Hållfasthetslära; grundkurs för M2, kurskod TMHL22, läsperiod 1, ht 2017

Relevanta dokument
Hållfasthetslära Z2, MME175 lp 3, 2005

Program för Hållfasthetslära, grundkurs med energimetoder (SE1055, 9p) VT 2013

TME016 - Hållfasthetslära och maskinelement för Z, 7.5hp Period 3, 2007/08

Kurs-PM för grundkurs TMHL02 i Hållfasthetslära Enkla Bärverk, 4p, för M, vt 2008

TME016 - Hållfasthetslära och maskinelement för Z, 7.5hp Period 3, 2008/09

Du är välkommen till grundkursen i hållfasthetslära!

VSMA05 Byggnadsmekanik - Kursprogram HT 2019

Kursprogram. Byggnadsmekanik VSMA05 HT 2016

Karl Björk. Hållfasthetslära. för teknologi och konstruktion

TENTAMEN i Hållfasthetslära; grundkurs, TMMI kl 08-12

Välkommen till Hållfasthetslära gk med projekt (SE1010) Föreläsare för T: Sören Östlund

Kursprogram Strukturmekanik VSMA20

Kursprogram. Byggnadsmekanik VSMA05 HT 2017

Kursprogram Strukturmekanik VSMA20

Kursprogram Strukturmekanik FME602

Kursprogram. Byggnadsmekanik VSMA05 HT 2018

Betongbyggnad. VBK020 / 6 högskolepoäng. Preliminärt kursprogram Höstterminen Konstruktionsteknik. Kursprogram VBK

Motivet finns att beställa i följande storlekar

Program för Hållfasthetslära grundkurs, HT 2011 SE1010 för MPT (12 hp), SE1020 för BD och IPI/MEI (9 hp)

= 1 E {σ ν(σ +σ z x y. )} + α T. ε y. ε z. = τ yz G och γ = τ zx. = τ xy G. γ xy. γ yz

Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA F MHA AUGUSTI 2014

Kursprogram Hållfasthetslära grundkurs, HT 2015 SE1010 för M & T med projekt (12 hp), och SE1020 för P & BD (9 hp)

Hållfasthetslära Sammanfattning

Hållfasthetslära. VT2 7,5 p halvfart Janne Färm

Hållfasthetslära. Böjning och vridning av provstav. Laboration 2. Utförs av:

Stål- och träbyggnadsteknik VBK N01

RECEPTARIEPROGRAMMET - TERMIN 2, HT-11, FYSIOLOGI

Kursprogram Hållfasthetslära grundkurs, HT 2012 SE1010 för MPT med projekt (12 hp), och SE1020 för BD (9 hp)

Kursen består av två delar: teori och laborationer. Alla laborationer är obligatoriska! Använd labrock som kan lånas när du laborerar.

Tentamen i Hållfasthetslära gkmpt, gkbd, gkbi, gkipi (4C1010, 4C1012, 4C1035, 4C1020) den 13 december 2006

HÅLLFASTHETSLÄRA I2 MHA051

Tentamen i Hållfasthetslära AK2 för M Torsdag , kl

Kursen består av två delar: teori och laborationer. Alla laborationer är obligatoriska! Använd labrock som kan lånas när du laborerar.

P R O B L E M

Kursprogram för Elektronik E, ESS010, 2011/2012

Tekniska Högskolan i Linköping, IKP Tore Dahlberg TENTAMEN i Hållfasthetslära grk, TMHL07, kl 8-12 DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel) LÖSNINGAR

Personer. Lisam. Linköpings Universitet Linköping Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Per Sandström Rev. 2

Linköpings Universitet Linköping Institutionen för Fysik, Kemi och Biologi Per Sandström

LTH Ingenjörshögskolan i Helsingborg BYGGTEKNIK MED ARKITEKTUR KURSPROGRAM IBYA2 VBF605 BYGGNADSFYSIK LP2 HT 2012

Alla laborationer är obligatoriska! Använd labrock som kan lånas när du laborerar.

KURSPROGRAM MODELLERING AV DYNAMISKA SYSTEM, 5hp, period 4

RECEPTARIEPROGRAMMET FYSIOLOGI (3FF112) VT-2012

LÖSNINGAR. TENTAMEN i Hållfasthetslära grk, TMHL07, kl DEL 1 - (Teoridel utan hjälpmedel)

TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA FÖR F (MHA081)

Kursprogram för Elektronik E, ESS010, 2013/2014

Grundläggande maskinteknik II 7,5 högskolepoäng

4. Kunna tolka och bedöma resultaten i enklare studier.

Lösningsskisser till Tentamen 0i Hållfasthetslära 1 för 0 Z2 (TME017), verkar 8 (enbart) skjuvspänningen xy =1.5MPa. med, i detta fall,

Produktionsteknik (TMPS34), för M2

MMV031 VÄRMEÖVERFÖRING. Information för teknologer. vårterminen 2011

RECEPTARIEPROGRAMMET - TERMIN 2, VT-14, FYSIOLOGI

Program för System och transformer ht07 lp2

2 november 2016 Byggnadsmekanik 2 2

Kursinformation TMME 63 Mekanik-statik Statik för M, läsperiod VT2, 2012

KURSPROGRAM Kommunal och industriell avloppsvattenrening

Lunds Tekniska Högskola, LTH

Arkitekturteknik 1: Arkitektur & bärverk VBKA05, 3 hp

Del A TEORI (max 40 p) OBS! Del A inlämnas innan Del B uthämtas.

TENTAMEN I KURSEN TRÄBYGGNAD

HÅLLFASTHETSLÄRA K4 MHA150

TENTAMEN I KURSEN BYGGNADSMEKANIK 2

PM för delkurs Grundläggande metod (4,5 + 3 högskolepoäng), Beteendevetenskaplig kurs PAO, HT 2013

MMV031 VÄRMEÖVERFÖRING. Information för teknologer. vårterminen 2014

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

KURSPROGRAM Kommunal och industriell avloppsvattenrening

Kursprogram VT Konstruktionsteknik VBK013 (9hp)

Kursinformation i Partikeldynamik för M (TMME08)

TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION

TENTAMEN I KURSEN TRÄBYGGNAD

Lösning: B/a = 2,5 och r/a = 0,1 ger (enl diagram) K t = 2,8 (ca), vilket ger σ max = 2,8 (100/92) 100 = 304 MPa. a B. K t 3,2 3,0 2,8 2,6 2,5 2,25

MMVA01 Termodynamik med strömningslära 5 hp

Byggnadsmekanik, LTH MATERIAL, FORM OCH KRAFT

4. Kunna tolka och bedöma resultaten i enklare studier.

Kursprogram för Elektronik E, ESS010, 2014/2015

Kursprogram för Elektronik E, ESS010, 2009/20010

Kursprogram VT Konstruktionsteknik VBKF15 (9hp)

Kursprogram för Elektronik E, ESS010, 2010/2011

Ljud. som informationsbärare. Kurs-PM, HT Uppdateras löpande på kursomgångens hemsida i kurswebben:

BML131, Matematik I för tekniskt/naturvetenskapligt basår

Tentamen i Hållfasthetslära AK

Hållfasthetslära för K4 MHA 150

H Å L L FA S T H E T S L Ä R A

Matematik och statistik NV1, 10 poäng

Samhällsmätning EXTA50, 9 hp

Tentamen i Hållfasthetslära för I2

91MA11/7, 92MA11/7 Matematik 1 - Delkurs: Algebra, 7,5 hp Kurs-PM vt 2015

Matematik I. hösttermin Jennifer Chamberlain Kurskoordinator

4. Kunna tolka och bedöma resultaten i enklare studier.

Statistik och testmetodik

INDUSTRIELL EKONOMI FK

TENTAMEN I KURSEN DIMENSIONERING AV BYGGNADSKONSTRUKTIONER

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

MVKF20 Transportfenomen i människokroppen. Kursinformation 2014

TENTAMEN I FÖRDJUPNINGSKURS I BYGGKONSTRUKTION

Institutionen för tillämpad mekanik, Chalmers tekniska högskola TENTAMEN I HÅLLFASTHETSLÄRA F MHA APRIL 2015

Byggnadsmekanik, LTH MATERIAL, FORM OCH KRAFT

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y/D

Transkript:

; grundkurs för M2, kurskod TMHL22, läsperiod 1, ht 2017 Allmänt: Kursen löper över en läsperiod. Tentamen kommer att ges efter läsperiodens slut. För godkänd kurs krävs godkänt på skriftlig tentamen samt godkänd laborationskurs (se nedan). Föreläsningar: Lektioner: Jan-Lucas Gade Fredrik Öhrskog Eric Lennman Alexander Olsson Christian Busse M2.a M2.b M2.c M2.d I3, Ii3 Kurslitteratur: Nedan angiven kurslitteratur är aktuell i kursen TMHL22 1. Lundh H: Grundläggande hållfasthetslära, KTH hållfasthetslära, Stockholm, 2000 (finns hos Bokakademin) 2. Alternativ/tidigare använd litteratur: Valda delar ur Teori, TRU, Stocksund 1977 kommer att användas. Separat upptryckning för denna kurs kan komma att ske på begäran där följande avsnitt är aktuella och finns till försäljning på Bokakademin I II III IV V VII IX Introduktion Enkla homogena tillstånd Böjning Fleraxliga tillstånd Flythypoteser Stabilitet 3., problemsamling med svar och anvisningar, kapitel I, II, III, IV, V, VII och IX, TRU, Linköping 1976 4. Miniformelsamling/föreläsningssammanfattning

5. Formelsamling i, Institutionen för hållfasthetslära KTH, Stockholm, 1998

Tentamen: Skriftlig tentamen ges efter läsperioden slut. Följande betygsgränser kommer att tillämpas: Betyg Poäng 3 6-8 4 9-11 5 12-16 Tentamen består av: Teoridel: 4 st 1-poängsfrågor. Inga hjälpmedel tillåtna. Problemdel: 4 st 3-poängs räknetal. Teoriboken, KTH's Formelsamling, Miniformelsamlingen, Tefyma, Standard Math. och räknedosa är tillåtna hjälpmedel. Laborationer: I kursen ingår 2 obligatoriska laborationsmoment: Böjning Anmälan och bokning av slabben görs på s anslagstavlor i C-korridoren mellan ingång 15 och 17 i A-huset. Böjningslabben kan genomföras när ni själva så önskar. Lokal för labbar är 2C:895 som finns i A-huset på 1:a våningen mellan ingång 15 och 17. Innan du går till respektive laboration skall du sätta dig in i teorin för laborationen. Lab-assistenten kommer att hålla ett kort kontrollförhör innan laborationen börjar (Vridlabben). Efter godkänd genomförd laboration signerar lab-assistenten din labhandledning som du behåller som ett kvitto på fullgjord laboration. Du skall dessutom själv skriva ditt namn på den närvarolista assistenten tillhandahåller. Frivilliga uppgift(er): Under kursens gång kommer två frivilliga uppgifter att delas ut. Genom att lämna in och få ett godkänt på en sådan uppgift så kan man få en eller flera extrapoäng på tentan. Sådana poäng kan bara användas för att höja sitt betyg, inte för att nå godkänt. Ingen rättning kommer att ske under periodens gång och därmed kommer inga returer ske. Mer info kommer bl.a. via kursmail.

Kursprogram: F/L V Gr Dag Tid Sal Kap Innehåll F1 35 må 10-12 C4 1/I INTRODUKTION; Normal- och skjuvspänning L1 5, 6, 9, 10, (1, 2, 7) F2 to 8-10 C4 5/II Materialmodeller L2 20, 25, 28, (19, 22, 26) F3 36 ti 13-15 A1 Elementär elasticitets- och plasticitetsteori L3 36, 41, 42, 43, (35, 38, 39) F4 37 må 10-12 A1 7/III BÖJNING; Snittstorheter L4 4, 6, 9, (1, 2, 3, 10) F5 ti 15-17 A1 Normalspänning vid böjning av balkar L5 14, 17, 18, (11, 15, 16, 20) F6 fr 15-17 KEY1 Skjuvspänningar vid böjning av balkar L6 26, 30, 36, (27, 29, 35) F7 38 må 10-12 C2 Elastiska linjens ekvation L7 41, 42, (40, 43) F8 ti 15-17 C2 Superposition av elementarfall L8 48, 49, (46, 47) F9 fr 15-17 C2 6/V VRIDNING; Cirkulär sektion L9 3, 4, 7, (1, 2, 8) F10 39 ti 13-15 A1 8/IX STABILITET; Axiellt belastade balkar L10 Fjädermodeller 4, 2, 3, (5, 1) F11 to 8-10 A1 9/IV FLERAXLIGA TILLSTÅND; Hookes lag L11 7, 9, 10, 11, (13) F12 40 må 10-12 A2 9+10 Fleraxliga tillstånd; forts L12 2, 3, 4, (1) F13 ti 15-17 A1 Tvåaxliga och treaxliga tillstånd L13 6, 8, 10, 11, (5, 21, 40, 44) F14 fr 15-17 A1 11 Tjockväggiga rör L14 28, 32, 33, (26, 27, 30, 37) F15 41 ti 13-15 C2 12/VII FLYTHYPOTESER; Trescas och von Mises L15 3, 11, 13, 16, (1, 2, 6, 10, 12)

Läsarinstruktioner (Lundh H: Grundläggande hållfasthetslära) Kap. 1-4 Kap. 5 Kap. 6 Kap. 7 Kap. 8 Kap. 9 Kap. 10 Kap. 11 Kap. 12 En god inledande orientering Materialmodeller 5.1 5.4 Centralt 5.5 Utgår 6.1 6.4 Centralt Teknisk balkteori 7.1 7.7 Centralt 7.8 7.9 Utgår Elastisk instabilitet 8.1 8.4 Central 8.5 8.8 Utgår Spännings- och töjningstillstånd i ett kontinuum 9.1 9.2.9 Centralt 9.2.10 Överkurs 9.3 Ingår 9.4 Utgår Konstitutiva ekvationer 10.1 10.4 Centralt Tjockväggiga rör och cirkulära skivor 11.1 Ingår 11.1.1 Utgår 11.1.3 Ingår Plasticitetsteori Flythypoteser 12.1 Centralt Kap. 13 17 Utgår

Läsarinstruktioner (till Teori, TRU, Stocksund 1977) Kap. I Kap. II en introduktion En god inledande orientering Enkla Homogena tillstånd 2.2 Skjuvspänningar Begreppen Huvudspänningar och Huvudspänningsriktningar kommer att tas upp senare under kapitlet Fleraxliga tillstånd Exempel 2.2 Kan hoppas över nu. Tas upp senare under kapitlet 5.1.4 Elastisk tvärkontraktion och 5.1.5 Konstitutivt samband vid skjuvning Kommer att tas upp senare 7. Elementär viskoelasticitetsteori Ingår inte i kursen. Kap. III Böjning 1.4 Användning av singulära funktioner Ingår inte i kursen 2.4 Sned böjning Ingår inte i kursen 3.6 Skjuvspänningar vid tunnväggiga sektioner på grund av böjning Kan läsas extensivt. 5. Plastisk böjning av balkar Ingår inte i kursen. Kap. IV Fleraxliga tillstånd 4.2 Deformationsanalys Ett krävande avsnitt av överkurskaraktär som dock ger fördjupad förståelse för hur man tillåter sig att approximera så länge man antar att formändringarna är små. 6.2 Tensorformalism Överkurs; kommer inte att användas i denna kurs. Kap. V Kap. VII Kap. IX 3. av icke cirkulär sektion Ingår inte i kursen Flythypoteser 4. Spänningsdeviatorn Ingår inte i kursen Stabilitet 3.2.2 Slankhetstal och knäckningskurvor Från och med detta avsnitt och kapitlets slut ingår inte i kursen.