Lite i skymundan. En kartläggning av nyanlända barn och ungdomars introduktion i Östergötlands tretton kommuner. Jenny Nilsson 2009-05-27

Lite i skymundan En kartläggning av nyanlända barn och ungdomars introduktion i Östergötlands tretton kommuner Jenny Nilsson 2009-05-27 1

Innehåll Inledning... 8 Utgångspunkter och definitioner... 9 Disposition... 11 Metod och avgränsningar... 13 Boxholms kommun... 16 Statistik... 16 Organisation: riktlinjer och rutiner... 16 Samverkan... 19 Ekonomi... 21 Uppföljning och utvärdering... 21 Hälsofrågor... 22 Boende och sociala frågor... 23 Utvecklingsbehov... 24 Rekommendationer: Boxholms kommun... 26 Finspångs kommun... 27 Statistik... 27 Organisation: riktlinjer och rutiner... 27 Samverkan... 31 Ekonomi... 32 Uppföljning och utvärdering... 32 Hälsofrågor... 33 Boende och sociala frågor... 34 Utvecklingsbehov... 36 Rekommendationer: Finspångs kommun... 38 Kinda kommun... 39 Statistik... 39 Organisation: riktlinjer och rutiner... 39 Samverkan... 42 Ekonomi... 43 Uppföljning och utvärdering... 43 Hälsofrågor... 44 2

Boende och sociala frågor... 46 Utvecklingsbehov... 47 Rekommendationer: Kinda kommun... 49 Linköpings kommun... 50 Statistik... 50 Organisation: riktlinjer och rutiner... 50 Samverkan... 57 Ekonomi... 59 Uppföljning och utvärdering... 60 Hälsofrågor... 61 Boende och sociala frågor... 64 Utvecklingsfrågor... 66 Rekommendationer: Linköpings kommun... 69 Mjölby kommun... 70 Statistik... 70 Organisation: riktlinjer och rutiner... 70 Samverkan... 74 Ekonomi... 75 Uppföljning och utvärdering... 75 Hälsofrågor... 77 Boende och sociala frågor... 78 Utvecklingsbehov... 80 Rekommendationer: Mjölby kommun... 82 Motala kommun... 83 Statistik... 83 Organisation: riktlinjer och rutiner... 83 Samverkan... 88 Ekonomi... 90 Uppföljning och utvärdering... 90 Hälsofrågor... 91 Boende och sociala frågor... 93 Utvecklingsbehov... 95 Rekommendationer: Motala kommun... 97 Norrköpings kommun... 98 Statistik... 98 3

Organisation: riktlinjer och rutiner... 98 Samverkan... 107 Ekonomi... 110 Uppföljning och utvärdering... 111 Hälsofrågor... 113 Boende och sociala frågor... 115 Utvecklingsbehov... 117 Rekommendationer: Norrköpings kommun... 121 Söderköpings kommun... 122 Statistik... 122 Organisation: riktlinjer och rutiner... 122 Samverkan... 125 Ekonomi... 127 Uppföljning och utvärdering... 127 Hälsofrågor... 128 Boende och sociala frågor... 129 Utvecklingsbehov... 131 Rekommendationer: Söderköpings kommun... 133 Vadstena kommun... 134 Statistik... 134 Organisation: riktlinjer och rutiner... 134 Samverkan... 138 Ekonomi... 139 Uppföljning och utvärdering... 140 Hälsofrågor... 141 Boende och sociala frågor... 142 Utvecklingsbehov... 143 Rekommendationer: Vadstena kommun... 145 Valdemarsviks kommun... 146 Statistik... 146 Organisation: riktlinjer och rutiner... 146 Samverkan... 149 Ekonomi... 150 Uppföljning och utvärdering... 151 Hälsofrågor... 152 4

Boende och sociala frågor... 153 Utvecklingsbehov... 154 Rekommendationer: Valdemarsviks kommun... 155 Ydre kommun... 156 Statistik... 156 Organisation: riktlinjer och rutiner... 156 Samverkan... 157 Ekonomi... 158 Uppföljning och utvärdering... 158 Hälsofrågor... 159 Boende och sociala frågor... 159 Utvecklingsbehov... 160 Rekommendationer: Ydre kommun... 161 Åtvidabergs kommun... 162 Statistik... 162 Organisation: riktlinjer och rutiner... 162 Samverkan... 166 Ekonomi... 168 Uppföljning och utvärdering... 168 Hälsofrågor... 169 Boende och sociala frågor... 170 Utvecklingsbehov... 172 Rekommendationer: Åtvidabergs kommun... 173 Ödeshögs kommun... 174 Statistik... 174 Organisation: riktlinjer och rutiner... 174 Samverkan... 178 Ekonomi... 179 Uppföljning och utvärdering... 180 Hälsofrågor... 181 Boende och sociala frågor... 182 Utvecklingsfrågor... 184 Rekommendationer: Ödeshögs kommun... 186 Fokusgrupp med skolpersonal i västra Östergötland... 187 Fokusgrupp med skolpersonal i östra Östergötland... 193 5

Fokusgrupp med skolpersonal i centrala Östergötland... 200 Fokusgrupp med nyanlända föräldrar... 206 Fokusgrupp med nyanlända ungdomar... 211 Sammanfattande analys på regional nivå... 216 Statistik... 216 Avsaknad av riktlinjer... 216 Mottagande av nyanlända barn och ungdomar... 217 Utvecklingsarbete pågår... 217 I skolan ryms alla barn... 217 Otydlig ansvarsfördelning... 218 Eldsjälar på gott och ont... 218 Förberedelseklass eller inte?... 219 Kontinuerlig intagning och övergång... 220 IUP och åtgärdsprogram... 221 Kartläggning av tidigare kunskaper... 222 Kunskapstester - vad mäter de?... 222 Sent anlända ungdomar... 223 Gymnasieskolan... 224 Studie- och yrkesvägledning... 225 Modersmålsundervisning... 226 Engelska undervisning... 227 Särskoleverksamhet... 227 Funktionshinder... 228 Barn i förskoleålder... 228 Samverkan... 229 Parallell verksamhet... 229 Samverkan med vårdnadshavare... 230 Ekonomi... 231 Uppföljning och utvärdering... 232 Kompetensutveckling... 234 Rättighetsbaserad information... 235 Genusrelaterade frågor... 235 Barnkonventionen... 237 Rasism och diskriminering... 238 Hälsofrågor... 239 6

Boende och sociala frågor... 240 Utvecklingsbehov... 241 Mervärde av kartläggningen... 242 Några slutsatser från kartläggningen... 242 Generella rekommendationer:... 243 Jämförande matriser... 246 Referenser... 250 Bilaga 1: Intervjuer och fokusgrupper... 251 Bilaga 2: Ordlista... 253 Bilaga 3: Frågeguide... 258 Bilaga 4: Kommunala dokument... 263 7

Inledning Barn och ungdomars introduktion utgör ett prioriterat område i det regionala utvecklingsarbetet för nyanländas etablering (RUNE) i Östergötland. 1 Utvecklingsarbetet grundar sig på en överenskommelse som undertecknades under 2008 av samtliga tretton kommuner samt övriga berörda aktörer inom området. Målsättningen är att ge den enskilde likvärdiga möjligheter till introduktion oavsett boendekommun. Alla kommuner ska även ha en särskilt utformad introduktion för barn och ungdomar som baseras på individuella behov samt ge en grundläggande orientering i samhällslivet och dess fritid- och föreningsliv. Individuella förutsättningar och behov ska särskilt beaktas vid beslut om skolform för ungdomar i gränsområdet mellan gymnasieskola och vuxenutbildning. För att undersöka i vilken grad kommunerna lever upp till denna målsättning beställdes en kartläggning av nyanlända barn och ungdomars introduktion i länet. Kartläggningen syftar både till att få en samlad bild över hur introduktionen för nyanlända barn och ungdomar fungerar i dagsläget och ge förslag på möjliga förbättringsåtgärder - bland annat mot bakgrund av de allmänna råd som finns inom området. I uppdraget anges att kartläggningen ska: belysa vilka flyktingspecifika insatser som görs i Östergötlands kommuner idag belysa hur samverkan mellan introduktion, skola och socialtjänst fungerar samt vilka eventuella problem, behov och goda exempel som finns undersöka behov av kompetensutveckling för personal inom skola, barnomsorg, socialtjänst och flyktingmottagning ge förslag på områden där det finns regionala samordningsvinster Kartläggningen som påbörjades i januari 2009 ska således inte bara ge en nulägesbeskrivning utan även inkludera en framåtsyftande utvecklingsorienterad del som belyser möjliga utvecklingsområden och åtgärder. Resultatet av kartläggningen ska kunna användas som ett verksamhetsnära utvecklingsunderlag för regionen och respektive kommun: ett verktyg för vidareutveckling av barn och ungdomars introduktion. En arbetsgrupp bestående av representanter från skolväsendet och flyktingmottagningen i länet tillsattes för att bistå med sakkunskap under kartläggningsarbetet. Arbetsgruppen kommer till hösten 2009, utifrån de resultat som framkommit i kartläggningen, att ta fram en åtgärdsplan som anger vilka utvecklingsinsatser som ska genomföras i Östergötland för att nyanlända barn och ungdomars ska ges lika möjligheter till delaktighet och utveckling. 1 Se www.ostsam.se 8

Utgångspunkter och definitioner Introduktion är en säråtgärd som syftar till att påskynda etableringen i samhället för nyanlända flyktingar och andra invandrare som omfattas av ersättningsförordningen. Det övergripande målet är att individen efter avslutad introduktion är självförsörjande och kan ta del av och bidra till det svenska samhällets utveckling. Detta förutsätter kunskaper i det svenska språket, om det svenska samhället och arbetslivet. Enligt regeringspropositionen (1989/90:105, även 1997/98:16) ska introduktionen vara individanpassad och utgå från den enskildes behov och önskemål. Integrationsverket (2006) fastslår särskilda mål för barn och ungdomars introduktion: Huvudmål: Barns och ungas uppväxtvillkor är uppmärksammade och deras förutsättningar för ett gott liv i Sverige är så gynnsamma som möjligt. Delmål för den allmänna introduktionen: Varje barns och ungdoms behov och egna förutsättningar ska vara utgångspunkt i en individuell introduktionsplan, där skolans individuella utvecklingsplan inkluderas. Barn och ungdomar som har kommit till Sverige utan legal vårdnadshavare får sina särskilda behov tillgodosedda. Planeringen ska utformas i nära samarbete med föräldrarna, särskild utsedd ställföreträdare eller god man. De ska vara delaktiga och ha möjlighet att påverka de insatser som görs för och med barnen/ungdomarna. Planeringen ska innehålla möjlighet till en aktiv och utvecklande fritid. Kommunerna följer de riktlinjer som dragits upp i Strategi för samverkan i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa (Socialstyrelsen m.fl. myndigheter Artikelnummer: 2004-107-11). Delmål för skolan: Barn och ungdomar ska ha en individuell utvecklingsplan som tar hänsyn till deras bakgrund och levnadsvillkor och som är möjlig för föräldrar att förstå. Barnets kompetenser och erfarenheter uppmärksammas så att ett optimalt lärande uppnås. Barnet ges tillgång till sitt modersmål, så barnet kan bedriva studier inom ordinarie studieplan. Stödja goda vänskapsrelationer i skolan och motverka utanförskap. Skolan introducerar barnet i svenskt samhällsliv genom att vara utåtriktad och samverka med fritidsverksamheter, kulturinstitutioner och organisationer. Som nyanlända betecknas de som har fått uppehållstillstånd och varit folkbokförda i Sverige i upp till två år; det är inom den tidsramen som kommuner kan få ersättning för introduktionsinsatser enligt SFS 1990:927. Integrationsverket (2006) rekommenderar att målen för introduktionen ska omfatta alla nyanlända, såväl flyktingar som andra i behov av introduktion. 2 Överenskommelsen om regional 2 Flyktingmottagningen erbjuder introduktion till de som omfattas av ersättningsförordningen. I samband med kartläggningen blev det dock tydligt att det finns andra personer som vistas i kommunen som även är i behov av de insatser som erbjuds inom introduktionen. I Ödeshögs kommun bedömer flyktingsamordnaren att nästan 9

utveckling för nyanländas etablering har även denna ansats. Precis som Skolverket påpekar i sina allmänna råd är målgruppen heterogen med skiftande behov och förutsättningar. I samband med kartläggningen bestämdes målgruppen nyanlända barn och ungdomar till att omfatta åldrarna 0 till 20 år, med särskild hänsyn till de olika åldergrupperna/skolformerna: Barn i förskola Barn i grundskola/särskola Ungdomar i gymnasieskola/gymnasiesärskola Ungdomar i Komvux (SFI) 16-20 år Vad gäller barn och ungdomars introduktion anger skollagen, Skolverkets allmänna råd för utbildning av nyanlända elever samt Skolverkets allmänna råd för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, tillsammans med den nationella strategin för utbildning av nyanlända barn och ungdomar 3, och angivna mål för nyanländas introduktion 4 ramverket, med barnkonventionen som fundament och rättesnöre. Med några få undantag gäller samma bestämmelser för nyanlända elever som för alla andra elever i skolan. Några bestämmelser reglerar rätten till skolgång och utbildningens innehåll för bl.a. asylsökande elever. Bortsett från dessa FN:s konvention om barnets rättigheter Sverige har, liksom ett hundratal andra stater, ratificerat FN:s konvention om barnets rättigheter. Genom att ratificera konventionen har Sverige åtagit sig en folkrättslig förpliktelse att följa dess krav. Till skillnad från situationen i många andra länder är internationella konventioner inte direkt gällande lag i Sverige. Tolkning och tillämpning av svenska bestämmelser ska dock göras utifrån de åtaganden som Sverige gjort genom att ratificera en internationell konvention. I barnkonventionen avses med barn varje människa under 18 år, om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet. Konventionens artikel 2 tydliggör att rättigheterna gäller alla barn: Konventionsstaterna skall respektera och tillförsäkra varje barn inom deras jurisdiktion de rättigheter som anges i denna konvention utan åtskillnad av något slag, oavsett barnets eller dess föräldrars eller vårdnadshavares ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. hälften av alla vuxna som läser på SFI inte får den hjälp de borde eftersom de inte omfattas av förordningen. Flyktingsamordnaren kommer att arbeta för att även denna grupp ska få ta del av kommunens tjänster. I Söderköpings kommun kan nyanlända familjer som kommit efter två år få hänga med i introduktionen eftersom kontakter med familjen redan är etablerade. 3 Formulerade av den numera nedlagda Myndigheten för Skolutveckling, dokumentet återfinns på Skolverkets hemsida. 4 Formulerade av den numera nedlagda myndigheten Integrationsverket, dokumentet återfinns på Länsstyrelsernas hemsida www.lansstyrelsen.se/integration 10

undantag gäller alla skolförfattningar för de nyanlända eleverna. Speciellt betydelsefulla är de bestämmelser som gäller skolans likvärdighet, elevens tillgång till utbildning och särskilt stöd samt utbildningens anpassning till elevens individuella behov och förutsättningar. Skolverkets allmänna råd för utbildning av nyanlända elever anger rekommendationer till stöd för hur skolans författningar kan tillämpas kring mottagande, introduktion, individuell planering, undervisning, uppföljning och utvärdering samt kompetensutveckling. 5 De allmänna råden tillsammans med skollagen och den nationella strategin för utbildning av nyanlända barn och ungdomar har varit utgångspunkten för föreliggande kartläggning och analys. Även den avslutande matrisen grundar sig bl.a. på Skolverkets råd som jämförande kriterier. Disposition Efter en beskrivning av metod och tillvägagångssätt ges en kommunvis beskrivning av introduktionen av barn och ungdomar, vilken omfattar en rad olika områden från rutiner och innehåll i skolintroduktionen till sociala frågor och hälsa. Efter varje kommunspecifik beskrivning följer ett antal rekommendationer som jag, utifrån de behov som framkommit och riktlinjer som finns på området, anser att kommunen bör arbeta vidare med. Därefter följer resuméer av de fokusgrupper som genomfördes med skolpersonal samt nyanlända föräldrar och ungdomar. Utifrån detta samlade material görs sedan en jämförande analys av hur introduktionen av nyanlända barn och ungdomar ser ut på regional nivå. Vilka gemensamma behovsområden finns? Vilka goda exempel står att finna? Vilka utvecklingsinsatser behöver göras? Analysen avslutas med ett antal rekommendationer kring vad som bör ingå i en likvärdig introduktion för barn och ungdomar i Östergötland. För att underlätta en översiktlig jämförelse i regionen presenteras två jämförande matriser, en som rör skolan och en som rör flyktingmottagningen. Kriterierna som jämförelsen grundar sig på baseras på det ramverk och de styrdokument som presenterats ovan. Ett antal bilagor finns som stöd för läsaren med ordlistor, frågeguide, kommunala dokument samt grundskoleförordningen. Slutligen, ett stort TACK till alla som jag har intervjuat, alla som deltagit i gruppsamtalen (skolpersonal, nyanlända föräldrar och ungdomar, tolkar) samt till de personer som hjälpt till att arrangera grupperna. Jag tänker främst på Eva Räng vid Södra Skolan i Motala, James Danielsson i Åtvidaberg och Leif Skarp vid IVIK i Linköping. Ni underlättade arbetet oerhört! Den arbetsgrupp för barn och ungdomars introduktion som tillsattes som resurs i kartläggningsarbetet samt ansvariga vid Regionförbundet Östsam, Catherine Szabó och Annika Hermansson, samt Nima Poushin vid 5 Se www.skolverket.se för Skolverkets allmänna råd kring utbildning av nyanlända elever (2008). 11

Länsstyrelsen, har utgjort ett värdefullt stöd i arbetet. Tack till Lina Flyrén som ansvarade för korrekturläsning av rapporten. Linköping i maj 2009 Jenny Nilsson 12

Metod och avgränsningar Intervjuer Kartläggningen baseras på intervjuer med flyktingsamordnare och rektorer i Östergötlands tretton kommuner. Intervjuerna var semi-strukturerade; ett frågebatteri 6 användes som utgångspunkt för samtalet men informanterna fick möjlighet att tala fritt utifrån frågorna. I den mån hänvisning gjordes till dokument begärdes dessa in och några av dem har bifogats som exempel i bilaga fyra. Utöver detta gjordes ingen omfattande dokumentanalys, då tidsramen inte tillät det. Urvalet av informanter var relativt okomplicerat vad gäller flyktingmottagningen. I de fall då flyktingsamordnare fanns i kommunen (i princip i alla kommuner utom i Norrköping och Linköping) intervjuades dessa. I Norrköping intervjuades istället introduktionssekreteraren för barn och ungdomar och i Linköping Jobbtorgets chef. I vissa fall samlades kompletterande uppgifter in från annan personal inom flyktingmottagningen och skolan; se fotnoter. De statistiska uppgifterna baseras på information från flyktingsamordnaren i kommunen. NB: Begreppet flyktingmottagning används trots att den kommunala enhet som har ansvar för introduktionen av nyanlända ofta har olika benämningar såsom introduktionskontor, flyktingkontor eller integrationsenhet, för att undvika förvirring hos läsaren kring vilken verksamhet som åsyftas. Samma sak gäller titeln flyktingsamordnare som kan variera från kommun till kommun men där jag har valt att använda ett enhetligt begrepp. Vad gäller skolan var urvalet inte lika enkelt. Kartläggningen syftade till att urskilja behovsområden för de olika åldersgrupperna och skolformerna (förskolan, särskolan, grundskolan, gymnasiet, Komvux) - för att kunna ge en heltäckande och djupgående beskrivning skulle ansvarig för varje skolform i alla kommuner behöva intervjuas. Detta var dock inte möjligt på grund av den tidsram som var angiven för uppdraget. I samråd med arbetsgruppen beslutades därför att en rektor i varje kommun (två i Linköping och Norrköping) skulle intervjuas. Urvalet gjordes med syftet att uppnå en spridning av olika åldersgrupper och skolformer i regionen. Således skulle en bild av de olika skolformerna i regionen kunna ges, även om detta inte var möjligt för varje kommun. För att kunna urskilja varje åldersgrupps särskilda behov och få en helhetsbild av skolintroduktionen i olika skolstadier skulle uppföljande studier behövas (se generella rekommendationer ). För att tydliggöra 6 Se bilaga 3. 13

att inte alla skolor är inkluderade i beskrivningen av skolintroduktionen anges intervjuade rektorers skolor som exempel i texten. De två timmar långa intervjuerna spelades in efter samtycke från deltagarna. Rapporten har delgivits samtliga intervjuade för faktagranskning. Fokusgrupper För att komplettera den bild som rektorer och flyktingsamordnare förmedlade i intervjuerna genomfördes även fokusgrupper med skolpersonal. Med hjälp av Regionförbundet Östsams regionala nätverk av rektorer och lärare valdes ett antal representanter ut. Tre grupper bildades; en för personal i västra Östergötland (Vadstena, Motala, Ödeshög), en grupp med representanter för centrala Östergötland (Åtvidaberg, Kinda, Linköping) och slutligen en grupp för östra Östergötland (Norrköping, Finspång, Söderköping). Deltagarna var lärare i svenska som andraspråk, skolsköterskor, förskollärare, modersmålslärare, specialpedagog, resurspedagog samt en flyktinghandläggare. Även studie- och yrkesvägledare och kuratorer var inbjudna men hade tyvärr inte möjlighet att delta. Den metod som användes, fokusgrupper, är relativt fri i sin form; meningen är att deltagarna ska tala med varandra och bli styrda så lite som möjligt. Därför användes en bild som utgångspunkt för samtalet (se bilaga 3) vilken angav olika områden som berör barn och ungdomars introduktion (skola och livet utanför skolan med frågor kring fritid, hälsa, delaktighet, framtiden, genus, rasism och diskriminering). Samtalet tog två timmar och spelades in efter samtycke från deltagarna. Samma metod användes för två fokusgrupper med nyanlända föräldrar och ungdomar. De nyanlända föräldrarna bjöds in med hjälp av en lärare, Eva Räng, vid Södra skolan i Motala. Jag deltog i ett föräldramöte där fokusgruppen presenterades och föräldrarna frivilligt fick anmäla sitt intresse. Omkring åtta föräldrar anmälde sitt intresse för att vara med i gruppen men bara fyra föräldrar deltog sedan vid tillfället. Dessa fyra föräldrar hade med sig ett eller flera barn. Föräldrarna var alla arabisktalande och samtalet tolkades mellan arabiska och svenska. Barnen föredrog dock att svara på svenska. Samtalet spelades inte in då en deltagare motsatte sig detta. Precis som i fokusgruppen för skolpersonal användes en bild som utgångspunkt för samtalet (se bilaga 3). Den specificerade olika områden som rör barn och ungdomars introduktion (skolan, fritid, hälsa, framtiden samt föräldrarnas kontakt med skolan). Denna bild var även utgångspunkt för en fokusgrupp med fem nyanlända ungdomar på IVIK i Linköping samt två ungdomar från Åtvidabergs kommun. Ungdomarna valdes ut med hjälp av rektor för IVIK samt flyktingsamordnaren i Åtvidaberg. Tolk anlitades även till denna i huvudsak arabisktalande grupp men ungdomarna deklarerade tidigt i samtalet att de föredrog att tala svenska. Samtalet med ungdomarna spelades in. Båda fokusgrupperna tog två timmar i anspråk. 14

Vad gäller fokusgrupperna med nyanlända föräldrar och ungdomar eftersträvades en spridning vad gäller kön och tid i Sverige. I ungdomsgruppen deltog tre tjejer och fyra killar som alla var mellan 17 och 20 år. Ungdomarna hade varit mellan ett år och drygt två år i Sverige. I föräldragruppen deltog endast en kvinna och resterande tre föräldrar var män. Det var även bara en flicka som följde med sin förälder till gruppen, de tre andra var pojkar. Alla hade varit mellan drygt ett till tre år i Sverige. I båda grupperna uttrycktes önskemål om att ta del av kartläggningen och rapporten kommer därmed att skickas ut till deltagarna. De bjöds även in till presentationen av rapporten vid seminariet den 27 maj 2009. 15

Boxholms kommun Uppgifterna baseras på en intervju med Diana Belic, flyktingsamordnare, och en intervju med Jonas Wass, rektor för Stenbocksskolan (grundskolan årskurs 4-9) i Boxholms kommun. Statistik Boxholms kommun: Antalet mottagna barn och ungdomar (med uppehållstillstånd) under 2008 Ålder Flickor Pojkar Totalt år 0-5 7 2 9 år 6-9 4 3 7 år 10-12 2 1 3 år 13-15 2 0 2 år 16-20 1 1 2 Totalt 16 7 23 Organisation: riktlinjer och rutiner Det finns inga nedskrivna riktlinjer eller måldokument för mottagning och introduktion av barn och ungdomar i Boxholms kommun. Det finns inte heller någon särskild introduktionsplan för barn utan den kartläggningsblankett som används för vuxna omfattar barnen indirekt. Rutinerna för mottagning och introduktion börjar med att en anvisning kommer från Migrationsverket, varpå flyktingsamordnaren undersöker om det finns en lämplig lägenhet för familjen. När familjen anlänt till kommunen har flyktingsamordnaren ett första möte med dem och pratar om vad de förväntar sig, vad de har för behov och önskemål. Inför eller i samband med familjens ankomst ansöker flyktingsamordnaren om barnomsorg samt meddelar skola att barnen är på gång samt ger dem nödvändiga uppgifter. Hon gör därefter även ett hembesök hos familjen. Inför skolstarten träffas flyktingsamordnaren, lärare i förberedelseklass, vårdnadshavare och barn för att diskutera barnets skolbakgrund och kommande skolstart. Därefter tar det cirka två till tre veckor innan eleven börjar skolan. Barn i förskoleålder Vad gäller barnomsorg har kommunen haft långa väntetider; det har tagit upp till fyra månader innan barnen har fått någon plats. När denna väl är ordnad kommer barnen direkt in i vanliga grupper. Kommunen har haft en arabisktalande person som extraresurs inom barnomsorgen som agerade länk mellan barn och personal samt personal och föräldrar. Personen i fråga, som även hjälpte till på lågstadiet, kunde förmedla information och fanns med på vissa föräldramöten och utvecklingssamtal. 16

Flyktingsamordnaren berättar att initiativet fungerade väldigt bra men att det tyvärr avslutades vid årsskiftet 2008/2009 på grund av resursbrist. Barn i grundskoleålder: Exempel Stenbockskolan (årskurs 4-9) Det finns inte någon ansvarig samordnare för skolintroduktionen i Boxholm utan varje rektor är ansvarig för respektive skolas introduktion. Hittills har bara en skola, Stenbocksskolan, tagit emot nyanlända. Den modell som tillämpas är att barnen placeras i en förberedelseklass och därefter successivt integreras i vanlig klass med tillgång till stöd. Diana Belic upplever dock att det saknas en genomtänkt plan för hur nyanlända barn tas emot av skolan. Jonas Wass är inte heller nöjd med de rutiner som finns. Det här är ett område som man inte har satsat så jättemycket på, för det är en liten kommun. Det har inte varit ett så stort problem för vi har inte haft så mycket flyktingar eller invandrarbarn här, säger rektorn Jonas Wass. Flyktingsamordnaren Diana Belic tillägger att även om det inte är någon stor grupp det rör sig om är det viktigt att barnen får det de behöver och att det går rätt till. Det finns ingen strategi för hur de nyanlända barnens tidigare kunskaper ska kartläggas och bedömas. Ofta är det upp till läraren i förberedelseklassen att avgöra hur barnen ska placeras och det blir sällan en individuell bedömning. Det finns inte heller någon särskild strategi för att ta emot sent anlända ungdomar. Jonas Wass beskriver att de famlar sig fram i dessa frågor och att kartläggningen varit bristfällig men han lovar att se till att det blir tydligt hur klassindelningen sker; utifrån ålder och individuell mognad. Han menar även att den nyanlända familjen ska få träffa all personal från början och att det vore en bra rutin om elevhälsan medverkade. En IUP och vid behov även ett åtgärdsprogram, upprättas för nyanlända. Det har inte funnits någon genomtänkt plan eller rutiner för hur eleverna ska integreras i vanliga klasser och de har således gått länge i förberedelseklass. Både Diana Belic och Jonas Wass vittnar om att det ofta finns ett motstånd från mottagande lärare kring att ta emot elever från förberedelseklass eftersom de anser att det innebär merjobb och inte ser att dessa elever berör dem. Det har varit lite svårt att få ut dem i vanliga klasser. / / Det har varit ett visst motstånd till att flytta över dem. De har varit väldigt länge i förberedelseklassen. Det har inte funnits något stöd, inga rutiner för när och hur man bedömer det här med tidigare kunskaper, säger Diana Belic. Det har således varit upp till läraren i förberedelseklassen att få ut eleverna i vanliga klasser. Diana Belic menar att det har varit svårt för den personen att få gehör för att den här gruppen måste prioriteras, när inte tillräckligt stöd har funnits från ledningen. Även rektorn Jonas Wass anser att 17

eleverna har stannat för länge i förberedelseklass - det har rört sig om från två månader upp till ett år. På den nya skolchefens inrådan ska dock rutinerna ses över och en plan utarbetats. Jonas Wass försäkrar att i och med det utvecklingsarbete som påbörjats, kommer skolan framöver att göra en mer individuell bedömning och se till att eleverna kommer ut i vanliga klasser snabbare. Han är medveten om att de bör få en klasstillhörighet tidigt och konfronteras med svenskan och han betonar att han ämnar lyfta fram den här verksamheten. Det är härliga barn att jobba med som är ambitiösa och vill, och brinner för att få gå i skolan, säger han. Den generella bilden är att förberedelseklassverksamheten har fortgått parallellt med skolans övriga verksamheter och inte varit en del av det ordinarie arbetet. Det har setts som en isolerad grupp det här. Som man liksom inte har någon plan för hur man ska integrera i de andra klasserna i skolan. Det finns ingen sådan handlingsplan alls. Det är ingen som lyssnar på henne [förskoleklassläraren], de behov som hon ser hos barnen och så där, säger Diana Belic. Jonas Wass har en liknande bild: Jag känner att det här har varit en verksamhet som har varit lite i skymundan på något sätt / / Det har på något sätt bara skett parallellt med det andra, det har inte varit en del av skolan. Förberedelseklassen omfattar årskurs ett till nio men utan någon nivåindelning. Det finns två lärare som undervisar i svenska som andraspråk, varav en främst har undervisning när eleverna kommit in i sina ordinarie klasser. Eleverna har inte tillgång till alla skolans ämnen utan de som ingår i förberedelseklassen är svenska som andraspråk, engelska, matematik och samhällskunskap, naturkunskap, idrott och bild. Det blir ju naturligtvis mest svenska och matte och de andra ämnena kommer in på ett eller annat sätt, säger Jonas Wass. Undervisning i de praktisk-estetiska ämnena sker ofta i vanlig klass. Rektorn menar att det på låg- och mellanstadiet inte är något problem att alla ämnen inte ingår i undervisningen men att det är värre för högstadieelever. Eleverna kan få vissa problem med engelskan när de kommer till sina utslussningsklasser men då har de möjlighet att gå ifrån och ingå i en särskild grupp eller få enskild undervisning i engelska. Det har varit svårt att hitta grupper med samma nivå, därför blir det ofta individuella lektioner. Nyanlända elever i grundskolan har inte haft tillgång till modersmålsundervisning i någon form. Detta trots att det har funnits tretton elever från samma språkgrupp. Både föräldrar och flyktingsamordnare har lyft frågan att skolan måste ta tag i detta men utan resultat. Diana Belic anser att skolan inte prioriterar frågan. Jonas Wass menar att det handlar om resursbrist och uttrycker förhoppning om att resurser för modersmålsundervisning ska komma från flyktingmottagningens 18

håll. Han lovar att se till att eleverna får modersmålsundervisning i fortsättningen och han anser även att det vore bra att ha studieplaner på modersmålet. Studie- och yrkesvägledning Det finns en studie- och yrkesvägledare på Stenbocksskolan som ska vara till hjälp i övergången till gymnasiet. Jonas Wass säger att den personen satsar på alla elever och även tillgodoser nyanlända elevers behov av studie- och yrkesvägledning. Även flyktingsamordnaren Diana Belic är nöjd med studie- och yrkesvägledningen - det samarbetet har vi lyckats bra med, säger hon. Studie- och yrkesvägledaren är inkopplad då en elev till exempel ges möjlighet att stanna kvar i grundskolan ett år till för att skaffa sig de grundläggande färdigheter som krävs på gymnasiet. Ungdomar i gymnasieålder Gymnasieungdomar får läsa i en annan kommun, oftast vid IVIK i Mjölby, då det inte finns något gymnasium i Boxholm. De ungdomar som tagits emot har dock varit på grundskolan innan de går vidare till gymnasiet. Rektor Jonas Wass berättar att många av de sent anlända ungdomarna hamnar på individuella programmet vilket han ser som ett problem. Dock har individuella och skräddarsydda lösningar använts då en elev fått extra stöd i språk och engelska på grundskolan för att se till att hon kom in på ett nationellt program i Mjölby. Ensamkommande asylsökande ungdomar går på gymnasium i Tranås. Samverkan Flyktingmottagningen, som finns placerad under Socialförvaltningen, samverkar med grundskolan, vårdcentralen samt BVC vid behov. Det finns även ett nätverk mellan skolan, BVC och socialförvaltningen och de träffas regelbundet två gånger per termin. Genom nätverket ges möjlighet att konsultera varandra i individärenden som rör nyanlända. Samarbetet med vårdcentralen, BVC och socialförvaltningen som flyktingsamordnaren själv tillhör fungerar bra. Diana Belic är även socialsekreterare och har därmed ansvar för ärenden som rör nyanlända, t.ex. försörjningsfrågor eller särskilda behov. Stenbocksskolan samarbetar främst med flyktingsamordnaren Jonas Wass säger att han får ett jättebra stöd från henne och att han vet vart hon finns och tar kontakt med henne vid behov. Läraren i förberedelseklassen deltar i Regionförbundet Östsams nätverksträffar. Det finns inte något rutinmässigt samarbete med landstinget men Jonas Wass säger att de vet vart hjälp finns att få om det skulle behövas. 19

Diana Belic anser att ansvarsfördelningen är otydlig i kommunen och menar att det största behovsområdet rör samarbetet med grundskolan, för att det ska vara tydligt vem som ansvarar för vad. Rektorn har inte tagit det ansvar som skolan har för att tillgodose de nyanländas behov, t.ex. vad gäller modersmålsundervisningen, och Diana Belic menar att det är svårt för henne att klampa på i skolans områden. Samarbetet med läraren i förberedelseklass har dock fungerat bra. Diana Belic har bjudit med rektorn för Stenbocksskolan i nätverksträffar och seminarier vid Regionförbundet Östsam men hittills inte fått något gehör. Hon anser att man genom deltagande i regionala nätverk kan få mycket gratis. Jonas Wass själv berättar att han ämnar delta i samarbetet med flyktingsamordnaren framöver och även i de regionala träffar som Regionförbundet Östsam arrangerar. Flyktingsamordnaren, ansvarig lärare och rektor har nyligen börjat diskutera de behovsområden som finns och Diana Belic anser att det finns en vilja till förändring från skolledningens sida och en insikt om att rutinerna behöver ses över. Positivt är att den nya skolchefen har börjat visa intresse för den här målgruppen. Hon tycker att samarbetet med förskola och gymnasieskola fungerar bra. Samverkan med andra kommuner sker främst vad gäller gymnasieungdomar (Mjölby och Tranås kommuner). Samverkan med vårdnadshavare Föräldrarna och flyktingsamordnaren är med vid första kontakten med skolan. Därefter är det upp till skolan att kalla föräldrarna till utvecklingssamtal. Diana Belic erbjuder sig att vara med om föräldrarna önskar detta. Hon kan även hjälpa till i kontakt med rektorerna och se till att man verkligen förklarar ett beslut och bakgrunden till detta. Hon anser att samverkan med föräldrarna fungerar men betonar att det är viktigt att vara tydlig med den information man ger, något som även Jonas Wass påpekar. Skolan är ibland lite försiktig i informationen och därför får flyktingsamordnaren ofta frågor i efterhand. Jonas Wass berättar att han endast har haft kontakt med enstaka föräldrar och då har det främst gällt att de har haft synpunkter på modersmålsundervisning och inskolning i klasserna. Han anser att samverkan med föräldrarna behöver utvecklas. Diana Belic menar att föräldrarna inte känner till vilka rättigheter de har och hur de kan påverka. Varken hon eller Jonas Wass anser att skolan ger tillräcklig information kring elevernas rättigheter och informationen ingår inte heller i de vuxnas introduktion 7. Däremot är en positiv aspekt att flyktingsamordnaren har hög tillgänglighet - det är praktiskt tagit öppen mottagning och många saker kan avklaras direkt i de personliga kontakterna med vårdnadshavarna. Tolk används i samtalen, ofta 7 Nyanlända vuxna har inte tillgång till någon strukturerad samhällsinformation i Boxholms kommun. 20

platstolk vid det första mötet, något som både Diana Belic och Jonas Wass föredrar. Tolktillgången är god men ingen skriftlig information ges på modersmålet. Ekonomi Skolan tilldelas särskilda medel för nyanlända barn från flyktingmottagningen. Det finns dock inga riktlinjer för hur pengarna ska användas eller vad som utgör flyktingspecifika insatser. Dessa medel har till viss del bekostat förberedelseklassens lärare och inte varit individknutna. 8 Tolkkostnader står skolan själv för, om det inte varit särskilt viktigt att en platstolk skulle närvara. Jonas Wass känner dock inte till att några särskilda medel tilldelats skolan utan tror att nyanlända elever bara omfattas av skolpengen. Däremot uttrycker han förhoppning om att överenskommelser kan tecknas med flyktingmottagningen om extra medel skulle behövas för t.ex. modersmålslärare ( de pengarna kan vara svåra att hosta fram säger rektorn) och/eller tolkar. Skolan kommer att återsöka kostnader för de asylsökande barnen. I de fall det har varit aktuellt, när det funnits särskilda behov på grund av t.ex. funktionshinder, har medel för extraordinära insatser återsökts av flyktingsamordnaren. Diana Belic säger att hon inte arbetar med budgetfrågor men att hon har upplevelsen av att finansieringen täcker kostnaderna. Uppföljning och utvärdering Det finns inte någon rutinmässig uppföljning av barn och ungdomars introduktion från flyktingmottagningens sida. Diana Belic brukar dock vara med vid utvecklingssamtal när det finns behov av ett öra till och för att kunna förklara saker. Hon berättar att hon känner familjerna väl och att det ofta upplevs som en trygghet att hon är med - både gentemot familj och lärare. Utöver detta har hon tät och kontinuerlig kontakt med familjerna och brukar fråga hur det går för barnen i skolan och om det finns några problem. Diana Belic får även information från läraren i grundskolan och signaler från förskolan om det är något särskilt som rör ett nyanlänt barn. För skolans del sker uppföljning i samband med utvecklingssamtal då vårdnadshavare och tolk deltar. Det finns inte någon utvärdering av introduktionen på kommunal nivå, inga sådana krav har ställts från varken kommunalt eller nationellt håll. Diana Belic planerar dock att bygga upp en struktur för uppföljning och avrapportering, bl.a. av statistiska uppgifter, för att få en bättre kontroll över arbetet. Hon tror att det kan vara bra att uppmärksamma barn och ungdomars introduktion i en sådan utvärdering. Jonas Wass berättar att nyanlända elever nämns i skolans kvalitetsredovisning 8 Enligt uppgift från flyktingsamordnaren har schablonen används för att bekosta en del av lärarkostnaden för förberedelseklassen under 2008 och 2009. 21

men anser att rapporteringen kring verksamheten kan bli bättre och i högre grad användas för att utveckla verksamheten och utvärdera det stöd som erbjuds. Kompetensutveckling Läraren i förberedelseklassen har en vanlig lärarutbildning och har kompletterat med svenska som andraspråk och specialpedagogik. Rektorn säger dock att det inte är någon heltäckande utbildning utan att det mer rör sig om en placering för att se till att någon arbetar med de här eleverna. Flyktingmottagningen har inte erbjudit skolan någon kompetensutveckling på området men planerar att sprida inbjudningar till olika konferenser och utbildningar. Tidigare har flyktingsamordnaren bjudit in till Regionförbundet Östsams nätverksträffar och seminarieserier. Det finns även tankar kring kompetensutveckling för barnomsorgen. Det finns mycket att jobba med på det här området, särskilt vad gäller attityder och värderingar, säger Diana Belic. Det finns tankar kring en studiedag för att ta upp nyanlända elevers rättigheter, där hela skolan (inte bara lärare i förberedelseklass) ska ingå. Jonas Wass säger att skolan inte har haft någon aktuell kompetensutveckling det här året. Läraren i förberedelseklassen har tagit upp funderingar kring hur hon kan utvecklas på området och åkt iväg på olika kursdagar. Jonas Wass anser att det är viktigt att prioritera värdegrundsfrågor vilket är ett mål att satsa på under det kommande året. Hälsofrågor Diana Belic uppfattar inte att ohälsa är något generellt hinder i introduktionen. De allra flesta barn fungerar bra. Något enstaka barn har problem med ohälsa som ofta visat sig efter ett tag. Även Jonas Wass tror att eleverna mår relativt bra. Han har åtminstone inte fått några signaler på motsatsen, vilket han brukar få om så är fallet. Han funderar dock på om det är så att skolan har den kontakt som krävs för att man ska få kännedom om ohälsoproblem kan man berätta hur man känner? undrar han. De hälsoåtgärder som vidtas är att flyktingsamordnaren rutinmässigt frågar om hälsa vid det första mötet och knyter kontakt med skolsköterskan vid behov. Jonas Wass känner inte till om skolsköterskan och kuratorn på skolan varit inkopplade i något ärende som rör nyanlända elever. Det är ingen rutin att skolsköterskan är med vid den första träffen med familjen men hon har deltagit vid ett par tillfällen. Tät kontakt finns mellan flyktingsamordnaren och vårdcentralen samt BVC. Det är bara barn som inte tidigare hälsoundersökts som erbjuds en hälsoundersökning hos vårdcentralen. Vid psykisk ohälsa finns möjlighet att ta kontakt med FMC och BUP via skolsköterska eller flyktingsamordnare. Den tidigare skolsköterskan hade arbetat på FMC och hade därför kännedom om vart man ska vända sig för experthjälp. Rektorn känner dock inte till om sådan kunskap finns hos hans 22

personal utan hänvisar till skolsköterska och skolläkare. Diana Belic har själv tagit kontakt med hälsokommunikatörerna när det har varit något särskilt hon behövt rådfråga om. Hälsokommunikatörerna anlitas tre gånger per halvår och ger även information om barnens hälsooch sjukvård - något som uppskattas av introduktionsdeltagarna. Diana Belic har särskilt efterfrågat att de ska prata om kvinnohälsa och skapa en särskild kvinnogrupp, även för de yngre kvinnorna. Flyktingmottagningen ska även arrangera en förstahjälpen utbildning för föräldrar, inriktad på barn. Boende och sociala frågor Det finns gott om lägenheter i Boxholm och nyanlända placeras i olika bostadsområden i samhället. Samarbetet med hyresvärdarna, främst det kommunala bostadsbolaget, fungerar bra och de nyanlända erbjuds alltid förstahandskontrakt. Diana Belic tillägger att hon inte skulle acceptera något annat det finns ingen anledning att nyanlända skulle få något annat än förstahandskontrakt. Hon är även ute tillsammans med fastighetsvärden och informerar om boendefrågor. Till Regionförbundet Östsams seminarium Mina attityder och andras bjöd hon med fastighetsskötarna, något som hon berättar var mycket positivt och uppskattat och innebar en förändring i bemötandet. Nyanlända har även fått möjlighet att göra praktik på fastighetsbolaget. Vad gäller utflyttning från kommunen berättar Diana Belic att sedan november 2006 när hon började sin tjänst är det inte så många som har flyttat ifrån Boxholm. Kommunen har tagit emot en del sekundärinflyttade som ofta är mer benägna att trivas i kommunen. De som stannar en längre tid blir vana vid att samhället är litet och trivs med det, säger hon. Det finns en del föreningar i Boxholm samt en fritidsgård och sporthall. Information om fritids- och föreningsliv ingår inte på något systematiskt sätt i introduktionen men om föräldrar eller barn kommer med något förslag förmedlar flyktingsamordnaren eller ev. lärare kontakter. Diana Belic ser även till att fråga om barnens intressen under de första mötena och är generös när det gäller ekonomiska bidrag för olika fritidsaktiviteter. Jonas Wass menar att det skulle vara bra om en kartläggning av intressen även ingick i det första mötet med eleven på skolan. Fotboll är en vanlig aktivitet för pojkar i Boxholm och enligt Diana Belic har de med ett fotbollsintresse det lättare än andra. Flickor är generellt inte lika involverade i fritidsaktiviteter. Det finns tyvärr ingen simning för flickor trots att detta har efterfrågats av föräldrarna. Ingen särskild organiserad verksamhet erbjuds under loven. Det finns ett fritids i Boxholm som arrangerar resor och aktiviteter för alla barn, vilket elever i förberedelseklass får information om. Ungdomsgården har hittills inte riktat sig mot nyanlända ungdomar, vilket Diana Belic tycker skulle behövas. Hon ser även att hon skulle kunna arbeta mer aktivt kring information om föreningsliv och fritidsaktiviteter. 23

Det kommer att startas ett projekt i samarbete med socialförvaltningen, kyrkan och BVC för att erbjuda verksamhet för mammor som är hemma med sina barn 9. Verksamheten liknar en familjecentral men drivs är i kyrkans regi. Utöver detta samarbete finns inget organiserat samarbete med ideell sektor. Diana Belic anser att det vore en bra idé att ha faddrar för barnen i skolan, men detta är inget som erbjuds i dagsläget. På skolan finns inget utbyggt arbete med kamratstödjare men det finns en KATO-grupp (Kamratskap och Tolerans) bestående av en elevrepresentant och personal på varje stadium som arbetar med sociala frågor. Diana Belic tror att barnens möjligheter att öva språket är små om de inte deltar i någon fritidsaktivitet: då blir det mest hemmet och skolan. Rasism och diskriminering Flyktingsamordnaren Diana Belic berättar att det just nu är ganska lugnt i Boxholm men att det finns tendenser till rasism och diskriminering i samhället. Under en period innan hon började sin tjänst var det mycket problem med rasism. Så vitt hon känner till skedde en incident i våras då några elever från mellanstadiet var elaka mot barn i lågstadiet. Läraren i förberedelseklassen försökte då sammanföra hennes klass med de aktuella eleverna och göra något roligt tillsammans. Skolan försökte därmed ta tag i problemet direkt, menar Diana Belic. Föräldrarna vände sig i det aktuella fallet även till henne och talade om att det fanns ett problem i bostadsområdet och på skolan. Rektor Jonas Wass bekräftar att det förekommer rasism och diskriminering på skolan och att det har funnits ett par fall då polisen varit inkopplad. Det är inget jätteproblem, men så fort vi hör att det förekommer måste skolan ta tag i det, säger han. Han berättar att skolan har ett aktivt arbete för att förebygga all form av kränkande behandling och ett bra elevvårdande arbete kring Kamratskap och Tolerans. På högstadiet satsas det timmar på skolans val, då frågor kring etik, moral och samlevnad behandlas. Utvecklingsbehov Flyktingsamordnaren Diana Belic anser att det viktigaste är att utveckla samarbetet med grundskolan i Boxholm. Hon säger att skolan och flyktingmottagningen kan vinna på att jobba mer tillsammans kring barn och ungdomar. Idag är det föräldrarna som rapporterar problem till flyktingsamordnaren som i sin tur försöker att ta kontakt med berörda. Förhoppningsvis kommer det att ordnas nätverksträffar där skolans rektor ingår, både på kommunal och på regional nivå. Även arbetet kring uppföljningen av introduktionen behöver förbättras. Det vore fördelaktigt om elevhälsan deltog vid kartläggningstillfället. Idag uppsöker inte de nyanlända barnen elevhälsan självmant utan kontakt med skolsköterskan sker via föräldrarna. Slutligen efterfrågas en utökad fritidsverksamhet både från 9 Aktiviteten vänder sig inte bara till nyanlända föräldrar. 24

Diana Belic och från Jonas Wass: att nyanlända barn kopplas på det som redan finns i samhället så att det blir en naturlig mötesplats mellan dem och andra barn. Fadderverksamhet är en annan önskvärd insats. Även insatser från föreningar krävs så att de marknadsför sig mot de här grupperna. Ungdomsgården har hittills inte jobbat riktat mot nyanlända ungdomar, vilket de bör göra för att den ska framstå som tillgänglig för ungdomarna. Rektor Jonas Wass menar att första prioritet är att skolan utarbetar en handlingsplan för mottagande och introduktion av nyanlända barn. Han anser även att det är viktigt att få igång det interna samarbetet på skolan eftersom verksamheten kring nyanlända elever har varit parallell med övrig verksamhet. Samarbetet i personalgruppen måste bli bättre så att förberedelseklasslärare och vanliga klasslärare har kontakt med varandra. Den personal som blir inkopplad i utslussningen måste se att nyanlända elever även berör dem ofta har vanliga lärare inte sett att nyanlända elever har angått dem personligen. Jonas Wass är dock hoppfull om att situationen kan förbättras när de arbetar fram en handlingsplan. Han anser även att det vore bra att delta i nätverksträffarna via Regionförbundet Östsam och få stöd från både regionalt håll och från flyktingsamordnaren i Boxholm. Flyktingsamordnaren Diana Belic belyser följande framgångsfaktorer: Att snabb återkoppling sker om något inte fungerar så att åtgärder kan vidtas direkt Tydliga riktlinjer och rutiner samt ökat samarbete mellan berörda parter Rik och tillgänglig fritidsverksamhet Rektorn Jonas Wass belyser följande framgångsfaktorer: Snabb utslussning i ordinarie klasser Handlingsplan och tydliga rutiner för introduktion av nyanlända barn och ungdomar 25

Rekommendationer: Boxholms kommun Flyktingmottagningen och skolan Att öka samarbetet mellan flyktingmottagningen och grundskolan, med aktivt deltagande från grundskolans rektor Att systematiskt följa upp introduktionen av nyanlända barn och ungdomar hos respektive verksamhet, dvs. flyktingmottagningen och grundskolan Att samarbeta kring kompetensutveckling av all skolpersonal kring frågor som rör nyanlända barns rättigheter och behov Att utarbeta kriterier knutna till särskilda medel för nyanlända barns introduktion i skolan samt säkerställa en uppföljning av dessa medel Skolan Att utarbeta en genomtänkt strategi för mottagande och introduktion av barn i grundskola (placering, kartläggning och bedömning av tidigare kunskaper, undervisningsmodell, ev. övergång till ordinarie undervisning) Att tillgodose behovet av modersmålsundervisning Att elevhälsan rutinmässigt deltar vid introduktionen av nyanlända elever Att utarbeta former för samverkan med vårdnadshavare Att se över och strukturera övergången till ordinarie undervisning samt från grundskola till gymnasium Att skapa former för samarbete mellan förberedelseklasslärare och vanliga klasslärare, genom t.ex. gemensamt arbetslag, kompetensutveckling, gemensamma studiedagar osv. Flyktingmottagningen Att aktivt arbeta för att odla kontakter med föreningsliv och sprida information om fritidsaktiviteter för nyanlända barn och ungdomar 26