Stockholms län - Huvudrapport

Demografisk rapport 2013:07 Stockholms län - Huvudrapport Befolkningsprognos 2013-2022/45

Stockholms län Huvudrapport Befolkningsprognos 2013 2022/45 2013:7

Arbetet med projektet Befolkningsprognos för Stockholms län och delområden utförs som ett samarbete mellan Landstingsstyrelsens förvaltning, Tillväxt, miljö och regionplanering och SCB samt adjungerade forskare och konsulter. Förfrågningar: Rikard Gard, SCB, 019-17 67 59, rikard.gard@scb.se Jonas Janegren, SCB, 019-17 67 01, jonas.janegren@scb.se Anders Karlsson, SCB, 019-17 63 07, anders.karlsson@scb.se Ulla Moberg, LSF/TMR, 07000 28837, ulla.moberg@sll.se Projektledare: Ulla Moberg LSF/TMR, Stockholm läns landsting Box 22550, 104 22 Stockholm Besök: Norra Stationsgatan 69 Tfn: 08-123 13 000 info@tmr.sll.se www.tmr.sll.se LS 1102-0180

Förord Enligt uppdrag från Landstingsstyrelsen ansvarar TMR, Tillväxt, miljö och regionplanering vid Landstingsstyrelsens förvaltning, sedan 1996 för landstingets befolkningsprognoser. Den definitiva huvudprognosen för Stockholms län med tio års prognoshorisont fastställs i augusti och därefter beräknas olika prognoser för de 26 kommunerna i länet och cirka 1 400 basområden som kan aggregeras till valfria större områdesindelningar. De distribueras elektroniskt inför Landstingets budgetarbete, dokumenteras i ett antal rapporter och presenteras vid ett externt seminarium senare under hösten. På basområdesnivå läggs prognosen in i sjukvårdens databaser. Den finns även tillgänglig för registrerade användare i TMR:s områdesdatabas ODB. Prognoserna utvecklas fortlöpande allt eftersom behoven av planerings- och prognosunderlag förändras. Till exempel görs långsiktiga prognoser till 2045 för att följa utvecklingen av äldre och månadsprognoser per den 1/11 för budgetändamål. Landstinget, kommunerna och andra intresserade bidrar löpande med frågeställningar, vilka ligger till grund för analyserna av de demografiska komponenterna i prognosen fruktsamhet och mortalitet, migration (flyttningar och flyttare), in- och utvandring och utländsk bakgrund, byggande och boende. Resultaten redovisas i rapporter eller dokumenteras på annat sätt. Därutöver bidrar kommunerna i Stockholms län med uppgifter om det planerade bostadsbyggandet, vilket är ett villkor för att göra befolkningsprognoser kopplade till fastigheter inom den geografiskt heltäckande basområdesnivån. Utgångspunkt är SCB:s nationella demografiska prognoser och antaganden om fruktsamhet, dödlighet och in- och utvandring. Dessa utgör grunden för de regionala prognoserna efter komplettering med bland annat den inrikes omflyttningen mellan länet och övriga riket och annan regional demografisk information, till exempel den månads- och kvartalsvisa redovisningen av befolkningsutvecklingen. För närvarande påverkas prognosarbetet mycket av Migrationsverkets höjda planer för flyktinginvandringen till riket, vilka utgör basen för antagandet om invandring till Stockholms län. Uppföljning av befolkningens födelseländer och -bakgrund tillhör de områden där mer information efterfrågas och redovisningen är under utveckling. Befolkningsstatistiken bestäms av Skatteverkets regler för folkbokföring. Under senare år har ett nytt lägenhetsregister byggts upp vid Lantmäteriet, liknande det som funnits i övriga nordiska länder under ett antal år. Kombinerat med den folkbokföring på lägenhet som genomförts av Skatteverket kommer i framtiden möjligheterna att redovisa statistik om bostäder, boende och hushåll att förbättras. Samtidigt följs den demografiska forskningen om familje- och hushållsbildning eftersom den analyserar hur folk lever och bor i realiteten, vilket kan skilja sig från hur man är bokförd enligt reglerna. Projektet att göra basområdesprognoser för Stockholmsregionen är kvalificerat och komplext och kräver en väl sammansatt kompetens. Arbetet utförs därför i en projektgrupp bestående av TMR, SCB samt adjungerade forskare och konsulter. Projektledare vid TMR och ansvarig för uppdraget är Ulla Moberg. 3

Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 5 Befolkningsregister och folkbokföring... 6 SCB:s riksprognos... 7 1. Inledning... 8 2. Befolkningsprognoser för Stockholms län och kommuner... 9 Befolkningsutvecklingen i länet till 2022... 9 Befolkningsutvecklingen efter ålder och var man är född... 11 Födelsenettots och flyttningsnettots betydelse för befolkningsutvecklingen... 16 Den naturliga befolkningsutvecklingen... 16 Migrationen och befolkningsutvecklingen... 21 Befolkningsutvecklingen i kommunerna till 2022... 27 Planerat bostadsbyggande... 30 Boende i nyproduktion... 35 Lägenhetsregistret och folkbokföring på lägenhet... 38 Befolkningsutvecklingen i länet till 2045... 39 Den demografiska försörjningskvoten... 45 3. Validering av tidigare prognoser... 49 4. Alternativa prognoser... 54 Prognoser med hög och låg befolkningstillväxt... 54 Alternativa antaganden för fruktsamhet... 54 Alternativa antaganden för invandring... 56 Alternativ kommunprognos... 57 5. Prognosmetodik... 59 Metod för befolkningsprognosen för Stockholms län... 59 Metod för befolkningsprognoserna på kommunnivå... 61 Metod för befolkningsprognoserna på plan- och basområdesnivå... 63 Utjämningar... 63 6. Rapporter baserade på förfrågningar om prognosens komponenter... 64 Referenser... 65 Tabellbilaga... 67 4

Sammanfattning Folkmängden i Stockholms län fortsätter att öka Under perioden 2012 2022 beräknas folkmängden i Stockholms län öka från 2 127 000 till 2 498 000 personer. Det innebär en ökning med 17 procent, eller en genomsnittlig årlig ökning med 37 100 personer. Födelsenettot får allt större betydelse för befolkningstillväxten Födelsenettot, den naturliga befolkningsökningen, svarar för 46 procent av befolkningstillväxten i länet sett över hela prognosperioden. 2022 väntas dock födelsenettot svara för 62 procent av befolkningstillväxten. Flyttningsnettot gentemot övriga Sverige minskar om några år 2012 hade länet ett inrikes flyttningsöverskott gentemot övriga landet på 5 100 personer. Överskottet väntas ligga på denna nivå under de närmaste åren, men minskar därefter och förväntas om tio år uppgå till 3 300 personer. Fortsatt hög invandring under de närmaste åren Invandringen till länet uppgick 2012 till 33 000 personer. Den väntas fortsätta att årligen ligga på denna nivå eller något högre under de närmaste åren. I och med att utvandringen från länet väntas öka från 16 200 år 2012 till 19 000 personer år 2022 minskar dock det utrikes flyttningsnettot i slutet av perioden. Andelen utrikesfödda ökar Utrikesfödda personer utgör i nuläget 22 procent av befolkningen i länet. Andelen väntas under prognosperioden öka till 25 procent, en ökning med 156 000 personer. Folkmängden efter ålder åren 2012 och 2022 En jämförelse för länet mellan 2012 och det sista prognosåret 2022 visar att antalet 0-åringar ökar från 28 900 till 35 600 antalet barn i förskoleåldern (1 5 år) ökar från 144 000 till 170 000 antalet barn i grundskoleåldern (6 15 år) ökar från 239 000 till 304 000 antalet ungdomar i gymnasieåldern (16 19 år) ökar från 99 000 till 113 000, varav antalet 16-åringar ökar med 6 500 personer antalet i förvärvsaktiv ålder (20 64 år) ökar från 1 290 000 till 1 470 000 antalet äldre (65 år eller äldre) ökar från 327 000 till 403 000, varav antalet 80 år eller äldre ökar med 18 900 personer. Samtliga kommuner ökar i folkmängd Folkmängden väntas öka i alla länets 26 kommuner under perioden 2012 2022. Stockholms kommun ökar med 159 000 invånare till 1 041 000, medan Sundbybergs kommun beräknas få den största relativa befolkningstillväxten, 62 procent. Folkmängden i länet nästan 3 miljoner år 2045 Enligt den långsiktiga prognosen som tagits fram för länet förväntas folkmängden år 2045 uppgå till 2 984 000 personer. Från och med 2017 väntas folkökningen successivt avta till mitten av 2030-talet, och därefter ligga på en årlig ökningstakt kring 19 000 personer. Den demografiska försörjningskvoten ökar Försörjningskvoten, beräknad efter antal personer i åldern 0 19 år samt 65 år eller äldre i relation till antal personer i åldern 20 64 år, uppgick 2012 till 0,65 och väntas 2045 öka till 0,76. 5

Befolkningsregister och folkbokföring För att göra befolkningsprognoser används befolkningsstatistik som framställs vid Statistiska centralbyrån (SCB). Befolkningsstatistiken tas fram med hjälp av Registret över totalbefolkningen (RTB), som är en kopia av Skatteverkets folkbokföring. SCB tar varje natt efter vardag emot aviseringar om födslar, dödsfall och flyttningar från Skatteverket. Målpopulationen för RTB är personer som enligt gällande lagar, förordningar och regler ska vara folkbokförda i Sverige. Händelser som inte rapporteras till folkbokföringen skapar problem i form av över- och undertäckning. I övertäckningen ingår personer som inte ska vara folkbokförda i Sverige men som ändå är det. Exempel på detta är personer som avlider eller utvandrar utan att det kommer till Skatteverkets kännedom. Undertäckningen består av personer som borde vara folkbokförda men inte är det. Den uppstår när födslar och invandring inte rapporteras. På regional nivå inträffar över- och undertäckning även när personer skrivs i fel region inom Sverige. Utomnordiska personer som invandrar till Sverige ska folkbokföra sig om de har uppehållstillstånd (eller uppehållsrätt för EU/EES-medborgare) och har för avsikt att bosätta sig i landet i minst 12 månader. Detsamma gäller vid utvandring. Utvandring under kortare tid än 12 månader ska inte anmälas till folkbokföringen. Asylsökande ingår inte i RTB. De folkbokförs först om och när de får uppehållstillstånd i minst ett år. Utvandrare som inte anmäler sin flyttning utomlands är förmodligen den allvarligaste kvalitetsbristen i såväl folkbokföringen som i RTB. För att folkbokföringen bättre ska överensstämma med den befolkning som faktiskt ska vara folkbokförd i Sverige utreder Skattverket de personer som under en längre period haft okänd hemvist. Rekommendationen är att ingen ska stå utan känd hemvist i mer än cirka två år. Skatteverket har valt att klassificera dessa personers frånvaro som en utvandring. Självfallet förblir det land till vilket personen utvandrat okänt eller obefintligt (OB) som Skatteverket väljer att kalla det. Befolkningsprognosen för Stockholms län utgår från RTB och är alltså en prognos för den folkbokförda befolkningen. Det innebär till exempel att prognosen över antalet födda avser barn födda av kvinnor folkbokförda i länet och inte antalet barn som kommer att födas på länets sjukhus. Över- och undertäckningsproblematiken i befolkningsstatistiken påverkar prognosen, eftersom folkbokföringsfelen kan orsaka felaktiga mönster i de underlag som används för att ta fram prognosen. Övertäckningen kan orsaka en underskattning av dödligheten i länet om personer som avlidit utomlands inte rapporterats till folkbokföringen vid utflyttningen. De senaste 15 åren har, med undantag för ett år, antalet personer som av Skatteverket förts till utvandrade från Stockholms län till OB legat mellan ett 30-tal och några hundra per år. 2010 genomfördes en större insats av myndigheten, vilken fick till följd att 2 376 personer avfördes från folkbokföringen. Hittills i år (augusti 2013) är motsvarande siffra 5 personer. I befolkningsprognosen för länet görs inget separat antagande om antalet personer som förväntas avregistreras som utvandrare till OB eller okänt. 6

SCB:s riksprognos Inom ramen för den officiella statistiken tar SCB fram och publicerar en befolkningsprognos för Sverige en gång om året. Vart tredje år görs en mer omfattande analys av befolkningsutvecklingen med hjälp av bedömningar från experter i ett antal referensgrupper. Den senaste fördjupade analysen gjordes 2012. För mellanliggande år, som 2013, görs uppföljningar och revideringar av föregående års prognos. Resultaten för 2013 års prognos, som sträcker sig från 2013 till 2060, redovisas i en rapport 1 och i form av tabeller i statistikdatabasen på SCB:s webbplats. Prognoserna om den framtida befolkningsutvecklingen bygger på antaganden om hur barnafödandet, in- och utvandringen samt dödligheten förväntas utvecklas. Jämfört med 2012 års prognos har i årets prognos dödligheten justerats det första året medan fruktsamhetsantagandet är oförändrat. Den stora förändringen har gjorts beträffande antagandena om migrationen. Invandringen ligger i årets prognos på en högre nivå under hela prognosperioden, framförallt under åren 2014 2017 då antalet invandrade beräknas bli 20 000 fler per år än i den förra prognosen. Främst beror detta på Migrationsverkets bedömning om en ökad asyl- och anhöriginvandring. Till följd av en ökad invandring väntas också utvandringen att öka, vilket innebär att invandringsnettot på sikt beräknas bli omkring 16 000 personer. Diagram 1. Riket Förväntad utveckling av invandringen 2013 2060 enligt riksprognoserna framtagna 2009, 2011, 2012 och 2013 Antal 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 2009 års riksprognos 2011 års riksprognos 2012 års riksprognos 2013 års riksprognos 0 2013 2018 2023 2028 2033 2038 2043 2048 2053 2058 1 Statistiska centralbyrån (2013). Sveriges framtida befolkning 2013 2060. 7

1. Inledning En stor del av denna rapport ägnas åt att beskriva och analysera resultatet av den befolkningsprognos som tagits fram för Stockholms län med prognoshorisont 2022. Prognosen redovisar befolkningen efter tre födelsegrupper; stockholmsfödda (personer födda i Stockholms län), utomlänsfödda (inrikesfödda, men inte i Stockholms län) samt utrikesfödda. Tidigare mönster i befolkningen samt beräkningar och bedömningar av framtida utveckling ligger till grund för framtagandet av prognosen. Resultatet med kommentarer presenteras i kapitel 2. Jämfört med förra årets prognos har i årets prognos en viss nedjustering av antagandet om fruktsamheten under prognosperioden gjorts, men framförallt en uppjustering av invandringen. I kapitel 2 finns också en redovisning av en länsprognos med förlängd prognoshorisont till 2045. För länets kommuner har befolkningsprognoser tagits fram med hjälp av tidigare befolkningsutveckling som grund, men även planerna för det framtida bostadsbyggandet ingår i beräkningarna. I kapitel 2 finns en beskrivning av och diskussion kring inflyttningen i nyproduktion samt skillnader mellan byggplaner och färdigställda lägenheter. Även statistik över permanentningar av fritidshus presenteras. På kommunnivå finns ingen uppdelning efter födelsegrupper, eftersom prognoserna skulle bli osäkra på grund av alltför små befolkningsgrupper. Beräkningar och antaganden som ligger till grund för länsprognoser och kommunprognoser beskrivs löpande i samband med redovisningarna. Kapitel 2 avslutas med en redovisning av den demografiska försörjningskvoten. Vid användningen av befolkningsprognoser bör observeras att prognoser är osäkra på lång sikt. I kapitel 3 redovisas valideringar av tidigare gjorda befolkningsprognoser för både länet och kommunerna. Vid sidan av huvudprognosen har också några alternativa prognoser för länet tagits fram, alla med prognoshorisonten 2045. Detta för att påvisa den nämnda osäkerheten som finns i befolkningsutvecklingen, men också för att redogöra för utvecklingen under andra möjliga framtida scenarier. Även alternativa kommunprognoser, som inte tar hänsyn till det framtida bostadsbyggandet, har tagits fram för åren 2013 2022. Alla de alternativa befolkningsprognoserna redovisas i kapitel 4. I kapitel 5 beskrivs prognosmetodiken som använts på läns-, kommun-, planområdes- och basområdesnivån. Modellen för framskrivningen av befolkningen, den så kallade kohort-komponentmetoden, tas också upp i detta kapitel. Det sista kapitlet tar upp några studier som gjorts och rapporter som skrivits, dels för att ligga till grund för bedömningarna på regional nivå i prognosarbetet och dels som resultat av förfrågningar. 8

2. Befolkningsprognoser för Stockholms län och kommuner I detta kapitel redovisas resultaten av de befolkningsprognoser som tagits fram för Stockholms län och kommuner. Huvudprognosen sträcker sig till år 2022 och redovisas på länsnivå efter tre födelsegrupper stockholmsfödda (födda i Stockholms län), utomlänsfödda (inrikesfödda, men inte i Stockholms län) samt utrikesfödda. På kommunnivå görs ingen uppdelning efter födelsegrupp. I kapitlet redovisas också resultatet av en framskrivning av länsprognosen till 2045. Jämfört med förra årets huvudprognos för länet, som sträckte sig från 2012 till 2021, har i årets huvudprognos främst en uppjustering av antagandet om invandringen under prognosperioden gjorts. Därtill beräknas både antalet inrikes inflyttade och antalet inrikes utflyttade ligga på högre nivåer än i 2012 års prognos. Vilken betydelse detta får för resultatet vid jämförelser mellan årets och förra årets prognos redogörs för i kapitel 3 Validering av tidigare prognoser. Befolkningsutvecklingen i länet till 2022 1968 uppgick folkmängden i Stockholms län till knappt 1 427 000 personer. Under perioden 1968 2012 ökade antalet invånare med 700 000 personer. Den 31 december 2012 hade länet en folkmängd på 2 127 000. Vid prognosperiodens slut år 2022 väntas den uppgå till 2 498 000, vilket motsvarar en ökning med 17 procent jämfört med 2012. Diagram 2. Stockholms län Folkmängd 1968 2012 samt prognos 2013 2022 Antal 3 000 000 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 0 1968 1974 1980 1986 1992 1998 2004 2010 2016 2022 Av dem som 2012 bodde i Stockholms län var 55 procent stockholmsfödda, medan 22 procent var utomlänsfödda och en lika stor andel utrikesfödda. Antalet stockholmsfödda beräknas öka med 188 000 personer fram till 2022, medan antalet utomlänsfödda förväntas öka med 27 000 och antalet utrikesfödda med 156 000 personer. 2013 väntas antalet utrikesfödda passera antalet utomlänsfödda, och om tio år utgöra en fjärdedel av länets befolkning. Ökningen beror till viss del på ett stort antal inrikes inflyttade, men framförallt på den förväntade framtida invandringen. 9

Diagram 3. Stockholms län Folkmängd efter födelsegrupp 2001 2012 samt prognos 2013 2022 Antal 1 400 000 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 Födda i Stockholms län Födda i övriga riket Födda i utlandet 0 2001 2004 2007 2010 2013 2016 2019 2022 Växer Stockholmsregionen på övriga landets bekostnad? Att Stockholmsregionen växer på övriga landets bekostnad är en vanlig föreställning som var mer sann för 50 år sedan än den är idag. I början av 1900-talet och fram till 1960-talet var inflyttningen till Stockholms län betydande för befolkningsutvecklingen. Flyttöverskottet mot övriga riket var under den perioden nästan 100 000 personer varje decennium. Denna utveckling bröts dock under 1970-talet, en anledning var den så kallade gröna vågen. Det är först under senare år som inflyttningen till länet kommit upp i samma nivåer som på 1960-talet. Ser man på inflyttningen till länet i relation till invånarantalet hade inflyttningen under första halvan av 1900-talet en större påverkan på befolkningsutvecklingen än i nuläget. 2 Tabell 1. Stockholms län Befolkningsförändringar 2012 2022 3 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Folkökning 35 533 36 769 38 383 39 398 40 299 40 684 39 128 37 824 34 912 32 524 31 007 Födda 28 932 29 393 30 726 31 319 32 130 32 822 33 542 34 221 34 854 35 368 35 755 Döda 15 530 15 606 15 488 15 547 15 624 15 720 15 820 15 934 16 076 16 233 16 426 Födelsenetto 13 402 13 787 15 238 15 772 16 506 17 102 17 722 18 287 18 778 19 135 19 329 Inrikes inflyttade 39 136 40 285 40 524 41 271 41 794 42 116 42 028 41 752 41 372 40 888 40 368 Inrikes utflyttade 34 054 34 137 35 068 35 290 35 583 35 721 35 961 36 261 36 552 36 818 37 078 Inrikes flyttningsnetto 5 082 6 149 5 455 5 982 6 211 6 396 6 067 5 492 4 820 4 070 3 289 Invandrade 33 044 33 228 33 760 34 177 34 584 34 648 33 243 32 332 29 929 28 169 27 400 Utvandrade 16 234 16 394 16 070 16 533 17 000 17 461 17 904 18 287 18 616 18 849 19 011 Utrikes flyttningsnetto 16 810 16 834 17 690 17 644 17 583 17 187 15 339 14 046 11 313 9 320 8 389 Totalt flyttningsnetto 21 892 22 983 23 145 23 626 23 794 23 582 21 406 19 537 16 134 13 390 11 678 2 Regionplanekontoret (2007). Stockholmsmigranterna kring millennieskiftet. 3 För prognosåren 2013 2022 är folkökningen summan av födelsenettot och flyttningsnettot. För 2012 ingår i folkökningen även en justeringspost med 239 personer. Anledningen till justeringsposten är att aviseringarna från Skatteverket om födda, döda och flyttningar inte inkommit till SCB vid tidpunkten för registeruttaget från RTB. 10

Befolkningsutvecklingen efter ålder och var man är född Åldersfördelningen hos befolkningen påverkar behovet av barnomsorg och äldrevård, och naturligtvis det ekonomiska utfallet av kostnader och intäkter. Vid beräknandet av antalet barn i länet under prognosperioden är fruktsamheten den faktor som främst påverkar befolkningsutvecklingen positivt. Inrikes flyttningar påverkar också antalet barn då de som flyttar in oftast är i barnafödande åldrar. För personer i åldern 18 30 år är flyttningar den viktigaste faktorn som påverkar befolkningsutvecklingen. Flyttningar, både inrikes och utrikes, är starkt koncentrerade till denna grupp. En ökad flyttningsbenägenhet finns också bland personer som når pensionsåldern. 2012 hade Stockholms län ett flyttningsunderskott gentemot övriga Sverige på närmare 600 personer i åldern 65 år eller äldre. När det gäller de allra äldsta är dödligheten naturligtvis mest avgörande för befolkningsutvecklingen. Medellivslängden väntas öka i framtiden, men vid en förhållandevis kortsiktig befolkningsprognos som tio år påverkas inte antalet personer i de äldsta åldrarna nämnvärt. Det är snarare kohorternas storlek som påverkar antalet personer i de enskilda åldrarna. Den stora gruppen som föddes på 1940-talet kommer i slutet av prognosperioden upp i de högre åldrarna, och bidrar till ett ökat antal äldre i länet. Diagram 4. Stockholms län Befolkningens ålderssammansättning 2012 och 2022 Diagram 5. Stockholms län Förändring av befolkningen efter ålder 2012 och 2022 Antal 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0-2 000-4 000 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100+ Ålder Ett positivt värde innebär en ökning av befolkningen, ett negativt en minskning. 11

För de flesta åldrarna väntas befolkningen öka under prognosperioden. Det finns dock några undantag. Både bland kvinnor och män väntas antalet minska i åldrarna 20 24 samt 65 69 år. Antalet 65 69-åriga kvinnor beräknas minska med 4 700 personer. Störst ökning förväntas i åldern 30 34 år bland både kvinnor och män, med 23 200 respektive 23 800 personer. Tabell 2. Stockholms län Folkmängd efter kön och några valda åldersgrupper 2012 och 2022 samt folkökning i antal och procent Ålder 2012 2022 Folkökning totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal Procent 0 14 085 14 801 28 886 17 311 18 303 35 614 6 728 23,3 1-5 69 526 74 133 143 659 82 467 87 454 169 921 26 262 18,3 6-15 116 518 122 382 238 900 147 293 156 491 303 785 64 885 27,2 16-19 47 909 50 609 98 518 54 946 57 939 112 885 14 367 14,6 20-64 641 222 648 538 1 289 760 729 965 742 908 1 472 873 183 113 14,2 65-182 960 144 323 327 283 219 033 183 824 402 857 75 574 23,1 därav 16 11 104 11 469 22 573 14 124 14 907 29 031 6 458 28,6 65-79 127 871 114 302 242 173 156 608 142 194 298 802 56 629 23,4 80-55 089 30 021 85 110 62 425 41 630 104 055 18 945 22,3 Totalt 1 072 220 1 054 786 2 127 006 1 251 016 1 246 920 2 497 935 370 929 17,4 Befolkningsutvecklingen för barn och ungdomar Antalet barn i åldern 0 5 år i Stockholms län beräknas öka med 33 000 personer mellan 2012 och 2022, vilket motsvarar en ökning med 19 procent. Barn i åldersgruppen 6 15 år ( grundskoleåldern ) förväntas bli 64 900, eller 27 procent, fler om tio år än 2012. De yngre av dessa, i åldern 6 9 år, väntas öka med 20 000 eller 19 procent medan gruppen 10 12 år beräknas öka med 20 700 eller 30 procent. Störst ökning procentuellt sett beräknas barn i åldern 13 15 år svara för. Denna grupp förväntas öka med 38 procent, vilket motsvarar 24 200 personer. Prognosen för antalet barn i de allra yngsta åldrarna är mer osäker än i andra åldersgrupper eftersom dessa barn i dagsläget ännu inte är födda. Antalet födda barn beräknas med hjälp av antaganden om den framtida fruktsamheten. Diagram 6. Stockholms län Folkmängd i åldrarna 0 5 år, 6 9 år, 10 12 år och 13 15 år 1980 2012 samt prognos 2013 2022 Antal 225 000 200 000 175 000 150 000 125 000 100 000 75 000 50 000 25 000 0-5 år 6-9 år 10-12 år 13-15 år 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 12

Befolkningen i åldern 16 19 år ( gymnasieskoleåldern ) i länet beräknas öka med 14 400 personer mellan 2012 och 2022, vilket motsvarar en ökning med 15 procent. Den relativt låga ökningen beror på att de stora ålderskullarna födda tidigt på 1990- talet, som idag är i dessa åldrar, efterföljs av betydligt mindre kohorter. Under de kommande fyra åren väntas till och med denna åldersgrupp att minska i antal. Antalet 16-åringar väntas dock bli 6 500 personer, eller 29 procent, fler om tio år än 2012. Diagram 7. Stockholms län Folkmängd i åldrarna 16 år och 16 19 år 1980 2012 samt prognos 2013 2022 Antal 120 000 100 000 16-19 år 16 år 80 000 60 000 40 000 20 000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Befolkningsutvecklingen för personer i de arbetsföra åldrarna Under de närmaste tio åren förväntas antalet i åldern 20 64 år ( arbetsför ålder ) öka i länet med 183 000 personer eller 14 procent. Antalet personer i åldersgruppen 20 39 år förväntas öka med 86 600 personer och motsvarande ökning i gruppen 40 64 år beräknas bli 96 500 personer. Procentuellt innebär det en folkökning med 14 procent för båda grupperna. Diagram 8. Stockholms län Folkmängd i åldrarna 20 39 år och 40 64 år 1980 2012 samt prognos 2013-2022 Antal 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 20-39 år 40-64 år 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Befolkningsutvecklingen för de äldre Antalet 65 år eller äldre i länet beräknas öka med 75 600 personer mellan 2012 och 2022, vilket motsvarar en ökning med 23 procent. Åldersgruppen 65 79 år väntas öka med 56 600 personer, medan antalet personer 80 år eller äldre väntas öka med 18 900 13

personer. Detta motsvarar en procentuell ökning i respektive grupp med 23 respektive 22 procent. Bland de äldre är flyttningar mindre frekventa än i yngre åldersgrupper och det är främst den framtida dödligheten som påverkar befolkningens storlek. Medellivslängden väntas öka i framtiden, men för en tidsperiod på tio år märks inte nedgången i dödlighet nämnvärt i befolkningsprognosen. Diagram 9. Stockholms län Folkmängd i åldrarna 65 79 år och 80- år 1980 2012 samt prognos 2013-2022 Antal 350 000 300 000 65-79 år 80- år 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Stockholmsfödda Befolkningen som är född i länet har, av naturliga skäl, en betydligt yngre åldersstruktur än de utomlänsfödda och de utrikesfödda. 2012 var 38 procent av de stockholmsfödda yngre än 20 år. Antalsmässigt väntas denna grupp öka med 99 100 personer under prognosperioden, vilket innebär att deras andel av alla stockholmsfödda ökar till 40 procent. Antalet stockholmsfödda personer i arbetsför ålder 20 64 år beräknas öka med 45 600 personer mellan 2012 och 2022. Trots detta kommer andelen att minska från dagens 51 procent till 48 procent om tio år. Gruppen 65 år eller äldre ökar både i antal och relativt sett. Antalet väntas under de kommande tio åren öka med 43 100 personer, vilket innebär att gruppens andel av alla stockholmsfödda stiger från 11 till 13 procent. Diagram 10. Stockholms län Befolkningens ålderssammansättning för stockholmsfödda 2012 och 2022 Antal 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2012 2022 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100+ Ålder 14

Utomlänsfödda De utomlänsfödda har en äldre åldersstruktur än övriga födelsegrupper. 2012 var endast 5 procent av dem yngre än 20 år. Under de kommande tio åren förväntas antalet öka med 2 600 personer. Antalet personer i åldern 20 64 år, som 2012 omfattade 68 procent av alla utomlänsfödda, beräknas öka med 21 400 under samma period. Antalet 65 år eller äldre väntas öka med 3 200 personer till 134 400. Andelsmässigt innebär det att alla tre åldersgrupperna ligger kvar på samma nivåer som i nuläget. Det vanligaste födelselänet 2012 bland de utomlänsfödda var Västra Götalands län. I detta län var 12 procent av dem födda, medan 8 procent var födda i Skåne län. Andra vanliga födelselän var Uppsala, Västernorrlands och Södermanlands län. Den högsta medelåldern 2012 hade personer födda i Jämtlands eller Västernorrlands län med 56 år. Lägst medelålder bland de utomlänsfödda, 46 år, hade födda i Hallands län. Som en jämförelse kan nämnas att medelåldern bland de stockholmsfödda var 32 år. Diagram 11. Stockholms län Befolkningens ålderssammansättning för utomlänsfödda 2012 och 2022 Antal 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100+ Utrikesfödda De utrikesfödda har en åldersfördelning som påminner om de utomlänsfödda med rätt få unga. Även om gruppen yngre än 20 år beräknas öka de närmaste tio åren med 10 500 personer ligger dock andelen av samtliga utrikesfödda kvar på samma nivå, 9 procent. Bland de utrikesfödda finns en hög andel i åldern 20 64 år. Denna grupp väntas öka med 116 100 personer mellan 2012 och 2022, men andelen minskar ändå från 77 till 76 procent. Antalet personer 65 år eller äldre väntas öka med 29 200 personer under prognosperioden, och om tio år omfatta 15 procent av de utrikesfödda. 2012 2022 Ålder Diagram 12. Stockholms län Befolkningens ålderssammansättning för utrikesfödda 2012 och 2022 Antal 16 000 2012 14 000 2022 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100+ Ålder 15

Födelsenettots och flyttningsnettots betydelse för befolkningsutvecklingen Folkmängden i Stockholms län beräknas öka med 371 000 personer mellan åren 2012 och 2022. Under 2012 ökade folkmängden med 35 500 personer. De kommande åren förväntas en stigande ökningstakt till ett högsta netto på 40 700, men från och med 2018 väntas takten avta. 2022 förväntas en folkökning på 31 000 personer. Befolkningsutvecklingen beror dels på den naturliga befolkningsökningen (nettodifferensen mellan födda och döda) och dels på flyttningsöverskottet (nettot av in- och utflyttningen). Födelsenettots betydelse för befolkningstillväxten väntas öka under prognosperioden. 2012 stod födelsenettot för 38 procent och flyttningsnettot för 62 procent av folkökningen, men om tio år beräknas födelsenettot svara för 62 procent och flyttningsnettot för 38 procent av ökningen. Den huvudsakliga anledningen till den stora skillnaden mellan åren är att det utrikes flyttningsnettot väntas minska både genom minskad invandring och ökad utvandring. Sett till hela folkökningen under prognosperioden väntas nästan hälften, 46 procent, av ökningen (172 000 personer) förklaras av den naturliga befolkningsökningen och resten (199 000 personer) utgörs av flyttningsöverskottet. Diagram 13. Stockholms län Inrikes och utrikes flyttningsnetto, födelsenetto och total befolkningsutveckling 1980 2012 samt prognos 2013 2022 Antal 50 000 Inrikes flyttningsnetto 40 000 30 000 Utrikes flyttningsnetto Födelsenetto Folkökning 20 000 10 000 0-10 000 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Den naturliga befolkningsutvecklingen Skillnader i födelsenettot mellan åren beror främst på att antalet födda varierar, eftersom antalet döda ligger på en stabil nivå. Födelsenettot i länet förväntas öka alla åren under prognosperioden. 2022 beräknas det ligga på 19 300 personer, vilket motsvarar en ökning med 44 procent jämfört med 2012. 16

Diagram 14. Stockholms län Födda och döda 1980 2012 samt prognos 2013 2022 Antal 40 000 Födda 35 000 Döda 30 000 Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Döda Antalet döda i Stockholms län har under de senaste 30 åren endast varierat mellan 15 000 och drygt 16 000 personer per år. Händelser som i högre grad kan påverkas av individerna själva, till exempel barnafödande och flyttningar, varierar i större utsträckning än dödligheten över åren. Under de kommande tio åren förväntas dock en liten ökning av antalet döda i slutet av perioden, främst på grund av att befolkningen ökar. Antalet döda i befolkningsprognosen har beräknats med hjälp av ålders- och könsspecifika dödsrisker för de tre födelsegrupperna (stockholmsfödda, utomlänsfödda och utrikesfödda). De framtida beräkningarna bygger på SCB:s riksprognos, som antar att medellivslängden kommer att öka och således innebär en reducering av dödsriskerna. Riskerna från riksprognosen justeras efter dödligheten i de olika födelsegrupperna i länet under de senaste åren. Den återstående medellivslängden utgörs av det antal år som i genomsnitt återstår att leva för en person i en viss bestämd ålder enligt den, vid tidpunkten för beräkningen, gällande dödligheten. Återstående medellivslängd vid födelsen kallas i vardagligt tal ofta för medellivslängd. 2012 låg medellivslängden 4 i Stockholms län på 80,9 år för män och 84,3 år för kvinnor. Sedan 1995 har männens medellivslängd ökat med 4,8 år och kvinnornas med 2,3 år. Under de kommande åren väntas medellivslängden öka ytterligare, och år 2022 uppgå till 82,5 år för männen och 85,7 år för kvinnorna. Diagram 15. Stockholms län Medellivslängd efter kön 1995 2012 samt prognos 2013 2022 Antal år 88 86 84 82 80 78 76 Kvinnor Män 74 1995 2000 2005 2010 2015 2020 4 Medellivslängden är här beräknad efter förväntade dödsrisker över en ettårsperiod. Till exempel för år 2012 bygger beräkningarna på dödsriskerna för år 2012. 17

Den återstående medellivslängden vid 65 års ålder 5 har under de senaste 15 åren ökat med 2,6 år för män och med 1,2 år för kvinnor. En 65-årig man förväntades år 2012 i genomsnitt leva ytterligare 19,1 år, en 65-årig kvinna 21,6 år. Om tio år beräknas den återstående medellivslängden för personer i denna ålder ökat med ytterligare 1,2 år för både män och kvinnor. Diagram 16. Stockholms län Återstående medellivslängd för 65-åringar efter kön 1995 2012 samt prognos 2013 2022 Antal år 24 22 20 18 16 14 Kvinnor Män 12 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Födda 1997 föddes 20 600 barn i Stockholms län och sedan dess har antalet födda ökat under alla åren utom 2011. Under de kommande åren beräknas denna trend att fortsätta och antalet födda öka från år till år. Det leder till att 2022 väntas antalet uppgå till 35 800 barn, mot 28 900 nyfödda 2012. I prognosen beräknas antalet födda utifrån hur många kvinnor i fruktsam ålder det beräknas finnas i länet samt vilken benägenhet de har att föda barn. Fruktsamhetstalen skiljer sig åt beroende på födelseland och födelselän. Utrikesfödda kvinnor har generellt sett en högre fruktsamhet än inrikesfödda kvinnor. En förklaring kan vara att de kommer till Sverige för att bilda familj. Bland de inrikesfödda har utomlänsfödda kvinnor en högre fruktsamhet än stockholmsfödda kvinnor. Generellt sett är kvinnor som bor i Stockholms län äldre när de får barn än kvinnor i övriga Sverige. 2012 var moderns medelålder vid barns födelse 32,1 år i länet mot 30,8 år i riket. Bland länets kvinnor är de utrikesfödda yngre när de föder barn jämfört med kvinnor som är födda i Sverige. Utomlänsfödda kvinnor är den grupp som är äldst när de får barn. Beräkningar av det framtida antalet födda och döda används som underlag för budget- och resursberäknande inom vård och omsorg. Liksom dödsfall inte alltid sker i hemkommunen, sker heller inte alla förlossningar i hemkommunen eller ens i hemlänet. Det är därför viktigt att ha i åtanke vid planering av olika verksamheter att denna prognos visar antalet födda barn av mödrar folkbokförda i länet. Asylsökande, korttidsinvandrade eller tillresta som föder barn i Stockholms län ingår alltså inte i prognosen. Vid beräkningen av antalet födda i prognosen används måttet summerad fruktsamhet. Detta mått, ofta förkortat TFR efter engelskans Total Fertility Rate, anger hur många barn en kvinna väntas få under hela sin fruktsamma period (14 54 år) om fruktsamheten vid den aktuella tidpunkten består. 5 Den återstående medellivslängden vid 65 års ålder är här beräknad över en ettårsperiod. 18

Diagram 17. Stockholms län Åldersspecifik fruktsamhet efter födelsegrupp 2007 2012 Fruktsamhet 0,20 0,18 0,16 0,14 0,12 0,10 0,08 0,06 0,04 0,02 0,00 Födda i Stockholms län Födda i övriga riket Födda i utlandet -14 16 18 20 22 24 26 28 30 32 34 36 38 40 42 44 46 48 50 52 54+ Ålder I Sverige varierar antalet födda kraftigt över olika tidsperioder. 1990 föddes 124 000 barn, medan antalet 1999 var 88 000 och 2012 var 113 000. Det finns flera förklaringar till att fruktsamheten varierar över tid. Den enskildes ställning på arbetsmarknaden, utbildning och ekonomisk situation påverkar barnafödandet. Även familjepolitik och ekonomiska konjunkturer påverkar benägenheten att bilda familj. 6 Fruktsamheten i Stockholms län har, liksom i hela Sverige, ökat under en följd av år sedan slutet av 1990-talet. Bland annat har det blivit vanligare att föda ett tredje barn, framförallt i storstäderna. 7 2010 låg den summerade fruktsamheten i länet på 1,99 barn per kvinna. Den har dock sjunkit något under de senaste åren och låg 2012 på 1,87 barn per kvinna, vilket var en något lägre nivå än i hela riket (1,91). Under de närmaste tio åren antas fruktsamheten i riket på sikt att uppgå till 1,94 barn per kvinna. Mellan enskilda år kommer den sannolikt att fortsätta variera liksom tidigare, men variationernas storlek går inte att förutse. Prognosen över antalet födda i länet beräknas med hänsyn tagen till antalet kvinnor i länet och deras åldersstruktur, tidigare fruktsamhetstal i förhållande till riket, migration, födelselän och födelseländer. Fruktsamheten bland stockholmsfödda kvinnor låg 2012 på 1,80 barn per kvinna, motsvarande siffror bland utomlänsfödda och utrikesfödda kvinnor var 1,96 respektive 2,00. Fram till 2022 väntas fruktsamheten öka för alla grupperna med drygt 0,03. Diagram 18. Stockholms län Summerad fruktsamhet för kvinnor efter födelsegrupp 2003 2012 samt prognos 2013 2022 Summerad fruktsamhet 2,25 2,00 1,75 1,50 1,25 1,00 0,75 0,50 0,25 Födda i Stockholms län Födda i övriga riket Födda i utlandet 0,00 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 6 Statistiska centralbyrån (2013). Sveriges framtida befolkning 2013 2060. 7 Statistiska centralbyrån (2011). Tredje barnet en ny trend? 19

Av de 25 000 barn som föddes i länet 2003 var 11 480 födda av en stockholmsfödd moder, 7 520 av en utomlänsfödd moder och 6 040 av en utrikesfödd moder. Under senare år har framförallt antalet som föds av en utrikesfödd moder ökat, med 2 830 fler år 2012 än 2003. Relativt sett ökade andelen födda av en utrikesfödd moder från 24 till 31 procent under denna period. Diagram 19. Stockholms län Antal födda 2003 2012 efter moderns födelsegrupp Antal 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 Modern född i Stockholms län 2 000 Modern född i övriga riket Modern född i utlandet 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Skillnaden i fruktsamhet bland utrikesfödda kvinnor varierar beroende på i vilket land de är födda och hur länge de har varit bosatta i Sverige. Studier visar att kvinnor födda i Norden, EU-länder och länder utanför Europa med hög utvecklingsnivå (till exempel Chile, Sydkorea och USA) har ett fruktsamhetsmönster som i stort liknar de svenskföddas. När det gäller kvinnor födda i Europa utanför EU har de på senare tid närmat sig det mönster för barnafödande som svenskfödda kvinnor har. Även kvinnor födda i medelutvecklade länder utanför Europa (bland annat Irak, Iran och Thailand) tycks närma sig svenskföddas fruktsamhetsmönster. Kvinnor födda utanför Europa i länder med låg utvecklingsnivå (till exempel Somalia och Etiopien) har en högre fruktsamhetsnivå än de svenskfödda. Denna grupp visar inte heller några tydliga tendenser till att närma sig det fruktsamhetsmönster som svenskfödda kvinnor har. 8 När det gäller Stockholms läns kvinnor födda i Somalia har dock skillnaderna gentemot kvinnor födda i Sverige minskat. En grupp som växer är födda i Sverige med föräldrar födda utomlands. Perioden 2010 2012 hade 6 procent av barnen som föddes i länet föräldrar som är födda i Sverige med utrikesfödda föräldrar. Denna föräldragrupp hade lägre fruktsamhetstal än gruppen med minst en inrikes född förälder. Fruktsamhetstalet för länets kvinnor födda i Sverige med utrikesfödda föräldrar var 1,73 barn per kvinna under 2010 2012, mot 1,92 barn per kvinna för svenskfödda med minst en inrikes född förälder. 9 Prognosen i nuläget bygger på fruktsamheten totalt sett för utrikesfödda kvinnor. Ett projekt vid TMR har studerat resultatet av antalet födda i en länsprognos med en uppdelning efter utrikesfödda mödrars födelseländer. 10 När det gäller föräldrarnas ålder vid första barnets födelse är en tydlig förändring mellan generationerna att senare generationer föder sitt första barn i äldre åldrar jämfört med tidigare. 11. Att många väntar med barnafödandet tills de är etablerade på arbetsmarknaden framkommer i flera studier. Ungdomars inträde på arbetsmarknaden 8 Statistiska centralbyrån (2012). Betydelsen av tid i Sverige för fruktsamheten. 9 LSF/TMR (2013). Fruktsamhet och mortalitet 2012 - Prognos 2013-2022. 10 LSF/TMR (2012). Födda i Stockholms län efter mödrarnas födelseländer - Prognos 2011-2020. 11 Statistiska centralbyrån (2011). Olika generationers barnafödande. 20

har länge förskjutits uppåt i åldrarna, beroende på ekonomiska förhållanden och att fler påbörjat högskolestudier. Ett tidigare inträde i högskolan under de senaste åren kan dock tala för att ungdomar i framtiden kommer att etablera sig tidigare på arbetsmarknaden, och att åldern för förstagångsmödrarna därför inte kommer att öka. 12 Migrationen och befolkningsutvecklingen Migrationen eller omflyttningen utgörs av inrikes in- och utflyttningar samt av immigration (invandring) och emigration (utvandring). Från att under 1980- och 1990-talet ha växlat i betydelse är det under de senaste åren det utrikes flyttningsnettot som i betydligt större utsträckning än det inrikes flyttningsnettot bidragit till befolkningsökningen i Stockholms län. Detta mönster väntas bestå under prognosperioden, även om betydelsen av det utrikes flyttningsnettot minskar. Diagram 20. Stockholms län Inrikes och utrikes flyttningsnetto 1980 2012 samt prognos 2013 2022 Antal 50 000 40 000 30 000 Inrikes flyttningsnetto Utrikes flyttningsnetto Födelsenetto Folkökning 20 000 10 000 0-10 000 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Inrikes omflyttning Individers geografiska rörlighet inom landet har stor betydelse för befolkningsutvecklingen på regional nivå. Flera faktorer påverkar rörligheten, men generellt sett görs fler flyttningar under högkonjunkturer än under lågkonjunkturer. Flyttströmmarna mellan Stockholms län och övriga Sverige har varierat mellan åren. Till exempel flyttade 1980 endast 23 300 personer in till länet medan 28 100 personer flyttade ut, vilket alltså resulterade i ett negativt inrikes flyttningsnetto på 4 800 personer. Det största positiva inrikes flyttningsnettot under de senaste fyra decennierna inträffade 1997 då 11 500 fler personer flyttade in till än ut från länet. Under 2012 flyttade 39 100 personer in till länet från övriga Sverige. Inflyttningen bestod till mer än hälften, 55 procent, av personer födda i Sverige men inte i Stockholms län. Stockholmsfödda som återvände till födelselänet stod för 22 procent och utrikesfödda för en lika hög andel. Inflyttningen väntas under de kommande åren att öka och nå en topp 2017, till stor del beroende på att de stora barnkullarna födda på 1990-talet kommer upp i flyttningsbenägna åldrar. Det finns ingenting i dagsläget som tyder på att flyttningsöverskottet 12 Statistiska centralbyrån (2012). Sveriges framtida befolkning 2012 2060. 21

kommer att minska och övergå i ett flyttningsunderskott. På sikt kan dock förväntas en viss nedgång i förhållande till dagens flyttningsnetton på 5 000 till 6 000 personer. Den stockholmsfödda delen av befolkningen i länet har haft och förväntas även framöver uppvisa ett negativt flyttningsnetto gentemot resten av Sverige. Det beror bland annat på att många barnfamiljer, där föräldrarna är födda utom och barnen födda inom länet, flyttar från länet till övriga Sverige. 2022 väntas antalet inrikes inflyttade till Stockholms län vara 40 400 personer, medan antalet som flyttar ut från länet till övriga Sverige förväntas vara 37 100 personer. Beräkningarna bakom den förväntade omflyttningen mellan Stockholms län och övriga Sverige bygger på inflyttningssannolikheter och utflyttningsrisker per ålder, kön och födelsegrupp. Andra faktorer som kan leda till variationer och som är svåra att förutse och ta hänsyn till är till exempel påverkan av konjunkturer, arbetsmarknad och händelser i omvärlden. Diagram 21. Stockholms län Inrikes omflyttning 1980 2012 samt prognos 2013 2022 Antal 50 000 40 000 Inrikes inflyttning Inrikes utflyttning Inrikes flyttningsnetto 30 000 20 000 10 000 0-10 000 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Tabell 3. Stockholms län Inrikes omflyttning efter födelsegrupp 2012 2022 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Inrikes inflyttning Totalt 39 136 40 285 40 524 41 271 41 794 42 116 42 028 41 752 41 372 40 888 40 368 Födda i Sthlms län 8 821 9 238 9 195 9 256 9 264 9 214 9 000 8 876 8 740 8 606 8 492 Födda i övr. riket 21 511 21 949 21 889 22 099 22 225 22 246 22 133 21 943 21 679 21 369 21 049 Födda utomlands 8 804 9 099 9 440 9 916 10 305 10 657 10 895 10 934 10 953 10 913 10 827 Inrikes utflyttning Totalt 34 054 34 137 35 068 35 290 35 583 35 721 35 961 36 261 36 552 36 818 37 078 Födda i Sthlms län 14 320 14 062 14 666 14 748 14 787 14 826 15 153 15 245 15 381 15 567 15 795 Födda i övr. riket 12 999 12 850 12 978 13 083 13 149 13 187 13 048 13 051 13 034 13 008 12 979 Födda utomlands 6 735 7 225 7 425 7 459 7 647 7 707 7 760 7 965 8 137 8 243 8 304 Inrikes flyttningsnetto Totalt 5 082 6 149 5 455 5 982 6 211 6 396 6 067 5 492 4 820 4 070 3 289 Födda i Sthlms län -5 499-4 824-5 471-5 493-5 523-5 613-6 153-6 369-6 640-6 961-7 304 Födda i övr. riket 8 512 9 099 8 911 9 017 9 076 9 059 9 085 8 893 8 645 8 361 8 069 Födda utomlands 2 069 1 874 2 015 2 458 2 658 2 950 3 135 2 968 2 816 2 670 2 524 22

Utrikes omflyttning Invandringen, och även utvandringen, till Sverige påverkas av situationen i omvärlden och förändringar i den över tid är därför svåra att förutse. I dagsläget är det främst konflikter och ekonomiska förhållanden i olika delar av världen som har betydelse för invandringen. Hur många som tillåts invandra påverkas av den svenska migrationspolitiken. För de närmaste 5 10 åren görs relativt detaljerade uppskattningar. Därefter är osäkerheten så stor att det inte är meningsfullt att försöka fånga årliga variationer, utan istället hålls migrationen på en konstant nivå. Bedömningarna bör därför ses som genomsnittsvärden. Antaganden om den framtida migrationen är genuint osäkra. Utvärderingar av tidigare prognoser visar att antaganden baserade på långsiktiga trender ger bättre resultat än sådana som baseras på observationer för ett fåtal år. 13 Under 2012 invandrade 103 000 personer till Sverige. Invandringen har sedan 2006 årligen legat omkring 100 000 personer, mot drygt 60 000 personer i början av 2000- talet. Skälet till den högre nivån är ett stort flyktingmottagande 14 och därpå följande anhöriginvandring. Invandringen till Stockholms län uppgick 2012 till 33 000 personer. Mellan 29 och 33 procent av invandrarna till Sverige har under de senaste sju åren kommit till länet. Det kan jämföras med länets andel av befolkningen i Sverige, som legat mellan 21 och 22 procent under samma period. Av dem som invandrade till länet under 2012 var 87 procent utrikesfödda, 8 procent återvändande stockholmsfödda och 5 procent utomlänsfödda. Den största enskilda grupp som vanligtvis invandrar till Sverige är personer som är födda i Sverige, det vill säga återinvandrade. Detta gäller även för Stockholms län. Andra stora invandrargrupper som kommit till länet under de senaste åren är födda i Polen, Irak och Kina. Under 2012 var personer födda i Syrien den tredje största gruppen. Tabell 4. Stockholms län Invandrade efter födelseland 2003 2012 1 Födelseland 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Sverige 3 670 3 229 3 225 3 598 3 701 4 030 4 059 4 388 4 279 4 338 Polen 316 1 060 1 427 2 820 3 325 2 873 2 013 1 883 2 003 2 089 Syrien 207 200 195 434 222 254 357 498 725 1 437 Irak 1 206 584 878 3 400 4 005 2 662 2 230 1 666 1 629 1 170 Kina 505 540 612 771 926 923 1 188 1 166 1 300 1 052 Indien 233 272 311 427 523 622 600 727 855 1 032 Finland 1 307 1 014 1 170 1 012 1 000 953 938 942 955 919 Iran 395 415 392 682 559 636 883 999 885 831 Grekland 200 172 183 266 295 318 268 311 549 828 Tyskland 444 408 477 632 779 795 718 624 716 728 1 De 10 vanligaste länderna för år 2012 har tagits med i tabellen. För personer som har ett utomnordiskt medborgarskap registreras även orsaken till invandringen, grund för bosättning 15. 2012 var de vanligaste skälen till grund för 13 http://www.scb.se/statistik/_publikationer/be0401_2009i60_br_be51br0901.pdf 14 Med flyktingmottagande menas här flyktingar som fått uppehållstillstånd i Sverige. 15 Uppgifterna hämtas av SCB från Migrationsverket. 23

bosättning i Sverige familjeband, följt av flykting/skyddsbehov/humanitära skäl och arbete. Skälen till grund för bosättning bland invandrarna till Stockholms län skiljer sig en del från i övriga landet. Det främsta skälet 2012 var familjeband. Anhöriginvandringen utgjorde 45 procent av hela invandringen till länet och i hela riket var motsvarande andel 43 procent. Däremot var andelen med arbete som skäl högre än i riket, 24 mot 15 procent, medan flyktinginvandringen var lägre, 7 mot 19 procent. Tabell 5. Stockholms län Invandrade (medborgare utom Norden) efter grund för bosättning 2004 2012 Grund för bosättning 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Studerande 829 1 013 1 095 1 523 1 534 1 850 2 040 900 993 Arbete 1 643 2 003 2 946 2 765 2 380 2 886 4 212 6 106 5 935 Familjeband 6 507 6 318 8 754 8 820 9 366 10 393 9 506 9 718 11 190 Flykting/skyddsbehov/ humanitära skäl 682 1 342 5 490 3 754 1 669 1 577 1 667 1 392 1 759 Pensionär/person med tillräckliga medel 34 48 122 117 99 135 137 150 85 Annat skäl 681 724 897 778 1 036 558 341 915 330 Okänt skäl 456 749 1 944 5 765 5 665 5 266 4 524 4 410 4 843 Totalt 10 832 12 197 21 248 23 522 21 749 22 665 22 427 23 591 25 135 Under de närmaste fem åren väntas invandringen till länet öka till en nivå på drygt 34 000 personer, för att därefter minska och 2022 uppgå till 27 400 personer. Nedgången bygger på en förmodad nedgång i invandringen i hela landet. 16 I SCB:s riksprognos har bedömningen gjorts, av SCB:s referensgrupp för migration 17, att invandringen på sikt kommer att sjunka från dagens höga nivåer. För att skatta antalet invandrare till Stockholms län har riksprognosens antaganden för olika födelsegrupper använts som grund. 2012 utvandrade 16 200 personer från länet. I prognosen har utvandringen beräknats med hjälp av separata ålders- och könsspecifika utvandringsrisker för de tre födelsegrupperna. En hög invandring följs ofta av en hög utvandring. Detta mönster antas gälla även i framtiden. Att utvandringen väntas öka under prognosperioden beror på att befolkningen som helhet i regionen växer, men också på att antalet utrikesfödda ökar och att dessa generellt har en högre benägenhet att utvandra i förhållande till inrikesfödda. Födelseland och skälet till att invandra påverkar benägenheten att återutvandra. I en statistisk studie på nationell nivå från SCB, Återutvandring efter tid i Sverige 18, framgår att benägenheten att återutvandra är större bland födda i Norden, EU och högt utvecklade länder utanför Europa, än bland födda i övriga Europa och lågt och medelutvecklade länder utanför Europa. Likaså att arbetskraftsinvandrare återutvandrar i betydligt högre utsträckning än personer med asylskäl och anhöriginvandrare. 2022 väntas utvandringen från länet uppgå till 19 000 personer. Bland dem som utvandrar beräknas 66 procent vara utrikesfödda, 25 procent stockholmsfödda och 8 procent utomlänsfödda. 16 Enligt SCB:s riksprognos, publicerad 2013-04-17. 17 I SCB:s referensgrupp för migration ingår Migrationsverket, Försäkringskassan, Justitiedepartementet, Finansdepartementet, Institutet för framtidsstudier, Linköpings universitet, Lunds universitet och Stockholms universitet med flera. 18 Statistiska centralbyrån (2011). Återutvandring efter tid i Sverige. 24

Som en följd av att invandringen väntas minska samtidigt som utvandringen förväntas öka under prognosperioden kommer det utrikes flyttningsnettot på sikt att minska, och om tio år beräknas uppgå till 8 400 mot 16 800 personer år 2012. Detta innebär att nettot kommer att halveras. Diagram 22. Stockholms län Utrikes omflyttning 1980 2012 samt prognos 2013 2022 Antal 40 000 35 000 30 000 Invandring Utvandring Utrikes flyttningsnetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 Tabell 6. Stockholms län Utrikes omflyttning 2012 2022 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Invandring Totalt 33 044 33 228 33 760 34 177 34 584 34 648 33 243 32 332 29 929 28 169 27 400 Födda i Sthlms län 2 678 2 892 2 743 2 551 2 618 2 648 2 667 2 684 2 701 2 721 2 744 Födda i övr. riket 1 660 1 793 1 760 1 637 1 680 1 699 1 711 1 722 1 733 1 746 1 761 Födda utomlands 28 706 28 544 29 258 29 989 30 286 30 301 28 865 27 927 25 495 23 702 22 895 Utvandring Totalt 16 234 16 394 16 070 16 533 17 000 17 461 17 904 18 287 18 616 18 849 19 011 Födda i Sthlms län 4 171 4 013 4 354 4 424 4 489 4 554 4 616 4 673 4 730 4 787 4 843 Födda i övr. riket 1 386 1 467 1 525 1 536 1 549 1 563 1 575 1 589 1 601 1 610 1 615 Födda utomlands 10 677 10 914 10 191 10 572 10 962 11 345 11 713 12 024 12 285 12 452 12 552 Utrikes flyttningsnetto Totalt 16 810 16 834 17 690 17 644 17 583 17 187 15 339 14 046 11 313 9 320 8 389 Födda i Sthlms län -1 493-1 122-1 611-1 873-1 871-1 906-1 949-1 990-2 029-2 066-2 099 Födda i övr. riket 274 325 234 100 131 136 136 133 132 136 146 Födda utomlands 18 029 17 630 19 067 19 417 19 324 18 957 17 152 15 902 13 210 11 250 10 342 Invandrarnas Stockholmsorientering Den största utrikesfödda gruppen bosatta i Stockholms län är födda i Finland. 2012 bodde i länet 33 procent, 54 600 personer, av samtliga finlandsfödda i Sverige. Bland bosatta i riket och födda i Turkiet bodde 49 procent i länet. En hög andel, 38 procent eller mer, av dem som var födda i Chile, Iran, Kina, Polen eller Syrien bodde också i länet. Av de största grupperna av utrikesfödda i Sverige hade länet däremot relativt få, 23 procent eller lägre, födda i Danmark, Jugoslavien/Bosnien-Hercegovina, Norge eller Somalia. 25

En jämförelse med åren 2000 och 2005 visar att länets andel av födda i Afghanistan eller Somalia minskat år 2012. Dessa grupper har i högre grad än tidigare invandrat till Sverige under de senaste åren, och i större utsträckning bosatt sig utanför än i länet. Tabell 7. Stockholms län Andel bosatta av utrikesfödda i länet av alla i riket efter födelseland åren 2000, 2005 och 2012 1 2000 2005 2012 Födelseland Andel i Antal i Födelseland Andel i Antal i Födelseland Andel i Antal i Sthlms riket Sthlms riket Sthlms riket län län län Marocko 63,1 4 502 Marocko 60,6 5 547 Marocko 56,2 8 174 Peru 60,1 4 542 Grekland 55,4 10 749 Etiopien 54,2 14 844 Grekland 54,8 10 943 Etiopien 53,8 11 221 Grekland 53,6 13 205 Turkiet 52,9 31 939 Turkiet 51,8 35 853 Chile 51,1 28 425 Etiopien 50,9 11 917 Chile 49,8 27 811 Estland 50,6 10 145 Chile 49,4 26 894 Syrien 45,7 16 772 Turkiet 48,9 45 085 Frankrike 47,8 5 764 Spanien 45,2 5 606 Eritrea 47,6 13 735 Syrien 47,8 14 171 Estland 44,9 9 870 Frankrike 46,3 8 385 Spanien 47,4 5 232 Sovjetunionen 44,8 6 798 Spanien 44,9 7 708 Estland 43,9 10 256 Frankrike 44,6 6 530 Italien 42,2 8 636 Ryssland 43,6 6 528 Kina 39,9 13 277 Syrien 41,4 27 510 Sovjetunionen 43,5 7 586 Italien 39,9 6 597 Pakistan 41,3 10 741 Kina 41,5 8 162 Somalia 38,2 16 045 Ryssland 41,0 17 320 Italien 40,7 6 432 Ryssland 38,2 10 951 Colombia 39,6 11 131 Storbritannien 39,2 14 967 USA 37,9 15 522 Kina 39,6 26 824 Somalia 38,8 13 097 Storbritannien 37,4 17 175 Iran 38,1 65 649 USA 38,7 15 152 Colombia 36,5 8 896 Sydkorea 37,6 10 560 Colombia 36,9 7 323 Iran 36,4 54 470 Polen 37,6 75 323 Irak 35,0 49 388 Sydkorea 34,9 9 798 USA 37,2 18 312 Finland 34,6 195 547 Finland 33,8 183 685 Bulgarien 36,6 7 357 Iran 34,1 51 143 Irak 33,0 72 553 Storbritannien 36,5 22 670 Sydkorea 33,5 9 174 Österrike 32,4 5 866 Indien 34,1 19 414 Österrike 33,1 6 070 Polen 32,3 46 203 Finland 33,3 163 867 Thailand 33,0 10 389 Afghanistan 29,7 8 345 Litauen 32,0 8 815 Polen 31,3 40 153 Thailand 29,1 18 277 Irak 31,2 127 860 Nederländerna 31,2 4 605 Ungern 28,7 13 600 Ungern 27,7 15 678 Ungern 29,4 14 139 Indien 28,1 13 592 Filippinerna 26,3 10 981 Tyskland 28,8 38 380 Sri Lanka 28,1 6 228 Thailand 25,8 35 554 Filippinerna 28,8 5 482 Tjeckoslovakien 26,8 6 608 Tyskland 24,9 48 731 Indien 27,4 11 125 Filippinerna 26,7 7 214 Libanon 24,1 24 743 Tjeckoslovakien 26,9 7 304 Nederländerna 26,5 5 922 Rumänien 24,0 22 079 Sri Lanka 25,6 5 855 Tyskland 26,1 41 584 Serbien 23,9 7 274 Libanon 25,1 20 077 Libanon 24,5 21 441 Afghanistan 23,7 21 484 Rumänien 22,2 11 778 Rumänien 22,2 12 748 Nederländerna 22,6 9 401 Norge 19,5 42 652 Norge 17,8 44 773 Somalia 22,5 43 966 Jugoslavien 14,5 72 007 Jugoslavien 14,0 74 032 Norge 17,2 42 884 Danmark 12,7 38 241 Vietnam 12,5 8 853 Jugoslavien 14,2 69 269 Vietnam 11,3 7 311 Kroatien 11,3 5 937 Vietnam 13,0 12 343 Kroatien 11,1 5 235 Danmark 10,7 42 602 Bosnien-Herc 11,3 56 595 Bosnien-Herc 9,7 51 530 Bosnien-Herc 9,9 54 813 Danmark 9,9 44 209 1 De 40 vanligaste länderna för riket och respektive år har tagits med i tabellen. 26

I en forskningsstudie med fokus på Stockholms län, Vart tar invandrarna vägen? 19 görs analyser av nyanlända utrikesföddas vidareflyttningar och återflyttningar ur ett stockholmsregionalt perspektiv, där populationen delas upp i olika härkomster; äktenskapsinvandrare, flyktinginvandrare (övriga länder) och arbetskraftsinvandrare från OECD/EU25. Studien följer nyanlända invandrare 2000 2003 under fem år, 2005 2008, och därför ingår inte den stora flyktingvågen med början i slutet av 2005. En mycket stor andel av Sveriges invandrare har Stockholmsregionen som destination, antingen direkt eller som vidareflyttare. Invandrare från icke OECD-/EU25-länder koncentreras till Stockholms län och inom länet sker vidareflyttning mellan kommuner, från de centrala delarna till förorterna. En annan rapport, Inflyttningen till Stockholmsregionen 1994 2006 i ett etniskt perspektiv 20, analyserar flyttningar till samt inom Stockholmsregionen. Studien använder sig av ett longitudinellt material som täcker hela befolkningen i Sverige 1990 2006. Av 70 000 utrikesfödda personer som flyttat till eller inom Stockholms län under perioden flyttade mer än 40 000 till områden med hög andel utrikesfödda. Med undantag för personer födda i Afrika och västra Asien visade dock analyserna på att generella tendenser och sannolikheter för etniska och socioekonomiska grupper att hamna i speciella bostadsområden minskade under åren 1994 2006. Befolkningsutvecklingen i kommunerna till 2022 Förutom en prognos över befolkningen i Stockholms län under de närmaste tio åren har även befolkningsprognoser för länets kommuner tagits fram. Som underlag för att prognostisera den framtida inrikes inflyttningen till respektive kommun har inte bara historiska data använts, utan även sammanställningar av kommunernas planerade bostadsbyggande. Tabell 8. Kommunerna i Stockholms län Folkmängd 2012 och 2022 Kommun Folkmängd Förändring Kommun Folkmängd Förändring 2012 2022 Antal Proc 2012 2022 Antal Proc Botkyrka 86 274 100 353 14 079 16 Solna 71 293 92 189 20 896 29 Danderyd 31 960 34 560 2 600 8 Stockholm 881 235 1 040 566 159 331 18 Ekerö 26 160 29 830 3 670 14 Sundbyberg 40 793 66 139 25 346 62 Haninge 79 430 86 981 7 551 10 Södertälje 89 473 99 747 10 274 11 Huddinge 101 010 118 135 17 125 17 Tyresö 43 764 48 611 4 847 11 Järfälla 68 210 79 128 10 918 16 Täby 65 364 73 331 7 967 12 Lidingö 44 434 48 508 4 074 9 Upplands Väsby 40 723 47 480 6 757 17 Nacka 92 873 114 573 21 700 23 Upplands-Bro 24 353 27 605 3 252 13 Norrtälje 56 634 62 558 5 924 10 Vallentuna 31 215 37 438 6 223 20 Nykvarn 9 442 10 927 1 485 16 Vaxholm 11 126 12 739 1 613 14 Nynäshamn 26 572 29 127 2 555 10 Värmdö 39 387 45 989 6 602 17 Salem 15 881 17 843 1 962 12 Österåker 40 269 44 382 4 113 10 Sigtuna 42 272 51 875 9 603 23 Sollentuna 66 859 77 321 10 462 16 Hela länet 2 127 006 2 497 935 370 929 17 19 TMR (2011). Vart tar invandrarna vägen? 20 Regionplanekontoret (2008). Inflyttningen till Stockholmsregionen 1994 2006 i ett etniskt perspektiv. 27

Samtliga kommuner i länet beräknas få en ökad folkmängd fram till 2022. Stockholm är den kommun som antalsmässigt väntas öka sin folkmängd mest. 2022 beräknas antalet invånare uppgå till 1 041 000, en ökning med 159 000 invånare eller 18 procent jämfört med 2012. Kommunerna Nacka, Solna och Sundbyberg förväntas alla öka sin befolkning med över 20 000 personer. Den största relativa befolkningstillväxten, 62 procent, väntas för Sundbybergs kommun. Solna kommun väntas öka sin befolkning med 29 procent. Ytterligare två kommuner väntas öka sin folkmängd med över 20 procent, nämligen Nacka och Sigtuna. Danderyds kommun förväntas få den relativt sett minsta befolkningsökningen, 8 procent, vilket motsvarar 2 600 personer. Även Lidingö kommun väntas få en förhållandevis låg befolkningstillväxt, 9 procent. Karta 1. Stockholms län Beräknad procentuell ökning av folkmängden i kommunerna 2012 2022 28

Stockholms län väntas 2022 ha en yngre befolkning än Sverige totalt sett. Framförallt andelen personer i åldern 20 39 år förväntas bli betydligt högre, 28 jämfört med 25 procent i hela riket. Andelen 65 år eller äldre väntas däremot att bli lägre i länet än i riket, 16 mot 21 procent. 21 Tabell 9. Kommunerna i Stockholms län Andel av befolkningen i olika åldrar 2022 Kommun Procent Befolkning 0 5 år 6 19 år 20 39 år 40 64 år 65 79 år 80 år totalt antal Botkyrka 9 19 28 31 11 3 100 353 Danderyd 8 22 19 32 13 7 34 560 Ekerö 9 21 19 34 13 4 29 830 Haninge 8 18 25 31 13 4 86 981 Huddinge 9 20 26 32 10 3 118 135 Järfälla 8 18 25 31 13 5 79 128 Lidingö 8 20 21 32 14 6 48 508 Nacka 9 19 24 32 12 4 114 573 Norrtälje 6 14 20 31 21 7 62 558 Nykvarn 9 21 20 33 13 4 10 927 Nynäshamn 7 17 21 32 17 6 29 127 Salem 9 21 22 31 12 5 17 843 Sigtuna 8 19 26 31 11 4 51 875 Sollentuna 9 20 23 33 11 4 77 321 Solna 8 11 38 27 12 4 92 189 Stockholm 8 14 32 30 11 4 1 040 566 Sundbyberg 9 13 38 28 9 3 66 139 Södertälje 8 18 26 32 12 5 99 747 Tyresö 8 20 22 33 12 5 48 611 Täby 8 20 20 32 14 6 73 331 Upplands Väsby 8 17 26 31 13 5 47 480 Upplands-Bro 8 19 24 32 13 4 27 605 Vallentuna 9 21 22 33 12 4 37 438 Vaxholm 8 20 19 34 15 4 12 739 Värmdö 9 20 21 34 13 4 45 989 Österåker 8 19 20 33 14 5 44 382 Hela länet 8 17 28 31 12 4 2 497 935 Hela riket 7 16 25 30 15 6 10 385 209 Bland kommunerna i länet väntas 2022 andelen yngre än 20 år vara störst i Danderyd, Ekerö, Nykvarn, Salem och Vallentuna. I dessa kommuner beräknas andelen uppgå till 30 procent. Solna är den kommun som förväntas ha lägst andel barn och ungdomar, 19 procent. Lägst andel barn upp till fem år väntas Norrtälje kommun få, 6 procent. För 24 av länets 26 kommuner väntas andelen 0 5-åringar uppgå till 8 eller 9 procent. Högst andel 6 19-åringar vid prognosperiodens slut väntas Danderyds kommun få, 22 procent. Solna kommun förväntas få lägst andel, 11 procent, barn och ungdomar i skolåldern. Dessa kommunsiffror kan jämföras med hela riket, där andelarna i åldern 0 5 år och 6 19 år väntas bli 7 respektive 16 procent. 21 Enligt SCB:s riksprognos, publicerad 2013-04-17. 29

De kommuner i länet som om tio år väntas ha den högsta andelen personer mellan 20 och 64 år är Solna och Sundbyberg. I dessa kommuner väntas två av tre att vara i arbetsför ålder. Högsta andelen, 38 procent, personer i åldern 20 39 år återfinns i samma kommuner. De är dessutom de enda kommunerna tillsammans med Stockholm, där andelen 20 39-åringar förväntas vara högre än andelen 40 64-åringar. Andelen 40 64-åringar väntas bli högst i kommunerna Ekerö, Vaxholm och Värmdö, med 34 procent i den äldre arbetsföra åldern. Danderyds kommun väntas få den lägsta andelen 20 64-åringar, med endast halva befolkningen i arbetsför ålder 2022. Siffrorna för kommunerna kan jämföras med hela Sverige, där andelen personer i åldern 20 64 år väntas bli 56 procent. 2022 förväntas 28 procent av befolkningen i Norrtälje kommun vara 65 år eller äldre, vilket är en betydligt högre andel än i övriga kommuner i länet. Höga andelar väntas även i kommunerna Nynäshamn och Lidingö, med 24 respektive 21 procent av befolkningen i pensionsåldern. Alla övriga kommuner ligger under den förväntade andelen i riket, 21 procent. Lägst andel väntas i Sundbyberg, med 12 procent 65 år eller äldre. Norrtälje är den kommun som förväntas ha högst andel personer såväl i åldern 65 79 år som i åldern 80 år eller äldre. Andelen i yngre pensionsålder väntas bli hög även i Nynäshamns kommun, medan andelen i äldre pensionsålder väntas bli hög även i Danderyds kommun. Planerat bostadsbyggande Bostadsbyggande ingår som ovan nämnts som en faktor i kommunprognoserna under hela prognosperioden 2013 2022. SCB har ansvarat för insamlingen av bostadsbyggnadsplanerna för samtliga kommuner i länet. De insamlade planerna har använts till att fördela länets inrikes inflyttade bland kommunerna. Det framtida bostadsbyggandet antas inte påverka invandringen till kommunerna. Vid insamlingen av bostadsbyggnadsplanerna har kommunerna redovisat planerna för antal färdigställda lägenheter (inflyttningsklara lägenheter). Även ombyggnation ingår i de redovisade planerna men inte då fritidshus permanentas, i de fallen har planerna kompletterats med skattningar. Eftersom den planerade byggnationen används till fördelningen av antalet inrikes inflyttade till länet kan detta påverka resultatet av kommunprognoserna. 2013 är det en kommun, Nynäshamn, som inte rapporterat in några byggplaner. Förra årets planer (2012-2021) redovisas istället varför 2022 saknas. Byggnadsplanerna omfattas dels av det som kommunerna rapporterat, men även av skattningar för permanentning av fritidshus som bygger på medelvärdet för en tioårsperiod. I själva prognosen används byggnadsplaner som först är reducerade med 20 procent, varefter en skattning för permanentning läggs på. Stockholm är den kommun i länet som planerar att bygga flest antal bostäder, 53 400 stycken, under 2013 2022. Därnäst kommer Nacka kommun, med planer på 12 700 nya lägenheter och småhus under den närmaste tioårsperioden. Den kommun som planerar att bygga minst är Salem. Här planeras endast 505 bostäder att färdigställas fram till år 2022. 30

Diagram 23. Stockholms län Planerat antal nyproducerade bostäder efter kommun 2013 2022 Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 Antal Planerna omfattar även de skattade permanentningarna, som bygger på ett medelvärde för den senaste tioårsperioden. Stockholms kommun har uteslutits ur diagrammet för att tydligare redovisa de övriga kommunerna. Insamlade bostadsbyggnadsplaner 2009 2013 I detta avsnitt redovisas de insamlade bostadsbyggnadsplanerna från de fem senaste insamlingsomgångarna. 22 I de planer som samlades in 2009 redovisades ett planerat bostadsbyggande under perioden 2009 2018 om totalt 118 683 bostäder i hela länet. Vid insamlingen nästföljande år var antalet planerade bostäder totalt 123 184 under perioden 2010 2019, vilket är en ökning med 4 501 bostäder. Under insamlingen 2011, för perioden 2011 2020, kan en större ökning konstateras. Totalt 143 218 bostäder, vilket är en ökning med 20 034. Bostadsbyggnadsplanerna som samlats in under 2012 pekar på en fortsatt ökad ambitionsnivå av kommunernas byggande, totalt planerades 149 842 bostäder under perioden 2012 2021. Vid den senaste insamlingen är det planerade byggandet ännu större, totalt planeras 170 602 bostäder fram till 2022. 22 2009 avser de insamlade planerna för Stockholms kommun byggstarter. 2010 avser planerna för kommunerna Nynäshamn, Salem, Sigtuna, Stockholm och Vallentuna byggstarter. 2011 avser planerna för Nynäshamn, Sigtuna och Vallentuna byggstarter. 2012 avser planerna byggstarter för Danderyds kommun. 2013 avser planerna färdigställande för alla kommuner. 31

Om de fem insamlingsperioderna jämförs för de år som är gemensamma (2012 2017) var resultatet i 2009 års insamling totalt 57 595 bostäder, 70 806 bostäder i 2010 års insamling, 94 299 bostäder i 2011 års insamling, 95 624 bostäder i 2012 års insamling och 101 415 bostäder vid insamlingen år 2013. Utfallet skiljer sig från den planerade byggnationen, samtliga år, och det finns en tendens bland kommuner att överskatta det planerade byggandet vilket kan påverka hur länets inrikes inflyttning fördelas bland kommunerna. Diagrammet nedan antyder en puckel av bostäder som förskjuts varje år, det vill säga att planerna dels förskjuts framåt i tiden, men även att planerna har utökats i antal. Diagram 24. Stockholms län Faktiskt bostadsbyggande 2009 2012 samt planerat bostadsbyggande insamlat från och med 2009 för varje tioårsperiod Antal 25 000 20 000 Utfall Insamling 2009-2018 Insamling 2010-2019 Insamling 2011-2020 Insamling 2012-2021 Insamling 2013-2022 15 000 10 000 5 000 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Bostadsbyggnadsplaner på kommunnivå 2011 och 2012 Eftersom planerat bostadsbyggande används som underlag i kommunprognoserna är det viktigt inför framtida prognoser att studera och utvärdera skillnaden mellan planer och utfall. På kommunnivå behöver en differens inte betyda så mycket för folkmängden i prognosen, men på lägre regional nivå kan det ha betydelse i de områden där nybyggnationen utgör en större del av hela bostadsbeståndet. Här har en validering gjorts av de insamlade bostadsbyggnadsplanerna under åren 2011 och 2012 för år 2012 mot antalet färdigställda lägenheter 2012. Generellt är det planerade bostadsbyggandet överskattat i båda planerna. I de insamlade planerna 2011 överskattades antalet färdigställda bostäder 2012 i 19 av länets 26 kommuner. I planerna som samlades in 2012 för år 2012 överskattades bostadsbyggandet i 21 av kommunerna. Stockholm var den kommun som gjorde den största överskattningen, 582 fler bostäder planerades att färdigställas än vad som blev utfallet under 2012. I kommunerna Nynäshamn och Sollentuna färdigställdes mindre än 10 procent av det byggande som planerades. I Nykvarns kommun däremot färdigställdes dubbelt så 32

många bostäder som planerat. Även i Solna, Täby och Haninge blev betydligt fler bostäder inflyttningsklara än vad som planerades. Tabell 10. Stockholms län Planerat bostadsbyggande för 2012 insamlat 2011 och 2012 samt faktiskt utfall för 2012 Insamlade planer för 2012 Utfall färdigställda Differens prognos - utfall 2012 Kommun 2011 1 2012 2 lägenheter 2012 Insamling 2011 Insamling 2012 Botkyrka 387 157 98 289 59 Danderyd 75 124 18 57 106 Ekerö 95 100 66 29 34 Haninge 426 277 351 75-74 Huddinge 428 472 66 362 406 Järfälla 275 353 88 187 265 Lidingö 17 160 83-66 77 Nacka 541 331 131 410 200 Norrtälje 117 629 68 49 561 Nykvarn 20 15 30-10 -15 Nynäshamn 145 79 3 142 76 Salem 80 40 23 57 17 Sigtuna 458 171 204 254-33 Sollentuna 391 422 28 363 394 Solna 503 324 481 22-157 Stockholm 3 842 4 991 4 409-567 582 Sundbyberg 351 498 159 192 339 Södertälje 160 350 258-98 92 Tyresö 210 159 24 186 135 Täby 320 275 380-60 -105 Upplands Väsby 315 136 42 273 94 Upplands-Bro 71 120 71 0 49 Vallentuna 246 229 97 149 132 Vaxholm 80 102 74 6 28 Värmdö 352 249 26 326 223 Österåker 135 211 183-48 28 Totalt 10 040 10 974 7 461.... 1 Insamlade planer för kommunerna Nynäshamn, Sigtuna och Vallentuna avser byggstarter, permanentningar ingår inte i dessa. 2 Insamlade planer avser färdigställande av bostäder, permanentningar ingår inte i dessa. Innan ett nytt byggprojekt påbörjas måste en ansökan om bygglov upprättas. Alla byggprojekt blir dock inte av, vilket innebär att antalet beviljade bygglov är fler än antalet bostäder som färdigställs. Det finns planerade bostadsprojekt där bygglovet varit beviljat sedan länge, men inget byggande har påbörjats. Totalt fanns i början av september 2013 beviljade bygglov för nästan 26 500 lägenheter i länet som ännu ej färdigställts. Av dessa var 7 800 ej påbörjade projekt. 33

Tabell 11. Stockholms län Antal beviljade bygglov för ej påbörjade lägenheter och påbörjade lägenheter som ännu inte rapporterats färdiga Kommun Ej påbörjade 1 Påbörjade men ej färdigställda Botkyrka 554 304 Danderyd 175 86 Ekerö 83 147 Haninge 62 302 Huddinge 157 194 Järfälla 358 700 Lidingö 199 352 Nacka 356 770 Norrtälje 312 239 Nykvarn 64 78 Nynäshamn 12 161 Salem 65 13 Sigtuna 240 398 Sollentuna 716 610 Solna 485 1 015 Stockholm 1 412 9 692 Sundbyberg 558 813 Södertälje 231 431 Tyresö 25 771 Täby 199 388 Upplands Väsby 258 368 Upplands-Bro 260 179 Vallentuna 120 109 Vaxholm 57 42 Värmdö 310 276 Österåker 483 180 Hela länet 7 751 18 618 1 Av dessa är 27 procent beviljade under 2012. Permanentning av fritidshus Permanentningen av fritidshus är unik för Stockholms län, men det är en handfull kommuner som står för merparten. Föga överraskande är det i de kommuner där det finns ett stort antal fritidshus som permanentningen är som mest omfattande. Permanentningarna ingår i bostadsbyggnadsfaktorn i prognoserna som skattade tal utifrån den historiska datan. Permanentning ses alltså som en variant av nybyggnation i prognoserna. Det är viktigt att ta hänsyn till permanentning för att se hur befolkningen och flyttningar utvecklas i länet. Under 2012 utfördes totalt 1 147 permanentningar i Stockholms län. Merparten av dessa (44 procent) stod Norrtälje och Värmdö kommun för. Totalt 292 respektive 209 fritidshus gjordes om till permanenta bostäder i dessa kommuner. 34

Tabell 12. Stockholms län Permanentning av fritidshus 2005 2012 Kommun 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Botkyrka 37 31 27 39 26 28 30 29 Danderyd 8 6 6 4 4 1 2 6 Ekerö 91 71 55 58 53 49 58 43 Haninge 120 119 120 94 71 61 62 80 Huddinge 54 73 57 74 56 61 40 66 Järfälla 2 2 2 2 1 1 1 1 Lidingö 11 10 8 10 11 11 6 10 Nacka 95 74 94 85 100 71 70 55 Norrtälje 287 271 285 256 245 213 261 292 Nykvarn 12 15 23 17 18 9 6 19 Nynäshamn 49 58 47 40 42 39 38 41 Salem 7 3 5 1 2 1 5 3 Sigtuna 15 13 19 15 14 30 9 18 Sollentuna 5 3 8 4 3 4 4 4 Solna 0 0 0 0 0 0 0 0 Stockholm 1 2 3 4 5 1 1 3 Sundbyberg 0 0 0 0 0 0 0 0 Södertälje 70 51 76 61 60 43 55 51 Tyresö 65 61 49 51 37 41 29 57 Täby 5 5 4 3 1 2 2 3 Upplands Väsby 7 6 2 5 3 2 3 1 Upplands-Bro 24 18 31 32 30 35 21 19 Vallentuna 41 44 32 33 27 31 32 24 Vaxholm 46 41 35 40 30 17 32 28 Värmdö 244 271 227 215 186 204 163 209 Österåker 149 121 102 105 85 70 79 85 Totalt 1 445 1 369 1 317 1 248 1 110 1 025 1 009 1 147 Boende i nyproduktion Av de som flyttar till nybyggda bostäder så är det större andelar av 30-50 åringar och 0-18 åringar som flyttar till nybyggda småhus än nybyggda flerbostadshus. Större familjer kan sägas hellre bosätta sig i småhus än i flerbostadshus. Av de som flyttar till nybyggda bostäder väljer gruppen 18-30 åringar att i större utsträckning bosätta sig i flerbostadshus. En generell tolkning av diagrammet nedan är att man bor hemma med sina föräldrar och familj till 18-års-åldern varefter man flyttar hemifrån till sin första lägenhet i ett flerbostadshus. När det är dags att bilda familj i 30-årsåldern flyttar man till ett småhus med sin familj. I 50-årsåldern flyttar man ut ur småhuset, när barnen flyttat hemifrån, till ett flerbostadshus, och senare i livet till ett seniorboende i flerbostadshus. 35

Diagram 25. Stockholms län Åldersfördelning för de boende i nybyggda lägenheter 2011 2012 Procent 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Flerbostadhus Småhus 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100+ Ålder Av de boende i nybyggnation 2011-2012 var 20 procent utrikesfödda. Åldersfördelningen bland de som bosätter sig i nybyggnation skiljer sig åt mellan sverigefödda och utrikesfödda. Det verkar vara vanligare att svenska än utrikesfödda småbarnsfamiljer bosätter sig i nybyggnation. Av de utrikesfödda som bosätter sig i nybyggnation är det vanligare att yngre bosätter sig i flerbostadshus och att äldre bosätter sig i småhus. Förskjutningen av ålderskurvan mellan boende i olika hustyper för sverigefödda är lik den för utrikesfödda. Den stora skillnaden fanns bland 0-10 åringarna, speciellt de allra yngsta i denna åldersgrupp. Av de sverigefödda som bodde i nybyggda småhus var 35 procent 0-10 år, medan motsvarande siffra för de som bodde i flerbostadshus var 20 procent. Bland de utrikesfödda i samma ålder bodde 9 procent i småhus och 5 procent i flerbostadshus. Diagram 26. Stockholms län Åldersfördelning för sverigefödda boende i nybyggda lägenheter 2011 2012 Procent 6,0 Flerbostadshus 5,0 Småhus 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100+ Ålder 36

Diagram 27. Stockholms län Åldersfördelning för utrikesfödda boende i nybyggda lägenheter 2011 2012 Procent 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Flerbostadshus Småhus 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100+ Ålder Boende per lägenhet i småhus och flerbostadshus Nybyggnationens betydelse för inflyttningen är olika stor i olika delar av länet. De nybyggda lägenheterna blir bebodda olika snabbt och med varierande täthet. Boendetätheten defineras här som boende per lägenhet. Hur många som flyttar in i varje lägenhet beror förstås också på hur stor lägenheten är med avseende på boyta och antal rum. Detta har inte varit möjligt att beräkna, vilket gör att det inte går att säga något om eventuell trångboddhet. Tabell 13. Stockholms län Boende 2012-12-31 i nyproducerade lägenheter 2011 2012 per kommun Kommun Nyproducerade lägenheter Antal boende Boende per i flerbostadshus i småhus Totalt nyprod lgh Danderyd 0 27 27 69 2.56 Salem 0 34 34 82 2.41 Österåker 131 112 243 533 2.19 Ekerö 0 170 170 354 2.08 Södertälje 248 198 446 832 1.87 Upplands Väsby 186 86 272 505 1.86 Norrtälje 53 111 164 301 1.84 Tyresö 83 76 159 289 1.82 Nykvarn 15 39 54 91 1.69 Lidingö 66 27 93 141 1.52 Vallentuna 60 124 184 266 1.45 Stockholm 7 301 323 7 624 10 863 1.42 Nacka 37 187 224 313 1.40 Huddinge 26 218 244 308 1.26 Upplands-Bro 44 86 130 146 1.12 Botkyrka 260 213 473 487 1.03 Vaxholm 8 71 79 81 1.03 Sigtuna 593 224 817 785 0.96 Täby 388 129 517 468 0.91 Järfälla 305 39 344 207 0.60 Haninge 377 102 479 250 0.52 Värmdö 36 44 80 35 0.44 Sollentuna 587 53 640 270 0.42 Solna 518 67 585 231 0.39 Sundbyberg 288 181 469 136 0.29 Nynäshamn 86 10 96 17 0.18 Hela länet 11 696 2 951 14 647 18 060 37

Antalet boende per nyproducerad lägenhet beror också på vilken bostadstyp det rör sig om. Småhus (villor eller radhus) är oftast större än lägenheter i flerbostadshus (bostads- eller hyresrätter). De bör således generera fler inflyttade än lägenheter i flerbostadshus. Detta är dock inte alltid entydigt om man studerar antalet boende i nya lägenheter per kommun. Danderyd kommun hade högst genomsnittligt antal boende per nyproducerad lägenhet (2,56) under åren 2011 och 2012. Det höga genomsnittet beror säkerligen på att det endast är småhus som färdigställts i kommunen, totalt 27 stycken, under de två åren. I Stockholms kommun, där det nybyggda beståndet till 96 procent bestod av lägenheter i flerbostadshus, var det genomsnittliga antalet boende per nyproducerad lägenhet 1,42. Osäkerhet i statistiken Statistiken har vissa begränsningar, då det är möjligt att redovisa nya lägenheter på som lägst fastighetsnivå. Det kan finnas äldre hus på samma fastighet som de nyproducerade till vilka det också förekommer inflyttning. Viss nyproduktion kan också avse till- eller påbyggnad av befintligt bestånd. Det ger en överskattning av antalet inflyttare i nybyggda hus. För att så långt som möjligt undvika detta problem har statistik endast inhämtats om inflyttning som skett maximalt 90 dagar före färdigställd byggnation. De flesta av flyttningarna under denna tidsperiod antas gå till det nya bostadsbeståndet. Större projekt kan ha färdigställts i olika omgångar men rapporterats när hela projektet är klart. Detta ger en underskattning av antalet inflyttare i nybyggda hus. Det kan alltså finnas boende i lägenheter som kommer att rapporteras som färdigställda först nästa år. Rapporteringen av färdiga småhus är ibland komplicerad för kommunerna och här finns en eftersläpning i statistiken. Viss fördröjning kan också förekomma vid rapportering av flyttningar. Uppgifter som visar att antalet boende är lägre än antalet nyproducerade lägenheter gör att någon av ovanstående orsaker kan misstänkas. Lägenhetsregistret och folkbokföring på lägenhet I Sverige har det till och med 1990 genomförts ett flertal folk- och bostadsräkningar, där hushållen fick en enkät att besvara. Dessa undersökningar var mycket resurskrävande. Som ett led i arbetet med att förenkla insamlingen har en statistikreform med syfte att möjliggöra framställning av registerbaserad hushålls-, boende- och bostadsstatistik antagits. Den nya metoden innebär att samkörning av olika register görs och för att detta ska vara möjligt behövs bland annat ett lägenhetsregister och att befolkningen folkbokförs på lägenhet i stället för, som tidigare, på fastighet. Arbetet med den registerbaserade hushålls-, boende- och bostadsstatistiken har pågått sedan slutet av 1990-talet. Dock saknades länge en lagstiftning, men efter flera år antogs den 1 juli 2006 Lag (2006:378) om lägenhetsregister och efter ytterligare något år utfärdades föreskrifter i form av Förordning (2007:108) om lägenhetsregister. Därmed var grunden för att fortsätta arbetet etablerad. I genomförandet deltar Lantmäteriet, Skatteverket, Sveriges Kommuner och Landsting, Sveriges kommuner och SCB, men även fastighetsägare och hyresgäster är viktiga parter i uppbyggnaden och förvaltningen av registret. Det praktiska arbetet med registeruppbyggnaden hos Lantmäteriet innebär bland annat att ge varje lägenhet en unik identitet, vilket ibland inneburit hantering av vissa 38

problem som till exempel icke unika adresser, felaktiga lägenhetsnummer samt felaktigheter i fastighetsregistret. Skatteverket genomför komplettering av lägenhetsnummer i folkbokföringen och Sveriges Kommuner och Landsting samordnar arbetet gentemot Sveriges kommuner, vilka ajourhåller Lantmäteriets lägenhetsregister. Lantmäteriet förvaltar registret över lägenheter och SCB sköter statistikproduktionen. Den nya registerbaserade metoden med lägenhetsregister och folkbokföring på lägenhet ska bland annat användas för att uppfylla internationella krav. Sverige har som medlemsland i EU skyldighet att leverera statistik avseende befolkning, hushåll och bostäder (Census) vart tionde år. Första referenstidpunkt är 2011. Därutöver ska uppgifterna användas för löpande publicering av nationell hushålls-, boende- och bostadsstatistik och kan även användas för framställning av planeringsunderlag på regional nivå avseende till exempel bostadsförsörjning och resursfördelning. Statistik avseende hushåll respektive boende kommer att publiceras kring årsskiftet 2013/2014. Befolkningsutvecklingen i länet till 2045 Förutom länsprognosen till år 2022 har även en långsiktig prognos för länet tagits fram till år 2045. Länsprognos 2045 baseras på den årliga tioåriga länsprognosen och SCB:s senaste antaganden för riket 23. Prognoserna följer varandra under de år som är gemensamma. Utöver en huvudprognos har även några alternativa prognoser tagits fram. Dessa redovisas i kapitel 4. Inledning Demografiska prognoser för länet för längre perioder än tio år har gjorts sedan början av 2000-talet, för olika ändamål och för allt längre perioder; från 2012 för åren 2012 2045. Detta ger oss möjligheter att studera livslängd, mortalitet och tillväxten av äldre i en prognos. Stockholms län har under en följd av år, sedan mitten av 1990-talet, haft en hög inflyttning av personer i flyttbenägna och barnafödande åldrar vilket successivt kommer att ge en hög tillväxt av pensionärer. Andra länder och regioner med jämförbara migrations- och åldersstrukturer gör liknande prognoser och drar liknande slutsatser. Idag består den stora puckeln av inflyttade och invandrade 32 40 åringar, vilka om 25 35 år ger en äldreboom. Även om dessa föder många barn finns däremellan ett ras i fruktsamheten under depressionen på 1990-talet som ger en mindre inflyttarpopulation om några år. Återstår för invandringen att kompensera för berg- och dalbanan i fruktsamheten när inte längre någon större yngre befolkning finns i övriga riket. I Sverige syns tydliga spår av 40-talisterna, deras barn 60-talisterna och sedan barnbarnen 90-talisterna och det därpå följande raset i fruktsamhet. Med sjunkande fruktsamhet, lägre födelsetal och stigande faktisk livslängd i omvärlden, framför allt i Europa, så kommer många länder i Sveriges omgivning snart att minska i befolkning. Ett dussintal länder i Europa har en fruktsamhet mellan drygt 1 och 1,5 barn per kvinna, vilket innebär att varje kvinna ersätter sig själv och högst 0,5 person till. Babyboomen från andra världskriget och deras barn 60-talisterna syns i många länders åldersstrukturer, och kommer att ge upphov till åtskilliga äldre framöver och senare födelseunderskott. Många länder och regioner är redan nu, och kommer 23 Statistiska centralbyrån (2013). Sveriges framtida befolkning 2013 2060. 39

i ännu högre grad i framtiden, att bli beroende av en omfattande inflyttning och invandring för att dämpa skevheter i åldersstruktur och försörjningsbörda. På den regionala nivån utgör de analyser, prognoser och framskrivningar som görs av EU/Eurostat 24 och inom de regionala demografiska forskningsprojekten i EU och övriga världen viktiga underlag för bedömningarna. Kvalificerad migrationsforskning bedrivs vid många institut i Europa och övriga världen 25 och den mest osäkra faktorn är alltid den internationella migrationen, vilket påpekas av flera länder som gjort prognoser och framskrivningar. Se referenslistan för exempel på ett antal länkar. De långsiktiga internationella analyserna utgör basen för uppskattningarna av den globala utvecklingen av migration, fruktsamhet och livslängd som kan komma att påverka Sverige och Stockholmsregionen i framtiden och är således en väsentlig grund i arbetet med de regionala antagandena och förståelsen för utvecklingen i Stockholmsregionen både på kort och på längre sikt. I ett större perspektiv kan migration aldrig bota låga födelsetal. Trots en regionalt gynnsam demografisk utveckling kommer därför den demografiska transitionen också att påverka Sverige och Stockholmsregionen i framtiden. Länsprognos 2045 2012 uppgick folkmängden i Stockholms län till 2 127 000 personer. Under de närmaste 33 åren väntas den öka med 857 000 och 2045 uppgå till 2 984 000 personer. Antalet stockholmsfödda väntas öka med 526 000 personer och utgöra 57 procent av länets befolkning år 2045. De utomlänsfödda väntas öka med 77 000 och utrikesfödda med 254 000 personer, och deras andelar av befolkningen i slutet av prognosperioden vara 19 respektive 24 procent. Diagram 28. Stockholms län Folkmängd efter födelsegrupp 2012 samt prognos 2013 2045 Antal 3 000 000 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 500 000 Totalt Födda i Stockholms län 0 Födda i övriga riket Födda utomlands 2012 2016 2020 2024 2028 2032 2036 2040 2044 I genomsnitt väntas folkmängden öka med 26 000 personer per år under prognosperioden. Den största ökningen väntas under de första fem åren med årliga ökningstal på mellan 37 000 och drygt 40 000. Från och med 2017 väntas ökningstakten avta till mitten av 2030-talet, och därefter ligga på en årlig ökning kring 19 000 personer. Att ök- 24 http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/population/introduction 25 http://www.eaps.nl/index.php http://www.demographic-research.org/ 40

ningstakten sjunker beror under perioden 2018 till början av 2020-talet främst på en förväntad lägre invandring till riket, och därmed också till länet, samtidigt som antalet utvandrade ökar. Från mitten av 2020-talet och tio år framåt är det huvudsakligen ett förväntat minskat födelsenetto, till följd av färre födda och fler döda, som leder till att ökningstakten avtar. Diagram 29. Stockholms län Befolkningsutveckling 2012 samt prognos 2013 2045 Antal 50 000 40 000 30 000 Inrikes flyttningsnetto Utrikes flyttningsnetto Födelsenetto Folkökning 20 000 10 000 0-10 000 2012 2016 2020 2024 2028 2032 2036 2040 2044 Tabell 14. Stockholms län Folkmängd och befolkningsförändringar 2012 2045 2012 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 Folkmängd 2 127 006 2 241 556 2 434 404 2 582 450 2 696 916 2 794 301 2 888 407 2 984 167 Folkökning 35 533 39 398 34 912 26 553 20 885 18 893 18 949 19 189 Födda 28 932 31 319 34 854 35 960 34 303 34 029 35 620 37 410 Döda 15 530 15 547 16 076 17 152 18 810 20 526 21 656 22 434 Födelsenetto 13 402 15 772 18 778 18 808 15 493 13 503 13 964 14 975 Inr. inflyttade 39 136 41 271 41 372 39 236 39 213 40 035 40 946 41 626 Inr. utflyttade 34 054 35 290 36 552 37 871 38 959 40 003 41 572 43 020 Inrikes flyttningsnetto 5 082 5 982 4 820 1 365 253 32-625 -1 394 Invandrade 33 044 34 177 29 929 25 680 24 534 24 756 25 085 25 257 Utvandrade 16 234 16 533 18 616 19 299 19 396 19 398 19 475 19 649 Utrikes flyttningsnetto 16 810 17 644 11 313 6 381 5 138 5 358 5 610 5 608 Totalt flyttningsnetto 21 892 23 626 16 134 7 746 5 391 5 390 4 985 4 214 Åldersfördelningen i Stockholms län väntas förändras under prognosperioden. 2045 förväntas andelen äldre vara större och andelen i de yngsta åldrarna vara lägre än 2012. Jämfört med riket 2045 väntas länet ha en högre andel i de yngre åldrarna och en lägre andel äldre. 41

Befolkningens antal väntas öka i samtliga åldersgrupper mellan 2012 och 2045. Ökningen varierar dock för olika åldersgrupper. De största antalsmässiga ökningarna, över 60 000 personer per femårsklass, förväntas för åldrarna 50 54, 55 59, 70 74 och 75 79 år. Diagram 30. Stockholms län Befolkningens åldersfördelning 2012 och 2045 jämförd med rikets 2045 Procent 1,8 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Stockholms län 2012 Stockholms län 2045 Riket 2045 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100+ Ålder Diagram 31. Stockholms län Befolkningens ålderssammansättning 2012 och 2045 Antalet barn i länet i åldern 0 5 år beräknas öka med 43 500 personer mellan 2012 och 2045, vilket motsvarar en ökning med 25 procent. Antalet barn i grundskoleåldern 6 15 år förväntas bli 96 700, eller 40 procent, fler år 2045. De yngre av dessa, i åldern 6 9 år, väntas öka med 30 500 eller 29 procent medan gruppen 10 12 år beräknas öka med 30 200 eller 43 procent. Störst ökning 42

procentuellt sett beräknas barn i åldern 13 15 år svara för. Denna grupp förväntas öka med 56 procent, vilket motsvarar 36 000 personer. Antalet ungdomar i gymnasieåldern 16 19 år väntas öka med 41 500 personer mellan 2012 och 2045, vilket motsvarar en ökning med 42 procent. Diagram 32. Stockholms län Folkmängd i åldrarna 0 5 år, 6 9 år och 10 12 år 2012 samt prognos 2013 2045 Antal 250 000 200 000 150 000 100 000 0-5 år 50 000 6-9 år 10-12 år 0 2012 2016 2020 2024 2028 2032 2036 2040 2044 Diagram 33. Stockholms län Folkmängd i åldrarna 13 15 år och 16 19 år 2012 samt prognos 2013 2045 Antal 160 000 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 13-15 år 20 000 16-19 år 0 2012 2016 2020 2024 2028 2032 2036 2040 2044 Fram till 2045 beräknas antalet personer i åldern 20 64 år öka i länet med 402 000 personer eller 31 procent. Antalet personer i åldersgruppen 20 39 år väntas öka med 179 000 personer och gruppen 40 64 år väntas öka med 223 000 personer. Procentuellt innebär det en folkökning med 29 respektive 33 procent. 43

Diagram 34. Stockholms län Folkmängd i åldrarna 20 39 år och 40 64 år 2012 samt prognos 2013 2045 Antal 1 000 000 900 000 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 20-39 år 100 000 40-64 år 0 2012 2016 2020 2024 2028 2032 2036 2040 2044 Antalet 65 år eller äldre beräknas under perioden 2012 2045 öka med 274 000 personer, vilket motsvarar en ökning med 84 procent. Gruppen 65 79 år väntas öka med 156 000 personer eller 64 procent, medan antalet 80 år eller äldre, som väntas öka med 118 000 personer, ökar med 138 procent. Diagram 35. Stockholms län Folkmängd i åldrarna 65 79 år och 80 år eller äldre 2012 samt prognos 2013 2045 Antal 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 65-79 år 50 000 80+ år 0 2012 2016 2020 2024 2028 2032 2036 2040 2044 Benägenheten att få barn varierar som tidigare nämnts mellan olika födelsegrupper. I nuläget är den summerade fruktsamheten i länet lägst för stockholmsfödda kvinnor och högst för utrikesfödda kvinnor. Detta mönster väntas bestå under prognosperioden. Under de närmaste åren förväntas fruktsamheten för samtliga födelsegrupper öka något, för att därefter sjunka till nuvarande nivåer i slutet av perioden. 2045 väntas de stockholmsföddas fruktsamhet ligga på 1,81 barn per kvinna. För utomlänsfödda och utrikesfödda kvinnor beräknas fruktsamheten vara 1,96 respektive 2,00. 44

Diagram 36. Stockholms län Summerad fruktsamhet för kvinnor efter födelsegrupp 2012 samt prognos 2013 2045 Summerad fruktsamhet 2,25 2,00 1,75 1,50 1,25 1,00 0,75 0,50 0,25 Födda i Stockholms län Födda i övriga riket Födda i utlandet Riket 0,00 2012 2016 2020 2024 2028 2032 2036 2040 2044 Den demografiska försörjningskvoten Befolkningsutvecklingens ekonomiska konsekvenser kan bedömas genom att beräkna den så kallade demografiska försörjningskvoten. Försörjningskvoten är ett mått som sätter befolkningen i icke arbetsför ålder i relation till befolkningen i arbetsför ålder (20 64 år). Den kan även beräknas för enskilda åldrar för att se hur olika befolkningsgrupper är beroende av den arbetsföra befolkningen ur ett ekonomiskt perspektiv. Sålunda beräknas försörjningskvoten för 0 19-åringar genom att sätta antalet personer i åldern 0 19 år i relation till antalet personer i åldern 20 64 år. På motsvarande sätt tas kvoten för personer 65 år eller äldre fram. I detta avsnitt är måtten på försörjningskvoten beräknade på ovanstående sätt. För att beräkna den faktiska försörjningskvoten bör dock även faktisk pensionsålder och andel faktiskt arbetande (sysselsatta, sysselsättningsgraden) i den arbetsföra befolkningen tas i beaktande. Försörjningskvoten i Stockholms län har ökat under senare år då antalet yngre och äldre har ökat mer än befolkningen i arbetsför ålder. Sett till de senaste 30 åren var försörjningskvoten som lägst åren 2000 2003, då andelen av befolkningen i icke arbetsför ålder var 0,61 i förhållande till befolkningen i arbetsför ålder. Det innebar att varje person i arbetsför ålder hade 0,61 personer i icke arbetsför ålder att försörja. Sedan 2003 har försörjningskvoten ökat, och den beräknas fortsätta öka under hela prognosperioden fram till 2045. När stora grupper, som exempelvis födda på 1940- talet, går i pension ökar försörjningskvoten. Samtidigt kan effekten av de stora pensionsavgångarna mattas något genom att de stora barnkullarna födda i början av 1990- talet kommer upp i arbetsför ålder. Även inflyttningen till länet gör att försörjningskvoten hålls nere, då de inflyttade ofta är i arbetsför ålder. 2012 fanns det i länet 1 290 000 personer i arbetsför ålder och 837 000 personer i icke arbetsför ålder i länet. Befolkningen i arbetsför ålder väntas under de närmaste tio åren öka till 1 473 000 personer, och till 1 691 000 personer år 2045. Samtidigt väntas antalet personer i icke arbetsför ålder att öka till 1 025 000 respektive 1 293 000 perso- 45

ner. Det medför att försörjningskvoten ökar från 0,65 år 2012 till 0,70 år 2022 och till 0,76 vid prognosperiodens slut. Diagram 37. Stockholms län Försörjningskvotens utveckling 1980 2012 samt prognos 2013 2045 Försörjningskvot 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 Totalt 0-19 år 65+ år 0,0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 Jämfört med riket har Stockholms län en lägre försörjningskvot, både i nuläget och bakåt i tiden. 2000 låg kvoten på 0,61 i länet jämfört med 0,70 för hela Sverige, och 2012 var den 0,07 enheter högre i riket. Detta mönster förväntas kvarstå, men på en högre nivå. Som nämnts ovan beräknas år 2045 länet ha en försörjningskvot på 0,76 medan den för riket 26 väntas uppgå till 0,86. Diagram 38. Stockholms län och Sverige Försörjningskvoten åren 2000, 2012, 2022 och 2045 Försörjningskvot 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 Stockholms län 2000 2012 2022 2045 Sverige Någon generell pensionsålder finns inte längre, och den enskilde har i dagsläget rätt att arbeta kvar till 67 års ålder. Det kanske därför inte är helt relevant att begränsa den arbetsföra befolkningen i framtiden till åldern 20 64 år, särskilt med tanke på att den demografiska situationen framöver talar för att vi kommer att arbeta längre upp i åldrarna. Beräknas försörjningskvoten för länet efter antalet personer i åldern 0 19 år 26 Enligt SCB:s riksprognos, publicerad 2013-04-17. 46

samt 69 år eller äldre i relation till antalet personer i åldern 20 68 år uppgår den 2012 till 0,54 och ökar till 0,65 år 2045, alltså samma värde om 33 år som den traditionella kvoten har i nuläget. Diagram 39. Stockholms län En alternativ (med arbetsför befolkning 20 68 år) försörjningskvots utveckling 1980 2012 samt prognos 2013 2045 Försörjningskvot 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 Totalt 0-19 år 69+ år 0,0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 Andelen unga, 0 14 år, i relation till den totala befolkningen i Stockholms län har under perioden 1980 2012 varit högre än motsvarande andel för åldersgruppen 65 år eller äldre. Detta förhållande beräknas kvarstå under de kommande 20 åren men i mitten av 2030-talet förväntas andelen äldre bli högre än andelen unga. Fram till 2045 beräknas sedan andelen äldre att fortsätta öka, medan andelen unga fortsätter att minska. Diagram 40. Stockholms län Andel i åldrarna 0 14 år och 65 år eller äldre 1980 2012 samt prognos 2013 2045 Procent 25 20 15 10 5 0-14 år 65+ år 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 Ett sätt att studera åldersstrukturen vid olika tidpunkter är att beräkna ett åldersindex. Här har indexet beräknats genom att antalet personer 65 år eller äldre satts i relation till antalet personer i åldern 0 14 år (med index 100). 2000 hade Stockholms län ett åldersindex på 76 medan motsvarande siffra för riket var 94, vilket betyder att länet 47

hade en lägre andel äldre i förhållande till andelen yngre än vad Sverige som helhet hade. 2045 beräknas åldersindexet för länet bli 116 och för riket 146, vilket motsvarar en ökning på 52 respektive 55 procent under perioden 2000 2045. Diagram 41. Stockholms län och Sverige Åldersindex (antalet 65 år eller äldre i relation till antalet 0 14 år (index 100)) åren 2000, 2012, 2022 och 2045 Stockholms län 2000 2012 2022 2045 Sverige 0 20 40 60 80 100 120 140 160 Index Försörjningskvotens utveckling i länets kommuner Variationen mellan kommunerna i länet är stor när det gäller försörjningskvoten. Den lägsta kvoten 2012 hade Solna och Sundbyberg. Dessa kommuner hade en befolkning i icke arbetsför ålder i förhållande till befolkningen i arbetsför ålder på 0,52. Den högsta försörjningskvoten hade Danderyd och Lidingö, 0,94 respektive 0,86. Kommunerna Norrtälje, Nynäshamn och Upplands-Bro förväntas få den största ökningen av försörjningskvoten fram till 2022. För dessa kommuner väntas den öka med 0,11 eller mer. Sundbyberg är den enda kommun i länet där kvoten väntas minska. Danderyds kommun väntas, liksom i nuläget, ha den högsta kvoten om tio år. Den beräknas då uppgå till 0,99, vilket innebär att en person i arbetsför ålder ska försörja nästan ytterligare en person i de övriga åldrarna. Lidingö och Norrtälje väntas också få en hög försörjningskvot, över 0,90. I Sundbyberg väntas den bli 0,51, vilket betyder att det i befolkningen kommer att vara nästan två personer i arbetsför ålder på en i icke arbetsför ålder. Tabell 15. Kommunerna i Stockholms län Försörjningskvoten 2012 och 2022 Kommun 2012 2022 Kommun 2012 2022 Botkyrka 0,67 0,71 Sollentuna 0,76 0,80 Danderyd 0,94 0,99 Solna 0,52 0,53 Ekerö 0,82 0,89 Stockholm 0,55 0,60 Haninge 0,68 0,76 Sundbyberg 0,52 0,51 Huddinge 0,67 0,73 Södertälje 0,69 0,74 Järfälla 0,74 0,79 Tyresö 0,79 0,81 Lidingö 0,86 0,92 Täby 0,85 0,90 Nacka 0,74 0,79 Upplands Väsby 0,69 0,74 Norrtälje 0,84 0,95 Upplands-Bro 0,71 0,81 Nykvarn 0,81 0,89 Vallentuna 0,77 0,83 Nynäshamn 0,77 0,88 Vaxholm 0,85 0,88 Salem 0,84 0,90 Värmdö 0,77 0,83 Sigtuna 0,69 0,74 Österåker 0,80 0,88 48

3. Validering av tidigare prognoser Vid användningen av befolkningsprognoser ska man vara medveten om att prognoser är osäkra på lång sikt. Det är alltid lättare att prognostisera ett än flera år framåt, vilket illustreras av diagrammet nedan. I detta jämförs åtta prognoser för Stockholms län gjorda åren 2005 2012 för år 2012 mot det faktiska utfallet 2012 efter befolkningens ålder. Skillnaderna mellan prognoserna och utfallet är störst för befolkningarna i flyttningsbenägna åldrar samt de yngsta åldrarna. Flyttningar är den komponent som är svårast att prognostisera. Den största osäkerheten finns i åldrarna 20 30 år, till vilka flyttningarna är starkt koncentrerade. Ett felaktigt antagande om flyttningar påverkar också antalet födda barn i prognosen. Det är även svårt att några år framåt prognostisera antalet barn i de allra yngsta åldrarna, eftersom dessa barn inte är födda då prognosen tas fram utan beräknas med hjälp av fruktsamhetsantaganden. De tidigaste prognoserna underskattade fruktsamheten 2012, vilket ledde till en ganska stor underskattning av antalet barn i unga åldrar. De minsta skillnaderna mellan prognoserna och utfallet fanns i de högsta åldrarna, vilket beror på att flyttningarna bland de äldre är färre och oftast sker inom länet. I de tidigaste prognoserna har unga vuxna flyttare överskattats och äldre underskattats, vilket bland annat beror på att unga vuxna i högre grad flyttar efter avslutade studier. Diagram 42. Stockholms län Differens i antal personer mellan prognoser gjorda 2005 2012 för år 2012 och det faktiska utfallet 2012 efter ålder Antal 2 000 1 000 0-1 000-2 000-3 000-4 000 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100+ Ålder Positiva värden innebär en överskattning i prognosen, negativa värden en underskattning. Totalt sett överskattade prognosen gjord 2012 folkmängden i länet samma år med 1 351 personer. Sett till enskilda åldrar var det störst skillnad mellan prognos och utfall beträffande antalet 21-åringar, som överskattades med 340 personer. Antalet födda underskattades med 298 barn. Den komponent som hade bäst träffsäkerhet var antalet döda, som överskattades med 44 personer. 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 49

Den inrikes inflyttningen till länet 2012 överskattades i prognosen med 746 personer. Överskattningen var störst för gruppen utomlänsfödda, 393 personer. De utomlänsfödda stod dock för 55 procent av den totala inflyttningen till länet från övriga Sverige. För stockholmsfödda uppgick överskattningen till 160 personer och för utrikesfödda till 194 personer. Den inrikes utflyttningen från länet underskattades med 674 personer. För stockholmsfödda, utomlänsfödda och utrikesfödda underskattades den med 487, 182 respektive 5 personer. Invandringen till länet underskattades i prognosen med 1 011 personer. Gruppen utrikesfödda underskattades med 911 personer. Anledningen till underskattningen var att statistik för första halvåret 2012 indikerade att antalet invandrade skulle bli 32 000 personer för helåret. Andra halvåret 2012 invandrade 3 700 personer fler än under perioden januari juni samma år. Antalet utvandrade från länet underskattades i prognosen med 1 522 personer, och var den komponent som hade sämst träffsäkerhet. Det var framförallt en underskattning av utvandringen bland utrikesfödda, 1 146 personer. Anledningen till underskattningen var att utfallet för första halvåret 2012 indikerade att antalet utvandrade skulle bli 14 700 personer för helåret. Utvandringen ökade dock kraftigt under andra halvåret, drygt 2 000 fler utvandrade då än under årets första sex månader. Bland annat utvandrade fler till Danmark, Irak, Polen och Storbritannien. Jämförelser mellan 2013 och 2012 års länsprognoser I detta avsnitt jämförs resultaten mellan årets och förra årets huvudprognoser för länet under perioden 2012 2021. Värdena för år 2012 i årets prognos är desamma som det faktiska utfallet. Jämfört med förra årets prognos har i årets prognos en viss nedjustering av antagandet om fruktsamheten under prognosperioden gjorts, men framförallt en uppjustering av invandringen. I årets prognos beräknas befolkningen ha en högre tillväxttakt än i 2012 års prognos från 2014 och framåt. För 2021 innebär det att folkmängden förväntas vara 30 200 personer fler i 2013 års prognos jämfört med förra årets prognos. Diagram 43. Stockholms län Jämförelse mellan prognoserna framtagna 2012 och 2013 av folkmängden 2012 2022 Antal 2 600 000 2 500 000 2 400 000 2 300 000 2 200 000 2012 års prognos 2013 års prognos 2 100 000 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 En jämförelse av den förväntade ålderssammansättningen för länets befolkning år 2021 enligt årets respektive förra årets prognos visar att skillnaderna är störst för personer i åldern 25-39 år. I 2013 års prognos beräknas mellan 670 och 1 110 fler finnas i åldrarna mellan 25 och 39 år än i förra årets prognos, bland annat en effekt av de olika antagandena om invandringens storlek i prognoserna. 50

Diagram 44. Stockholms län Jämförelse mellan prognoserna framtagna 2012 och 2013 av befolkningens ålderssammansättning år 2021 Antal 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 2012 års prognos 2013 års prognos 0 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100+ Ålder Att jämföra befolkningsutvecklingen i en åldersgrupp under respektive prognosperiod kan resultera i rätt stora skillnader. Som exempel förväntades i förra årets prognos andelen i åldern 16 19 år öka med 6 procent under tioårsperioden 2011 2021, medan samma åldersgrupp i årets prognos väntas öka med 15 procent mellan 2012 och 2022. Orsaken till skillnaden är framförallt att födelsekohorterna varit av olika storlek, och inte olika antaganden för prognoserna. Utfallet för första halvåret 2013 indikerar att drygt 900 färre barn kommer att födas i länet än vad som prognostiserades förra året för 2013. En nedjustering i årets prognos av fruktsamhetstalen leder till att antalet födda blir lägre i början av prognosperioden än i 2012 års prognos. Från och med 2018 blir födelsetalen dock högre i årets än i förra årets prognos till följd av en större förväntad befolkning. Halvårsutfallet för 2013 indikerar att antalet döda för hela året kommer att bli drygt 150 personer fler i länet än vad som förväntades för 2013 i förra årets prognos. Under resten av perioden beräknas antalet ligga på en något lägre nivå än i 2012 års prognos. Diagram 45. Stockholms län Jämförelse mellan prognoserna framtagna 2012 och 2013 av antalet födda och döda 2012 2022 Antal 36 000 34 000 32 000 30 000 28 000 26 000 24 000 22 000 20 000 18 000 16 000 Födda 2012 års prognos Födda 2013 års prognos Döda 2012 års prognos Döda 2013 års prognos 14 000 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 51

Utfallet för första halvåret 2013 indikerar att inflyttningen till länet från övriga Sverige blir 770 fler än vad som förväntades under 2013 i förra årets prognos. Utflyttningen till andra län i Sverige väntas, baserat på halvårsstatistiken, bli 820 personer fler än i förra årets prognos. Även under resten av perioden väntas både den inrikes inflyttningen och utflyttningen vara något större än vad som beräknades i förra årets prognos. Diagram 46. Stockholms län Jämförelse mellan prognoserna framtagna 2012 och 2013 av antalet inrikes inflyttade och utflyttade 2012 2022 Antal 43 000 42 000 41 000 40 000 39 000 38 000 37 000 36 000 35 000 34 000 Inrikes inflytt 2012 års prognos Inrikes inflytt 2013 års prognos Inrikes utflytt 2012 års prognos Inrikes utflytt 2013 års prognos 33 000 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 För 2013 tyder halvårsutfallet på att invandringen till länet blir närmare 500 personer fler än vad som förväntades i förra årets prognos. Under prognosperioden följer invandringen till stor del samma mönster som den antas följa i årets riksprognos, med högre invandringstal än i förra årets riksprognos. Det innebär att invandringen i årets länsprognos ligger på en betydligt högre nivå än i prognosen som togs fram 2012. Statistik för första halvåret indikerar att antalet utvandrade från länet blir 290 fler än vad som prognostiserades förra året för 2013. Utvandringen väntas öka under prognosperioden, bland annat som en följd av hög invandring och ökande befolkning, men ändå under stora delar av perioden bli något lägre än i förra årets prognos. Diagram 47. Stockholms län Jämförelse mellan prognoserna framtagna 2012 och 2013 av antalet invandrade och utvandrade 2012 2022 Antal 36 000 34 000 32 000 30 000 28 000 26 000 24 000 22 000 20 000 18 000 16 000 Invandrade 2012 års prognos Invandrade 2013 års prognos Utvandrade 2012 års prognos Utvandrade 2013 års prognos 14 000 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 52

Förra årets kommunprognoser och utfallet 2012 Vid en jämförelse mellan förra årets kommunprognoser för år 2012 och de faktiska folkmängderna 2012 framgår att den antalsmässiga differensen var störst för Botkyrka kommun. Invånarantalet överskattades i prognosen med 584 personer. För kommunerna Sundbyberg och Huddinge överskattades folkmängden med 397 respektive 326. Underskattningen av folkmängden var störst, 506 personer, för Stockholms kommun. Sett till enskilda komponenter underskattades den inrikes inflyttningen till Stockholm med 863 personer och utvandringen från samma kommun underskattades med 998 personer. Relativt sett överskattades folkmängden i förra årets prognoser mest för Sundbybergs kommun, 1,0 procent jämfört med den faktiska folkmängden 2012. För kommunerna Ekerö och Botkyrka överskattades folkmängden med 0,8 respektive 0,7 procent. Den största relativa underskattningen, 0,8 procent, gjordes för Salems kommun. För länets största kommun, Stockholm, underskattades folkmängden med 0,06 procent. Diagram 48. Kommunerna i Stockholms län Jämförelse mellan prognoserna gjorda 2012 för år 2012 och faktiskt utfall 2012 Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker -600-400 -200 0 200 400 600 Antal -1,0-0,5 0,0 0,5 1,0 Procent Positivt värde innebär en överskattning i prognosen mot det faktiska utfallet, negativt värde en underskattning. 53

4. Alternativa prognoser Alternativa prognoser används för att belysa osäkerheten i prognosen, men även för att ge en bild av vad som händer med befolkningen under olika (realistiska) scenarier. På länsnivå har två prognoser med olika tillväxttakt tagits fram, en med låg tillväxttakt och en med hög. Därutöver har även två prognoser med alternativ fruktsamhet och två med alternativa invandringsscenarier tagits fram. På kommunnivå har alternativa prognoser tagits fram som exkluderar kommunernas planerade nybyggnation i prognosmodellen. Genom att jämföra med de vanliga kommunprognoserna fås en uppfattning om hur nybyggnationen påverkar befolkningstillväxten. Prognoser med hög och låg befolkningstillväxt I den alternativa prognosen med hög befolkningstillväxt väntas tillväxten ligga på 1,9 procent per år. I alternativet med låg tillväxttakt väntas tillväxten ligga på 0,2 procent per år. En befolkningstillväxt på 0,2 procent är den lägsta och 1,9 procent den högsta tillväxten sedan år 1974. Folkmängden år 2045 väntas i det höga alternativet uppgå till 3 976 000 personer, vilket innebär en ökning med 1 849 000 personer under prognosperioden. I lågalternativet väntas folkmängden år 2045 uppgå till 2 302 000 personer, vilket motsvarar en ökning på 175 000 personer. Jämfört med folkmängden i huvudalternativet blir antalet personer i högalternativet 992 000 fler, medan folkmängden i lågalternativet blir 682 000 personer färre år 2045. Diagram 49. Stockholms län Folkmängd efter olika tillväxtantaganden 2012 2045 Antal 4 500 000 4 000 000 3 500 000 3 000 000 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 Hög tillväxt Huvudantagande 500 000 Låg tillväxt 0 2012 2016 2020 2024 2028 2032 2036 2040 2044 Alternativa antaganden för fruktsamhet För att undersöka fruktsamhetens påverkan på antalet födda i länet och dess framtida befolkning har prognoser med olika antaganden för fruktsamheten tagits fram. I en prognos har den summerade fruktsamheten antagits ligga på 1,48 barn per kvinna. Detta var nivån år 1999, och är den lägsta fruktsamheten i Stockholms län under de 54

senaste 25 åren. En annan prognos har tagits fram med fruktsamhetsantagandet 2,1 barn per kvinna, vilken är densamma som reproduktionsnivån. I prognosen med en summerad fruktsamhet på 1,48 beräknas det födas 876 000 barn under prognosperioden, vilket kan jämföras med 1 141 000 barn i huvudalternativet. Om fruktsamheten under hela prognosperioden antas ligga på 2,1 barn per kvinna beräknas antalet födda barn under perioden bli 1 258 000. I genomsnitt beräknas det i de olika alternativa prognoserna födas 26 500 (1,48) respektive 38 100 (2,1) barn per år. Vilket kan jämföras med huvudalternativets snitt på 34 600 barn per år. Diagram 50. Stockholms län Antal födda efter olika fruktsamhetsantaganden 2013 2045 Antal 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 Fruktsamhet = 2,10 Huvudantagande Fruktsamhet = 1,48 0 2013 2017 2021 2025 2029 2033 2037 2041 2045 I den alternativa prognosen med en summerad fruktsamhet på 1,48 beräknas folkmängden år 2045 uppgå till 2 794 000 personer. I prognosen med en summerad fruktsamhet på 2,1 beräknas motsvarande bli 3 070 000 personer. I huvudalternativet beräknas folkmängden vid prognosperiodens slut hamna på 2 984 000 personer. Diagram 51. Stockholms län Folkmängd efter olika fruktsamhetsantaganden 2012 2045 Antal 3 200 000 3 000 000 2 800 000 2 600 000 2 400 000 2 200 000 Fruktsamhet = 2,10 Huvudantagande Fruktsamhet = 1,48 2 000 000 2012 2016 2020 2024 2028 2032 2036 2040 2044 55

Ett alternativt fruktsamhetsscenario påverkar redan på kort sikt befolkningen i de yngre åldrarna, och på längre sikt givetvis även befolkningen i äldre åldrar. Antalet barn i åldersgruppen 0 10 år väntas i prognosen med en fruktsamhet på 1,48 barn per kvinna bli 82 800 färre år 2045 än i huvudprognosen. I prognosen med en fruktsamhet på 2,1 barn per kvinna beräknas antalet bli 41 500 fler. Diagram 52. Stockholms län Folkmängd i åldern 0 10 år efter olika fruktsamhetsantaganden 2012 2045 Antal 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 Fruktsamhet = 2,10 Huvudantagande Fruktsamhet = 1,48 200 000 2012 2016 2020 2024 2028 2032 2036 2040 2044 Alternativa antaganden för invandring I detta avsnitt har två prognoser med alternativa invandringsscenarier tagits fram. För att få en uppfattning om den framtida invandringen till Stockholms län används de senaste årens invandring i kombination med riksprognosens antaganden. Som ett led i att ta fram antalet invandrade till länet beräknas andelen invandrade som flyttar till länet av den totala invandringen till Sverige. Invandrarna delas upp i stockholmsfödda, utomlänsfödda och utrikesfödda. Huvudantagandet följer riksprognosens antagande om invandring med en viss andel av rikets totala invandring som förväntas invandra till Stockholms län. I prognosalternativet med låg invandring har länets andel av hela rikets invandring justerats ned så att varje födelsegrupps lägsta observerade andel av rikets totala invandring under den senaste tioårsperioden använts. Antagandet i prognosen med hög invandring utgår från principen att invandringen kommer att se ut som den har gjort under de senaste sex åren, varpå ett medelvärde för åren 2007 2012 har använts. I prognosen med medelvärdesantagandet väntas invandringen bli 1 014 000 personer under hela perioden 2013 2045, mot 898 000 i huvudprognosen och 765 000 i lågandelsprognosen. Det skiljer mer än 100 000 personer mellan varje antagande, vilket är ett större antal än till exempel folkmängden i Huddinge kommun. 56

Diagram 53. Stockholms län Antal invandrade efter olika invandringsantaganden 2013 2045 Antal 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 Medelvärde 2007-2012 Huvudantagande Låg andel av riket 0 2013 2017 2021 2025 2029 2033 2037 2041 2045 I slutet av prognosperioden väntas befolkningen vara 3 072 000 personer enligt prognosen som utgår från medelvärdesantagandet, 2 984 000 enligt huvudprognosen och 2 894 000 enligt prognosen med antagandet om lägre andelar för länet av rikets totala invandring. Diagram 54. Stockholms län Folkmängd efter olika invandringsantaganden 2012 2045 Antal 3 200 000 3 000 000 2 800 000 2 600 000 2 400 000 2 200 000 Medelvärde 2007-2012 Huvudantagande Låg andel av riket 2 000 000 2012 2016 2020 2024 2028 2032 2036 2040 2044 Alternativ kommunprognos I kommunprognoserna ingår det planerade bostadsbyggandet som en komponent som påverkar kommunens framtida inflyttning. Jämförs dessa prognoser med en enkel framskrivning av kommunernas befolkning utan hänsyn till byggplanerna framgår det vilka effekter det framtida bostadsbyggandet har på befolkningsutvecklingen. För Sundbybergs kommun är skillnaden störst i folkmängd mellan prognoserna. Då hänsyn tas till det planerade bostadsbyggandet väntas befolkningen 2022 uppgå till 57

66 100 personer, jämfört med 48 800 personer om ingen hänsyn tas till bostadsbyggandet. Det innebär att om befolkningen skrivs fram med det nuvarande bostadsbeståndet, leder det till att befolkningsutvecklingen på tio års sikt blir 26 procent lägre. För Stockholms kommun blir effekten den motsatta. Utan ett planerat bostadsbyggande väntas befolkningen om tio år uppgå till 1 050 000 personer, jämfört med 1 040 000 personer i den byggbaserade prognosen. Minst skillnad mellan de bägge prognosberäkningarna blir det för Sollentuna kommun, där differensen blir 68 personer. För att undersöka sambandet mellan bostadsbyggande och befolkningstillväxt studerades under 2010 ett antal regressionsmodeller med olika ingående variabler relaterade till byggande. 27 Modellerna visar att det i kommuner som Täby, Solna, Vallentuna och Stockholm finns ett samband mellan byggnation och befolkningsförändring, medan det i kommuner som Nynäshamn, Värmdö, Södertälje och Haninge inte verkar finnas något samband alls. Diagram 55. Kommunerna i Stockholms län Skillnaden i total folkmängd 2022 mellan byggbaserad prognos och trendframskrivning Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker -20 000-15 000-10 000-5 000 0 5 000 10 000 15 000 20 000 Antal Negativa tal innebär att trendframskrivningen ger en högre befolkning än den byggbaserade prognosen. 27 Regionplanekontoret (2010:11). Bostadsbyggande och befolkningstillväxt i Stockholms län Regressionsanalys. Befolkningsprognos 2010 2019. 58

5. Prognosmetodik I detta kapitel beskrivs prognosmetoden som används på läns- och kommunnivå i de prognoser som redovisas i denna rapport. Även metodiken som används för att ta fram prognoser på planområdes- och basområdesnivå beskrivs. Till skillnad från kommunprognoserna (och övriga prognoser) är befolkningen i länsprognosen uppdelad i de tre födelsegrupperna stockholmsfödda, utomlänsfödda och utrikesfödda. Hänvisningar görs i detta kapitel till SCB:s riksprognos. Mer om riksprognosen finns att läsa i rapporten Sveriges framtida befolkning 2013-2060 28. Metod för befolkningsprognosen för Stockholms län Modellen som används för framskrivning av folkmängden är den så kallade kohortkomponentmetoden. Den innebär enkelt uttryckt att befolkningen följs genom åren kohortvis och förändras utifrån antalet födda, döda, in- och utflyttade. Formelmässigt kan detta uttryckas: t t 1 t t t t P x = P x 1 + F x - D x + I x -U x där P betecknar befolkningen (antalet individer) i åldern x vid slutet av år t och beräknas t x genom att antalet individer i åldern x-1 vid slutet av föregående år ( P t 1 x 1 ) minskas med t x antalet avlidna i åldern x under år t ( D ), utökas med antalet inflyttade i åldern x under år t ( t t I x ) samt minskas med antalet utflyttade i åldern x under år t ( U x ). Antalet födda under år t ( F ) läggs för födelsegruppen stockholmsfödda till i åldersgruppen 0- t x åringar. Beräkningarna görs separat för respektive kön. In- och utflyttningar delas upp i inrikes respektive utrikes flyttningar, vilka modelleras på olika sätt. Beräkningarna av komponenterna baseras på skattade ålderspecifika fruktsamhetstal, dödsrisker och flyttningsrisker för respektive födelsegrupp. Dessa multipliceras med den folkmängd som kan antas vara utsatt för den aktuella händelsen under året. En person i 20-årsåldern har till exempel en relativt hög risk att flytta och en person över 80 år har en relativt stor risk att avlida. Skattningarna baseras på demografiska data i Stockholms län efter födelsegrupp, ålder och kön. För flyttningar används även demografiska data för övriga riket. Befolkningen boende i övriga riket och dess förändringskomponenter skrivs indirekt fram genom subtraktion av prognosen för Stockholms län från prognosen för riket, formelmässigt uttryckt: Befolkning övriga riket = Befolkning riket enligt riksprognosen Befolkning Stockholms län för födelsegrupperna inrikes- och utrikesfödda. De inrikesfödda fördelas sedan på födelsegrupperna stockholmsfödda och utomlänsfödda enligt kön och åldersspecifika andelar enligt tidigare observerade data. Av de boende utanför Stockholms län är i medeltal 29 4 procent stockholmsfödda och 96 procent födda i övriga landet. 28 Statistiska centralbyrån (2013). Sveriges framtida befolkning 2013 2060. 29 Per åldersklass, ettårsklasser. 59

Figur 1. Schematisk beskrivning av prognosmodellens befolkningsflöden Fruktsamhet Antalet födda i prognosen beräknas genom att den kvinnliga befolkningen i fertil ålder (14 54 år) multipliceras med åldersspecifika fruktsamhetstal för de olika födelsegrupperna. Fruktsamhetstalen baseras på antalet födda barn i Stockholms län under de senaste åren och väntas följa samma utveckling under prognosperioden som i hela riket enligt riksprognosen. Dödlighet Antalet kvinnor respektive män i en viss ålder och födelsegrupp som avlider beräknas i prognosen genom att antalet individer i den aktuella gruppen multipliceras med motsvarande skattade dödsrisker. Dödligheten beräknas med hjälp av en justering av de skattade dödsriskerna i riket enligt riksprognosen under prognosperioden. Justeringen görs efter en jämförelse mellan rikets och Stockholms läns dödsrisker för respektive födelsegrupp, kön och åldersgrupp. 30 Under prognosperioden sker en successiv nedjustering av de skattade dödsriskerna för att ta hänsyn till den ökning av medellivslängd som förväntas gälla för riket. Den av SCB antagna relativa årliga dödlighetsförändringen efter ålder och kön väntas alltså gälla även för Stockholms län. Inrikes omflyttning Flyttströmmarna för de olika födelsegrupperna har skattats endogent med hjälp av flyttningsrisker mellan Stockholms län och boende i övriga riket. Flyttningsriskerna är ålders- och könsspecifika och baseras på observerade data för tidigare år. Det totala 30 Beräkningarna har utförts med så kallade SMR-tal (Standard Mortality Rate). 60