Energimyndighetens BESTÄLLARGRUPP / NÄTVERK FÖR ENERGIEFFEKTIVA FLERBOSTADSHUS

Energimyndighetens BESTÄLLARGRUPP / NÄTVERK FÖR ENERGIEFFEKTIVA FLERBOSTADSHUS Anteckningar från möte torsdag den 19 augusti 2004 hos Ersta Diakonisällskap, Stockholm För ytterligare upplysningar kontakta Hans Westling, Promandat AB, Box 24205, 104 51 Stockholm. Tel: 08-667 80 20. Fax: 08-660 54 82. E-mail: hans.westling@promandat.se

1 Hans Westling 2004-08-24 ANTECKNINGAR FRÅN MÖTE MED BESTÄLLARGRUPPEN/NÄTVERKET FÖR ENERGIEFFEKTIVARE FASTIGHETSFÖRVALTNING I FLERBOSTADSHUS 2004-08-19 HOS ERSTA DIAKONISÄLLSKAP, STOCKHOLM Närvarande: Arne Andersson, Energimyndigheten Lennart Berndtsson, HSB Riksförbund Mats Borgström, AB Gavlegårdarna Bengt Johnsson, konsult för AB Svenska Bostäder Göran Leander, Bostads AB Poseidon Anders Lindén, ÅF-Installation AB Anders Linder, HBV Anette Sand, Ersta Diakonisällskap Lars Tirén, EKSTA Bostads AB Gunnar Wiberg, SABO Hans Westling, Promandat AB Inger Norstedt, konsult tidigare Konsumentverket Eje Sandberg, ATON AB 1 Mötets öppnande Hans Westling förklarar mötet öppnat och Anette Sand hälsar alla välkomna till Ersta Diakonisällskap, som ligger på Söders höjder i Stockholm. Inger Norstedt, tidigare Konsumentverket, hälsas särskilt välkommen till gruppen. Det noteras, att till mötet har även särskilt inbjudits Tord Porsblad, Stena Fastigheter, och Siw Wiblom, Fastighetsarbetsgivarnas Förening för Utveckling, såsom intresserade att eventuellt medverka i gruppen. Dock var de förhindrade att närvara just vid detta möte. 2 Presentation av Ersta Diakonisällskap Anette Sand lämnar en kort presentation av Ersta Diakonisällskap, som är en ideell förening inom Svenska Kyrkan. Ersta bildades på 1800-talet och började med utbildning av diakonissor. Ersta är nu känt för flera delar. Man har utbildning av sjuksköterskor och ett sjukhus med medicin och kirurgi där man särskilt utgår från att vilja sätta människan i centrum. Man har specialiserat sig på magoch tarmsjukdomar. Ersta har också en hospice-avdelning för vård i livets slutskede, särskilt för relativt unga patienter. Ersta har också omfattande äldreomsorg och vårdar dementa, där man försöker ta tillvara det friska hos människan, och har ett hem för utsatta flickor och kvinnor. Man har en gemensam högskola med Stiftelsen Stora Sköndal, Ersta Sköndal Högskola, som har campus dels på Ersta på tidigare sjöbefälsområdet, dels på Stora Sköndals område. Högskolan bedriver utbildning bl.a. inom sociologi, sjuksköterskeutbildning samt

2 utbildning av diakoner och kyrkomusiker. På Ersta finns också landets enda tillverkning av oblater för nattvard för den protestantiska kyrkan. Man har även viss export av detta. Anette Sand är ansvarig för en avdelning som svarar för de flesta stödfunktionerna för verksamheten, något som man skulle kunna kalla facility management. Här ingår bl.a. kontorsservice, konferensservice och dataavdelning. När det gäller energi- och miljöfrågor har Ersta hittills inte varit så framstående utan man har koncentrerat sig på kärnverksamheten med vård och utbildning. Man har på några byggnader installerat solfångare. På senare tid har man inlett ett arbete med att ta fram nyckeltal, benchmarking, vad gäller användning av olja, el och vatten. Man har egen panncentral på området. Man avser att intensifiera denna verksamhet och också anställa en kvalificerad person för fastighetsdrift och energifrågor. Det påpekas, att det kan vara svårt att göra jämförelser med andra objekt eftersom byggnaderna är mycket speciella och också kulturhistoriskt värdefulla. Arne Andersson påpekar också, att man inte bör göra för enkla lösningar när det gäller speciella situationer där bevarandeaspekter är av betydelse. Det ges möjlighet till den som önskar att få exemplar av Erstas senaste Årsberättelse och Årsredovisning 2003. Den finns även som PDF-fil att laddas ner från Erstas hemsida, www.ersta.se. 3 Beslut om dagordning Reviderat förslag till dagordning (dat. 2004-08-15) har utsänts elektroniskt. Det noteras, att på grund av att Ing-Marie Odegren anmält förhinder på mötesdagens morgon på grund av sjukdom utgår punkt 5 på dagordningen Partnerskap mellan byggherrar för förverkligande av boendevision Exempel från Alingsås och hänskjuts till kommande möte. Dagordningen godkännes av de närvarande. Inför mötet har kallelse denna gång endast utsänts elektroniskt per e-post (den 6 augusti). Även dokumentationen till mötet har endast utsänts per e-post (den 16 augusti). Den bestod av reviderad dagordning (daterad 2004-08-15), projektöversikt (uppdaterad 2004-08-16) och en projektidé från Bizcat. Vid kommande möte avser representanter från Boverket att redovisa deras pågående utvecklingsarbete bl.a. på energiområdet. Åke Blomsterberg, WSP Environmental, har också uttryckt önskemål att kunna presentera projektet Reshyventkonceptet. 4 Anteckningar från föregående möte 2004-05-11--12 Anteckningarna har utsänts tidigare på traditionellt sätt, d.v.s. anteckningar (exklusive bilagor) har lagts in på slutna hemsidan och anteckningar (inklusive bilagor) har sänts ut som tryckta dokument. Anteckningarna godkännes i befintligt skick.

3 5 Uppföljning av frågor om utbildning för fastighetsföretagens driftpersonal Göran Andersson har tyvärr fått förhinder att delta i dagens möte. Lars Tirén och Anette Sand rapporterar från möte i juni - en väl förberedd, ambitiös konferens - som ägde rum i Nacka Strand. Det framhålls, att det är viktigt att fastighetsförvaltningen upplevs såsom en bransch som utvecklas och det är viktigt att påpeka att man arbetar med människor. Några har betonat vikten av att man fastställer nomenklatur, eventuellt också att man har certifiering eller motsvarande för vissa befattningar. Viktigt är också att utveckla samarbete med skolor på gymnasie- och högskolenivå. Några påpekar, att det skulle vara bra att ha någon positiv TVserie på området, som kan intressera ungdomar men som inte upplevs som töntig. Det noteras, att man gjort en del bra insatser i några regioner, t.ex. i Göteborg, medan man haft svårigheter i Stockholm. Det har varit vissa svårigheter att få alla parter till en gemensam diskussion om frågorna. Man förbereder ett slutdokument från konferensen. När detta föreligger under de närmaste månaderna, avser gruppen med Göran Andersson och Lars Tirén att överväga att formulera en skrivelse. 6 Översikt beträffande läget för olika aktuella energieffektiviseringsprojekt 6.1 Projektöversikt En uppdaterad projektöversikt daterad 2004-08-16 har distribuerats till gruppen inför mötet och finns även med som bilaga till dessa anteckningar, bilaga 1. 6.2 Drifterfarenheter biobränsleanläggningar Lars Tirén meddelar, att man fått ett positivt beslut i ärendet och att man också samarbetar med Kjell Grönberg på området. 6.3 Konvertering av direktel Avsikten har varit att förtydliga och komplettera ansökan. Jan Ryhre har emellertid haft föräldraledighet och har därför inte haft tillfälle att vidta erforderliga kompletteringar. Frågan kvarstår och vilar. Det påpekas möjligheten till bidrag för vissa typer av offentliga lokaler som resultat av en departementspromemoria som för närvarande är ute på remiss. För närvarande finns det dock inga bidrag för förändringar för flerbostadshus. Möjligen skulle KLIMP-pengar genom Naturvårdsverket kunna vara en möjlighet men konkurrensen är stor. 6.4 Individuell värmemätning/debitering Det noteras, att ny ansökan insänts från ÅF 2004-06-17. Kontakter sker mellan Pia Hedenskog och Arne Andersson, som uttryckt behov av att engagera fler parter bakom ansökan, t.ex. användare och brukare via Hyresgästorganisationer, t.ex. Anders Mattsson. Bengt Johnsson meddelar, att Svenska Bostäder för närvarande koncentrerar sina resurser på att få redan beslutade projekt i fungerande drift och samla erfarenheter av dem. Det påpekas vikten av att man har lämpliga incitament, som är enkla och rättvisa. Lars Tirén påpekar, att det är viktigt med kommunikationsdelen och att mätdata rationellt kan avspegla sig på hyresavin. Kostnaderna för den administrativa hanteringen måste begränsas.

4 6.5 Uppföljning tidigare ventilationsprojekt ÅF har kompletterat ett förslag till ansökan, som insänts till Energimyndigheten. Arne Andersson redovisar, att även om fastighetsförvaltande företag bedömer frågan som väsentlig och också är beredda att finansiera en betydande andel, så är det svår konkurrens om medel hos Energimyndigheten på området. Man måste vara klar på att kunna nå ytterligare nya viktiga resultat, eftersom Energimyndigheten redan gjort betydande satsningar på ventilationsområdet utan att man kunnat se tillräckliga resultat. 6.6 Belysning/lysdioder Göran Leander meddelar, att Bostads AB Poseidon sänt in ansökan till Energimyndigheten före midsommar och att kontakter inletts. Arne Andersson förklarar att myndigheten är positiv till insatser på detta område. Av betydelse är också om man kan etablera kontakter med forskningsområdet, t.ex. i Lund eller Ljushögskolan i Jönköping. Lennart Berndtsson påpekar, att man med bra inriktning kan nå betydande resultat, både för dem som är synhandikappade och också öka säkerheten för människor med vanligt seende. Hans Westling redovisar, att insatser som redan gjorts av Beställargruppen, bl.a. vid en HSB-förening i Farsta, fått betydande genomslag och också medfört stort intresse hos leverantörer. Ett exempel på det är Extronic Elektronik AB, som redovisat att man nu kan visa en mycket låg energianvändning för trapphusbelysning med bara vissa tändningssekvenser. Information om Extronics dynamiska belysning bifogas i bilaga 2. 6.7 Hissar och rulltrappor Hans Westling informerar om att man haft ett möte med arbetsgruppen den 17 juni. Anteckningar (exkl. bilagor) från det mötet finns inlagt på den slutna delen av Beställargruppens hemsida. Den som önskar kan också få del av bilagematerialet. Hans Westling redovisar några exempel på hissombyggnader, t.ex. vid Journalisternas Hus på Vasagatan i Stockholm, där ITK har gjort en ombyggnad, där man fått snabbare och bekvämare hissar, som också har en klart lägre effekt och lägre energianvändning per resa. Det rör sig om halveringar eller mer. Exempel finns också där ITK har byggt om i Gallerian i Stockholm från hydraulhissar, som varit ganska långsamma och lite obekväma, till växellösa linhissar. Man har kunnat redovisa betydande besparingar per resa. Man har också kunnat öka tillgängligheten och minska köandet i de här fallen, vilket i sig dock kan leda till fler resor och därmed högre energiförbrukning. Av vikt är i de här fallen att man gör en ordentlig analys. Det redovisas också från KONE bostadshus i norra Stockholm exempel på betydande besparingar i kwh/timme. Första preliminära resultat föreligger också från ombyggnad av tre stycken rulltrappor i Ropstens tunnelbanestation. Här visar de första resultaten besparingar på upp till 60-70 procent. Siffrorna behöver dock analyseras ytterligare. Besparingar på 40 50 procent torde dock föreligga vid jämförbarhet med hänsyn till när rulltrapporna går med full fart, när man kör dem i låg fart eller när man stänger ner dem under lågtrafik. Man bör alltså inte uttrycka sig alltför säkert ännu. En kvalificerad person, Rune Granberg, tidigare SIS och Arbetarskyddsstyrelsen med ansvar för hissbestämmelser, har anlitats för att arbeta vidare med ett informationsmaterial som ska

5 kunna distribueras till fastighetsägare och eventuellt också redovisas tillsammans med föreliggande mätresultat vid några konferenser. Kontakter har inletts mellan honom och Arne Andersson, som uttryckt sig positiv till att man går vidare med detta material. Man ser för närvarande inte behov av att göra teknikupphandlingsåtgärder på detta område. Flera leverantörer har redan lösningar och kommer att inspireras ytterligare av informationsmaterialet. Man avser att etablera kontakter med Boverket. Av vikt är att undersöka användning av lysdioder eller motsvarande i hisskorgar samt möjligheten att med bibehållen trygghet kunna ha korgarna nedsläckta när ingen använder dem. Man överväger hur man ska sammanställa utredningsmaterialet, som nu ligger som bilagor till mötesanteckningar, t.ex. som en särskild omslagsrevers. Arne Bayard, tidigare chefsingenjör på Statens Anläggningsprovning, som då hade ansvaret för all hissbesiktning i Sverige, har engagerats för att anlägga kritiska synpunkter på frågorna. Av betydelse är t.ex. om man kan presentera materialet på hemsidor med lämpliga länkar. 6.8 Hushållsapparater a) Torkskåpsmätningar I samband med den första rapporten från Högskolan i Gävle visade det sig att man hade haft fel på en del instrument och mätare. Efter reparation av torkskåp har Claes Blomqvist kompletterat förstudien med en rapport från juni 2004. Denna rapport distribueras till Beställargruppens medlemmar av Hans Westling. Tillägg: Den kompletterande rapporten har sänts per e-post 2004-08-22. Det kan noteras, att flera tillverkare visat intresse av att kunna ha fuktstyrning för torkskåpen och det torde redan pågå vissa försök med detta hos tillverkare. Det noteras, att Teenexa tillverkar skåp med luftavfuktare. Med dessa uppnår man minskad energiförbrukning och behagligare miljö. Dock är det högre inköpskostnader för denna utrustning. Teknikcentrum Kronoberg har gjort provningar i några SABO-företag och en rapport har författats av Per Liedberg. Denna rapport kommer också att studeras av arbetsgruppen. Det påpekas, att Teenexa faktiskt legotillverkar de torkskåp som marknadsförs av Wascator under sitt varumärke. De skåpen är dock inte utrustade med luftavfuktare eller luftavkännare. Kontakter har, förutom med Teenexa, tagits också med Miele, Podab och Wascator. Det är väsentligt med ytterligare mätningar, t.ex. under den mycket fuktiga perioden augusti - september. Ansökan om detta har aktualiserats av Högskolan i Gävle hos Energimyndigheten, liksom om försök hos några fler fastighetsförvaltare. b) Seminarium Energieffektiva hushållsapparater - Brukarbeteenden och teknisk utveckling Den särskilda arbetsgruppen för hushållsapparater hade sitt senaste möte i slutet av maj. (Anteckningarna från det mötet har lagts upp på den skyddade hemsidan.) Att hålla ett seminarium om dessa frågor har diskuterats i gruppen. Hans Westling har gjort ett första utkast med bakgrundssyfte, program, tidplan och budget för ett sådant seminarium och distribuerar utkastet till deltagarna i dagens möte. För ett sådant seminarium erfordras finansiering. Av vikt är att etablera kontakter mellan olika bostadsförvaltare, forskare, industriföreträdare och även med forskare utomlands. Kontakt har tagits med professor Gerhard Stamminger, Universitetet i Köln (också verksam vid AEG) om att medverka och han har ställt sig positiv.

6 Det beslutas, att stomme till inbjudan till seminarium 25 november 2004, koncept dat. 2004-08-18, distribueras till Beställargruppen för synpunkter till Hans Westling senast fredagen den 3 september. Tillägg: Konceptet har sänts ut per e-post 2004-08-22. Inger Norstedt redovisar, att det är mycket länge sedan det gjordes en undersökning av elanvändning i hushåll. Det enda man har, är en ganska begränsad undersökning i småhus i Norrland från början av 1990-talet. I många hushåll tror man t.ex. att man använder full maskin för tvätt, när den i verkligen bara har fyllts till en mindre del av sin kapacitet, oftast cirka 2 kg, också för maskiner som maximalt kan ta både 5 och 6 kg. Men det här beror ju också på att man vill tvätta ofta och man har ett stort och varierat klädutbud, som kräver olika tvättprogram. Av vikt för att ett seminarium ska kunna leda till att påverka tillverkarna och också utvecklingen av bättre märksystem är att konsumenternas behov finns med som underlag. Man påpekar också den utveckling, som skett i många städer med en majoritet av hushåll med 1-2 personer. Det har också skett en utveckling mot ändrad förvaring av mat. Man har inte kvar de gamla ventilerade skafferierna som man hade tidigare och därför ställer man in i kylskåpet det mesta som egentligen inte behöver stå där, t.ex. konserver. Det här skulle också behöva studeras lite mer noggrant. Tillägg: Seminariet planeras nu äga rum i Stockholm torsdagen den 2 december 2004. 6.9 Elmätare Det har redovisats, att man nu inleder ett projekt för bättre elmätare med Agneta Persson, ÅF, som samordnare. Ett första brainstormingsmöte om lämpliga funktionskrav har hållits 2004-06-23. Kortfattade minnesanteckningar från detta möte bifogas som bilaga 3. 6.10 Uppföljning av äldre experimentprojekt Bengt Johnsson inleder med att redovisa att det är av stort intresse att framöver kunna följa utvecklingen för en del äldre energiprojekt och vad som hänt med dem. Det kan ge mycket värdefull kunskap. Han tar som exempel det s.k. Ulvsundaprojektet, som var ett inledande energieffektiviseringsprojekt av äldre hus. Man kan säga, att man där gick från en användning av 50 liter olja per kvadratmeter till 25 liter, eller 200 kwh per kvadratmeter idag. I det s.k. Stockholmsprojektet, ca 1982 1986, nyuppfördes ett antal hus med olika inriktning särskilt för området. Det finns en broschyr om Stockholmprojektet, Stockholmsprojektet - fem experimentbyggnader för låg energiförbrukning med infoblad om respektive hus i Hässelby, Beckomberga, Södermalm, Gubbängen och Hagsätra. Dessa hus uppfördes åren 1983 till 1986. Utdrag ur broschyren bifogas i bilaga 4. (Om någon önskar hela broschyren, finns den inscannad som pdf-fil hos Ann-Charlotte Hamvik.) Man gjorde uppföljningar av några av husprojekten under de kommande åren, delvis som examensarbeten. Arne Elmrot, Per Levin och Göran Werner medverkade bl.a. i detta. Vad gäller de boendes synpunkter har det gjorts undersökningar av Karin Engvall, USK, för Stockholmsprojektet. Det kan konstateras, att intressanta energiprojekt också finns från en markanvisningstävling i Stockholm kring 1990. Dock blev endast ett par hus bland de prisbelönta utförda. Det här finns beskrivet bl.a. i en rapport på engelska, Sixteen energy-efficient healthy apartment blocks. Rapporten finns även på svenska.

7 Hans Westling nämner som exempel projekt som man har följt upp sedan mycket lång tid tillbaka. Det var när man byggde de s.k. Trestadshusen, där man på 1950-talet såg regionala skillnader i byggnadssätt och ville undersöka vad man kan lära sig av detta. Det var hus, som skulle vara typiska för respektive Malmö, Göteborg och Stockholm, och som också uppfördes på dessa tre platser. Totalt var det nio hus. Detta projekt samordnades av Mejsi Jakobsson, Byggforskningsinstitutet. Långt senare, på 1990-talet, gjordes det sedan en uppföljning av vilka ombyggnader och energiförbättringar som gjorts i de här husen och en rapport sammanställdes av Göran Hellsten. Denna uppföljning gav en hel del värdefulla erfarenheter. Även i Hammarby Sjöstad har det gjorts en hel del analyser. Några nämner, att de husen dock kanske inte är så representativa för landet. Sammanfattningsvis föreslås att göra en förstudie på detta område och sedan eventuellt ha ett seminarium. För detta föreslås att Per Levin, Carl Bro AB, engageras. Det bestäms, att ett möte ordnas mellan Hans Westling, Bengt Johnsson och Per Levin. Eventuellt skulle här också kunna finnas lämpliga examensjobb, påpekar Gunnar Wiberg. Det har också anknytning till kommande projekt. 6.11 Övriga projekt - Projektidé från BIZCAT: Branschövergripande synergimöjligheter inom energimätning En handling från BIZCAT har distribuerats i dokumentationen till detta möte (dat. 2004-08- 16). Här föreslås att göra en förstudie, men man är även inriktad på att kunna gå vidare med detta projekt. Man skulle undersöka branschens intresse och incitament, vilken roll mätserviceföretag och systemleverantörer kan spela, lämpliga pilotprojekt och en projektstruktur med principinnehåll samt att klarlägga förutsättningarna för en delad projektfinansiering. Det skulle också ingå ett antal intervjuer. Resultatet kan ligga till grund för beslut om ett huvudprojekt. Det beslutas att sända ut handlingen för remissyttrande bland Beställargruppens medlemmar senast fredagen den 3 september. Tillägg: Handlingen från BIZCAT har sänts ut per e-post 2004-08-22. 6.12 Sammanfattning efter projektgenomgång Det noteras att gruppen arbetar vidare efter fördelning av program på sätt som redovisas i den uppdaterade projektöversikten, daterad 2004-08-16 (bilaga 1). 7 Lågenergihus 7.1 Inledning Det har gjorts uppmärksammade satsningar bl.a. utanför Göteborg på detta område. Tyvärr kan Hans Eek inte närvara vid dagens möte på grund av missat tåg, så Eje Sandberg lämnar en kort information. En grupp finns också engagerad, i vilken Maria Wall, LTH, ingår.

8 I bostadsområdet Lindås har man arbetat i princip med mycket välisolerade täta hus, som inte behöver ha något värmesystem. Liknande projekt pågår i Landskrona och Glumslöv. Det påpekas vikten av att ha särskild genomgång med alla på platsen verksamma hantverkare, så att de förstår betydelsen av den höga kvalitet som man behöver ha. Det påpekas också att det är viktigt att ha husen placerade i rätt solläge, men att man samtidigt måste ha solavskärmning under viss tid. Driftkostnaderna utgör ofta 85 procent av de totala kostnaderna, d.v.s. energianvändningen för att till exempel tillverka mineralull är inte någon betydande del av den totala resursanvändningen. Man är nu intresserad av att fortsätta projektet med en uppföljning efter husen i Lindås. Man vill ha kontakter med företag som vill göra demonstrationsprojekt, alldeles särskilt i Mälardalen. Eje Sandberg hänvisar till hemsidan www.aton.se/reby. Här finns information om REBY, resurseffektiva byggnader samt för nedladdning finns även en PDF-fil för projektet i Lindås. Hans Westling efterlyser en kort skriftlig sammanfattning av projektet, som senare kan distribueras till Beställargruppen och även läggas upp på hemsidan. Tillägg: Eje Sandberg har översänt en folder om Lindåsprojektet, Hus utan värmesystem 20 energisnåla radhus i Göteborg som lagts upp på hemsidan och distribuerats till gruppen 2004-09-19. 7.2 Övriga erfarenheter Lars Tirén redovisar EKSTA:s planerade projekt Frillesås 1:133. Byggstart är i mars 2005. Man siktar på mycket låga kostnader, 12.000 kronor per kvadratmeter. Man arbetar med en tung stomme. Hans Westling undrar om det kan finnas något elektroniskt material om detta. Tillägg: Lars Tirén har efter mötet översänt en bild på principlösning från Andersson & Hultmark i Göteborg, vilken bifogas i bilaga 5. Utvecklingssteget ligger i att minska elanvändning och effektbehov. Lennart Berndtsson redovisar HSB:s projekt Anneberg i Danderyd, se bilaga 6:1. Det är 50 radhus/parhus som uppförs av PEAB. Man har fått betydande EU-bidrag. Man har installerat totalt 2.400 m 2 solfångare och borrat ett lager med 100 hål à 50 meter. Vid fortvarighetstillstånd ska uppvärmning ske till 60 % med säsongslagrad solvärme. Man har kompletterat med elpannor på 3 kw för varje hus. Installation FTX med eleftervärmare har utförts. Projektet har också erhållit expertstöd från Jan-Olof Dalenbäck, Chalmers. Projektet har uppmärksammats på Dagens Nyheters hemsida och i VVS Forum. Artikel i Dagens Nyheter den 23 mars, Solens strålar värmer hus och berg bifogas i bilaga 6:2. Man hade vissa svårigheter i början av projektet som resulterat i en högre elräkning för tillskottsvärme än vad man räknat med från början. 7.3 Diskussion Det påpekas vikten av att kunna sammanställa erfarenheter från redan utförda eller beslutade lågenergihus. NCC och White har t.ex. ett projekt på gång om detta och Familjebostäder i Göteborg har ett ombyggnadsprojekt. Gruppens medlemsföretag har flera projekt. Intresse för att medverka med demonstrationsprojekt kan lämnas till Eje Sandberg. Han är också beredd att lämna ytterligare information till fastighetsägare m.fl. Lars Tirén framhåller vikten av kvalitetsstyrning.

9 Det påpekas, att man måste ha mycket omfattande isolering i husen och att man egentligen i vissa kommuner bara har given möjlighet till byggrätt i yttermått, vilket gör att man med mycket tjock isolering förlorar uthyrningsbar yta. Chalmers, Holmberg, har redovisat en undersökning för vissa flerbostadshus, som tyder på ökad energianvändning. SABO överväger en enkät för energieffektiva byggnader kring utveckling från 1993 till 2001. Via kommunala energirådgivare skulle man också kunna få information. För Svenska Bostäder visar Bengt Johnsson en översikt över olika projekt, bl.a. kvarteret Urmakaren. Lennart Berndtsson anser att det vore bra om man också kunde redovisa en del positiva projekt. Man ser en brytpunkt i utvecklingen när kravet på värmeåtervinning slopades i myndighetsreglerna. Johnny Kellner, JM, håller på med en undersökning. Ett stort datamaterial fördelat på olika kategorier av hus finns också hos Fortum. Anders Lindén undersöker möjligheten till att få tillgång till detta material. 8 Rutiner för distribution av handlingar En enkät med olika alternativ för distribution av handlingar sändes ut till Beställargruppens medlemmar i juni. Sammanfattningsvis har de flesta som svarat tyckt, att det kan vara bra om man kan få handlingarna per e-post och även ha dem på hemsidan. Dock behöver det finnas en tryckt omgång av all dokumentation för Energimyndighetens arkivbehov. Dagens möte är det första mötet till vilket kallelse endast sänts ut till via e-post. Om det fortfarande är någon som har särskilt önskemål beträffande distributionen av handlingar bör man meddela detta till Ann-Charlotte Hamvik. 9 Nästa möte Eftersom det visat sig att några har förhinder att delta i den tidigare angivna tidpunkten för nästa möte (16-17 november) bestämmes att nästa möte istället äger rum onsdagen den 1 december 2004, troligtvis som ett endagsmöte med tanke på närheten till jul. Observera att ett seminarium Energieffektiva hushållsapparater Brukarbeteenden och teknisk utveckling planeras äga rum i Stockholm torsdagen den 2 december 2004. Särskild information kommer.

10 10 Avslutning Hans Westling tackar för de goda sammanträdesförhållandena som erbjudits av Ersta Diakonisällskap vid mötet. Mötet avslutas därefter. Bilagor: Vänligen observera att bilagorna till dessa minnesanteckningar ej är inkluderade i detta dokument utan finns i särskilt dokument, som lagts upp på den slutna Medlemssidan på hemsidan www.bebostad.net. 1. Projektgenerator för energieffektivisering i flerbostadshus Översikt över aktuella projekt. Hans Westling, uppdat. 2004-08-16. 2. Varför är årskostnaden för belysningen så olika i två identiska trapphus? Informationsblad från Extronic Elektronik AB. 3. Minnesanteckningar brainstorming TU möte 2004-06-23, Agneta Persson, ÅF- Energi & Miljö AB, 2004-08-27. 4. Utdrag ur broschyr Stockholmsprojektet - fem experimentbyggnader för låg energiförbrukning, ett utvecklingsprojekt i samarbete mellan Stockholms kommun, Kungliga Tekniska Högskolan, fem byggföretag och Byggforskningsrådet. 5. EKSTA Bostads AB Lågenergihus Frillesås 1:133. Bild på principlösning från Andersson & Hultmark, Göteborg. 6. 1. HSB Stockholms Brf Anneberg, Danderyd, presentation av Lennart Berndtsson vid mötet. 2. Solens strålar värmer hus och berg, artikel om bostäderna i Anneberg i Dagens Nyheter 23 mars 2003. 7. STEMs Beställargrupp/Nätverk för energieffektiva flerbostadshus Distributionsförteckning, uppdaterad 2004-09-07. Distribution: Beställargruppen/Nätverkets medlemmar enligt distributionsförteckning (bilaga 7).