TEMA hbt. 32 Chefstidningen



Relevanta dokument
Öppen på jobbet? Checklistor för HBTQ-frågor på arbetsplatsen

Program. 8-9 september. FRAMGÅNG I KRISTIDER Utnyttja lågkonjunkturen och ta. nya vägar. MOTIVERA DIN PERSONAL Inspirera till utveckling

Öka kunskapen om HBTQ-personers situation Ett värderingsarbete riktat till personalgrupper

Fikarasten kan bli en plåga

Din lön och din utveckling

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N?

Äntligen mötesplatsen för oss chefer är tillbaka!

Ett steg framåt. Material Time Age C6 2x40 min Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper. Innehåll

Sammanfattande mått. Negativ (1-2) 20 90%

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Kjell-Olof Karlsson Stadsdirektör

mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp

Arbetsmiljöenkät 2011

5 vanliga misstag som chefer gör

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för

På Stockholmspolisens hatbrottssida hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

Ledarskap för mångfald och ett. Ett inkluderande arbetsklimat

För ett samtal i gruppen om situationen i beskrivningen med stöd av frågorna nedan

Så bidrar du till en inkluderande arbetsmiljö Checklistor för diskrimineringslagens sju diskrimineringsgrunder

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Riksgälden. Presentation. Medarbetarundersökning 2014 TNS

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst!

Medarbetarindex Förutsättningar i organisationen Personlig arbetssituation Samverkan och kunskapsdelning

Medarbetarindex Förutsättningar i organisationen Personlig arbetssituation

KUNDUNDERSÖKNING 2014 RAPPORT MT-GRUPPEN PERSONLIGT LEDARSKAP. 63 personer deltog i undersökningen. De ger 6,4 i genomsnittligt betyg (skala 1-7)

Värdegrund och policy

Engagerade medarbetare skapar resultat!

Instruktion till kortspelet

På Stockholmspolisens hatbrottssida se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

Samhällskunskap, religion, historia, svenska, sex- och samlevnadsundervisning

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande


Män passar för vissa jobb och kvinnor för andra.

Koncernkontoret Personalstrategiska avdelningen

Rapport projektet En hemlighet känd av många

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

HBTQ en facklig fråga

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Vår vision. Sveaskogs uppförandekod tydliggör för alla medarbetare hur vi ska uppträda som affärspartner, arbetsgivare, medarbetare och samhällsaktör.

Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ledarenkät Göteborgs Stad oktober 2005

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Riktlinjer för arbete med hbt i Tyresö kommun

BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

Trygga tillsammans. Riktlinjer för Equmeniakyrkans och Equmenias gemensamma arbete mot sexuella övergrepp

Intervju med Elisabeth Gisselman

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Alla människor har lika värde DET FINNS HJÄLP ATT FÅ OM DU BLIR ORÄTTVIST BEHANDLAD

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Kunskap om HBTQ + för delaktighet, förtroende och omtanke

E&M Motivation and Solutions AB, tel: ,

Hbtq - bemötande och arbetsmiljö

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Dialogmöte mellan unga och polis i Malmö

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Resultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13

Diskussionsunderlag till Försäkringskassans webbutbildning i mänskliga rättigheter

Medarbetarundersökning Sept. 2010

Målbild för medarbetarskap. Vi skapar välfärd. för mölndalsborna. Vi vet när vi gör ett bra jobb. Vi omprövar och utvecklas

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet. Definition av kränkande särbehandling

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Stämmer detta? Vad fungerar bra? Vad kan bli bättre? Så här kan jag bidra! Stämmer detta? Vad fungerar bra? Vad kan bli bättre? Så här kan jag bidra!

Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv

Innehåll. Förord 7 Vad menas med värdegrund? 9 Lagstiftning om värdegrund 25

INTERVJUGUIDE ARBETE. Bilaga 1

RIKTLINJER KRING FÖREBYGGANDE OCH HANTERING AV DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH SEXUELLA TRAKASSERIER HANDELSHÖGSKOLAN I STOCKHOLM

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Guide till bättre balans i livet.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Personalenkät /2/2011

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

Titel: Strävan efter medarbetarengagemang: Choklad, vanilj eller jordgubbe?

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }

Inledning. Version på lätt svenska

Demokrati & delaktighet

Riktlinjer för hantering av kränkande särbehandling

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN

Akademikerförbundet SSR

Praktikanterna Den sjätte sammanställningen av enkäter till praktikanterna

TOLERANS 5 GRÄNSLÖSA RELATIONER

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

Öppenhet i arbetslivet 2011

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Sensus inkluderingspolicy Fastställd av Sensus förbundsstyrelse Lättläst svenska

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Samlingsbild. Medarbetarindex Attraktiv arbetsgivare Drivande medarbetare

Mentorskap ett sätt att utvecklas. Region Halland, Laholms kommun och Halmstads kommun

Personalpolitiskt Program

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson.

Transkript:

TEMA hbt 32 Chefstidningen

När normen byter flagg En vecka om året är det riktigt ok att vara homo. Ja, man skulle kunna säga att under Prideveckan råder homonormen. I alla fall i Stockholm. I alla fall i festivalområdet. Resten av årets 51 veckor härskar heteronormen. På våra arbetsplatser innebär det daglig diskriminering på grund av sexuell läggning för alla som faller utanför normen. HBT- frågan är en utmaning för ledarskapet. För det är chefernas ansvar att skapa öppna och diskrimineringsfria arbetsplatser. Eller tycker du att ni har en öppen arbetsplats? Då är du med all sannolikhet själv heterosexuell. Bild: jessica gow / scanpix Chefstidningen 33

TEMA hbt klämd mellan synd och Öppenhet om HBT är en arbetsmiljöfråga, säger Britta Svensson, diakon i Haga församling i Göteborg. 34 Chefstidningen

fördomar Att arbeta inom Svenska kyrkan och vara homosexuell kan innebära en dubbel kränkning. Som på många andra arbetsplatser kan man bli trakasserad för sin sexuella läggning, men man lever också med risken att bli syndförklarad i en miljö där kärleksbudskapet står i centrum. Text: Anna-Lena Bjarneberg Bild: Stefan Edetoft Kyrkan har svårt för att skilja på vad som är åsikter och vad som handlar om mänskliga rättigheter, säger Britta Svensson, diakon. Sedan flera år tillbaka verkar Britta Svensson, diakon i Haga församling i Göteborg, för att HBTpersoner inom kyrkan ska våga vara öppna på sina arbetsplatser och att de i sin tur ska vara fullt accepterade av sina arbetskamrater. Hon berättar om ett arbete som gått trögt, men som också innehåller många ljuspunkter och attitydförändringar längs vägen. 2002 var hon med och startade projektet Fritt fram, där hon representerade EKHO (Riksförbundet Ekumeniska grupperna för kristna HBT-personer). Det viktigaste vi uträttade med Fritt fram var att sätta HBT-frågorna på kartan, som en arbetsmiljöfråga, säger Britta Svensson. För kyrkans anställda är det där frågan hör hemma, anser hon. Egentligen finns det inget att ha någon åsikt om, för det är reglerat i lag att ingen får bli diskriminerad på sin arbetsplats på grund av sexuell läggning. I grunden är det en mänsklig rättighet, men i kyrkan finns en svårighet att skilja rättigheterna från åsikter, säger Britta Svensson. Hon berättar om en kyrkoherde hon träffade när hon var ute och höll en HBT-utbildning i ett kontrakt. Han berättade att han inte skulle anställa någon som han visste var homosexuell. När jag sa att det faktiskt är diskriminering, reagerade han. För ingen vill ju diskriminera, men han hade inte sett det på det sättet. Jag tror kanske inte att han ändrade uppfattning efter vårt samtal, men han gick ändå därifrån lite mer medveten. Men diskrimineringen inom kyrkan är sällan så öppen som den skulle bli om ovanstående exempel blev verklighet. I en undersökning som Kyrkans akademikerförbund gjorde låg kyrkan i topp vad gäller dold diskriminering. Man får inte reda på information, man utestängs från samtal eller diskrimineringen bäddas in i dolda budskap, med allmänna generaliseringar. I en sådan miljö är det svårt att vara öppen, menar Britta Svensson. Undersökningar har också visat att många tror att det finns en öppenhet i arbetsgruppen, medan de homosexuella själva inte upplever det så. En berättelse från Fritt fram-projektet handlar om en man som alltid skickade vykort till sina församlingskolleger. När mannen dog och kollegerna fick se ett mansnamn överst i dödsannonsen insåg de att han hela tiden dolt vem han var. Att resorna och semesterbilderna var från gemensamma resor, men att mannen inte förmått vara öppen. Vi trodde vi var nära varandra i gruppen, uttryckte sig en kollega när hon fick veta. För att förstå hur det kan vara att leva dolt tycker Britta Svensson vi kan jämföra med hur det skulle vara om vi miste någon nära, och senare inte kunde berätta det på jobbet. Eller tänk bara att inte kunna berätta om vad man gjorde i helgen med sin partner eller vad man hade till middag, säger hon. Fakta Fritt Fram Projektet Fritt Fram var ett samarbetsprojekt som arbetade mot diskriminering på grund av sexuell läggning i arbetslivet. Fritt fram startades 2002 och avslutades 2007. Inom projektet har man utbildat, utvecklat metoder och förändringsverktyg och höjt kompetensen kring sexuell läggning i arbetslivet. Några organisationer som var med: Akademikerförbundet SSR, RFSL, EKHO (Riksförbundet Ekumeniska grupperna för kristna HBT-personer), Kyrkans akademikerförbund, Svenska kyrkans församlingsförbund, LO, TCO, SKTF, Polisförbundet, Rikspolisstyrelsen Projektet ingick i EU:s Equalprogram och finansierades delvis via Europeiska Socialfonden. Chefstidningen 35

TEMA hbt Britta Svensson, diakon i Göteborg. En anledning till att arbetet inom kyrkan går trögt tror Britta Svensson beror på organisationen. Det finns ingen central arbetsgivare som kan trumma igenom ett budskap utan det måste till en vilja hos varje kyrkoherde, eftersom varje församling är en självstyrande enhet. Britta Svensson varit en av dem som tryckt på för att cheferna ute i församlingarna ska utbildas i HBT-frågor. När hon försökte samla dem till utbildningar här i Göteborg var det ingen som ville gå. Då tog hon saken i egna händer och ringde runt till stiftets samtliga 16 kontraktsproster. Ungefär två tredjedelar av kontrakten nappade till slut och lät personalen eller delar av sin personal gå en halvdagsutbildning. Visst fanns det fortfarande en misstänksamhet, men det blev ändå bra samtal. Även när fördomar kommer fram tycker jag det är bra, för det är när man reflekterar och lyssnar man kommer en bit framåt. Nästa gång man diskuterar frågan har man kommit till en ny plats. För när man väl fått en insikt, finns ingen väg tillbaka. I Göteborgs stift har Vi kommer...... för att inspirera och ge dig nycklarna till ett framgångsrikt ledarskap. Kommer du? Äntligen är mötesplatsen för oss chefer tillbaka! Utbyt erfarenheter med dina kollegor Ta del av innovationerna och trenderna Möt människorna bakom framgångarna Var med och utse årets chef! På uppdrag av: Mediapartner: Samarbetspartners: Minoo Akhtarzand, Banverket Hur kan Obamaeffekten påverka ditt ledarskap? Anders Danielsson, Säpo Vilket ledarskap kräver en ung organisation? Anmäl dig på www.chefsdagarna.se Arrangör: Är du en innovativ ledare? Kan du motivera till förändring? Anmäl dig redan nu till två intensiva, lärorika och nätverkande dagar med festkväll och prisutdelning. Du får rabatt om du är medlem i Svensk Chefsförening. Vi ses i Helsingborg den 8-9 september! Dan Eliasson, Migrationsverket Jonna Jakobsson, moderator Medverkande organisationer: Är du en CSR-ledare? Elisabeth Dahlin, Rädda Barnen Detta och mycket mer tar vi upp på Chefsdagarna 2009! En verksamhet inom Hexanova Media Group. AFFÄRSTIDNINGEN FÖR OFFENTLIG SEKTOR Mattias Säker, Utbildning.se

machokulturen hindrar öppenhet Få poliser vill tala öppet om sexuell läggning. Göran Stanton är undantaget. Men han är trött på att alltid vara gay-polisen. Text: Anna-Lena Bjarneberg Genom föreningen Gaypolisen försökte vi få tag på någon som ville berätta om sin vardag som homosexuell inom polisen. Men fortfarande, 2009, finns en stor rädsla för att prata. Göran Stanton är ordförande i Gaypolisen och ställer upp på en telefonintervju, sedan han för Chefstidningens räkning under två veckor förgäves försökt få någon kollega att ställa upp. Det är alltid jag som för gaypolisernas talan. Men visst hade det varit önskvärt att vi var fler som vågade vara öppna. Varför är det, i Sverige 2009, så svårt att få någon att ställa upp på en intervju? Många har dåliga erfarenheter av att vara öppna och tar hellre ett kliv tillbaka. Det är helt enkelt inte värt priset. Vilket pris får man betala? Att man blir ifrågasatt bland sina kolleger, att man blir utsatt för en rå jargong. Kollegerna kanske säger att de bara skämtar för att de behöver lätta på trycket i ett utsatt jobb, men vilka är det de skämtar om? Det är ju människor med annan hudfärg eller annan sexualitet. Ingen skämtar om någon som har ett barn som har cancer till exempel. Tror du det är svårare att komma ut inom polisen än inom andra yrkeskategorier? Ja, det tror jag. Det är alltid svårt i macho-kulturer. För har man en annan sexuell läggning, anses man feminin. Du kan vara lika maskulin om du är homosexuell, men då väljer man att generalisera i stället för att se individen. Samma kultur visar sig inom chefsrekrytering. De som jobbat i den yttre verksamheten och haft hårdare arbetsuppgifter värderas som regel högre än de som arbetet med attitydfrågor eller utredningar. Inom polisledningen tycker man de mjuka frågorna är viktiga men det tar tid att förändra och det måste ner på mellanchefsnivå. Det tar säkert fem, tio år innan vi är där. Hur var det när du kom ut? Först var det ingen som visste att jag var homosexuell, även om de misstänkte det. Då utsattes jag för många kränkningar av mina kolleger och mådde väldigt dåligt. Så jag slutade som polis under en femårsperiod. När jag kom tillbaka hade jag utvecklats som person och fått bättre självförtroende. Då berättade jag och sedan dess har jag blivit respekterad för den jag är. Nu hör jag inget i fikarummen längre. Du var med och startade föreningen Gaypolisen år 2000. Vilken uppgift har ni? Från början ville vi visa att vi fanns och få upp HBT-frågan på agendan. Idag vill vi stötta dem som har det svårt ute på arbetsplatserna och arbeta för en kompetenshöjning inom polisen. Göran Stanton, ordförande i Gaypolisen. Vi anser också att vi ökat kompetensen, särskilt i Stockholm. Vilka berättelser får ni höra? För få. Många vågar inte berätta. De är rädda att om något kommer fram, förvärras deras situation. Vad krävs för att fler ska våga vara öppna inom polisen? Man ska inte tro att det löser sig automatiskt. Det måste till en kompetenshöjning. Rikspolisstyrelsen kommer att gå ut med en utbildning till hela landets poliser. I Stockholm tror jag alla poliser har en ganska god HBT-kunskap, tack vare en stark ledning. Men jag får signaler att det går trögare ute i landet. Hur ser du på framtiden? Man måste vara optimist. I år har rikspolischefen sagt att alla poliser som vill får gå med i Pride. Jag hoppas ju att fler heterosexuella engagerar sig och talar för vår sak också. bild: Benny Wilhelmson Har man en annan sexuell läggning anses man vara feminin göran stanton Chefstidningen 37

TEMA hbt Att bara tycka hjälper inte Varje år går Lars Lehman, närpolischef i Stockholm, med i Pride-paraden. Och på hans skrivbord finns en regnbågsflagga. Jag vill visa att jag som chef står upp för var och ens rättigheter och inte accepterar någon diskriminering. TEXT: anna-lena bjarneberg Bild: Ole-Østen Tokle Lars Lehman tar alla tillfällen han kan för att driva frågor kring jämställdhet, tolerans och mångfald. Numera är han chef för Vasastans närpolisområde, med personalansvar för drygt tjugo poliser. Han är också vice ordförande i chefsföreningen för poliser i Stockholms län och har flera års erfarenhet av fackligt arbete. Men den där riktiga insikten om hur det kan vara att inte få leva sitt liv fullt ut, det fick han nog inte förrän han blev styrelseledamot i föreningen Gaypolisen. Där får man höra så många berättelser om hur det är att inte kunna leva öppet. Hur det är att leva ett dubbelliv. Många har två telefoner, en för jobbet, en för privatlivet. De beter sig på olika sätt i sina respektive liv och måste hela tiden tänka på att inte säga fel saker. Det är en stor ansträngning och många bär på en rädsla att bli avslöjade, säger Lars Lehman. Värdegrunden inom polisen bygger på att hjälpa människor och att öka tryggheten i samhället. Men för att kunna göra sitt jobb har man också maktmedel att ta till. Det är här risken finns, enligt Lars Lehman, att vissa individer missbrukar sin makt. Vi har fått ett förtroende som vi är beroende av. Om vi missbrukar förtroendet, och inte kan visa att vi står upp för grundläggande värderingar, är vi illa ute. Vetenskapliga undersökningar i Sverige, Norge och USA pekar alla ut polisyrket som ett homofientligt yrke. På senare år har situationen förbättrats, åtminstone i Stockholm, tror Lars Lehman. Länspolismästare Carin Götblad har starkt drivit frågan och föreningen Gaypolisen skyndar på utvecklingen. Där kan jag vara ett stöd för chefskolleger ute i landet när jag får reda på att något hänt, säger Lars Lehman. När någon situation uppstår på hans egen arbetsplats går han in direkt. Inte genom att peka med hela handen och utdela order, snarare genom att få igång en diskussion. Jag förändrar inget om jag bara tycker till. Då ligger fördomarna bara kvar där och jäser utan att bli processade. Då är det bättre att starta en process som leder till att medarbetarna ser nyttan av att vi är olika och att de förstår varför vi har en värdegrund. Annars ändrar vi inga attityder, säger Lars Lehman. Vi har fått ett förtroende som vi är beroende av. Om vi missbrukar förtroendet, och inte kan visa att vi står upp för grundläggande värderingar, är vi illa ute. Nuförtiden hör han sällan någon homofob eller invandrarfientlig jargong i fikarummet. Också bemötandet i Pride-paraden har ändrat sig. Förra året var flera av hans chefskolleger med i tåget. Det var varma, positiva scener när jag mötte kolleger längs vägen också. Men första gången jag gick med var det många poliskolleger längs kortegevägen som tittade bort. De blev helt enkelt osäkra på hur de skulle bemöta mig. Än finns en lång väg att gå, för poliser i Stockholm och i hela landet. Målet är ett öppet, tillåtande klimat där alla är accepterade. Att skicka personalen på utbildning kan vara ett sätt att skaka om i personalgruppen, men långsiktigt tror Lars Lehman mer på ett tydligt ledarskap. Cheferna behöver driva på och visa i handling vad de menar genom att ha en öppen attityd själva. Fotnot: Stockholm Pride 2009 äger rum 27 juli till 2 augusti. 38 Chefstidningen

Lars Lehman, chef för Vasastans närpolisområde i Stockholm. Flaggan på skrivbordet markerar att detta är en öppen arbetsplats. Chefstidningen 39