Järfälla kommun Årsredovisning 2005

Årsredovisning 2005

Järfälla kommun Årsredovisning 2005 Kommunens organisation... 2 Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 3 Fem år i sammandrag... 4 Förvaltningsberättelse... 5 Ekonomiskt resultat... 5 Omvärldsanalys... 5 Måluppföljning... 7 Viktiga händelser... 8 Ekonomisk analys... 9 Väsentliga personalförhållanden...12 Koncernen...13 Sammanfattning och framtid...15 Kommunen...16 Resultaträkning...16 Finansieringsanalys...16 Balansräkning...17 Noter...18 Driftredovisning... 21 Investeringsredovisning... 21 Koncernen... 22 Resultaträkning... 22 Finansieringsanalys... 22 Balansräkning... 23 Noter... 24 Redovisningsprinciper... 26 Begreppsförklaringar... 27 Nämnders och bolags verksamhetsberättelser i sammandrag... 28 Kommunstyrelsen... 28 Teknik och försörjning... 34 Barn- och ungdomsnämnden... 37 Förskola och grundskola... 43 Utbildnings-, kultur- och fritidsnämnden... 46 Gymnasieskola-, kultur- och fritidsförvaltningen... 50 Socialnämnden... 52 Vård och omsorg... 59 Stadsbyggnadsnämnden... 61 Miljö- och hälsoskyddsnämnden... 69 Järfällabygdens Hus AB... 72 Personalredovisning... 73 Miljöredovisning... 77 Gröna nyckeltal... 83 Barnbokslut... 84 Folkhälsobokslut... 88 Revisionsberättelse... 91 Vart gick skattepengarna?... 92 OMSLAGET: DEN GRAFISKA SYMBOLEN FÖR JÄRFÄLLA VISAR VÄGEN VISION 2015. OMSLAGSFOTO: INVIGNING AV NYA NYBERGSKOLAN. TRYCK: JAKOBSBERGS TRYCKERI AB, KALLHÄLL 2005. 1

Kommunens organisation 2005 Revisorer Valnämnd Kommunfullmäktige Överförmyndare Kommunstyrelse Kommunledningskontor Teknik och försörjning Barn- och ungdomsnämnd Barn- och ungdomsdirektör Utbildnings-, kultur- och fritidsnämnd Socialnämnd Socialdirektör Stadsbyggnadsnämnd Miljö- och hälsoskyddsnämnd Miljö- och stadsbyggnadsdirektör Nämndkansli Förskola och grundskola Utbildningsdirektör Gymnasieskola, kultur och fritid Individ- och familjeomsorg Nämndkansli Nämndkansli Vård och omsorg Miljö- och stadsbyggnadskontor BOLAG Järfällabygdens Hus AB Bolinders Drabantstad AB Kvarnhallen AB Mandatfördelning i kommunfullmäktige 2003-2006 1999-2002 Socialdemokratiska arbetarepartiet 26 * 23 Moderata samlingspartiet 13 18 * Folkpartiet liberalerna 10 5 * Kristdemokraterna 5 6 * Vänsterpartiet 4 * 5 Miljöpartiet de gröna 2 * 2 Centerpartiet 1 2 * Totalt antal mandat 61 61 * De partier som bildat majoritet 2 Kommunens organisation 2005

Ett händelserikt år! När jag för tre år sedan summerade 2002 konstaterade jag att sträng hushållning, omprövning och fortsatta rationaliseringar kommer att krävas. Att ha en ekonomi i balans är numera en självklarhet och kommunen klarar nu det statliga balanskravet för sjunde året i rad. Särskilt roligt är att nämnderna nu för andra året i rad redovisar ett bokslut i balans. Att kommunen för 2005 redovisar ett rekordresultat på hela 191 miljoner kronor beror till stor del på markförsäljningar på Barkarbyfältet där det under vintern 2005/2006 tillkommit flera nya butiker. Med butikerna följer många nya arbetstillfällen för Järfällaborna. Även med intäkterna från markförsäljningen borträknade gör kommunen ett överskott på drygt 40 miljoner kronor, vilket är ett av de bästa resultaten bland samtliga kommuner i Stockholms län. Inom det gamla Flottiljområdet har nu också det första bostadsområdet börjat byggas. Den fördjupade översiktsplanen för Barkarbyfältet har diskuterats mycket under året, både genom traditionell remissbehandling men också genom ett webbsamråd på kommunens webbplats. Webbsamrådet var vi bland de första med i landet och levde därmed upp till både vår devis Järfälla visar vägen och tre av Vision 2015s fyra hörnstenar nämligen Öppna Järfälla, Innovativa Järfälla och Samarbetande Järfälla. Den fjärde hörnstenen, Mälarnära Järfälla, har vi under året arbetat med, bland annat genom att ta fram en utvecklingsplan för Görvälnsområdet. Att bostadsbyggandet nu påbörjats på Flottiljområdet är glädjande. Men det byggs även på andra håll i kommunen. Under året har bostadsbyggande påbörjats bland annat i Kyrkbyn i Barkarby, på Vikingavägen i Skälby och på Stäkethöjden. Under 2006 räknar jag med att byggande av nya hyreslägenheter kommer igång i Kallhäll och på Vasavägen i Jakobsberg. Kommunens egna investeringar var ovanligt stora under 2005. Hela 171 miljoner kronor satsades på verksamhetslokaler och infrastruktur. Årets största investering var den nya Nybergskolan som stod klar till höstterminens start till en kostnad av 30 miljoner. Det största projektet är dock den fortsatta ombyggnaden av Jakobsbergskolan som nu kostat 128 miljoner. Även på Tallbohovskolan har en större ombyggnad skett. Ett större byggprojekt som jag gärna vill lyfta fram är den nya sporthall som byggs i Kallhäll i anslutning till Källtorpskolan. Bygget pågår för fullt och blir klart till hösten 2006. När det gäller satsningar på infrastruktur så vill jag främst peka på tunneln under Jakobsbergs station, som invigdes samtidigt med den nya stationen, som har byggts om och gjorts ljusare och därmed tryggare. Andra infrastrukturprojekt under året var bland annat omdaningen av Viksjö centrum, gator och vägar inom Flottiljområdet och Barkarby handelsplats samt i det nya bostadsområdet Bolinder strand. Det har varit ett mycket händelserikt år i Järfälla. Avslutningsvis vill jag ännu en gång framhålla att fina insatser, kunskaper och engagemang från personalens sida är avgörande för såväl verksamhetens kvalitet som det ekonomiska resultatet. Jag hoppas även fortsättningsvis på detta fina engagemang. Tack för ett mycket bra arbete under det gångna året! Lotta Håkansson Harju Kommunstyrelsens ordförande har ordet 3

Fem år i sammandrag (kommunen) EKONOMISKA NYCKELTAL 2005 2004 2003 2002 2001 Årets resultat, mnkr årets resultat 191,6 38,5 61,8 14,8 4,6 årets resultat enligt balanskravet 40,4 2,1 5,5 19,3 8,9 Budgetavvikelse, mnkr nämnder och styrelser 12 8 5 38 62 driftbudget, totalt 182 28 52 25 5 investeringsbudget, totalt 156 59 120 111 68 Verksamhetens bruttokostnader, mnkr 2 602 2 531 2 453 2 295 2 208 (externa kostnader och avskrivningar) Verksamhetens nettokostnader, mnkr 2 000 1 938 1 889 1 784 1 737 (exklusive realisationsvinster/förluster) Nettokostnadsutveckling, % 3,2 2,6 5,9 2,7 5,2 Skatteintäkter, mnkr 2 021 1 935 1 904 1 812 1 741 (inklusive generella statsbidrag och utjämning) Verksamhetens nettokostnader i % av skatteintäkter 99 100 99 98 100 Bruttoinvesteringar, mnkr 171 129 175 132 116 Nettoinvesteringar, mnkr 12 97 139 125 108 Soliditet, % (inklusive totala pensionsåtagandet) 11,4 3,7 3,5 2,5 4,6 Tillgångar, mnkr 2 317 2 197 2 092 2 037 2 000 per invånare, kr 37 527 35 686 34 031 33 232 32 716 Avsättningar och skulder, mnkr 797 867 801 808 758 per invånare, kr 12 908 14 083 13 030 13 183 12 399 Eget kapital, mnkr 1 521 1 329 1 291 1 229 1 244 per invånare, kr 24 634 21 587 21 001 20 049 20 349 Lånefinansieringsgrad, % 13,2 16,5 18,1 20,2 18,0 (långfristiga skulders andel av anläggningstillgångar) Långfristiga lån, mnkr 258 308 328 348 311 Borgensåtagande, mnkr 1 433 1 513 1 581 1 628 1 641 per invånare, kr 23 209 24 576 25 719 26 566 26 835 Antal anställda 3 528 3 472 3 506 3 521 3 584 Personalkostnader, mnkr 1 215 1 175 1 148 1 107 1 077 Kommunal utdebitering, kr 19,13 19,13 19,13 18,63 18,88 Folkmängd 61 743 61 564 61 473 61 290 61 132 Antal färdigställda bostäder 128 258 129 343 376 4 Fem år i sammandrag

Förvaltningsberättelse EKONOMISKT RESULTAT Rekordresultat tack vare markförsäljningar Årets resultat uppgår till 191,6 miljoner kronor (mnkr) för 2005. Det är det bästa ekonomiska resultatet på tio år. Motsvarande resultat för år 2004 var 38,5 mnkr. OMVÄRLDSANALYS I resultatet ingår realisationsvinster från markförsäljning med 150,0 mnkr och återföring av värdet på kapitalförvaltningen med 1,2 mnkr. Årets resultat exklusive dessa två poster uppgår således till 40,4 mnkr, ett resultat över det ekonomiska målet på 10 mnkr. Motsvarande resultat för år 2004 var 2,1 mnkr. Från år 2000 gäller det av riksdagen beslutade balanskravet för kommuner och landsting. Balanskravet innebär att årets intäkter ska överstiga årets kostnader. Vid avstämning av om balanskravet uppnås ska inte realisationsvinster från markförsäljning och nedskrivning/återföring av värdet på kommunens kapitalförvaltning medräknas. Årets resultat att jämföra med balanskravet blir då enligt nedan: Årets resultat enligt resultaträkningen 191,6 mnkr - avgår realisationsvinster 150,0 mnkr - avgår återföring kapitalförvalting 1,2 mnkr Årets resultat enligt balanskravet 40,4 mnkr Järfälla kommun har klarat balanskravet varje år sedan det infördes och årets resultat innebär således att balanskravet klaras även i år. Diagrammet nedan visar hur balanskravet klarats sedan 2001. Omvärldsanalysen speglar hur yttre omständigheter påverkar eller kan påverka Järfälla kommun. Bland de faktorer som påverkar kommunen är konjunkturutvecklingen, utvecklingen på arbetsmarknaden, demografiska förändringar, reformer beslutade av riksdagen och andra statliga beslut, pris- och löneutveckling samt ränteläget. Samhällsekonomisk situation och utveckling Tillväxten i världsekonomin har överlag varit både hög och stabil de senaste åren. Den internationella uppgången har också präglat utvecklingen i den svenska ekonomin. Med undantag för en mindre svacka i slutet av 2004 och i början av 2005, har tillväxten i Sverige varit hög de senaste åren samtidigt som inflationen varit låg. En preliminär bedömning av konjunkturutvecklingen i Sverige 2005 visar att tillväxten (BNP) ökade med 2,7 procent och att inflationen begränsades till 0,5 procent. Trots den relativt goda tillväxten minskade arbetslösheten endast marginellt jämfört med förra årsskiftet. I december 2005 var 5,9 procent av arbetskraften öppet arbetslösa (2004 6,0 procent). Antalet sysselsatta ökade med 0,4 procent under 2005. För 2006 är prognosen från ett antal bedömare en tillväxtökning med cirka 3,5 procent, det vill säga en högre takt än under 2005. Inflationen bedöms öka men inte nå riksbankens inflationsmål på 2 procent. En ökning av sysselsättningen och minskning av arbetslösheten förutses för 2006. Förvaltningsberättelse 5

Tack vare den ovan beskrivna utvecklingen ter sig kommunernas situation 2006 nu ljusare än för ett år sedan. Den relativt höga arbetslösheten medför dock en begränsad ökning av skatteintäkterna och höga kostnader för social omsorg. En annan fara för den kommunala ekonomin är om löneutvecklingen blir högre än vad som förutsatts i prognoserna ovan. Vidare innebär den demografiska utvecklingen (med fler förskolebarn och äldre) att ökade krav ställs på kommunal service. Statliga beslut påverkar kommunens ekonomi Olika statliga beslut påverkar kommunernas förutsättningar att bedriva sin verksamhet. Befolkningsutveckling, bostadsbyggande och arbetsmarknad Befolkningsutveckling Befolkningen i Järfälla kommun ökade med 179 personer eller 0,3 procent till 61 743 invånare 2005. En ökande befolkning ger positiva effekter för kommunen i form av ökade skatteintäkter. En undersökning genomförd av dåvarande Kommunförbundet visar att de kommuner som har en balanserad befolkningsutveckling på maximalt 1,5 procent per år har bäst ekonomi. Sedan 2001 har befolkningen ökat med 611 personer. Det inomkommunala utjämningssystem för LSS-kostnader som infördes 2004, innebar för Järfällas del en avgift på 15,4 mnkr. Systemet som i viss mån är påverkbart av kommunerna och därmed kostnadsdrivande skapar farhågor för framtida höjda avgifter. För 2005 ökade Järfällas avgift till 30,5 mnkr för att sedan minska till 22 mnkr 2006. Det kommunala utjämningssystemet som började införas 1995 genomgick stora förändringar 2005. I korthet kan förändringarna beskrivas som att det tidigare generella statsbidraget och inkomstutjämningen ersätts av ett statligt utjämningsbidrag, vilket garanterar 115 procent av medelskattekraften (mot tidigare 100 procent). Räcker inte anslagets nivå att finansiera den garanterade nivån justeras det genom att kommunerna själva får betala en regleringsavgift. Överstiger anslagets nivå den garanterade nivån betalar staten ut ett regleringsbidrag. Inom ramen för anslaget finansieras även de av regeringen föreslagna införandebidragen och det nyinrättade strukturbidraget. Järfällas avgift till kostnadsutjämningen i det nya utjämningssystemet kom att bli 47,3 mnkr år 2005. Järfälla erhöll ett införandebidrag på 21,2 mnkr 2005. Eftersom det nya systemet gick med underskott det första året, fick kommunerna betala en regleringsavgift på 231 kronor per invånare. För Järfällas del innebar det en avgift på 13,6 mnkr år 2005. För 2006 har Järfällas införandebidrag minskat till 7,7 mnkr och regleringsavgiften till 1,1 mnkr. Bostadsbyggande För att befolkningen ska kunna öka måste nya bostäder byggas. Under 2005 färdigställdes 128 bostäder. De senaste fem åren har bostadsbyggandet i genomsnitt legat på 247 bostäder. Det tillfälliga generella sysselsättningsstödet till kommuner och landsting ökade med 4,5 miljarder kronor 2005. För Järfällas del innebar det sammanlagt cirka 30 mnkr i sysselsättningsstöd 2005. För 2006 är motsvarande belopp 27,5 mnkr. Ett riktat statsbidrag till förskolan har införts med 1 miljard kronor för år 2005 och 2 miljarder år 2006 och år 2007. År 2008 ska de 2 miljarderna läggas in i utjämningssystemet. För Järfällas del innebar statsbidraget cirka 9 mnkr år 2005. 6 Förvaltningsberättelse

Arbetsmarknad Den öppna arbetslösheten har ökat under året både i Järfälla kommun och i Stockholms län, samtidigt som den har minskat något i riket. Arbetslösheten ökade under 2005. Samtidigt minskade de statliga åtgärderna för arbetslösa. Antalet personer sysselsatta i arbetsmarknadsinsatser var 634 personer (655 personer 2004). Andelen öppet arbetslösa var i genomsnitt under året 3,6 procent (3,4 procent 2004). Andelen arbetslösa ungdomar var under 2005 4,7 procent (4,1 procent 2004). Andelen arbetslösa med utomnordisk bakgrund i Järfälla var under 2005, 7,8 procent (7,3 procent 2004). Den genomsnittliga arbetslösheten för personer med utomnordisk bakgrund i länet under 2005 var cirka 1,5 procent lägre. Förändring mnkr Pris och löneökning 1% 26 Varav löner och sociala avgifter egen personal 1% 12 Barnomsorgstaxa 10% 5 Avgifter äldreomsorg 10% 1,5 Befolkningsförändring (ändrade skatteintäkter) 100 pers 3 Prognosen för uppräkningsfaktorer av skatteunderlag slår fel 1% 20 Förändrad utdebitering 10 öre 12 Förändring Stockholms fondbörs 1% 1 Ränteförändring 1% 1 Arbetslösa och deltagare i konjunkturberoende program i december 2004/2005 (16 64 år) (%) MÅLUPPFÖLJNING Måluppfyllelse för de kommungemensamma effektmålen Uppföljning av målen sker bland annat genom en medborgarenkät (KommunNyckeln) som genomförs vartannat år. Resultaten från senast genomförda enkät 2004 får anses vara giltiga även för 2005. En ny medborgarenkät planeras till oktober/november 2006. I KommunNyckeln redovisas bland annat följande svar: 94 procent av de svarande anser att deras bostadsområde är trivsamt. 38 procent tycker att det är tryggt att vistas utomhus när som helst på dygnet i Järfälla. 94 procent tycker att det finns ett bra utbud av varor i kommunen. Effektmål Minst 80 procent av invånarna ska anse att Järfälla som boendeort präglas av trivsel, trygghet och ett gott serviceutbud. Känslighetsanalys/riskanalys Kommunens ekonomi påverkas av flera faktorer. Några faktorer påverkas direkt genom kommunala beslut andra genom omvärldsbeslut. Känslighetsanalysen ska beskriva hur olika händelser påverkar kommunens ekonomiska situation. Med undantag av tryggheten får målet anses uppnått. Under 2005 har Kommunala Brottsförebyggande Rådet analyserat trygghetsfrågorna och tagit fram en handlingsplan för att öka tryggheten i Järfälla. Skattekraftutvecklingen i kommunen ska lägst vara i nivå med länsgenomsnittet. Målet är inte uppnått. Skattekraftsökningen i länet mellan 2004 och 2005 var 3,1 procent samtidigt som ökningen i Järfälla var 2,4 procent. Förvaltningsberättelse 7

När kommuninvånarna vill framföra sina synpunkter om de verksamheter som kommunen ansvarar för, och när de vill påverka den kommunala beslutsprocessen, ska minst 80 procent anse att det är lätt att komma i kontakt med politikerna i kommunen. Målet är inte uppnått. Av Järfällaborna som besvarat KommunNyckelfrågorna anser 60 procent att det är lätt att komma i kontakt med politikerna när de behöver det. Minst 80 procent av brukarna ska anse att de kommunalt fi nansierade tjänsterna är av god kvalitet oavsett om de genomförs i kommunal regi eller av anlitad extern utförare. Målet är inte uppnått, 74 procent är nöjda med den kommunala servicen. Den siffran är ett oviktat genomsnitt av vad Järfällaborna tycker om servicen inom elva olika kommunala områden. Områden som Järfällaborna är minst nöjda med är vuxenutbildning, äldreomsorg, handikappomsorg, bostadsbyggande och gator och vägar. Minst 80 procent av kommuninvånarna ska anse att kontakten med såväl kommunens anställda som anställda av extern utförare är öppen och enkel samt att de blir bemötta på ett korrekt sätt. Målet är uppnått. Enligt KommunNyckeln anser 84 procent att de får ett bra bemötande när de kontaktar kommunens anställda. Vid nyproduktion av bostäder ska goda, sunda och attraktiva boendemiljöer skapas med lägenheter i olika hustyper, upplåtelseformer, storlekar och kostnadsnivåer. Samtliga lägenheter som färdigställts under året har blivit sålda eller uthyrda. Såväl flerfamiljshus med bostadsrätt och hyresrätt som villor och rad-/kedje-/parhus med äganderätt har producerats. Lägenhetsstorlekarna och kostnadsnivåerna varierar. Sammantaget tyder det på att inte bara bostäderna utan även attraktiva boendemiljöer har skapats. Målet kan därmed anses vara uppfyllt. VIKTIGA HÄNDELSER Visionen påverkar Visionen med de fyra hörnstenarna, det Mälarnära, Öppna, Samarbetande och Innovativa Järfälla har varit vägledande för många av de beslut och processer som kommunstyrelsen arbetat med under 2005. En viktig utgångspunkt för arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Barkarbyfältet är visionens mål: Barkarbystaden ska bli ett intressant och levande stadsbyggnadsområde där stadens arkitektur anpassas till natur och kultur. Här ska finnas boende, handel och högskola vars särdrag är variation, kvalitet och dynamik. Utvecklingsplanen för Görväln innebär en kommunal satsning på ett Mälarnära område. Det integrationspolitiska programmet speglar visionen om det öppna Järfälla och webbsamrådet om Barkarbystaden där över 500 personer deltog är också ett bra exempel på nya arbetsformer för det öppna Järfälla. Det innovativa och samarbetande Järfälla visar sig bland annat i arbetet med det nya naturvetenskapliga utbildningscentrumet där företag och högskola finns med i planeringen. Ett annat exempel på det samarbetande Järfälla är de frukostmöten där rekordmånga företag möter kommunens företrädare. Fortsatt demokratiutveckling Demokratiutvecklingsgruppen inledde sitt uppdrag våren 2003. Under 2005 har tyngdpunkten i gruppens arbete legat på demokrativeckorna och det arbetsområde som syftar till att öka valdeltagandet. En plan för ökat valdeltagande har tagits fram och ska genomföras under 2006. En kommungemensam demokrativecka anordnades vecka 38. Syftet med veckan var att öka kunskapen om demokratins förutsättningar och villkor. Temat 2005 var Ungdom och demokrati och många olika former för dialog mellan förtroendevalda och kommuninvånare prövades under veckan. Ett exempel är det webbsamråd som genomfördes om den fördjupade översiktsplanen för Barkarbystaden. Två demokrativeckor i skolorna anordnades under hösten. Alla grundskolor, gymnasieskolor och vuxenutbildningen medverkade liksom cirka 25 förtroendevalda. De förtroendevalda lämnade rapporter från besöken, vilka ligger till grund för en samlad rapport som lämnats till kommunfullmäktige. Information Järfälla öppnades 2005 på Jakobsbergs bibliotek efter ett förslag från demokratiutvecklingsgruppen. Försöket med medborgarförslag förlängdes under året till och med utgången av 2006. Från försöksperiodens start 2004 till och med den 31 december 2005 har inte mindre än 60 förslag lämnats in till kommunfullmäktige. Av dessa har 33 färdigbehandlats. Integrationspolitiskt arbete Under april månad antog kommunfullmäktige ett integrationspolitiskt program och kommunstyrelsen har fått ett övergripande ansvar för att leda det integrationspolitiska arbetet. 8 Förvaltningsberättelse

Programmet innehåller cirka 40 uppdrag som riktar sig till kommunstyrelsen och nämnderna. Det är fyra områden som är prioriterade: demokrati, arbetsmarknad, boende och utbildning. En integrationspolitisk beredningsgrupp tillsattes efter beslut i kommunstyrelsen i juni 2005. Gruppen ska samordna och driva de kommun- och nämndövergripande integrationsfrågorna, anordna aktiviteter med icke-kommunala intressenter och organisationer, medverka till kompetensutveckling, fastställa indikatorer för utvärdering av integration samt ansvara för de 9 mnkr som avsatts för arbetet under en treårsperiod. EKONOMISK ANALYS God ekonomisk hushållning Järfälla kommun har sedan ett antal år haft god ekonomisk hushållning som inriktningsmål. Detta har som årligt finansiellt effektmål uttryckts som att årets resultat ska vara 10 mnkr. Som framgår ovan nås detta mål i bokslutet med god mariginal. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna är ett viktigt nyckeltal för att analysera utvecklingen av kommunens ekonomi. Verksamhetens nettokostnader bör täckas av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Skatteintäkterna ska även räcka till att finansiera ett eventuellt negativt finansnetto. Nyckeltalet som används är nettodriftskostnadernas andel av skatteintäkterna. Verksamhetens intäkter ökar med 135 mnkr (22 procent) jämfört med 2004. Exklusive realisationsvinster ökar intäkterna med 8,8 mnkr (1,5 procent). Intäktsstruktur (mnkr) 2005 2004 Taxor och avgifter 192,0 186,2 Försäljning av verksamhet och entrepenader 106,9 108,0 Bidrag 215,2 204,1 Övriga intäkter 237,1 117,7 Summa 751,2 616,0 Verksamhetens kostnader ökar med 71 mnkr (2,9 procent) jämfört med 2004. Den största ökningen avser köp av verksamhet som ökar med 54 mnkr (7,4 procent) och personalkostnader som ökar med 34 mnkr (2,7 procent). Socialbidragskostnaderna ökar med 5 mnkr. Måttlig ökning av verksamhetens nettokostnader Enligt resultaträkningen minskar verksamhetens nettokostnader jämfört med 2004 med 64 mnkr (3,6 procent) medan skatteintäkter (inklusive generella statsbidrag och utjämning) ökar med 86 mnkr (4,4 procent) och finansnettot ökar med 3 mnkr. Exklusive realisationsvinster ökar verksamhetens nettokostnader med 62 mnkr (3,2 procent) och exklusive återföring ökar finansnettot med 15 mnkr. Kostnadsstruktur (mnkr) 2005 2004 Bidrag och transfereringar 97,6 90,7 Löner 859,7 831,7 Övriga personalkostnader (sociala avgifter, pensioner m.m) 422,3 416,6 Entreprenader och köp av verksamhet och konsulter 779,2 725,4 Lokal-, markhyror o. fastighetsservice 125,3 129,7 Bränsle, energi och vatten 52,7 56,1 Förbrukningsmaterial 66,0 65,2 Övriga kostnader 130,0 138,9 Interna tjänster avseende investeringsprojekt 27,2 20,0 Summa 2 505,6 2 434,3 Förvaltningsberättelse 9

Nämndernas budgetutfall positivt för andra året i rad Styrelse, nämnder och egen produktions samlade resultat för 2005 visar på ett totalt överskott på 12,5 mnkr eller cirka 0,5 procent av budgetomslutningen. Motsvarande resultat uppgick 2004 till ett överskott på 8,3 mnkr. Barn- och ungdomsnämnden och socialnämnden redovisar underskott. Miljö- och hälsoskyddsnämnden och Vård och omsorg har en budgetavvikelse som är mindre än 50 000 kronor. De största överskotten redovisas för Kommunstyrelsen, Förskola och grundskola samt Gymnasieskola, kultur och fritid. Budgetavvikelserna fördelar sig enligt följande 2005 2004 Kommunstyrelsen +5,3 +2,1 Barn- och ungdomsnämnden 14,1 4,7 Utbildnings-, kultur- och fritidsnämnden +3,9 9,3 Socialnämnden 5,3 +0,9 Stadsbyggnadsnämnden +3,7 +2,2 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 0 +0,1 Verksamheter i egen regi Teknik och försörjning (KS) +0,6 +0,1 Förskola och grundskola (Bun) +8,5 +8,4 Gymnasieskola, kultur och fritid (Ukn) +4,8 +7,6 Vård och omsorg (Son) 0 2,1 Resultatregleringsanslag +5,0 +3,0 Totalt +12,5 +8,3 Barn- och ungdomsnämndens underskott på 14,1 mnkr avser underskott för Förskoleverksamhet, 2,9 mnkr, Skolbarnsomsorg, 2,4 mnkr och Utbildning 9,5 mnkr. Underskotten beror på att det varit fler barn än budgeterat. Av socialnämndens underskott på 5,3 mnkr svarar Handikappomsorgen för 4,1 mnkr och Individ- och familjeomsorgen för 8,8 mnkr. Äldreomsorgen redovisar ett överskott på 3,8 mnkr. Förskola och grundskola redovisar ett överskott på 8,5 mnkr vilket motsvarar cirka 1 procent av omslutningen. Huvudsakliga orsaker till överskottet är att svårigheter att rekrytera pedagoger till förskolor medfört lägre personalkostnader, fler barn än budgeterat har gett högre intäkter och att omställning/rehabilitering har kostat mindre än budgeterat. Gymnasieskola, kultur och fritid redovisar ett överskott på 4,8 mnkr. Av förvaltningens elva resultatenheter har tio stycken ett positivt resultat. Det är främst gymnasieskolorna Kvarngymnasiet (+1,3 mnkr), SAM-gymnasiet (+0,6 mnkr) och YTC ( +1,7 mnkr) som bidrar till förvaltningens goda resultat. Elevutvecklingen har varit positiv samtidigt som kostnaderna hållits nere. Avskrivningar minskar för fjärde året i rad Avskrivningskostnaderna minskar för fjärde året i rad och uppgår till 96,2 mnkr, vilket är 0,3 mnkr lägre än förra året. Skatteintäkterna ökar endast med 0,8 procent Skatteintäkterna ökar med 15,8 mnkr (0,8 procent) jämfört med 2004. Redovisningsrådets rekommendation om periodisering av skatteintäkterna tillämpas. Det innebär att Ekonomistyrningsverkets (ESV) prognos för slutavräkning för 2005 ( 340 kronor per invånare) 20,9 mnkr har belastat resultaträkningen. Under året (i exempelvis delårsrapporter) har Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) prognos för slutavräkningen använts. SKL:s prognos är cirka 2 mnkr högre/bättre än ESV:s. Mellanskillnaden mellan prognos och slutligt utfall kommer att belasta 2006 års bokslut. När det gäller slutavräkningen för 2004 så uppgår den till 327 kronor per invånare, 20,0 mnkr. Av dessa har 18,2 mnkr bokförts år 2004 och differensen mellan prognos och slutligt utfall, 1,8 mnkr belastat årets bokslut. Nytt utjämningssystem innebär minskade kostnader Jämfört med 2004 minskar Järfällas nettoavgift till utjämningssystemen med 70 mnkr till 83 mnkr. Skälen till den stora förändringen är främst att ett nytt utjämningssystem införts från 2005 och i samband med det har ett antal specialdestinerade statsbidrag blivit generella. Järfällas avgift till utjämningssystemet för LSS-verksamheten uppgår till 30 mnkr, en ökning med 100 procent jämfört med 2004. Nettoavgiften begränsas av att statsbidraget till sysselsättningsstöd på 29,9 mnkr redovisas här (20 mnkr 2004). Finansnettot förbättras Finansnettot förbättras med 3 mnkr jämfört med 2004 till 21 mnkr. För år 2005 ingår en återföring av värdet på kommunens externa kapitalförvaltning med 1,2 mnkr. För 2004 ingick en återföring av värdet med 13,2 mnkr. Redovisningen följer Rådet för kommunal redovisnings rekommendation att även placeringsmedel som klassificerats som anläggningstillgång ska tas upp till det lägsta värdet av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet på balansdagen. 10 Förvaltningsberättelse

Rekommendationen (som tillämpas från och med räkenskapsåret 2001) har för Järfällas del inneburit en nedskrivning av kapitalförvaltningen med sammanlagt 46,8 mnkr under åren 2001 2002. Då värdet av kapitalförvaltningen ökat sedan 2003 har nu hela beloppet återförts. Exklusive återföring av kapitalförvaltningen är finansnettot 19,8 mnkr, en förbättring med 14,9 mnkr jämfört med 2004. Förbättringen avser främst kapitalförvaltningen där avkastningen är positiv på grund av den goda börsutvecklingen 2005. Enligt av kommunfullmäktige antagna riktlinjer får högst 40 procent placeras i aktier medan resterande ska placeras i räntebärande värdepapper. Maximalt hälften av aktiedelen får placeras i internationella aktiefonder. Kapitalets fördelning på olika tillgångsslag framgår av diagrammet nedan: Fördelning av tillgångsslag (mnkr) Den 2 januari 1997 avsattes 200 mnkr för kapitalförvaltning och två externa kapitalförvaltare anlitades för att förvalta 100 mnkr vardera. Stora inkomster gör att nettoinvesteringarna blir låga trots ökade investeringsutgifter Investeringsutgifterna för 2005 uppgår till 170,6 mnkr (128,6 mnkr år 2004). Jämfört med budget redovisas ett överskott på 138,5 mnkr, främst på grund av senarelagda projekt inom stadsbyggnadsnämndens ansvarsområde (46,5 mnkr) och på fastighetssidan (55,3 mnkr). Vid utgången av år 2000 var marknadsvärdet på kapitalet 301 mnkr. Därefter minskade marknadsvärdet åren 2001 och 2002 och vid utgången av 2002 var marknadsvärdet 258 mnkr. Marknadsvärdet har därefter ökat och vid utgången av 2005 var marknadsvärdet på kapitalet 359 mnkr. Investeringsinkomsterna blev 158,5 mnkr vilket är 17,4 mnkr högre än budgeterat och beror på att en del inkomster från markförsäljning som budgeterats 2004 inkommit först under 2005. År 2004 var investeringsinkomsterna cirka 31 mnkr. Nettoinvesteringarna för 2005 blir således 12 mnkr (97 mnkr år 2004). Förvaltningsberättelse 11

Uppföljning större investeringsprojekt 2005 Projektnamn Total Bokförd Utgift Prognos budget utgift 2005 t.o.m 2005 Jakobsbergskolan 144 320 128 609 8 475 160 000 Viksjöskolan 40 500 39 215 722 40 500 Nya Nybergskolan 31 000 30 140 29 580 31 000 Tallbohovskolan 16 900 14 852 13 228 18 300 Sporthall Kallhäll 32 000 10 353 10 344 32 000 Gruppbostad fl yginfarten 14 000 6 133 6 126 14 000 Bolinder strand 20 600 16 559 332 19 545 Viksjö centrum 13 152 13 731 6 287 25 000 Flottiljområdet 32 000 4 481 4 464 48 000 Som framgår av tabellen ovan bedöms utgifterna för projekten Viksjö centrum och Flottiljområdet bli högre än vad som hittills budgeterats. Stadsbyggnadsnämnden har därför i mars 2006 begärt utökade investeringsmedel i budget 2007. En liknande framställan förutses även för projekt Jakobsbergskolan. av tillgångarna som finansieras med eget kapital och om det finns beredskap för framtida resultatförsämringar, det vill säga den långsiktiga betalningsförmågan. Två faktorer som främst påverkar soliditeten är dels det årliga resultatet och dels tillgångarnas förändring. För 2005 uppgår soliditeten till 66 procent mot 61 procent för 2004. Förbättringen beror på det goda ekonomiska resultatet för året. Den av riksdagen beslutade metoden att redovisa kommunens pensionsskuld påverkar även redovisad soliditet. Metoden innebär att den till och med 1997 upparbetade pensionsskulden redovisas som en ansvarsförbindelse och därmed inte påverkar soliditeten. Om hänsyn tas till kommunens hela pensionsskuld (inklusive löneskatt) har kommunens soliditet varit endast 3 5 procent de senaste åren. För 2005 uppgår soliditeten (inklusive hela pensionsåtagandet) till 11 procent mot 4 procent för 2004. Båda soliditetsmåtten visas i diagrammet nedan. Låneskulden fortsätter att minska Under 2005 minskade kommunens upplåning med 50 mnkr, främst med anledning av det goda resultatet på driftbudgeten. Kommunens låneskuld uppgick vid årsskiftet till 258 mnkr. VÄSENTLIGA PERSONALFÖRHÅLLANDEN Kommunens långfristiga låneskuld som från 1995 2000 minskade med 210 mnkr ökade därefter för att vid årsskiftet 2002/2003 uppgå till 348 mnkr. Minskningen av låneskulden har fortsatt under 2006 och den 1 mars uppgick skulden till 160 mnkr. Fortsatt god soliditet Soliditeten är det viktigaste måttet på kommunens ekonomiska styrka på lång sikt. Soliditeten mäter hur stor del Antalet anställda ökar För första gången på sex år ökar antalet anställda. Antalet anställda var 3 528 den 1 november 2005. Det är en ökning med 56 personer jämfört med november 2004. Ökningen var störst inom förskolan och inom teknik. Sjukfrånvaron minskar Sjukfrånvaron i procent av ordinarie arbetad tid uppgick till 9,2 procent för hela året. Motsvarande siffra för 2004 var 9,4 procent. 12 Förvaltningsberättelse

Kvinnornas sjukfrånvaro var 10,5 procent, dubbelt så hög som männens. Det var männens sjukfrånvaro som minskade, medan kvinnornas blev oförändrad. Sjukfrånvaron ökade inom åldersgruppen yngre än 29 år. Andelen sjukfrånvaro som omfattar 60 dagar och mer uppgick till 69 procent, vilket var en lägre andel jämfört med 2004. Sjukfrånvaro i % av arbetad tid 2005 2004 Sjukfrånvaro totalt 9,2 9,4 för kvinnor 10,5 10,5 för män 5,2 5,8 för yngre än 29 år 4,1 3,7 för 30 49 år 9,4 9,6 för 50 år och äldre 10,0 10,2 andel sjukfrånvaro 60 dagar och mer 69,0 70,3 för kvinnor 70,5 71,3 för män 58,3 63,9 Pensionsåtagandena ökar långsammare på grund av låg inflation Kommunen har antagit en pensionsstrategi som bland annat innebär att hela individuella delen av avtalspensionen (från och med 1998) betalas ut till de anställda. Avsättningarna för pensioner i balansräkningen uppgår vid utgången av 2005 till 83 mnkr (inklusive löneskatt), en ökning med 11 mnkr jämfört med utgången av 2004. KONCERNEN Syftet med sammanställd redovisning är att ge en samlad bild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden, oavsett om verksamheten bedrivs i förvaltningsform eller bolagsform. Begreppet är synonymt med koncernredovisning. I redovisningen ingår kommunen, Järfällabygdens Hus AB (JHAB) och kommunalförbundet Brandkåren Attunda (Attunda). Kommunen äger 100 procent av aktierna i JHAB. Kommunalförbundet Brandkåren Attunda bildades i maj 1997 och ägarandelen fördelas lika mellan fyra kommuner, Sollentuna, Upplands-Bro, Upplands Väsby och Järfälla. Förutom aktieinnehav i JHAB, äger kommunen 100 procent av aktierna i Bolinders Drabantstad AB och 83 procent i Kvarnhallen AB (ishall). Vidare har kommunen aktier och andelar i Söderhalls Renhållning (SÖRAB), Stor-Stockholms Energi (STOSEB) GAS AB och Vårljus AB (HVB-Hem). Koncernens omsättning var 3 237 mnkr varav kommunen svarar för 85 procent, JHAB för 14 procent och Attunda för 1 procent. Antalet årsarbetare var 3 174 varav i kommunen 3 071, i JHAB 66 och i Attunda 37 (25 procent av cirka 150), vilket är fyra årsarbetare färre än 2004. Den gamla pensionsskulden (till och med 1997) redovisas från 1998 som ansvarsförbindelse och uppgår till 1 257 mnkr (inklusive löneskatt) vid utgången av 2005. Det var en ökning med endast 9 mnkr, att jämföra med den tidigare årliga ökningen på 30 40 mnkr. Ekonomiskt resultat och kostnadsutveckling Årets resultat uppgår till 215,7 mnkr, vilket är 146,2 mnkr högre än föregående år. Järfälla kommuns resultat före elimineringar uppgår till 191,6 mnkr och justerat mot ba- Förvaltningsberättelse 13

lanskravet är resultatet 40,4 mnkr. JHAB:s resultat uppgår till 25,1 mnkr och Attundas till 0,7 mnkr (25 procent av 2,6 mnkr). I diagrammet nedan framgår resultatutvecklingen mellan 2001 2005. En betydande ökning av underhållsnivån har skett under året till cirka 178 kronor per m² (från cirka 127 kronor per m² år 2004). Soliditeten ökar till 17 procent (15,6 procent föregående år). Kommunalförbundet Brandkåren Attunda redovisar plusresultat Förbundet redovisar för 2005 ett resultat på 2,6 mnkr. Motsvarande resultat för 2004 var 0,2 mnkr. Resultatet blev högre än förväntat. Intäkterna ökade med 1,7 mnkr och är hänförliga till debiterade automatlarm. Regler och rutiner för debitering har blivit tydligare, vilket resulterat i att endast larm som genererar en räddningstjänstinsats undantas från debitering. Verksamhetens nettokostnader minskade också med ungefär samma belopp och beror på att den långa pensionsskulden har skrivits ned av KPA med 1,4 mnkr jämfört med tidigare lämnade prognoser. Anledning till det är färre anställda och pensionsavgångar. Bruttolöner har också minskat jämfört med budget. Vakanser har inte tillsatts och bättre semesterplanering har minskat övertidskostnaderna. Verksamheternas intäkter har under 2005 ökat med 16,0 procent, vilket främst beror på ökade intäkter (realisationsvinster från markförsäljning) i kommunen. Kostnadsutvecklingen har varit 4,7 procent under 2005. Verksamheternas nettokostnader har minskat med 2 procent medan kommunens skatteintäkter (inklusive statsbidrag och utjämning) ökat med 4,4 procent. De finansiella nettokostnaderna (exklusive återföring av kapitalförvaltningen) har minskat med 25,0 mnkr eller 33 procent. Kommunen har minskat sin långfristiga upplåning med 50 mnkr och JHAB har minskat sin med cirka 79 mnkr. Kommunen har minskat sin upplåning beroende på inkomster från markförsäljning. JHAB:s låneskuld har minskat beroende på årliga positiva kassaflöden. Ett bra ekonomiskt resultat för Järfällabygdens Hus AB För nionde året i rad visar bolaget ett bra ekonomiskt resultat (25 mnkr). Motsvarande resultat 2004 var 24 mnkr. Resultatet före dispositioner och skatter var 33 mnkr (45 mnkr 2004). Det som i huvudsak bidrar till det goda resultatet är att uthyrningsgraden är hög och att räntenivåerna varit fortsatt låga. Låneskulden har amorterats ner med 79 mnkr till 1 753 mnkr. Enligt ägardirektiven ska JHAB redovisa ett resultat på minst 12 procent av ingående eget kapital efter reduktioner av reavinster vid fastighetsförsäljningar. Med årets resultat har det uppfyllts. Under 2005 har arbetet i kommunalförbundet, utöver ordinarie verksamhet, präglats av Upplands-Bro kommuns beslut i december 2004 om utträde. Nya principerna för kostnadsfördelningen mellan medlemskommunerna, och nya principerna för hyressättning av brandstationerna inklusive den planerade nybyggnationen i Järfälla presenterats av kommundirektörerna. Denna nya modell för avgiftsberäkning har godkänts av direktionen och gäller från och med 2007. Förändringen innebär att Upplands-Bro kommun drar tillbaka sitt utträde ur förbundet. Brandkåren Attunda har under 2005 avtalat om ledningsstöd till Sigtuna-Arlanda Räddningstjänst. Parterna har som ambition att fortsätta samarbetet även under 2006. Projektet att installera brandvarnare i alla kommunala lägenheter är nu klart. Under året har det varit många tillbud bland annat vid skolor, men snabba insatser av allmänhet och av brandkåren har förhindrat större bränder. Fortsatt god soliditet Soliditeten är det viktigaste måttet på den ekonomiska styrkan på lång sikt. Soliditeten mäter hur stor del av tillgångarna som finansieras med eget kapital och om det finns beredskap för framtida resultatförsämringar, det vill säga den långsiktiga betalningsförmågan. Det är två faktorer som främst påverkar soliditeten, dels det årliga resultatet och dels tillgångarnas förändring. 14 Förvaltningsberättelse

För 2005 uppgår koncernens soliditet till 42 procent mot 38 procent för 2004. Motsvarande siffror för kommunen är 66 procent för 2005 och 61 procent för 2004. Förbättringen beror främst på kommunens goda ekonomiska resultat för året. I diagrammet nedan redovisas soliditet för koncern och kommun de senaste fem åren. SAMMANFATTNING OCH FRAMTID Det är sjunde året i rad som Järfälla kommun klarar balanskravet. Det ekonomiska målet, som för 2005 var budgeterat till 10,0 mnkr i årets resultat, nås därmed också. Huvudorsaken till det goda resultatet är överskott på nämnderna och på pensionsbudgeten. Att skatteintäkter (inklusive utjämning) blir lägre än budgeterat balanseras av motsvarande överskott på finansiella intäkter. Det redovisade resultatet inklusive realisationsvinster och återföring av värdet på kapitalförvaltningen uppgår till 191,6 mnkr. Att det redovisade resultatet nu blir cirka 24 mnkr bättre än prognosen i delårsrapport 2 beror huvudsak på att nämndernas budgetutfall är omkring 18 mnkr bättre än prognos. Borgensåtagandena fortsätter att minska Kommunens samlade borgensåtagande uppgick vid utgången av 2005 till 1 433 mnkr vilket är 79 mnkr lägre än vid årets ingång. Av totalbeloppet avser 1 409 mnkr borgen för JHAB. Borgensåtaganden utanför kommunkoncernen har minskat med 1 mnkr och är vid årets slut 24 mnkr varav 7 mnkr avser egna hem. Åtaganden åt föreningslivet uppgår till 17 mnkr med säkerhet i form av säkerhetsöverlåtelse. Under den senaste femårsperioden har de externa åtagandena minskat med 12 mnkr. Åtaganden gentemot kommunens eget bostadsbolag, Järfällabygdens Hus AB (JHAB) har minskat med 78 mnkr. Bolagets totala låneskuld uppgår till 1 753 mnkr och den resterande säkerheten utöver borgen är pantbrev om 345 mnkr. Det bokförda värdet på JHAB:s byggnader och mark uppgår till 2 208 mnkr, vilket utgör cirka 4 200 kronor per m². Det torde väl understiga marknadsvärdet i Stockholmsområdet. Sammantaget innebär det att det finns en god täckning för kommunens åtaganden gentemot JHAB. Sammanfattningsvis kan sägas att kommunens riskexponering är förhållandevis låg. Nämnderna tycks således ha följt kommunstyrelsens uppmaning om att iaktta stor sparsamhet. Verksamhetens nettokostnadsutveckling har därmed begränsats till 3,2 procent (2,6 procent år 2004). Då skatteintäkterna (inklusive generella statsbidrag och utjämning) ökar med 4,4 procent innebär det sammantaget att nettokostnadsandelen (det vill säga nettokostnaderna i procent av skatteintäkter) nu minskar från 100 till 99 procent. I det sammanhanget är det på sin plats att understryka vikten av nämndernas ansvar för budgetuppföljning och budgetdisciplin och vikten av att nämnderna håller sig informerade om den ekonomiska utvecklingen. Det är därför tillfredsställande att för tredje året i rad konstatera att nämndernas uppföljningsrutiner tycks ha fungerat bra. Differensen mellan utfall och prognos är för flertalet nämnder och förvaltningar 1,0 procent eller mindre. För den förvaltning som redovisar en större avvikelse (1,7 procent) är det fråga om en positiv avvikelse. Sammanlagt redovisar styrelse och nämnder ett positivt budgetutfall för andra året i rad (+12,5 mnkr). Under förutsättning att 2006 års skatteintäkter, utjämningsavgift med mera, blir enligt budget innebär bokslutet att kommunens ekonomiska läge ser relativt positivt ut för budgetåret 2006. Verksamhetens nettokostnader är budgeterade till 2 128 mnkr det vill säga 128 mnkr (6,4 procent) högre än utfallet 2005. I de 128 miljonerna ingår så kallade volympengar och ersättning för uteblivna specialdestinerade statsbidrag med cirka 70 mnkr. Utöver dessa kostnader finns således ett utrymme för en nettokostnadsökning på 3 procent. Förvaltningsberättelse 15

Kommunen Resultaträkning (mnkr) Bokslut Bokslut 2005 2004 Verksamhetens intäkter (not 1) 751,2 616,0 Verksamhetens kostnader (not 2) 2 505,6 2 434,3 Avskrivningar (not 3) 96,2 96,5 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER 1 850,6 1 914,8 Skatteintäkter (not 4) 2 104,2 2 088,4 Generella statsbidrag och utjämning (not 5) 83,0 153,2 Finansiella intäkter (not 6) 38,4 39,4 Finansiella kostnader (not 7) 17,4 21,3 ÅRETS RESULTAT (not 8) 191,6 38,5 Finansieringsanalys (mnkr) DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Bokslut Bokslut 2005 2004 Årets resultat 191,6 38,5 Justeringar för ej likviditetspåverkande poster (not 9) 43,6 72,1 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 148,0 110,6 Minskning/ökning av förråd 0,6 0,2 Ökning/minskning av kortfristiga fordringar 4,1 15,5 Minskning/ökning av kortfristiga skulder 29,7 74,0 Kassaflöde från den löpande verksamheten 114,8 199,9 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar (not 10) 168,3 121,9 Försäljning av materiella anläggningstillgångar (not 11) 156,3 24,6 Investering i fi nansiella anläggningstillgångar 48,4 17,8 Försäljning av fi nansiella anläggningstillgångar 25,2 5,6 Kassaflöde från investeringsverksamheten 35,2 109,9 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Amortering av skuld 50,0 20,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 50,0 20,0 Årets kassaflöde 29,6 70,4 Likvida medel och kortfristiga placeringar vid årets början 228,5 158,1 Likvida medel och kortfristiga placeringar vid årets slut (not 17,18) 258,1 228,5 16 Kommunen Resultaträkning och fi nansieringsanalys

Balansräkning (mnkr) Bokslut Bokslut 2005 2004 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar (not 12) 1 492,8 1 438,6 Maskiner och inventarier (not 13) 67,7 67,2 Finansiella anläggningstillgångar Kapitalförvaltning (not 14) 333,7 309,3 Övriga fi nansiella anläggningstillgångar (not 15) 55,8 47,3 Summa anläggningstillgångar 1 950,0 1 862,4 Omsättningstillgångar Förråd 2,3 2,9 Fordringar (not 16) 106,8 102,7 Kortfristiga placeringar (not 17) 189,5 149,5 Kassa och bank (not 18) 68,6 79,0 Summa omsättningstillgångar 367,2 334,1 SUMMA TILLGÅNGAR 2 317,2 2 196,5 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital (not 19) 1 520,7 1 329,1 därav årets resultat 191,6 38,5 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser (not 20) 83,5 72,1 Andra avsättningar (not 21) 0,0 2,6 Summa avsättningar 83,5 74,7 Skulder Långfristiga skulder (not 22) 258,0 308,0 Kortfristiga skulder (not 23) 455,0 484,7 Summa skulder 713,0 792,7 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 2 317,2 2 196,5 STÄLLDA PANTER ANSVARSFÖRBINDELSER Pensioner intjänade före 1998 (not 24) 1 257,4 1 248,3 Borgensåtaganden (not 25) 1 433,0 1 512,5 Leasingavtal (not 26) 11,1 8,1 Avtal om visstidspension antal (not 27) 4 5 Kommunen Balansräkning 17

Noter (mnkr) Bokslut Bokslut 2005 2004 Bokslut Bokslut 2005 2004 Not 1 Verksamhetens intäkter Enligt driftredovisningen 5 122,6 5 170,3 skatteintäkter 2 104,2 2 088,4 generella statsbidrag och utjämning 51,1 295,7 fi nansiella intäkter 38,4 39,4 Verksamhetens intäkter 2 928,9 2 746,8 interna poster 2 177,7 2 130,8 Externa intäkter 751,2 616,0 Not 2 Verksamhetens kostnader Enligt driftredovisningen 4 931,0 5 131,8 avskrivningar 96,2 96,5 generella statsbidrag och utjämning 134,1 448,9 finansiella kostnader 17,4 21,3 Verksamhetens kostnader 4 683,3 4 565,1 interna poster 2 177,7 2 130,8 Externa kostnader 2 505,6 2 434,3 Not 3 Avskrivningar Avskrivning på byggnader och tekniska anläggningar 75,2 72,6 Avskrivning på maskiner och inventarier 21,0 23,9 Summa 96,2 96,5 Not 4 Skatteintäkter Kommunalskatt 2 126,9 2 108,5 Slutavräkning 2003-25,6 varav intäktsförts 2003-17,8 Slutavräkning 2004, prognos - 18,2 Slutavräkning 2004 20,0 - varav intäktsförts 2004 18,2 - Slutavräkning 2005, prognos 20,9 - Mellankommunal kostnadsutjämning - 0,1 Övriga skatter - 6,0 Summa 2 104,2 2 088,4 Not 5 Generella statsbidrag och utjämning Generella statsbidrag - 226,6 Inkomstutjämning 42,9 345,5 Kostnadsutjämning 47,3 76,6 Regleringsavgift 13,6 - Införandebidrag 21,2 41,8 Nivåjustering - 11,5 LSS-utjämning 30,3 8,0 Sysselsättningsstöd 29,9 20,0 Summa 83,0 153,2 Not 6 Finansiella intäkter Räntor bankmedel 3,5 3,9 Övriga räntor 0,2 0,3 Aktieutdelning 2,1 1,8 Borgensavgifter 3,6 3,7 Räntebidrag 1,0 1,0 Kapitalförvaltning 26,8 15,5 Återföring kapitalförvaltningen 1,2 13,2 Summa 38,4 39,4 Not 7 Finansiella kostnader Räntor lån 8,8 12,0 Kapitalförvaltning 4,5 3,9 Ränta på pensionsavsättning 2,3 2,7 Övriga räntor 1,8 2,7 Summa 17,4 21,3 Not 8 Årets resultat Årets resultat enligt resultaträkningen 191,6 38,5 Avgår årets realisationsvinster 150,0 23,2 Avgår återföring kapitalförvaltningen 1,2 13,2 Årets resultat enligt beräkning för avstämning av balanskravet 40,4 2,1 Not 9 Ej likviditetspåverkande poster Avskrivningar 96,2 96,5 Återföring kapitalförvaltningen 1,2 13,2 Nyintjänade pensioner inklusive ränta 11,4 12,0 Realisationsvinst 150,0 23,2 Summa 43,6 72,1 Not 10 Investeringar Årets utgifter 170,5 128,6 Statsbidrag/bidrag 2,2 6,7 Summa 168,3 121,9 Not 11 Försäljning av anläggningstillgångar Markreserv 32,7 8,8 Verksamhetsfastigheter 1,9 - Publika fastigheter 9,7 13,1 Fastigheter för annan verksamhet 1,2 1,0 Exploateringsmark 110,3 - Maskiner och inventarier 0,5 0,3 Bostadsrätter - 1,4 Summa 156,3 24,6 18 Kommunen Noter

Noter (mnkr) Bokslut Bokslut 2005 2004 Bokslut Bokslut 2005 2004 Not 12 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Ingående anskaffningsvärde 2 375,3 2 276,5 Årets investeringar 146,8 100,1 Försäljningar/utrangeringar 8,9 1,3 Omklassifi cering 11,2 - Utgående anskaffningsvärde 2 502,0 2 375,3 Ingående avskrivningar 936,7 864,1 Försäljningar/utrangeringar 2,7 - Årets avskrivningar 75,2 72,6 Utgående avskrivningar 1 009,2 936,7 Restvärde 1 492,8 1 438,6 Specifi kation Markreserv 47,5 48,4 Verksamhetsfastigheter 915,3 896,7 Fastigheter för affärsverksamhet 160,6 154,9 Publika fastigheter 254,3 221,5 Fastigheter för annan verksamhet 2,9 2,9 Övriga fastigheter 0,3 0,4 Exploateringsmark 111,9 113,8 Summa 1 492,8 1 438,6 Taxeringsvärde varav mark 54,0 53,5 varav byggnader 23,4 19,1 Not 13 Maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärde 424,0 403,8 Årets investeringar 21,5 21,8 Försäljningar/utrangeringar 1,5 1,6 Utgående anskaffningsvärde 444,0 424,0 Ingående avskrivningar 356,8 334,5 Försäljningar/utrangeringar 1,5 1,6 Årets avskrivningar 21,0 23,9 Utgående avskrivningar 376,3 356,8 Restvärde 67,7 67,2 Specifi kation Maskiner 2,4 3,1 Inventarier och konst 49,7 50,5 Bilar och andra transportmedel 12,6 10,4 Förbättringsutgifter på ej ägda fastigheter 3,0 3,2 Summa 67,7 67,2 Not 14 Kapitalförvaltning Ingående värde 309,3 283,9 Avkastning 23,2 12,2 Årets återföring 1,2 13,2 Utgående värde 333,7 309,3 Specifi kation Likvida medel 32,9 2,3 Aktier 74,6 79,7 Räntebärande papper 206,6 188,9 Internationella fonder 19,6 39,6 Nedskrivning - 1,2 Summa 333,7 309,3 Not 15 Övriga finansiella anläggningstillgångar Aktier Järfällabygdens Hus AB 32,9 32,9 Söderhalls Renhållnings AB 1,2 1,2 Bolinders Drabantstad AB 0,1 0,1 Kvarnhallen AB 0,3 0,3 HVB-hem (Vårljus) 0,5 0,5 Övriga 0,1 0,1 Långfristiga fordringar - 2,7 Bostadsrätter 20,7 9,5 Summa 55,8 47,3 Not 16 Fordringar Kundfordringar 25,8 22,1 Avfallshantering 3,1 2,2 Mervärdesskatt 17,5 14,4 Upplupna ränteintäkter 3,8 4,2 Övriga interimsposter 51,1 48,8 Övriga kortfristiga fordringar 5,5 11,0 Summa 106,8 102,7 Not 17 Kortfristiga placeringar Bankdeposit 80,0 40,0 Bankcertifi kat 59,7 - Bostadscertifi kat 49,8 49,8 Företagscertifi kat - 39,8 Kommuncertifi kat - 19,9 Summa 189,5 149,5 Kommunen Noter 19

Noter (mnkr) Bokslut Bokslut 2005 2004 Bokslut Bokslut 2005 2004 Not 18 Kassa och bank Postgiro 0,0 0,0 Kassa och bank 68,6 79,0 Summa 68,6 79,0 Specifi kation Kommunen 196,7 146,4 Järfällabygdens Hus AB 61,4 82,1 Kortfristiga placeringar 189,5 149,5 Summa 68,6 79,0 Beviljad checkräkningskredit 40,0 40,0 varav JHB enligt avtal 10,0 10,0 Lånelöfte 200,0 200,0 varav JHB enligt avtal 100,0 100,0 Not 23 Kortfristiga skulder Järfällabygdens Hus AB 62,7 84,0 Bolinders Drabantstad AB 0,1 0,1 Leverantörsskulder 92,6 104,1 Preliminär skatt 22,6 22,7 Semester- och övertidsskuld 83,8 80,6 Upplupna räntor 3,5 5,8 Upplupen pensionskostnad; individuell del 39,6 39,2 Upplupen arbetsgivaravgift och löneskatt 29,9 26,1 Förutbetalda skatteintäkter 40,9 43,8 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 78,6 70,5 Övriga kortfristiga skulder 0,7 7,8 Summa 455,0 484,7 Not 19 Eget kapital Ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning 1 329,1 1 290,6 Årets resultat 191,6 38,5 Summa 1 520,7 1 329,1 Not 20 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Ingående pensionsavsättningar 72,1 60,1 Årets avsättning inklusive löneskatt 9,1 9,3 Årets avsättning; ränta 2,3 2,7 Utgående pensionsavsättningar 83,5 72,1 Specifi kation Pensioner enligt blandad modell 60,3 48,2 Garantipensioner 1,8 3,8 Visstidspensioner 5,1 6,0 Löneskatt 16,3 14,1 Summa 83,5 72,1 Not 21 Andra avsättningar Brandkåren Attunda 0,0 2,6 Summa 0,0 2,6 Not 24 Pensioner intjänade före 1998 Pensioner enligt KPA 1 011,9 1 004,6 Löneskatt 245,5 243,7 Summa 1 257,4 1 248,3 Not 25 Borgensåtaganden Egna hem 6,7 8,6 Järfällabygdens Hus AB 1 408,7 1 487,2 Föreningar 17,6 16,7 Summa 1 433,0 1 512,5 Not 26 Leasingavtal Bilar 5,0 2,3 Tvättmaskiner - 0,2 Kopiatorer 6,1 5,6 Summa 11,1 8,1 Not 27 Avtal om visstidspension Ej infriade avtal om visstidspension, antal 4 5 Avtalen förutsätter i princip 12 års tjänstgöring. Samordning sker med eventuell utfallande lön. Antalet avser tjänstemän och förtroendevalda. Not 22 Långfristiga skulder Svenska lån, banker 258,0 308,0 Summa 258,0 308,0 20 Kommunen Noter