PSYKIATRINS HUS AKADEMISKA SJUKHUSET PROGRAMBEARBETNING 2008-02-29

PSYKIATRINS HUS AKADEMISKA SJUKHUSET PROGRAMBEARBETNING 2008-02-29

Innehållsförteckning Organisation 4 Inledning 5 Förutsättningar 6 FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN 6 ÖVERSIKTSPLAN OCH DETALJPLAN 7 VERKSAMHETSBESKRIVNING 8 PLACERING PÅ OMRÅDET 9 TOMTENS FÖRUTSÄTTNINGAR 10 TRAFIK OCH ANGÖRING 11 Projektmål 12 Projektavgränsning 13 Behovsanalys 14 Programskisser 15 SITUATIONSPLAN 16 FASAD - ENTRÉGATA 17 FASAD - SOUTERRÄNG 18 PLAN 1 & 2 - KULVERT OCH TEKNIKPLAN 19 PLAN 3 - AKUTPLAN 20 PLAN 4 - ENTRÉPLAN 21 PLAN 5, 6, 7, 8 - VÅRDPLAN 22 PLAN 9 - TERRASS OCH TAKPLAN 23 TYPRUM 24 SEKTION - ATRIET 26 SEKTION - GÅRDARNA 27 Hållbarhetsprogram 28 GENERALITET, FLEXIBILITET OCH FRAMTID 28 HÅLLBARHET 29 Landskap 30 Tekniska program 32 KONSTRUKTION 32 BRANDSKYDD 32 EL, TELE, TRANSPORT 33 VVS 34 Genomförande 35 HUVUDTIDSPLAN 36 Riskhantering 37 Arearedovisning 38 3

Organisation ORGANISATION FÖR PROGRAMBEARBETNINGEN Styrgrupp Tommy Lenberg ordf. Förvaltningsdirektör Landstingsservice Marie Beckman-Suurküla Sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset Bertil Jansson Divisionschef Psykiatrin Sonja Ekström Boström Lokalansvarig Akademiska sjukhuset Björn Ragnarsson Bitr. sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset Lennart Hävrén Byggherrerepresentant Gunilla Kullinger Avd. chef lokalutvecklingsavd. Landstingsservice Stefan Andersson Avd. chef teknikavd. Landstingsservice Lisa Ekselius Professor Uppsala universitet Projektledningsgrupp Gunnar Gedin Projektledare Bertil Jansson Divisionschef Psykiatrin Sonja Ekström Boström Lokalansvarig Akademiska sjukhuset Lennart Hävrén Byggherrerepresentant Landstingsservice Gunilla Kullinger Avd. chef lokalutvecklingsavd. Landstingsservice Stefan Andersson Avd. chef teknikavd. Landstingsservice Lisa Ekselius Professor Uppsala universitet Christine Hammarling Arkitekt Jesper Husman Arkitekt Lennart Andersson Projekteringsledare Konsulter Projektledning mm Tema projektledare Arkitekt Tengbom Landskapsarkitektur Natur Orienterad Design AB Konstruktör Knut Jönsson Ingenjörsbyrå VVS-konsult ÅF Division Infrastruktur El-konsult ÅF Division Infrastruktur Kalkylkonsult BK Beräkningskonsulter AB Geoteknik, inmätningar Bjerking AB Riskanalys, fastighetsinventering Bjerking AB Miljöinventering Miljöinvent AB Miljösamordnare Miljökonsult Sofi e Åberg AB Brandskyddskonsult Prevecon Akustik ÅF Ingemansson Trafi k Tyréns Glaskonsult ACC Glasrådgivare 4

Inledning Landstinget i Uppsala län har beslutat att planera för en ny byggnad för den specialiserade psykiatrin i länet med placering inom Akademiska sjukhusets kärnområde. Den ska inrymma psykiatridivisionens öppenvårdsverksamhet, ca 96 slutenvårdsplatser, administration samt undervisning och forskning. Åtgärden ska främst syfta till att: Förbättra vårdprocesserna Skapa tydliga samband med den somatiska vården Integrera forskning och undervisning i vården Den nya byggnaden bedöms omfatta ca 33.000 m² BTA, exklusive utomhusytor och utvändiga kulvertar. Processen Lokalförsörjningsprocessen består generellt av följande skeden: I november 2005 gjordes en förstudie där alternativa lokaliseringar inom sjukhusområdet studerades och den nu aktuella placeringen valdes. Därefter upprättades en programhandling daterad 2006-11-29 samt ett underlag för en arkitekttävling som genomfördes under våren 2007. Det vinnande förslaget växande RUM, upprättat av Tengbom, korades i juni 2007. Programbearbetningen, som är en vidareutveckling av programhandlingen, omfattar en översyn av behovsanalysen och en utveckling av tidigare upprättad programhandling och det vinnande arkitektförslaget. Mål och syfte Denna programbearbetning med vidhängande kostnadsbedömning är avsedd att utgöra underlag för beslut om genomförande av projektet Psykiatrins Hus. Behovsanalys Förstudie Programhandling Genomförande (projektering och produktion) Överlämnande/idrifttagande Drift- och förvaltningsskede 5

Förutsättningar FASTIGHETSUTVECKLINGSPLAN En fastighetsutvecklingsplan (FUP) har upprättats för Akademiska sjukhusområdet. Den ska syfta till att skapa förutsättningar för: Generalitet och fl exibilitet God tillgänglighet, logistik och trafi ksituation God miljö och gestaltning Resurshushållning och effektiv försörjning Genomförbarhet Fastighetsutvecklingsplanen redovisar en etappvis förnyelse av sjukhusområdet som huvudalternativ. Två tomter, i sydvästra respektive norra delen av sjukhusområdet, defi nieras för framtida större utbyggnader. Den norra tomten har valts för nybyggnad av lokaler för psykiatridivisionen. Psykiatrins Hus utgör första etappen i sjukhusets förnyelseprocess. Ett kommunikationsstråk föreslås i fastighetsutvecklingsplanen förbinda de båda utbyggnadsområdena och mellanliggande befi ntliga bebyggelsekvarter. Som en delutredning av fastighetsutvecklingsplanen pågår arbete med försörjningsstrukturer för sjukhuset. Akademiska sjukhuset tar under våren 2008 fram en lokalförsörjningsplan för sjukhuset. Den kan eventuellt påverka fastighetsutvecklingsplanen. Källa: FUP 6

ÖVERSIKTSPLAN OCH DETALJPLAN I översiktplanen för Uppsala stad anges de grundläggande mål som Uppsala kommun har satt upp för stadsutvecklingen. Dessa mål gäller även för Akademiska sjukhusområdet där planen anger: Inom Akademiska sjukhusets område bedrivs avancerad sjukvård och forskning i nära samarbete med såväl universitet som internationellt verksamma läkemedelsföretag. Det geografi ska området är begränsat och sjukhusets framtida expansionsbehov bör uppmärksammas i planeringen av närbelägna områden. Den gällande detaljplanen för det centrala sjukhusområdet utgörs av en stadsplan från 1958. Viktiga uppgifter i planen är högsta byggnadshöjden som anges till +41 m över stadens nollplan, vilket motsvarar slottets sockelhöjd. Dock kan högre nivåer accepteras lokalt, förutsatt att de utförs på ett sådant sätt att de kan godkännas av byggnadsnämnden. Ingen förändring av detaljplanen erfordras för den planerade byggnaden. Källa: FUP 7

VERKSAMHETSBESKRIVNING Psykiatridivisionen Psykiatrin ska tillgodose invånarnas behov av specialiserad psykiatri, d v s då insatser utöver vad primärvården erbjuder behövs. Subspecialisering, d v s att det fi nns enheter som har ansvar för utredning och behandling av olika psykiska sjukdomar, utgör grunden för hög kvalitet i behandlingsinsatserna. Vård och behandling förutsätter goda kommunikationsmöjligheter mellan olika vårdnivåer och mellan de olika enheter som ryms inom vårdkedjan för den enskilda patienten. Likaså förutsätter kunskapsutveckling närhet mellan olika subspecialiteter och närhet mellan forskning och kliniskt behandlingsarbete. De psykiatriska verksamheternas nuvarande lokaler utgörs av rester av det gamla mentalsjukhuset på Ulleråkersområdet, den gamla psykiatrins lokaler på Akademiska sjukhuset och lokaler som fi nns spridda i Uppsala och är utan direkt anknytning till sjukhuset eller psykiatrin. De negativa effekterna för patienten är påtagliga i vardagen, eftersom kommunikation och kontakter försvåras av de långa avstånden mellan t ex medarbetare inom öppen- och slutenvård, och medarbetare inom beroendepsykiatrin och allmänpsykiatrin. Modern psykiatrisk verksamhet förutsätter vårdplanering där patienten tillsammans med representanter för olika delar av vården deltar. Den förutsätter också frekventa möten med anhöriga och utbildningar i grupp tillsammans med andra patienter. 8 Den planerade byggnaden ger för första gången möjlighet att samla huvuddelen av länets specialiserade psykiatri i särskilt anpassade lokaler. Byggnaden kommer att möjliggöra optimal planering och genomförande av vård. Ur patientens perspektiv ska den upplevas optimistisk, trygg, modern, vardaglig, professionell och välkomnande. Akademiska sjukhuset är ett universitetssjukhus där verksamheten i Psykiatrins Hus ingår. Den nya byggnaden ska ge patienten känsla av betydelsefullhet, trygghet och respekt. Lokalerna ska stimulera spontan och planerad kontakt mellan personal och patienter samt ge möjlighet till vistelse i olika stora grupper. Stor vikt läggs vid patient- och personalsäkerhet. Byggnaden ska vara en trivsam och trygg arbetsplats med överblickbara och funktionella lokaler. Utrymmen enbart avsedda för personal ska fi nnas, där två eller fl era avdelningar delar funktioner. Möjlighet till återhämtning samt naturliga möten mellan avdelningar bidrar också till samverkan inom hela verksamheten. FoUU Forskning, utveckling och utbildning är viktiga delar av landstingets verksamhet och landstinget har ett lagstadgat ansvar för klinisk forskning. För att åstadkomma en god utveckling av klinisk forskning, inklusive vårdforskning, behövs en samverkan mellan universitet och landsting. Uppsala Universitet och Landstinget i Uppsala län har i många sammanhang, både formellt i ALF-avtal och informellt, uttryckt sin gemensamma strävan att fördjupa och vidga samarbetet inom utbildning, forskning och utveckling. Man vill också samordna tillgängliga resurser med syfte att ytterligare stärka den kliniskt inriktade medicinska forskningens utveckling. De psykiska ohälsotillstånden innebär stora konsekvenser för folkhälsan och utgör ett prioriterat forskningsfält inom den kliniska medicinska forskningen. Det senaste decenniet har det skett en extremt snabb neurovetenskaplig kunskapsutveckling som under nästa decennium kommer den kliniska psykiatrin till del. Vid Uppsala universitets medicinska fakultet är disciplinen psykiatri organiserad inom Institutionen för neurovetenskap. Vid institutionen utbildas årligen mer än 500 studenter i psykiatri och psykiatrisk omvårdnad under sin grundutbildning till läkare, sjuksköterska, specialistsjuksköterska eller sjukgymnast. Utöver dessa tillkommer kommer hundratals studenter som läser psykiatri som valbar eller fristående kurs. Den kliniska forskarutbildningen inom psykiatri, som är en förutsättning för fortsatt klinisk utveckling, har de senaste åren utvecklats väl. Under åren 2001 till 2006 disputerade 15 forskarstuderande inom området vuxenpsykiatrisk forskning.

PLACERING PÅ OMRÅDET Akademiska sjukhuset i Uppsala ligger i anslutning till ett centralt akademiskt stråk Dag Hammarskjölds väg söder om och i anslutning till slottet. Tomten ligger i sjukhusområdets norra del nedanför slottet och väster om byggnad A1. Psykiatrins Hus ligger i direkt anslutning till både Akademiska sjukhusets äldsta byggnad från 1867 och den historiska miljön kring slottet med Bleke Backe i omedelbar närhet. För att möta denna historiska kontext har Psykiatrins Hus utformats med två tydliga sidor; en urban sida vänd mot staden och det gamla sjukhuset, och en parksida vänd mot Bleke Backes grönska och slottet. Angöring och huvudentré riktar sig mot den urbana sidan medan patientrum, uteservering och restaurang vänder sig mot det gröna. Psykiatrins Hus är en solitär och kompakt byggnad som fyller kvarteret och är tillgänglig från olika håll. Gården följer en axel genom huset. Utifrån den angörs husets olika delar och knyter ihop entrégatan med slottsparken. Den befi ntliga äldre sjukhusbyggnadens fasad följer Psykiatrins Hus östra fasad och dessa bildar tillsammans ett nytt gaturum. Husen samsas på en gemensam entréplats, och besökaren når fram till entréplanet från torgrummet i nordost, där hörnet på Psykiatrins Hus visar vägen in mot staden. Den nya byggnaden lyser igenom från olika håll för den som kommer från Inre sjukhusvägen eller från staden. 9

TOMTENS FÖRUTSÄTTNINGAR Tomten, som utgör den norra och avslutande delen av sjukhusområdet, begränsas av Ambulansvägen i väster, byggnad A1 i öster och byggnad A9 i söder, samt av entréer i detta område till A9 och B17. Tomten har en nivåskillnad på ca 6 m mellan högsta och lägsta punkt. Övriga begränsningar för den nya byggnaden utgörs dels av minsta avstånd till intilliggande byggnader dels av att tomten ligger inom inre skyddsområde för vattentäkt. Den nu gällande detaljplanen anger en högsta byggnadshöjd till + 41 m.ö.h., vilket motsvarar slottets sockelhöjd. 10

AMBULANSTRAFIK Amb ulan sväg en Bleke Backe Amb ulan sväg en A9 Bleke Backe A9 B17 A1 A11 B17 A1 A11 BUSS Inre sjukhusvägen BUSS Inre sjukhusvägen BUSS PERSONTRAFIK BUSS VARUTRANSPORT PARKERING PARKERING FOTGÄNGARE TRAFIK OCH ANGÖRING Trafikangöringen till Psykiatrins Hus relaterar till Akademiska sjukhusets trafiksituation i sin helhet. Till sjukhusområdet kommer både yrkestrafik och privatbilister och alla ska på ett säkert och snabbt sätt både kunna orientera sig rätt och angöra på ett enkelt och naturligt sätt. Idag finns två huvudstråk genom området: Ambulansvägen och den Inre sjukhusvägen. Längs Ambulansvägen sker huvuddelen av ambulanstransporterna till sjukhuset. Här rör sig i princip inga fotgängare. Längs detta stråk ligger idag inga publika entréer. Den Inre sjukhusvägen är det huvudsakliga publika stråket genom området, mot vilket entréer till mottagningar finns orienterade. Så som Psykiatrins Hus ligger placerat, strax bakom den äldsta sjukhusbyggnaden A1, har det varit extra viktigt att tydliggöra och förenkla entrésituationen för alla trafikslag. Persontrafik Ambulanstrafik Huvudentré samt akutentré ligger orienterade mot den entréplats som bildas mellan byggnad A1 och Psykiatrins Hus. Hit tar man sig antingen genom att köra in mellan A11 och B17 eller via Ambulansvägen. I anslutning till de bägge entréerna finns angöringszoner för taxi, färdtjänst och privatbilister. Här finns även handikapplatser ordnade i direkt anslutning till entréerna. I princip ska ingen parkering ske på entréplatsen, utöver korttidsplatser finns ingen egentlig parkering planerad i anslutning till huset. Efter hämtning eller lämning ska fordon ställas upp på den sjukhusgemensamma parkeringsplatsen. Ambulans- och polistransport kommer i huvudsak ske via Ambulansvägen. Vid vissa tillfällen angör man dock även via den Inre sjukhusvägen med uppfart mellan A11 och B17. Ett separat ambulansintag ordnas mellan Psykiatrins Hus och A9. Här finns plats för uppställning av 2 akutfordon samt möjlighet att köra in i själva ambulansintaget, där personalen i lugn och ro kan ta hand om patienten som anländer. Gång- och cykeltrafik Leveranser till restaurangköket sker vid separat varutransportintag mellan Psykiatrins Hus och A9. Lastning och lossning sker under tak för att minimera störning för patienter. Övrigt gods till verksamheten kommer genom sjukhusets kulvertsystem. Personer som kommer till byggnaden med cykel angör på samma sätt som persontrafiken till entréplatsen. Här planeras för mellan 150-200 cykelplatser så nära huvud- och akutentré som möjligt. Gångtrafik har både möjlighet att ta sig upp till entréplatsen längs bilvägens trottoarer eller på gångvägar genom parkens grönska. En av gångvägarna genom parken tillgänglighetsanpassas så att rullstolsburna enkelt kan ta sig upp till entréplatsen. Godstransporter 11

Projektmål Tydliga mål har defi nierats för projektet, såväl från fastighetsägarens som från verksamhetens perspektiv. Målen har antagits av styrgruppen och har fungerat som utgångspunkt för programbearbetningen. Projektmålen har formulerats för nedanstående aspekter. Den kompletta texten för projektmålen fi nns redovisad i programmet daterat 2006-11-29. Funktionalitet Flexibilitet, generalitet Logistik, varuförsörjning och service Trafi k, angöring och parkering Gestaltning Arbetsmiljö, inre miljö Resurs- och energihushållning Teknisk mediaförsörjning Hållbara material och utföranden, livslängd Ekonomi, kostnadseffektivitet Säkerhet Genomförande 12

Projektavgränsning Bleke Backe A9 A9 B2 A8 A4 A6 B3 A3 A7 A5 A2 B17 nya kulvertar A1 B17 A11 Utflyttning Innan rivning av byggnaderna A2 till och med A7 ska befintlig verksamhet flyttas ut från lokalerna. Flytt samt iordningställande av ersättningslokaler för verksamheterna ingår inte i projektet utan kommer att drivas som separata projekt. Även flytt av befintlig gastank vid byggnad A7 kommer att genomföras som ett separat projekt. Mediaförsörjningsbyggnad I slänten mot slottet, väster om Ambulansvägen, kommer en ny mediaförsörjningsbyggnad uppföras. Byggnaden ingår inte i projektet men ska vara färdigställd innan driftsättning sker av Psykiatrins Hus. Ekonomiskt ska mediaförsörjningsbyggnaden till viss del belasta projektet. A1 A11 Rivningen kommer att utföras som selektiv rivning på ett miljömässigt riktigt sätt. Person- och transportkulvert till nybyggnaden För att mediaförsörja byggnad A1 och A11 uppförs en ny kulvert mellan Psykiatrins Hus och byggnad A1 på plan 2. Mellan mediaförsörjningsbyggnaden och nybyggnaden kommer en mindre kulvert att förläggas i Ambulansvägen för kabeldragning. Person- och transportkulverten från sjukhusområdet ska ansluta till Psykiatrins Hus på plan 2. Anslutningen till sjukhusområdet ska ske till befintlig kulvert mellan byggnad B3 och byggnad B17. I nybyggnaden möjliggörs anslutning till planerade persongångar från det nuvarande sjukhuset och det nya sjukhuset enligt FUP. Det ska finnas möjlighet att skapa kommunikation mellan byggnad A1 och nybyggnaden i ett plan ovan mark. Mediakulvert till nybyggnad Rivning I projektet ingår rivning av byggnaderna A2 till och med A7. Vid rivning av byggnad A2 kommer viss utvändig anpassning av byggnad A1 att utföras. Vid rivning av byggnad A7 görs en anpassning av byggnad A9. En mediakulvert kommer att ansluta till sjukhusområdet vid norra gaveln på byggnad B3 i plan 1. Kulverten kommer också att ansluta till Psykiatrins Hus i plan 1 och innehålla de media som ska kopplas ihop med sjukhusets befintliga system. Utrymme ska finnas för separata rör till sop- och tvättsuganläggning samt media för alternativ verksamhet i nybyggnaden. 13

Behovsanalys Källa: Behovsanalys ur tävlingsförslaget Bakgrund Inom Uppsala läns landsting är lokalerna för psykiatri idag spridda utanför Akademiska sjukhusets kärnområde och därmed åtskilda från den somatiska specialiserade vården. Genom att samla psykiatrin i en gemensam byggnad möjliggörs: Effektivisering av psykiatrins vård. Integrering av psykiatrisk vård med övrig specialiserad sjukvård. Integrering av landstingets vård med universitetets forskning och undervisning och därigenom utveckling av forskningsområdet och undervisningen. Nybyggnad för lokaler för psykiatrin har beretts på den norra delen av sjukhustomten. Byggnaden kommer att innehålla följande verksamheter: 14 Psykiatridivisionen inom Akademiska sjukhuset i Uppsala bestående av; psykiatrisk öppen- och slutenvård, AMM (Arbets- och Miljömedicin) samt CEOS (Centrum för miljörelaterad ohälsa och stress), undervisning och forskning i samarbete med Uppsala universitet, administration. Sjukhusgemensamma funktioner d v s patientbibliotekets fi lial och restaurang för närområdet. Försörjning till byggnaden med varor, läkemedel, mat mm samt tekniska media. Utifrån en förstudie från 2005 har en behovsanalys och ett program tagits fram. Verksamhetsbeskrivningar, lokalförteckningar, sambandsbeskrivningar, säkerhetsbeskrivning och typrumsfunktionsprogram har upprättats. Referensobjekt har studerats som en del av arbetet. Sammanställd behovsanalys har utgjort underlag för en tävling om Psykiatrins Hus. Förslag till Psykiatrins Hus Tävlingen genomfördes våren 2007. Under hösten - 07 har det vinnande tävlingsförslaget fått en fördjupad prövning mot behovsanalysen. Arbetsgrupper med representanter från verksamheten samt teknikgrupper har studerat de från tävlingsförslaget framtagna lösningarna. Arkitekten har vidareutvecklat disposition och planer som presenterats i grupperna. Sex arbetsgrupper med verksamhetsrepresentanter har haft fem möten tillsammans med arkitekter och representanter för landstingsservice i Uppsala. Under mötena har behovsanalysens lokalförteckningar jämförts med de fysiska planlösningarna. Rumsstorlekar, sambandskrav och samnyttjansvinster av lokaler/rum har defi nierats. Rum har såväl minskats som utgått tack vare närhet mellan verksamheter och avdelningar. Rum/funktioner som saknats har lagts till. I övrigt kan konstateras att förslagets grundupplägg håller för vidare detaljbearbetning utan några större ändringar. Planlösningarna uppfyller önskemålet om ett generellt vårdplan i fyra våningar som delas lika mellan öppen- och slutenvård med en mindre del forskning och utbildning mittemellan. I övrigt fi nns ett publikt entréplan med reception, en konferensdel, hörsal, café, restaurang, bibliotek och administration. I gatuplan fi nns akutmottagning, vårdavdelning för PIVA (Psykiatrisk Intensivvårdsavdelning) och POA (Psykiatrisk Observationsavdelning) samt ECT-behandling (somatisk service). Detaljerade måttstudier har genomförts på rum med stark upprepningseffekt. Exempel på sådana rum är patientrum och samtalsrum som utgör frekventa moduler i byggnadens disposition. Vidare detaljstudier av funktioner och krav på rum fortsätter i kommande rumsfunktionsarbete.

Programskisser Så här kan den nya byggnaden uppfattas med den östra fasaden vänd mot den nya gatan och byggnad A1. Det är en gammal tanke att placera en psykiatriklinik just på den här platsen. Den kompakta byggnaden bildar ett helt kvarter med överglasad gård i mitten och två öppna gårdar. Totalt blir byggnaden 5 våningar ovan mark samt ett souterrängplan. Mellan nybyggnaden och den ståtliga äldsta sjukhusbyggnaden skapas ett nytt gaturum, tillika entréplats. Transparensen mot entrégatan och in till öppenvårdens väntrum är viktig för att göra rummet mellan det befi ntliga huset och det nya så generöst som möjligt. För att uppnå önskemålet om samutnyttjande av lokaler, närhet och framtida inbördes förändringar mellan öppen- och slutenvård valdes tidigt den sammanhängande formen. FoUU ligger i mitten, som en förenande länk mellan öppen- och slutenvård som kan växa eller krympa inbördes åt det ena eller andra hållet. Ett generellt modulsystem kan hysa både öppenoch slutenvård, men inte konverteras till högspecialiserad vård. Ett husdjup utan dubbelkorridor medger god överblickbarhet. Patientrummen är orienterade längs fasaden med balkonger mot parken. Personalrummen ligger kring gårdarna. Öppenvårdsdelen är riktad mot det nya gaturummet och staden. Målet har varit att skapa en begriplig och lättorienterad byggnad att vistas i. Ljusgården förenar, underlättar orienteringen och skapar visuell kontakt mellan verksamheterna. Spänger tvärs över och längs gården bidrar till öppenhet och överblickbarhet. Från huvudentrén tar man rulltrapporna upp i entréplanet där det finns två alternativa vägar upp i huset; en hisshall och trappa leder till öppenvården, och en till slutenvården. 15

SITUATIONSPLAN Uteplats Ambulansvägen Ambulansentré Gård 1 Atrium Gård 2 Akutentré Entréplats Huvudentré Cykelparkering Cykelparkering Inre sjukhusvägen Parkering Parkering 16

FASAD - ENTRÉGATA SKALA 1:800 Entréfasaden står för dialogen mellan den befintliga sjukhusbyggnaden A1 och Psykiatrins Hus. Med stora inslag av glas är den öppen i sin hållning gentemot den motstående sjukhusbyggnaden. Med sin tydliga skiktning av en tung sockelvåning, ett transparent gemensamt plan och fyra svävande vårdplan förmedlar den en öppenhet mot staden. Samma öppenhet avtecknar sig inom öppenvårdens transparenta fasad. Fasadens synliga stomme, servicebryggor och skjutbara jalusier möjliggör en varierad genomsiktlighet samtidigt som en önskvärd integritet skapas. Huvudentrén till Psykiatrins Hus ska vara tydligt annonserad för alla slags trafikanter som kommer från sjukhusområdet eller från staden. Fotgängare, cyklar och bilar samsas inom denna entrégatas rymd, medan varutransporter och ambulansintag separeras. Huvudentrén är markerad som en utskjutande del i förhållande till glasfasaden. Akutentrén är däremot indragen. Sockelvåningens lutande plan talar om det lyft som sker inom byggnaden för att komma upp till det gemensamma planets öppna entréhall. Entrédetaljen berättar om skalan på byggnaden och entréns tydliga inramning. DETALJ SKALA 1:200 17

FASAD - SOUTERRÄNG SKALA 1:800 Tomtens naturliga nivåskillnad tas upp av en basvåning i sten eller betong. Teknikutrymmen placeras i den mörka delen samtidigt som terrassen ovan sockeln erbjuder uteplatser med nära kontakt till Bleke Backe. Indraget i fasaden som markerar entréns placering är synlig även över detta hörn. Detaljen visar balkongernas utformning och deras betydelse för fasaduttrycket. Balkongelementen bidrar till ett mångfasetterat mönster och gör det möjligt att avskärma direkt solljus. 18 DETALJ SKALA 1:200

PLAN 1 & 2 - KULVERT OCH TEKNIKPLAN anslutning media el ställverk 8 reserv för alt. framtida tekniksystem el tele 7 6 källsort. tvätt, sopor 5 4 3 datahall vagndepå 2 1 +7,00 m +4,30 m fl äktrum tvätt, sopor angöring fl äktrum el tele el tele rörpost knutpunkt KULVERTPLAN (2) BTA (m 2 ) anslutning till transportkulvert sjukhusområdet transportkulvert städcentral Teknik + komm.: 3 504 Kulvert: 828 TOTALT 4 332 anslutning media till A1 PLAN (1) BTA (m 2 ) Mediakulvert: 592 TOTALT 592 mediakulvert anslutning till mediakulvert sjukhusområdet Byggnaden står i direkt förbindelse med övriga sjukhuset genom ett utbyggt kulvertsystem. Media- och transportkulvert och teknikutrymmen samlas på dessa plan. SKALA 1:800 19

PLAN 3 - AKUTPLAN 8 7 6 5 4 +11,00 m 3 Entréplatsen 2 1 AKUTPLAN (3) Öppenvård: Akutvård: Gemensamt: Teknik + komm.: TOTALT Akutvård ute: 7 + 6 vårdplatser BTA 447 1 687 1 597 1 400 5 131 LOA (m2) 423 1 588 1 529 3 540 OPA 220 PIVA ECT POA AKUTMOTTAGNING SKALA 1:400 Akutvården är placerad så att en egen ingång från entrégatan möjliggörs, samtidigt som ambulansinfarten ligger skyddad i förhållande till huvudentrén. Jourverksamheten, PIVA och POA har direktkontakt med öppen- och slutenvården via hissystemen. Dessutom finns möjlighet att ta sig till ECT via en intern passage. Garageplatserna på akutplanet nås enkelt via hiss och trappor från de ovanliggande planen. 20 Placeringen av personalens omklädningsrum innebär att personalen kan komma som privatpersoner, ostört byta om till sin professionella roll och sedan röra sig inom byggnaden via de allmänna stråken. Varuintaget är placerat i direkt anslutning till restaurangens förråd. En internhiss används för leveranser till restaurangköket på planet ovan.

PLAN 4 - ENTRÉPLAN 8 7 6 5 +15,20 m 4 Atriet - vy från entrén 3 2 1 ENTRÉPLAN (4) Gemensamt: Administration: Teknik + komm.: TOTALT BTA 2 303 1 100 937 4 340 Gemensamt ute: Administration ute: LOA (m2) 2 265 1 055 3 320 OPA 580 116 Restaurangen - vy mot parken FoUU ADMINISTRATION SKALA 1:400 På det gemensamma entréplanet samlas viktiga allmänna och publika funktioner som reception, infotek, bibliotek, restaurang, café och konferenscenter med tillhörande hörsal. Planet visar genom sin öppenhet delar av innehållet i byggnaden där gestaltningen ska medverka till orienterbarhet, tydlighet och en tilltalande och vänlig stämning. Det första personliga mötet sker vid den bemannade receptionen. Ett gemensamt konferenscenter är tänkt att kunna samutnyttjas av forskning/utbildning och husets övriga verksamheter. Hörsalens placering är en del av tanken om att utnyttja tomtens förutsättningar till en souterränglösning. Administrationen/staben finns på det gemensamma planet. Arbetslokalernas organisation och utformning ska bidra till den öppenhet och samverkan som eftersträvas mellan olika verksamheter och funktioner. Pelarsystemet som blir synligt på detta plan är utformat för att passa både de gemensamma ytorna och vårdplanen ovan. 21

PLAN 5, 6, 7, 8 - VÅRDPLAN beroende sömn beroende beroende+sömn +33,10 m 8 allmänpsykiatri 7 6 affektiva affektiva psykos och rehab +28,80 m 5 4 3 unga vuxna äldrepsykiatri neurops vux +unga vuxna +24,50 m Plan 5 - entréer öppenvård 2 1 ångest älrepsykiatri +20,20 m TYPPLAN (5-8) BTA LOA (m 2 ) Öppenvård: 1 726 1 669 Slutenvård: 2 105 2 035 Forskning och undervisning: 185 172 Teknik + komm.: 601 - TOTALT 4 617 3 876 OPA Öppenvård balkong: 102 Slutenvård balkong: 260 24 vpl/plan Samordningsvinster och fl exibilitet avseende både personal och lokaler är en viktig aspekt vad det gäller vårdplanens utformning. Tack vare den direkta övergången mellan verksamheterna kan fördelningen mellan öppen- och slutenvård variera över tiden. I gränslandet kan de respektive enheterna krympa och växa (ritningen ovan visar en jämn fördelning mellan öppen- och slutenvård). Målet har varit att genom lokalernas utformning 22 stödja integration och nya samarbetsformer mellan landstingets vård och universitetets forskning och utbildning. Överblickbarheten har varit ett viktigt argument för planens form och en förutsättning för att få väl fungerande avdelningar. Receptionernas placering, med god uppsikt över avdelningarna och kombinerat med inre kommunikation, möjliggör personalsamverkan då behov fi nnes. Öppenvårdens väntrum SKALA 1:400 och (innanförliggande) samtalsrum är vända mot staden, medan slutenvårdens patientrum ligger i en krans runt huset med utblick mot parken. Balkongernas betydelse för den enskilda patientens välbefi nnande kan inte nog poängteras!

PLAN 9 - TERRASS OCH TAKPLAN 9 +37,40 m 8 7 6 5 4 3 2 1 TAKPLAN (9) BTA LOA (m 2 ) Gemensamma lokaler: 460 430 Teknik + komm.: 302 - TOTALT 762 440 OPA Gemensamma lokaler ute: 964 Takterrassen är tillgänglig för alla och erbjuder utblickar mot staden, slottet och parken. Aktivitetscentret används av slutenoch öppenvård. Takterrassen utformas så att den uppfyller de nödvändiga säkerhetskraven. Sedumtaket utgör en kontakt mellan takets vidsträckta yta och platån söder om slottet. SKALA 1:400 23

TYPRUM Vårdrum psykiatri/somatik Utformningen av ett enpatientrum inom psykiatrivården har givits sådana mått att det lätt kan konverteras till ett patientrum för somatisk vård i framtiden. Ur ett psykiatriperspektiv har patientrummet utrustats och möblerats på ett sätt som understödjer patientens tillfrisknande och personalens säkerhet. Det som skiljer enpatientrummet inom psykiatrin från det somatiska vårdrummet är framför allt sängens placering samt avsaknaden av teknisk utrustning, t ex vårdrumspanel. Det ger patienten en mer boendelik och trygg miljö. Patientrummen vetter mot naturen och har skyddande balkonger som ett fi lter mellan inne och ute. 4 m 2 14 m 2 14 m 2 4 m 2 För det psykiatriska vårdrummet fi nns inget behov av medicinska gaser och därtill hörande utrustning som vårdrumspanelen bidrar med. Sängen står helst placerad utmed en vägg och härifrån ska patienten liggande på sängen ha kontakt med uterummet. Mindre mängd yttre stimuli, som att titta på fåglar som fl yger och löv som rör sig i vinden, är fullt tillräckliga intryck i dessa miljöer. En eller ett par garderober, som inte har traditionella klädstänger, och ett mindre skrivbord utgör inredningen. Inredningen placeras på motstående vägg till sängen för att möjliggöra fri uppställning av patientsängen och vid behov även medge dubbelbeläggning av rummet. Detta för i sin tur med sig krav på att rummets mått, som oavsett innehåll och möbleringsprincip, alltid ska motsvara tillgänglighetskraven. Dörren in till vårdrummet är, oavsett verksamhet, alltid dubbelfl yglig för att medge enkel in- och utpassering med sjukhussäng. Våtrum som tillhör patientrummet är utrustat med egen wc/d för varje patient. Inom psykiatrin är det ett starkt önskemål att orientera ingången till wc/d utanför det egna rummet så att personal har viss översikt på användningen av detta rum. Genom de nischer som skapas framför ingången till vårdrummet och wc/ d-rummet uppstår samtidigt en viss integritet för patienten som rör sig mellan dessa rum. Wc/d-rummets placering helt utanför patientrummet gör också att dolda hörn, vilket bidrar till ökad säkerhet. I det somatiska vårdrummet placeras sjukhussängen vinkelrätt ut från väggen med plats för omvårdnad på båda sidor. En vårdrumspanel löper på väggen ovanför sängen utrustad med gaser, belysning, eluttag, larm etc. Patientgarderoben och sängbordet står också intill sängen längs samma vägg. balkong 4,5 m 2 16 m 2 balkong balkong 4,5 m 2 16 m 2 balkong Patientrum psykiatri Patientrum somatik Patientrum psykiatri Alternativa möbleringar för patientrum psykiatri 24