Farligt, farligare, farligast? Kriterier för sediment med rester av båtbottenfärger

Relevanta dokument
Mark Elert och Celia Jones

TBT i Västerås hamnområdet. Anna Kruger, Västerås stad

Nätverket Renare Mark Syd - NSR 11 oktober 2007

Sedimentprovtagning Stora hamnkanalen och Rosenlundskanalen

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008

Återvinning av avfall i anläggningsarbeten Bakgrund, intentioner och tillämpning

Fritidsbåtlivet under lupp

Process Guide Rensmuddring

Seminarium om utmaningar och möjligheter kring deponier 26 november Malmö

Beslut om utdömande av vite gällande provtagning av upplagda muddermassor

Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm?

AG 3 Kust- & havsplanering

Återvinning av avfall i anläggningsarbete

Det går inte att visa bilden. Risker vid sanering av båtbottenfärg

Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP

Båtbottenfärger ett miljöproblem

Vilka regler styr hanteringen av förorenade sediment?

TBT i Västerås Anna Kruger, Västerås stad anna.kruger@vasteras.se

Miljöteknisk markundersökning vid Stenvikshöjden i Oxelösunds kommun

CLP-förordning, vad innebär det? Grundläggande karakterisering av jordmassor

Avfallsbegreppet GERTRUD GYBRANT

Analys av miljöfarliga ämnen på land och i sediment vid båtuppläggningsplatser

Användning av avfall i anläggningsarbeten en möjlighet till återvinning. Vad ska jag prata om och vilken nytta har ni av detta?

Risker med deponier för konventionellt avfall. Kärnavfallsrådets seminarium Mark Elert Kemakta Konsult AB

Riktvärdesmodellen Hur hittar man rätt bland alla flikar?

Miljöteknisk markundersökning vid Ramdalshamnen i Oxelösunds kommun

BILAGA B PM Kvalitet skriterier för mottagning av muddermassor vid mar kbyggnation. Malmporten Luleå

Massor för anläggningsändamål

Massor till klassificering Surte Hamn

handläggning av ärenden gällande massor Förfrågan/Anmälan från VU om att använda massor i anläggning

Bedömningsgrunder för förorenade massor. RVF Utveckling 02:09 ISSN RVF Utveckling

Miljöförvaltningens rådgivande referensvärden för utfasning av biocider på båtskrov

Bedömning av markfunktion Capability och Condition

Miljösamverkan Västerbotten

Hur arbeta med förorenade massor

Återanvändning av avfall för anläggningsändamål

Bakgrund. Utvecklingsprojekt Metodik för provtagning och analys av förorenad betong föddes

Riskbedömningar från masshantering till sanering Hänger systemet samman?

Kemikalier i fokus. Organiska tennföreningar i musslor och fisk från Västerås. Tomas Viktor. Del 1 Laboratoriestudier

Gifter i havsmiljön Hur onödig användning kan minskas till gagn för hälsa och miljö.

1 september augusti 2013

FASTIGHETSKONTORET, GÖTEBORGS STAD

En resurseffektiv masshantering

Uppdatering av bedömningsgrunder för farligt avfall: Vad händer med klassificering av massor?

Naturvårdsverkets generella riktvärden

Miljöteknisk undersökning av sediment, Varbergs hamn

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin

Avfall och förorenade. områden

Avfall i anläggningsarbeten

Bedömning av prövningsnivån vid återvinning av schaktmassor i anläggningsändamål

PM Miljöteknisk markundersökning. Tyresö kommun. Tyresö Strand. Stockholm

Uppdaterade bedömningsgrunder för förorenade massor RAPPORT 2007:01 ISSN

Angående ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till fortsatt och utökad verksamhet vid Löt avfallsanläggning i Vallentuna kommun

Vattenförvaltning - påverkansanalys, statusklassificering, riskbedömning och åtgärdsprogram

Stabilisering för deponering av förorenade muddermassor

Urlakningsmetoder + Miljöanalyser, tjärasfalt (16PAH)

Platsspecifika riktvärden

Muddring av Hemfjärden

Analys av rensmassor vid Knästorp 2016

Ur naturvårdsverkets handbok 2010:1 återvinning av avfall i anläggningsarbeten sid 21:

Resultat från lakning av avfallsmassor från lekplats vid Sunda samt bedömning om lämpligheten för återanvändning i anläggningsändamål

Översiktlig miljöteknisk markundersökning Resultatrapport 10 Båtuppläggningsplatser vid Stallmästaregårdens båtsällskap, Brunnsviken

Processer att beakta i de förorenade massorna

PM Miljö SKANSKA NYA HEM AB. Ekerö Strand. Stockholm

Omgivningspåverkan / recipentstatus. Michael Gilek, Ekotoxikologi. Konferens i Stockholm, augusti Michael Gilek.

Britta Eklund Institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM Stockholm Universitet

Undersökning av sediment i Borstahusens hamn i Öresund

Bilaga 8E - Plan för återanvändning av restmaterial i Projekt Slussen

Laktester för riskbedömning av förorenade områden. Bakgrund. Syfte. Underlag

Konsekvensanalys av Naturvårdsverkets förslag på revidering av generella riktvärden för förorenad mark

Kemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten

Hantering av sediment ur ett miljörättsligt perspektiv

EV logga från kund RAPPORT. Försvarsanläggning (namn och ort) 1 (7) ra04s

TUNGMETALLER RAKT UT I FARSTAVIKEN INFORMATIONSMÖTE OM FARSTAVIKEN OCH UTSLÄPP AV MILJÖGIFTER

Samråd om förslag till åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för vissa miljögifter

Dumpningsdispens och utfyllanden vid Grimskallen

Förorenade massor i sluttäckning deponering eller konstruktion?

Undersökning av sediment utanför Skåre hamn, Gislöv hamn och Smyge hamn samt tång i Smyges hamnbassänger

Västerås stad, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Anna Karlsson, FO/avfallsutbildning, Eskilstuna

PM: Sluttäckning av Toverumsdeponin

Agenda Presentation av deltagare Presentation av EWG/Miljöbolaget Presentation av Nästa steg

Bottenfärg (biocidfärg) miljökonsekvenser och tillsynsplan. Maria Svanholm, enhetschef Miljöanalys, Stockholms miljöförvaltning

1. Kontaktuppgifter till sökande. 2. Ombud (fullmakt ska bifogas) 3. Entreprenör som utför dumpningen. Ansökan om dispens från förbud mot dumpning

Vägledning för intern kemikaliekontroll

Användning av klassning som farligt avfall som grund för riskbedömning av avfall för anläggningsändamål

Konflikten mellan miljömålen för giftfri miljö och resursanvändning

Ekologisk riskbedömning, exempel Fönsterfabriken, Sundsvalls kommun

Lägesrapport KVVP etapp 1

av organiska tennföreningar

PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun

1. Vad kan du och din organisation göra för en ökad återanvändning av massor?

Sök med hund på miljögifter

Lagstiftning vad säger praxis om hantering av massor

Informationsmöte , Grimstorp. Lillesjön åtgärdsförslag och fortsatta arbeten

Anmälan om återvinning icke-farligt avfall för anläggningsändamål

Landskapsförordning (2006:124) om hantering av jord- och muddermassor

XRF som verktyg vid undersökning av förorenade båtuppläggningsplatser

Mobilisering av arsenik vid jordtvätt och schaktning. Maria Gustavsson, Länsstyrelsen Västra Götaland Anna Pantze, Tyréns AB

KILSTRÖMSKAJEN, KARLSKRONA. Översiktlig miljöteknisk markundersökning

Transkript:

Farligt, farligare, farligast? Kriterier för sediment med rester av båtbottenfärger Nätverket Renare Mark 2013-03-20 Mark Elert och Celia Jones Kemakta Konsult AB

Innehåll Att ta fram kriterier för nya ämnen Exempel anti-fouling - ämnen i båtbottenfärger Kriterier för bedömning av muddermassor Hur vi gått till väga Vanliga problem med att ta fram kriterier för nya och gamla ämnen

Bakgrund EU-projektet Hav möter Land Samarbete mellan Sverige, Norge och Danmark i frågor rörande klimat, vatten och samhällsplanering för Kattegatt och Skagerak. Temagrupp för samsyn och gemensamma riktlinjer för muddring, dumpning och omhändertagande av muddermassor Kemaktas uppdrag att ta fram kriterier för: Organiska tennföreningar Irgarol Diuron

Vilka kriterier Riktvärden för förorenad mark för KM och MKM Haltgränser för klassificering som farligt avfall Nivåer för placering på deponier för inert och ickefarligt avfall Nivåer för återvinning av avfall motsvarande: mindre än ringa risk när massor används för anläggningsändamål ringa risk (B eller C-ärende)

Anti-foulingämnen TBT Cl Sn DBT Cl CH 3 Organiska tennföreningar Tributyltenn (TBT) TBTO CH 3 MBT CH 3 Tributyltennoxid (TBTO) Cl Dibutyltenn (DBT) Cl Sn Monobytyltenn (MBT) Cl Irgarol (Cybutryne) s-triazinförening Diuron (DCMU) Irgarol substituerad urea Diuron

Bedömningar och datakällor Kemikalieklassificeringen (CLP-direktivet) Harmoniserade klassificering Egenklassificering Vattendirektivet - Prioriterade ämnen Tributyltenn och Diuron - Irgarol på förslag Biociddirektivet Tributyltenn förbjudet i båtbottenfärger enligt EU och IMO Irgarol Förbjudet i ytbeläggningar, byggnadssten Användning som anti-foulingmedel utreds Diuron Förbjudet som konserveringsmedel och anti-foulingmedel Användning för ytbeläggningar och byggnadssten utreds Andra bedömningar inom EU och i övriga världen

Riktvärden för förorenad mark Styrande faktorer Riktvärde (mg/kg TS) KM MKM TBT 0,15 0,3 DBT 0,4 3 MBT 0,4 1,5 Irgarol 0,004 0,012 Diuron 0,025 0,08 TBT & DBT Markmiljö MBT Hälsa Markmiljö Grundvatten Irgarol Markmiljö Diuron Grundvatten

Farligt avfall Klassificering av ämnena enligt CLP-direktivet Risker för vattenmiljön styrande Skadliga långtidseffekter för vattenlevande organismer För ämnen som är mycket giftiga för vattenmiljön Generell koncentrationsgräns 0,25 % = 2500 mg/kg Låga toxicitetsdata (EC50/NOEC) lägre gränser än de generella divideras med M-faktor (10, 100, 1000, osv.) Hög M-faktor hög toxicitet TBT TBTO Irgarol Diuron M-faktor 10 1000 1000 10 Farligt avfall (mg/kg) 600 * 6 * 2,5 250 * Klassificering bygger på innehåll av tenn. FA-gräns omräknad till tributyljon

Kriterier för: Totalhalt (för enkel bedömning) Hälsa Miljö Spridning grund- och ytvatten Lakning Initial halt och lakbar halt vid L/S=10 Kriterier för återvinning Spridning till grund- och ytvatten Ca 1000 m 3 sediment Metodik från NV:s Handbok 2010:1 Återvinning av avfall i anläggningsarbete

Kriterier för deponering Kriterier för: Totalhalt (för enkel bedömning) Spridning till grundoch ytvatten Lakning Initial halt och lakbar halt vid L/S=10 Spridning till grundoch ytvatten Ca 10 000 m 3 sediment Metodik från EU:s arbete med gränsvärden för deponering

TBT (mg/kg TS) Exempel på nivåer för TBT 7 6 5 Totalhalt Lakbar halt 4 3 2 1 0 0,0007/0,02 Mindre än ringa risk C-ärende enkel täckning C-ärende kvalif. täckning Deponi inert avfall Deponi icke farligt avfall Farligt avfall

Problem vid framtagning av kriterier för nya ämnen Tillgång och kvalitet på data: Flera datakällor med ibland stora skillnader För äldre bekämpningsmedel och andra förbjudna ämnen saknas ofta nyare undersökningar och data Pågående arbete med många nya ämnen Skilda förutsättningar i olika bedömningssystem Kemikalieklassificering Generella gränser med undantag Riktvärdesmodellen Hälsa, miljö, lakning Nivåer för återanvändning Hälsa, miljö, lakning Gränsvärden för deponering Lakning Ofta krävs ett ganska stort mått av Expert Judgement

Tack för uppmärksamheten!