Damm och buller när avfall blir el

Damm och buller när avfall blir el Här blir avfall värme och el, rä och flis eldas i sora pannor. De är rör med ånga, hjullasare och långradare, damm och buller. En miljö som både kan ge skador och sjukdomar om man ine passar sig. Läs mer

Drifspersonalen varierar sillasiande i konrollrumme med a gå run från panna ill panna och kolla a all fungerar som de ska. De ar flera år a lära sig så mycke a man är rygg framför skärmarna. l Kenh Veinbergs är huvudskyddsombud. Han har jobba på Händelöverke i jugo år. Jobbe har bland anna ge honom innius. I början hade jag inga hörselskydd. Nu har jag allid öronproppar här, säger Kenh Veinbergs när vi ska gå u från de ysa konore, u ill pannorna och urbinhallen. Vid ugången sier en auoma med hörselproppar, de ser u som en godisauoma, men proppar här är vikigare än godis. Kenh har märk a de går å mycke mer skyddsmaerial nuföriden. De yngre är bäre på a använda de. De är mer rädda om hälsan än vad jag var när jag var ung, säger Kenh Veinbergs. På krafvärmeverke finns sex skiflag. Pannorna måse sköas dygne run. I varje skiflag finns e skyddsombud, som särskil ska ha koll på arbesmiljön. Kenh samordnar skyddsverksamheen och jobbar dagid. Arbesgivaren är ansvarig för a arbesmiljön är bra för alla som jobbar här, även för dem som ine är ansällda av Eon Värme som äger krafvärmeverke. Vi går skyddsrond var sjäe El, eld och ånga under hög ryck kan vara livsfarlig om någo går rikig sne. FAKTA vecka här. Varje skiflag är ansvarig för en panna, beräar Kenh Veinbergs. E Syfe med skyddsronder är a uppäcka fel innan någon blir skadad eller sjuk. De kan vara a skyddsanordningar som ögonduschar fungerar, a skyddsräcken är hela och a de ine ligger en massa slangar eller skräp framme som man kan snubbla på. En checklisa gås igenom så a inge glöms bor. Ordning och reda är de sora, säger Kenh Veinbergs. A driva e krafvärmeverk är en föränderlig verksamhe, därför går man skyddsronder relaiv ofa. På en annan arbesplas kanske de görs en gång om åre. Eller på e bygge varje vecka, efersom arbesmiljön där förändras hela iden. Drifspersonalen på Händelö- l Allvarliga illbud ska anmälas ill Arbesmiljöverke av arbesgivaren. Allvarlig illbud är en händelse som kunna leda ill personskada. Till exempel a en hjullasare väl även om ingen skadades. l Skyddsombud väljs av facke/de ansällda. Skyddsombude har rä ill ubildning och insyn i beslu som påverkar arbesmiljön. Men de är arbesgivaren som är ansvarig för arbesmiljön. verke gör dagliga ronderingar för a konrollera a all fungerar som de ska, och man iar ju på säkerhesfrågor då också. Men skyddsronderna är grundligare, och är ill för a inge ska glömmas bor. I pannorna eldas avfall och flis bland anna och de gör a miljön blir dammig och skräpig. Särskil en orr sommar kan de bli problem. Värmen är e anna problem. I urbinhallen är de rejäl varm, så emperaurskillnaderna mo uomhus kan vara sora. Svalare är de i konrollrumme vid urbinhallen. Här är de mer psykiska än fysiska påfresningar. De gäller a vea vad man ska göra om någon av de många daaskärmarna visar a någo oväna händer. El, eld och ånga under hög ryck kan vara livsfarlig om någo går rikig sne. Ove Mulelid pekar på en skärm: Kommer de in en sen här så appar vi halva effeken. Och kommer de in en sen på näsa ransporband så soppas hela pannan, säger han. De sressigase är när de blir elavbro, och vi ska få igång

Kenh Veinbergs är huvudskyddsombud och arbear numera dagid. Lång ids skifarbee har sa sina spår. Han har bland anna få problem med sömnen. all igen. Vi kan ju ine öva på de heller, säger han. Han, liksom de flesa av drifspersonalen, varierar sillasiande i konrollrumme med a jobba ue i produkionen a a bor de där senarna som soppa pannan ill exempel. De ar många år a lära sig så mycke a man är rygg vid skärmarna i konrollrumme: Vi har ill en ny panna nu. Då kommer nya problem, och vi får esa oss fram. De här är ingen exak veenskap. Pannorna är som prooyper och vi är försökskaniner, säger Ove Mulelid. Den nya pannan eldas med avfall, och de är en exra umaning. Dels blir de dammig och smusig, dels är de ine exak samma bränsle i pannan hela iden. De kan komma in någo oväna. A elda med ill exempel gas, vad är de för kons! säger Ove Mulelid. A jobba skif är också en kons. A vara hel le- Skulle man bara sia här inne i konrollrumme skulle man gå upp fem kilo direk, säger Ove Mulelid. dig var sjunde vecka uppskaas, men mindre kul är de a varannan helg går å ill jobb. Och sändig skifarbee slier på kroppen. Jag har forfarande problem med sömnen ros a de är sex år sedan jag jobbade skif, säger Kenh Veinbergs. De blir e särskil sammansvesa gäng, när man jobbar så här, säger han och jämför med en familj. En familj uan kvinnor i så fall av de 48 skifarbearna är en kvinna. Om någo illbud händer ska de rapporeras. De gäller även om ingen skadas. Här kan de handla om brännskador, a någon får he vaen eller ånga över sig. Många har brän sig så de få brännskador och få vara hemma några veckor kanske, säger Kenh Veinbergs. Ingen har skada sig rikig allvarlig under de år han jobba, men de har vari nära. En hjullasare väle en gång. En annan gång gick e rör med ånga söner i e pannhus de kunde ha blivi farlig, men ack och lov så var ingen i närheen. En av de allvarligase olyckorna som ske var en explosion i e bergrum där miljöfarlig aska från förbränningen förvaras. Där hade bildas explosiv vägas. Jag och några andra var precis på väg ill e pumphus där, men vi hade ine hunni di som ur var, beräar Kenh Veinbergs. Jus kemikalier är en risk på e krafvärmeverk. En annan är de mögel som kan finnas i den flis som eldas. Den kan ge fliseldarsjuka, som är en allergisk lungsjukdom. Den börjar som vanliga förkylningar, så man måse ha koll på koridsfrånvaron, säger Kenh Veinbergs. När vi lämnar område iar vi på den giganiska ackumulaoranken med 36 000 m 3 hevaen. På sidan finns en spiralrappa, där Kenh Veinbergs klära en gång under dessa jugo arbesår. Vi var uppe där med en sors miniubå som kollade anken. Jus de vill han aldrig klära upp och kolla igen. Ja, de finns en hel del a hålla koll på för huvudskyddsombude på Händelöverke. Till hjälp har han bland anna den arbesmiljösamordnare som finns i den region inom Eon Värme som verke hör ill. Föreage har verksamhe från Malmö i söder ill Vilhelmina i norr, och man samarbear mellan regionerna med arbesmiljöfrågor. E anna samarbee som är vikig är de mellan Eon värme och alla enreprenörer som är inne på område. Vid varje reparaion av pannorna och liknande så är de inne och arbear. De föreagen ska ha egna skyddsombud, men de är Händelöverkes produkionschef som har samordningsansvar för allas arbesmiljö. De går å många öronproppar på krafvärmeverke. De är bra, de visar a de ansällda ar riskerna på allvar, ycker huvudskyddsombude.

1 (4) Här är uppgifer a arbea vidare med efer a ha läs reporage. Uppgifen kan vara a a reda på svare genom a söka i boken eller på näe. De kan också vara diskussionsuppgifer som löses i grupp eller en uppgif som handlar om a uföra någo. 1. Roller i arbesmiljöarbee Tänk dig a de var du som är ansälld på krafvärmeverke och a du se a e skyddsräcke är rasig. Vad kan du göra som ansälld för a se ill så a skyddsräcke blir laga? (Di ansvar som ansälld) Vad kan arbesgivaren göra? (Arbesgivarens ansvar) Vad kan arbesledaren/chefen göra? (Chefens ansvar) Vad kan skyddsombude göra? (Skyddsombudes ansvar) Sök svar i Fokus-boken i kapile Lagar och regler på arbesplasen. Om du arbear å e bemanningsföreag på en arbesplas, vem har arbesmiljöansvar för dig? Arbesgivaren på arbesplasen eller din arbesgivare på bemanningsföreage? Sök svar i boken sam på Arbesmiljöverkes hemsida, www.av.se. Exra på näe Filmklipp på Youube Diskuera Tia på filmklippe om Säker underhåll. Gå in på www.youube. com och sök på Säker underhåll. Filmen är 4 minuer lång. Vilka maskiner finns de på en arbesplas inom den bransch du planerar a arbea? Vad bör man änka på när de gäller säkerhe och underhåll av dessa? C. Ta reda på Om du arbear å e enreprenadföreag på ill exempel en byggarbesplas, vem har arbesmiljöansvar för dig? Byggherren på arbesplasen eller din arbesgivare på enreprenadföreage? Sök svar i boken sam på Arbesmiljöverkes hemsida, www.av.se. D. Ta reda på Vad händer om arbesgivaren ine ar ansvar för arbesmiljön, och om Arbesmiljöverke påpekar de? Sök svar i regelverke på www.av.se sam på www.arbesmiljoupplysningen.se. E. Ta reda på Kenh Veinbergs i reporage är huvudskyddsombud. Vad innebär de? De finns också regionala skyddsombud. Vad är e regional skyddsombud? F. Ta reda på Kan vem som hels bli skyddsombud? Hur uses skyddsombud?

2 (4) G. Ta reda på Har skyddsombud rä ill ubildning? Är skyddsombude ill för alla på arbesplasen även för dem som jobbar illfällig eller är inhyrda från bemanningsföreag? Sök svar i boken sam på www.av.se. 2. Lagar och aval Ge exempel på föreskrifer som syr arbee vid värme och energiprodukion. Sök svar på www.av.se i de branschanpassade regelpakeen och på Elsäkerhesverkes hemsida www.elsakerhesverke.se. Får du jobba hur länge som hels? Har du rä ill paus eller ras? Kan du lämna jobbe för a ex röka eller göra någo anna? Sök svar i boken och på www.av.se. 3. Sysemaisk arbesmiljöarbee Vad är sysemaisk arbesmiljöarbee, SAM? Sök svar i boken, www.av.se eller www.arbesmiljoupplysningen.se. Vad i reporage är en del av de? Exra på näe FACEBOOK Ta reda på Vad finns om arbesmiljö på Facebook? B. Uppgif På krafvärmeverke använder de en checklisa för a undersöka miljön vid en skyddsrond. Gå en skyddsrond på skolan. Välj u e avgränsa område a undersöka, exempelvis rivsel, buller, brand och andra nödsiuaioner eller skyddsurusning. Använd gärna någon av checklisorna på www.preven.se a ugå från. Tips: på www.av.se finns en buller-app som kan användas för a mäa ljudnivån. Förslag på illvägagångssä: Välj u e område a undersöka. Ta reda på vad som gäller genom a söka informaion i boken och i regelverke på www.av.se. Ladda ned en checklisa från www.preven.se och a u de område du/ni val a undersöka. Genomför undersökningen och fyll i alla fäl.

3 (4) Exra på näe Webbubildning Uppgif På Arbesmiljöverkes hemsida finns emasidor och grundläggande webbubildningar för bland anna klima, SAM och daorarbee. Webbubildningarna besår av en fakaoch övningsdel sam e avsluande kunskapses. hp://www.av.se/ eman 4. Risker Vilka risker beskrivs i reporage? Gör en sammansällning och a reda på om dessa är ypiska för branschen. Kan du komma på andra risker för branschen? Sök svar på www.av.se eller på www.elsakerhesverke.se. Vilka risker kan du själv påverka som ansälld och hur? 5. Klima I reporage nämns a värmen i urbinhallen är e problem. När är de för varm för a jobba? Eller för kall? Finns några regler? Sök svar i boken sam på www.av.se. 6. Personlig skyddsurusning Vad är skillnaden mellan arbeskläder och personliga skyddskläder? Vilken yp av personliga skyddskläder och -urusning är nödvändiga på en arbes- eller prakikplas där du ska jobba? Vilka kläder brukar arbesgivaren på en sådan arbesplas så för? B. Diskuera Kan man vara klädd hur som hels på e arbee? Hur är de med niqab, burka eller urban kan man ha de i alla yrken? Eller korbyxor? Sök informaion i nyhesariklar på webben för a få vea mer om hur diskussionerna går. 7. Må bra på jobbe A. Diskuera Många arbesplaser inom denna bransch är mansdominerade. På Eons krafvärmeverk är de bara en kvinna av oal 48 skifarbeare. Diskuera med varandra vad ni som arbeskamraer skulle kunna göra för a underläa för en ensam jej på en arbesplas. Diskuera också vad arbesledningen kan göra, dvs arbesgivaren och chefen eller arbesledaren? Underlag finns i boken.

4 (4) B. Diskuera vidare Vad är de som gör a man rivs på en arbesplas oavse om man är kille eller jej, ung eller gammal? Hur beer vi oss mo varandra? Hur urycker vi oss? Är vi sressade? Hur är de med mobilelefoner? Är de ill exempel okej a allid svara i mobilelefonen när de ringer oavse när? Underlag finns bland anna i boken. 8. Hälsa di ege ansvar eller fundera på En förusäning a må bra på arbesplasen handlar också om hur du mår de vill säga din personliga hälsa. Vad är vikig för dig för a du ska må bra? Underlag finns i boken. 9. Tillbudsrapporering Tillbud är händelser som kan leda ill olyckor eller ohälsa. Ges några exempel på sådana i reporage? I sådana fall vilka? Exra på näe Försa hjälpen-app Tips Försa hjälpen är bra a kunna. Men ibland kan de vara svår a minnas hur man gör. På www. redcross.se finns en försa hjälpen-app med vå bildspel som guidar genom de vikigase momenen i hjär-lungräddning på vuxna sam lufvägssopp för barn respekive vuxen. Allvarliga illbud ska rapporeras. Till vem? Varför då? Hur används denna rapporering? Sök svar i boken sam på www.av.se. 10. Olyckor och arbesskador I reporage beskrivs några olyckor som ske på jus den arbesplasen en hjullasare som väl och en explosion i e bergrum bland anna. De vanligase anmälda arbesolyckorna generell är de som orsakas av lyf eller fallolyckor på hal underlag. Hur kan man förebygga belasningsskador och fallolyckor? Sök svar i boken sam på www.av.se. Informaion Tips På Elekriska insallaörsorganisaionens (EIO) hemsida www.eio.se finns informaion som både elever och lärare kan ha nya av, ill exempel goda exempel, vad som gäller för lärlingsubildning eller vad branschen säller för krav.