ett upphandlingsunderlag, där kvalitet har högsta prioritet medan kostnaden kommer först på femte plats. Det har gått slentrian i att det offentliga alltid efterfrågar det som är allra billigast och att måltiden bara betraktas som en ekonomisk belastning. Kvaliteten blir därefter. Vi har vänt på steken och kan på det sättet arbeta med råvaror som vi kan vara stolta över och som ger möjlighet att höja statusen för den offentliga måltiden. Maten smakar bättre, svinnet minskar och vi bidrar till att förbättra folkhälsan! ANITA BRODDESSON menar att det gått mode i att allt ska vara närproducerat och helst också ekologiskt. Det är lätt att säga och det låter kanske bra att allt ska vara närproducerat, men det skulle helt enkelt inte gå att handla upp allting efter de kriterierna. Jag vill hellre använda begreppet närlevererat, det vill säga att det alltid ska vara nära till leveranser av färska råvaror som mjölk, grönsaker och kött. Med en fungerande logistik går det naturligtvis att få tag på fin kvalitet utan att allt måste vara närproducerat. Och det fina med att sätta upp tydliga kvalitetskriterier och att följa upp dem regelbundet, är att även de stora leverantörerna måste skärpa sig och leverera bättre produkter. Så kan den offentliga sektorn utöva makt, på ett positivt sätt. Kostchefen i Klippans kommun, Anita Broddesson, slår ett slag för närlevererat. För Gastronomiprogrammet är det guld värt med den samverkan vi har inom Livsmedelsakademin. Vi måste känna av vilka förväntningar som finns på våra studenter när de kommer ut, för att vi ska kunna hålla vår utbildning aktuell. Bitte Müller-Hansen, programansvarig, Gastronomiprogrammet, Högskolan Kristianstad Bra nätverk med förmåga och resurser att fatta beslut och driva gemensamma initiativ. Trainee samverkan unikt för branschen och kanske även för Sverige adderar värde till vår egen rekrytering och skapar energi och värdefull utbildning/nätverk för de traineer som arbetar hos oss. Lars Påhlson, President Scandinavia, Cloetta Vi på Tetra Pak har haft stor nytta av Livsmedelsakademin genom att träffa kunder och också den akademiska världen. På så sätt har vi en bättre bild av hela värdekedjan vi arbetar i samt de strategiska utmaningar vi alla delar (som branschens attraktivitet, utbildning, öppen vs stängd forskning etc.) Torbjörn Söderholm, HR-chef Tetra Pak Färsk välling direkt till dörren BARNMATSFÖRETAGET OTTOS första produkt är en färsk ekologisk välling som beställs via företagets hemsida och levereras direkt hem till dörren i biogasdrivna kylbilar. I ett första skede går produkten enbart att beställas i Stockholm med närförorter. Planen är att den inom kort ska lanseras i Skåne och Göteborg. Därefter väntar Europa. Livsmedelsakademin har varit med och stöttat OTTO sedan starten för tre år sedan. Jag har lagt ner tre år av hjärta och själ i det här projektet, säger Mats Lönne, VD och grundare av OTTO. Till min hjälp har jag haft ett fantastiskt team. är märkligt att det finns barnmat med bäst föredatum som går ut 2014 och 2015. Barnen som kommer att äta den maten är inte ens födda ännu, säger Mats Lönne. Det är enbart tack vare Livsmedelsakademin som vi har kunnat göra ett sådant grundligt förarbete inför lanseringen. Äntligen någon som kan driva frågor kring livsmedel och matens nytta för den enskilde individen, det är skamligt hur illa våra livsmedel och måltider hanteras, att det är så lågprioriterat fastän mat är fundamentalt för vår överlevnad, utveckling och hälsa! Livsmedelsakademin har tyngd med sin blandade kompetens. Anita Broddesson, kostchef i Klippans kommun Vårt medlemskap i Livsmedelsakademin har skapat stora möjligheter för oss i vår egen affär. Förutom mycket värdefulla nätverk och kontakter har vi kunna skaffa oss kunskap om en bransch som vi vår tur kunnat förädla och använda i våra kundkontakter och i vårt arbete med att vara en efterfrågad rådgivare. IDÉN TILL att skapa hälsofrämjande barnmat fick han redan under sin tid som Brand Manager för ProViva på Skånemejerier. När han sedan själv fick barn aktualiserades frågan och han började aktivt arbeta för att idén skulle bli verklighet. Det här är en produkt som jag själv har saknat, och jag är inte ensam om det. Jag tycker att det Färsk ekologisk välling från OTTO. My Lidén, director, PWC Vi har hamnat på kartan. Dels som producent av en premiumprodukt tillverkad i Skåne. Dels också som konsument av olika tjänster och råvaror. Och dels som en möjlig partner att samverka med. Bosse Bergenståhl, Lundabryggeriet AB 15
För mitt företag har Livsmedelsakademin inneburit tillgång till ett nätverk av kontakter på rätt nivå inom en av landets mest intressanta näringar. Det har i flera fall lett till nya uppdrag och affärsmöjligheter. Nätverket har även gjort det lättare att hitta relevanta ingångar för att effektivt söka kunskap kring olika aspekter på mat och måltid längs hela näringskedjan. VD i medlemsföretag Genom Livsmedelsakademin har Procordia stärkt sitt innovationsnätverk och accelererat utvecklingen av bolaget i alla dimensioner. Idag är vi organisatoriskt och nätverksmässigt väl rustade att möta framtiden och ser Livsmedelsakademin som en viktig stimulans och energifaktor i denna utveckling! Martina Avasoo är produktchef på Atria Foodservice i Helsingborg och aktiv i Livsmedelsakademins alumninätverk. Mikael Aru, Procordia Food AB För mig och i min roll som entreprenör i företaget Foteviks Svenska AB har Livsmedelsakademin spelat en stor roll i att bygga kundnätverk och finansiellt stöd för att bedriva forskning kring vår produkt på Lunds Universitet. Foteviks är ett ungt företag med en nyutvecklad livsmedelsingrediens som vi nu fått Europapatent på. Klas Ralvert, VD, Svenska Foteviks AB Kort sagt genom en unik samverkan med andra företag inom livsmedelsbransch en skapar vi en bra plattform att utveckla olika aktiviteter och att göra våra företag attraktiva för våra anställda samt studenter på högskolan. Johan Neikell, VD Nordic Sugar AB När man läser på Alnarp finns där gott om engagerade personer att diskutera livsmedel med, men det är först när man förstår hur andra personer med annan kunskap ser på saker och ting som verkliga intressanta aspekter kommer med i diskussionen. Ida Backström, studentambassadör, SLU Alnarp Min medverkan i Livsmedelsakademins traineeprogram har gett mig en bred förståelse för hur stora delar av branschen fungerar, redan från dag ett i karriären. Det har också gett mig ett brett kontaktnät av kompetenta människor. Jenny Vestin, Category Manager, Procordia Livsmedelsakademin avgjorde karriärvalet Martina Avasoo kom i kontakt med Livsmedelsakademin under civilingenjörsutbildningen. Det avgjorde hennes karriärval. Idag är Martina produktchef på Atria Foodservice och en av cirka 25 unga människor i karriären som ingår i Livsmedelsakademins alumninätverk. Under studietiden på Lunds tekniska högskola kom jag i kontakt med Livsmedelsakademin mest av en slump, berättar Martina. Det var en kompis som släpade med mig till ett möte med Advisory board en grupp av studenter som fungerade som ambassadörer för livsmedelsbranschen. Jag insåg snart att livsmedelsbranchen var ett spännande område och det kom att bli helt avgörande för att jag valde livsmedelsinriktningen på min civilingenjörsutbildning i bioteknik. I Advisory board jobbade vi bland annat för att öka branschens kunskap om livsmedelsutbildningarna och för att få fler studenter att intressera sig för jobb med livsmedelsinriktning. Vi ordnade VD-träffar och lunchföredrag, tog fram informationsmaterial och var med på arbetsmarknadsdagar. Det var roligt att upptäcka att det fanns ett stort intresse på båda sidor och att vårt arbete gjorde nytta. För min egen del innebar det ett växande nätverk, bland både studenter och människor på olika positioner i branschen. EFTER EXAMENSARBETE och projektanställning på Procordia fick Martina sitt första riktiga jobb på Atria Foodservice i Helsingborg. Ett produktchefsvikariat som nu blivit en fast tjänst. När Livsmedelsakademin våren 2012 tog kontakt med sina tidigare studentambassadörer via ett Facebookupprop för att bilda ett alumninätverk tvekade hon inte. Det kändes självklart att hoppa på alumninätverket. Jag känner att jag har mycket att bidra med till studenter som vill veta mer om hur det är att jobba med livsmedel. Dessutom kan jag ge mitt företag en insikt i hur unga människor tänker och vad som krävs för att företaget ska ses som en attraktiv arbetsgivare. Sen är det förstås kul att hålla kontakten med gamla vänner från studietiden. Många av dem är ju up and coming i branschen, så det är ett bra nätverk. MARTINA HAR flera gånger varit ute bland studenter och hållit föredrag om hur det är att jobba i ett livsmedelsföretag. Hennes bästa tips till företagen är att de måste bli bättre på att erbjuda studenter skarpa examensarbeten. Det kräver ett visst engagemang från företaget, men gör att man får in ny kompetens och kan samtidigt vara ett bra sätt att avgöra om någon är anställningsbar. 16
ISTÄLLET FÖR att börja från scratch med dyra konsulter använde Astrid studenter på Lunds tekniska högskola för mycket av det grundläggande arbetet. Berries by Astrid är färska smoothies på frukt och yoghurt. Passar bra i en aktiv och hälsosam livsstil. Aha-upplevelsen blev en helt ny affärsidé Astrid Friborg är forskaren som hoppade av en lovande akademisk karriär för att istället satsa på en egen företagsidé pinfärska och nyttiga smoothies i automat, betalda med mobilen. Med Livsmedelsakademins entreprenörsråd som bollplank har hon nu tagit sin idé ända fram till marknaden. Om jag ska ge ett råd till andra entreprenörer, så är det att använda sig av studenter vid universitet och högskolor. Där finns många duktiga unga människor, som gärna vill ha skarpa uppgifter till exjobb och projektarbeten. För mig fungerade det perfekt och vi kom en bra bit på väg innan det var dags att koppla in de verkliga proffsen, som kunde ta fram en maskin med design och funktioner som skulle fungera ända fram till konsument. PARALLELLT MED teknikutvecklingen arbetade Astrid med konsumentpaneler för att förfina recepten. Hon var också mycket ute bland folk i farten på gym och fitnessanläggningar runt om i Sverige och fick ett mycket gott mottagande. I slutet av 2012 var den första smoothie automaten klar och Astrid söker nu ytterligare finansiering för att komma igång med serieproduktion. Vi vet att det finns ett stort intresse för äkta och okonstlade produkter som våra smoothies och ser det som en möjlighet att hjälpa till att bryta osunda mellanmålsvanor. Idag är det många anläggningar runt om i landet som bara väntar på att få sätta in en av våra maskiner och jag ser mycket ljust på framtiden. SOM FORSKARE på UMAS intresserade sig biomedicinaren Astrid Friborg för antioxidanters påverkan på vissa cancerformer i tjocktarmen. De samband hon såg ledde bland annat till en större andel frukt och grönt i den egna kosten. När hon senare gick en entreprenörskurs på Lunds tekniska högskola vaknade lusten att utveckla något eget. Det var en gästföreläsning om entreprenörens viktigaste egenskaper som gav mig en ahaupplevelse, berättar Astrid. Jag insåg att det där var ju jag och började fundera på en affärsidé, parallellt med att jag skrev klart min avhandling. IDÉN OM att utveckla egna smoothies kom efter att Astrid lyssnat på en föreläsning som handlade om vinnarna av affärsplanetävlingen Venture Cup 2007. Konceptet Naked Juicebar gick ut på att starta en kedja av juice- och smoothie barer Hon gillade idén, men ville hitta ett mer kostnadseffektivt och mindre personalkrävande sätt att få ut dem till konsument via automater. Jag såg en möjlighet att få nytta av mina forskarkunskaper och samtidigt kunna utveckla mitt entreprenörskap. Efter ett par års funderande bestämde jag mig för att satsa. Jag skrev ihop en affärsplan och ställde själv upp i Venture Cup, där jag fick pris för bästa affärsidé. Samma år bildade jag mitt bolag Berries by Astrid och så gick Livsmedelakademin in som finansiär. ROLF BJERNDELL är ansvarig för området Innovation och Entreprenörskap inom Livsmedelsakademin. Han minns sitt första möte med Astrid: Hon är ett typiskt exempel på att det är en helhetsbedömning som gäller när vi tittar på olika projekt. Här såg vi inte bara en intressant produkt, utan ännu mer en stark, driven och kunnig person med goda förutsättningar att lyckas. Det var ett ganska lätt beslut att gå in i det projektet. VINSTEN I affärsidétävlingen följdes 2011 upp med ett pris på 100 000 kronor för bästa affärsplan, i Venture Cup Öst och finansiering via Vinnova. Detta gjorde det möjligt för Astrid att satsa fullt ut på sin idé. Smoothien är en enkel produkt som består till lika delar av färska bär och yoghurt. Men för att den ska kunna levereras av en automat och betalas med mobilen krävs ett ganska avancerat system och jag insåg snart att jag var tvungen att utveckla en helt egen lösning. Eftersom de egna resurserna var rätt begränsade, så var jag tvungen att arbeta smart. OM SAMARBETET med Livsmedelsakademin säger Astrid att finansieringen varit värdefull, men att den egentligen inte varit viktigast. Kontakten med Livsmedelsakademin ledde till att jag fick Sveriges bästa mentorer. Rolf Bjerndell och Kenneth Andersson representerar en enorm erfarenhet, ett fantastiskt kontaktnät och har ju bland annat varit med och satt en produkt som ProViva på marknaden. Det smäller ganska högt. Deras råd och engagemang har varit helt ovärderliga. Astrid Friborg hoppade av en lovande forskarkarriär för att satsa på en egen idé. 17
Det har varit ett händelserikt år för Livsmedelsakademins första innovationstrainee, Martina Oxling. Hon kommer snart att följas av fler. En innovationspilot på resa Trendspaningar i New York och Piemonte. Praktik i London och skarpa uppgifter i Kivik och Eslöv. Livsmedelsakademins första innovationstrainee, Martina Oxling, har under ett hektiskt år fått en unik överblick över en bransch med stora förändringsbehov. Jag har egentligen alltid varit intresserad av livsmedel, berättar Martina. Första kontakten med Livsmedelsakademin var när jag gjorde mitt examensarbete på Ekonomihögskolan om Espresso House, med Livsmedelsakademins Hans Knutsson som handledare. Hans frågade mig sedan om jag ville göra en kartläggning av matkassebranschen. Jag nappade och fick så småningom presentera mitt arbete för ledningsgruppen. Efter det fick jag fler uppgifter. MARTINA BÖRJADE jobba på Livsmedelsakademin direkt efter civilekonomutbildningen och fick snabbt möjlighet att omsätta sin utbildning i praktiken. Jag hade valt Strategic Management som inriktning i utbildningen och nu fick jag plötsligt vara med och se hur det gick till på riktigt. Jag lärde mig massor av att sitta med på Livsmedelsakademins ledningsgruppsmöten och började snart se nya samband och intressera mig för de lite större, strategiska frågorna om livsmedelsbranschen. ETT OMRÅDE som stod i centrum för många strategidiskussioner var branschens förmåga till innovation och förnyelse och behovet av att skapa attraktiva karriärmöjligheter för unga, välutbildade medarbetare. Efter framgångarna med traineeprogrammet, som startade 2010 och då lockade 800 kvalificerade sökande till åtta platser, föddes idén att skapa en helt ny typ av traineeprogram, med fokus på innovation. Martina fick inte bara ta del i arbetet med att lägga upp programmet, tillsammans med den verksamhetsansvarige för Livsmedelsakademins område Jobb & Karriär, Jan Brattström. Hon fick också möjligheten att bli testpilot för det nya programmet. Det är så Livsmedelsakademin jobbar, förklarar Jan Brattström. Först gör vi en pilot sedan skapar vi skarpa och skalbara lösningar baserade på erfarenheterna. I det här fallet handlade det om att bygga upp ett traineeprogram som ska ge deltagarna en överblick och förmåga att se innovationsmöjligheter på tvärs i företagen. Självklart ville vi också att programmet skulle innehålla så många skarpa uppgifter som möjligt vi talar ju om högt kvalificerade människor med hög förmåga till problemlösning. SAGT OCH gjort. Martinas traineeår startade på Kiviks Musteri, där hon fick jobba med frågor kring marknadsföring till unga. Efter en resa till New York med deltagande i hållbarhetskonferensen Green Summit var det dags för trendspaning i Piemonte tillsammans med små livsmedelsproducenter från Skåne. Därefter väntade en period på Procordia i Eslöv, där Martina kom i nära kontakt med innovationsdirektören Ingrid Landgren. Vi är generellt nyfikna på unga människor och såg det som en fin möjlighet att få ta emot en innovationstrainee. Samtidigt var vi från början tveksamma till upplägget. Martina skulle ju jobba med strategiska frågor och vi var osäkra på hur mycket konfidentiell information vi ville lämna ifrån oss till någon som sedan kunde gå vidare till något konkurrentföretag. Men det här löste sig när vi hittade ett konkret case för Martina att jobba med. MARTINAS CASE handlade om hur Procordia skulle kunna nå idrottande ungdomar i deras miljöer med bra mellanmål. Flera lämpliga produkter fanns redan här handlade det mer om att hitta de rätta försäljningskanalerna. Vi fick bland annat klart för oss att nya affärer inte enbart är nya produkter och att det behövs resurser för att ta hand om sådant som ligger 18
utanför det vardagliga, det som kan ge framgång på sikt. Martinas arbete har bidragit till att vi nu skapat en helt ny roll Business Development i företagets ledningsgrupp. MARTINA OCH Ingrid är överens om att tiden hos Procordia egentligen var i kortaste laget. En månad borde ha varit två, för att möjliggöra en djupare analys. Det får vi rätta till i det skarpa programmet, säger Martina. ESLÖV BYTTES så småningom mot praktik på Healthy Marketing Team i London, där Martina under ledning av bland andra varumärkesexperten Peter Wennström fick nyttiga inblickar i de internationella livsmedelsföretagens innovationsarbete. En av hennes slutsatser är att det krävs mycket mer än bara bra produkter för att lyckas och att en innovationsstrategi måste genomsyra hela företaget. Det är också här hon ser sin och kommande innovationstraineers roll. Jag tror att det handlar mycket om att komma bort från det produktfokus som präglar innovationsarbetet idag. En innovationstrainee kan fungera som en förändringsagent som hjälper företagen att överbrygga kulturskillnader, se möjligheter och jobba effektivt på bredden med innovation. INNOVATIONSTRAINEE-PILOTEN Martina Oxling och hennes handledare har brutit ny mark. Hösten 2013 ska två nya innovationstraineer rekryteras, och på ett par års sikt är målsättningen att årligen utexaminera fem innovationstraineer. Det är en kvalificerad gissning att de kommer att bli mycket hett eftertraktade av en bransch i starkt behov av att skapa mervärde genom innovation. Ett växande europeiskt samarbete Livsmedelsakademins arbete på den internationella främst europeiska arenan handlar dels om att knyta strategiska allianser för informationsutbyte, ömsesidigt lärande och politisk påverkan, dels om att skapa exportmöjligheter för svenska livsmedelsföretag. Två exempel på strategisk nivå är Livsmedelsakademins engagemang i European Food Alliance en sammanslutning av nio framgångsrika livsmedelskluster, med syfte att skapa innovation och tillväxt och medverkan i Foodbest, som förbereder ett europeiskt livsmedelskonsortium för en framtida Food KIC-ansökan om ett stort, EU-finansierat livsmedelsprojekt. Under 2012 ordnades också en rad aktiviteter med syfte att skapa kontakter och exportmöjligheter för mindre livsmedelsföretag. Några exempel är studieresor till Tyskland och Italien, i samarbete med Invest in Skåne, ett särskilt exportutbildningsprogram och deltagande i matmässan Copenhagen Cooking. Martinas arbete har bidragit till att vi skapat en helt ny funktion i företagets ledningsgrupp, säger Procordia Foods innovationsdirektör Ingrid Landgren. Livsmedelsakademin inspirerar till och faciliterar utvecklandet av Skåne som en ledande region för livsmedel och matupplevelser. Det skapar arbetstillfällen, ny forskning och förhöjd livskvalitet i regionen vilket stimulerar tillväxten i regionen. Anna Broekman, Head of Communications & Public Relations, Findus Nordic Livsmedelsakademin utvecklar framtidens ledare I SEPTEMBER inleddes Livsmedelsakademins ledarutvecklingsprogram Framtidens ledare i framtidens bransch. Idén växte fram i Livsmedelsakademins HR-nätverk redan i början av förra året där man identifierat ett behov av en ledarskapsutbildning som riktade sig till nyblivna chefer eller anställda med stor potential att bli bra ledare inom livsmedelsbranschen. Som HR-chef har man inte alltid resurser att genomföra interna utvecklingsprogram av den här omfattningen, som man nu kan erbjuda tack vare att det sker i Livsmedelsakademins regi, säger Minna Westerlund, Management konsult och VD för Generact AB, som designat och leder programmet. TOLV PERSONER från åtta företag deltar i programmet, som avslutas med en diplomering i maj 2013. Företagen är Findus, Procordia, Cloetta, Nordic Sugar, TetraPak, Oatly, Bring Frigo och Å&R Carton. Att de alla är en del av livsmedelsbranschen har bidragit till att deltagarna till viss del delar samma problem och utmaningar. Möjligheten att ta del av varandras perspektiv har också lett till att de fått en bredare insyn i hur branschen fungerar. HR-cheferna har varit modiga som tillsammans med Livsmedelsakademin lyckats skapa något nytt som alla parter vinner på. Det finns en oerhört stor vilja till utveckling bland samtliga deltagare i gruppen och flera av dem har befordrats eller fått utökat ansvar under resans gång, säger Minna Westerlund. Affärsnyttan under min tid som studentambassadör: Möjlighet till att skapa nyttiga kontakter nätverkande. Insyn i hur företag tänker på studenters karriärer och mål. Vara mer uppdaterad vad som händer inom branschen. Uppsatsmöjligheter. Dörr öppnare vid jobbansökningar. Fredrik Dafgård, studentambassadör, Ekonomihögskolan För oss har stödet från Livsmedelsakademin betytt att vi har kunnat starta upp ett attraktivt livsmedelsföretag med olika produkter på marknaden. Stödet gav oss den start vi behövde för att kunna förverkliga forskningsbaserade innovationer på mycket kort tid. Tobias Olofsson, grundare och VD, ConCellae AB 19
Tiis aut facium rerchil inciet mi, unt eum quodit reptiam doluptatur, con re nonessim fugitias ut la pra voluptatem il explabore dis mi, aut vernatur alitam im velenihicid que vereprepel ium Inom Livsmedelsakademin arbetar livsmedels, måltids- och förpackningsnäringarna, handeln, universitet och högskolor, myndigheter och lantbrukets organisationer sida vid sida för att utveckla livsmedelsnäringen. Livsmedels akademin bidrar till skapandet av mötesplatser, nätverk och projekt som underlättar dialog och för nyelse och höjer innovations- och konkurrenskraften i hela livsmedelsbranschen. Vår verksamhet är organiserad i det övergripande området Samverkan & Framtid och de fem verksamhetsområdena Innovation & Entreprenörskap, Jobb & Karriär, Måltidsglädje, Smaka på Skåne och Livsmedelsförpackningar. Mer information på www.livsmedelsakademin.se Livsmedelsakademin Minc Anckargripsgatan 3 211 19 Malmö Tel: 072 741 58 55 E-post: info@livsmedelsakademin.se BERGE.SE