Palliativ vård vid lungsjukdom. Fall 1. De fyra hörnstenarna. Total Pain. Mötet med patienten



Relevanta dokument
Palliativ vård Professor Peter Strang

Palliativ vård vid hjärtsvikt. Camilla Öberg, distriktsläkare och kardiolog

Denna patient. Palliativa pärmen. är inskriven i Palliativa teamet i..

Palliativ vård vid olika diagnoser

God palliativ vård state of the art

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård

Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem

Symtomlindring vid döendetd

Anna Ekelund arbetar som överläkare SSIH i Värnamo, specialist i anestesi-och intensivvård och diplomerad smärtläkare

Kropp och själ: Hur dödsångest och ensamhet påverkar symtom

-med fokus på opioider

Vård i livets slutskede. Handbok för läkare i primärvården

Peter Strang, professor, överläkare

Palliativ vård. De fyra hörnstenarna

Oro, ångest och depression

Palliativ vård en introduktion. pkc.sll.se

Smärta. Palliativa rådet

WHO:s smärttrappa gäller än:

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

Döendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom

BEDÖMNING AV PALLIATIVT VÅRDBEHOV HUR MÅR PATIENTEN SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

FRÅN CLOWN TILL CATAPRESAN

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Palliativt förhållningssätt

Trötthet hos patienter i livets slutskede

Palliativ vård ett förhållningssätt

Förvirringstillstånd vid avancerad cancer. Peter Strang, Professor i palliativ medicin, Karolinska institutet Överläkare vid Stockholms Sjukhem

Symtomlindring. Palliativa rådet

Smärtlindring. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Det palliativa teamet på och utanför sjukhus

Riktlinjer för palliativ vård på avd 103/KAVA

Palliativ vård och omsorg Utbildning oktober 2019

Palliativt förhållningssätt

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta

Smärta och smärtbehandling. Eva Otterström Rydberg, överläkare Anestesikliniken HSV

SMÄRTA. Symtomkontroll, , Annika Pohl, Waldemar Bau

Vård i livets slutskede

Anna Forssell. AHS-Viool Skellefteå. Copyright Anna Forssell

Smärta och obehag. leg. sjuksköterska. Ingeli Simmross Palliativt kunskapscentrum i Stockholms län. pkc.sll.se

Vård i livets slutskede Catharina Weman Persson specialist i allmänmedicin, ASIH Palliativ vård i Kristianstad

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Äldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede

40-70% av cancerpatienter mår illa i livets slutskede Kvinnor mår mer illa än män

Smärta. Definition av smärta. Tecken på smärta

Generella ordinationer i kommunal sjukvård vid akuta och tillfälliga tillstånd efter läkarordination respektive sjuksköterskebedömning

Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Pallia%v vård samtal symtomlindring. Elisabet Löfdahl Överläkare onkologi verksam inom pallia9v medicin

RUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL

Illamående. Region Östergötland

Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala

Palliativ vård, palliativt förhållningssätt

Dyspné. Jönköping

Överenskommelse för vård av patient/kund i livets slut för Ljusdals kommuns befolkning.

Brytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset

Symtomlindring i livets slutskede. Marit Karlsson Med dr, överläkare, LAH Linköping

Palliativ behandling bröstcancer

Erfarenheter av hjärtsvikt i palliativ vård

Smärta och KASAM. Peter Strang Professor i palliativ medicin, överläkare Vetenskaplig ledare, PKC Processledare (palliativa cancerprocessen) RCC

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

De 3 S:en vid demenssjukdom. Symtomskattning Symtomlindring Symtomprevention

Förteckning av läkemedel vid akut bruk samt generella direktiv för kommunal vård

Omvårdnadspersonal - specialister att se det som inte syns och höra det som inte hörs.

Smärta palliativa aspekter

En dag om palliativ vård. Fredrik Wallin, palliativ processledare, RCC Norr Bertil Axelsson, öl, docent, Östersund

Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut!

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Förteckning av läkemedel vid akut bruk samt generella direktiv för kommunal vård

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra?

SMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA


Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Palliativ smärtlindring ett teamarbete Erfarenheter från Lilla Erstagården

Indikation Läkemedel Dosering för vuxen Kontraindikation Vårdgivarinstruktion

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Generella direktiv 1 för läkemedel i akutförråden på särskilda boende, Jönköpings län

Definition. l Subjektiv upplevelse av. l Känslan av att inte få luft. l Ökad ansträngning i andningsarbetet

Defini on pallia v vård

Klinisk Farmaci hjälper medicinen eller stjälper den? EMMA WEDIN, KLINISK APOTEKARE MEDICINENHETEN / PATIENTSÄKERHET

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

Vad gör vi med döden? Existentiella frågor inom vård i livets slutskede Jönköping

Patientfall. Behandling av BPSD med fokus på bemötande, struktur och teamarbete. Behandling av BPSD med fokus på bemötande, struktur och teamarbete

Smärta och obehag. pkc.sll.se

Omvårdnad vid lungcancer

Akut smärta hos vuxna opioidtoleranta patienter

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Implementering av Liverpool Care Pathway (LCP) vid vård i livets slutskede på äldreboenden

PALLIATIV VÅRD Jönköping121024

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova

Smärta palliativa aspekter

behandling smärtanalys fysiologi & psykologi

Palliativregistrets värdegrund

Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi

Palliativ vård ser hela patienten

Oro, ångest och nedstämdhet i palliativ vård

Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens - BPSD. Unmet Needs. Tankemodell Prof. Jiska Cohen-Mansfield BPSD. Personlighet Livsvanor

Palliativ vård Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Transkript:

Palliativ vård vid lungsjukdom 2014 02 27 Margareta Gustavsson Läkare ASIH/Lund Fall 1 65 årig nyligen pensionerad lärare Lungcancer Avslutad palliativ cytostatikabehandling Symtom: Smärta rygg Tradolan Retard 200mgx2 Illamående Andnöd Ångest Jmf avancerad KOL De fyra hörnstenarna Kvalificerad symtomkontroll för att möjliggöra en god livskvalité också i livets slutskede. Teamarbete. Helhetssyn på patient och närstående. Stöd i sorgearbetet. Total Pain Cicerly Saunders utgick från cancervården Teunissen review symtom vid obotlig cancer 2007 44 studier 25704 patienter > 70 % smärta > 70 % fatigue > 50 % matleda > 30 % andnöd 30 50 % oro och ångest förlust av funktioner förlust av livet. Mötet med patienten Förbered Läs in patienten! Gemensam genomgång med patient och anhörig. Symtomskattning ESAS Somatisk undersökning / Lab Läkemedelsgenomgång Behovsmedicin! Närståendepenning 100 dagar Nytt besök planeras ej övergiven 1

Analysera Åtgärda Utvärdera Symtomkontroll Arbeta strukturerat Med framförhållning Obotligt svårt sjuka patienter har ont om tid. ESAS Edmonton Symptom Assessment Scale samvariation Smärta Orkeslöshet Illamående Nedstämdhet Oro/ångest Sömnighet Aptit Välbefinnande Andfåddhet Livskvalité Ibland är det svårt. Rådfråga! Smärta och andnöd ger ångest, nedstämdhet, sömnstörning etc etc. Smärtanalys VAS teckning Smärta är alltid en subjektiv upplevelse. Öppna frågor. Var gör det ont? Rörelseutlöst? Andningsrelaterad? Smärttyp nociceptiv / neurogen? 80 % av cancerpatienterna har mer än en smärttyp. Nociceptic smärta: paracetamol, NSAID, opiod. ANVÄND INTE SVAGA OPIODER, starta med lågdos starka opioder. 1/6 av dygnsdosen opiod, som behovsdos. ALLTID EN BEHOVSMEDICINLISTA. Summera behovsdoserna. Rörelserelaterad smärta Andningsrelaterad smärta pleural smärta Neurogen smärta: Tryptizol, Gabapentin. 2

Opioder konverteringstabell Morfin / Dolcontin p.o./injektion s.c./pump Oxynorm / Oxycontin. Hydromorfon / 5 7 ggr mer potent Fentanyl i plåster / Fentanyl i munlöslig tablett Övergång från depåtablett till plåster Övergång från depåtabl/plåster till pump Jämförelse plåster / pump Alternativ smärta Palliativ strålbehandling av skelettmetastaser 85 % får god till mycket god effekt. Bisfosfonater. Epidural/spinal katetrar. Andnöd Patientens egen upplevelse Känsla av andnöd skapar ångest Andnöd Behandla orsaken om möjligt ex vid astma, hjärtsvikt, pleuravätska, ascites, pneumoni. Vid andnöd låg dos morfin ex inj Morfin 10 mg/ml 0,25 0,5 ml s.c. enligt ordination. T Morfin 10 mg 0,5 vb alt T Dolcontin 5 10 mg x 2. Svår oro och andnöd kombinera lågdos morfin och inj Midazolam Andnöd Omvårdnad Skapa en lugn miljö, trygghet och närhet. Pröva lägesförändringar Fläkt Subjektiv upplevelse Stark oro och rädsla Ångest Oro naturligt vid hot och naturligt när man ställs inför vetskap om att man snart ska dö 3

Ångest Använd samtalet som ett verktyg! Hur tänker Du nu? LYSSNA ANALYS. Rädsla för kommande eller aktuella symtom ss smärta andnöd hjälplöshet. Behandla symtomen! Tidigare psykisk sjukdom. Sömnbrist. Sociala problem, oro för närstående, ekonomi. Skuldkänslor en tidigare orätt handling. Existensiell ångest lyssna. Ångest Var närvarande. Var verklighetsförankrad. Samtal Läkemedel SSRI Mirtazepin Taktil stimulering Kortverkande bensodiazepin ex. T Oxascand 5 10 mg Stark oro Ultrakortverkande Inj Midazolam 5 mg/ml 0,5 ml s.c. Midazolam i pump Svår trötthet Fatigue Analys Ingår i ett naturligt sjukdomsförlopp Går inte att vila bort. Åtgärdbar orsak dålig symtomkontroll ex smärta sömnstörning anemi Fatigue Kort kur med steroider. T Betapred som trappas ner under 1 2 veckor Kan upprepas Allt längre perioder av uttalad trötthet. Allt mer sängbunden. Äter och dricker allt mindre. Misstänk att de sista dygnen närmar sig. Ändra kroppsläge Slem och rossel Läkemedelspumpar kontinuerlig tillförsel behovsdoser Injektion Robinul 0,2 mg/ml 0,5 1 ml sc Effektivt. Passerar inte blod hjärnbarriären. Därmed mindre biverkningar än skopolamin 4

Alltid behovsmedicinlista! Inj Morfin/Oxynorm/Hydromorfon s.c. Inj Midazolam s.c. Inj Robinul s.c. Inj Haldol s.c. Handlingsplan! Akuta situationer Om möjligt förbered! Skapa lugn runt patienten och lindra symtom Informera anhöriga om vad som händer Någon ska hela tiden finnas vid patientens sida Exempel på akuta situationer Krampanfall Åtgärd: Säkerställ fria luftvägar Midazolam 5 mg/ml 0,5 1 ml appliceras mot munslemhinnan på kindens insida eller under tungan. Alternativ Diazepam 10 mg rektalt. Kan upprepas Kvävningsattack / Kvävning Inj Midazolam 5 mg/ml 1 ml iv/sc och eller inj Morfin 10 mg/ml 0,5 1 ml iv/sc. Högre dos till opiodtolerant patient. Kan upprepas. Pump vid ett längre förlopp. Intravenös injektion spädes med 10 ml NaCl. Palliativ vård vid olika diagnoser Livshotande blödning Inj Midazolam eventuellt inj Morfin se ovan Handdukar 5

Andra diagnosgrupper Tillgång till god palliativ vård oberoende av: Ålder Diagnos Var man vårdas Behov ska styra tillgången till palliativ vård KOL Hjärtsvikt ALS Njursvikt CVI Demens Identifiera att patienten är i ett palliativt skede Brytpunktssamtal läkaruppgift målsättning Arbeta strukturerat Symtomkontroll analys åtgärdutvärdering KOL Symtom vid KOL > 2500 avlider per år Fler avlider per år i KOL än i bröstcancer Ovanligt med en palliativ helhetssyn i avancerat stadium Oftast sjukvårdskontakt vid akut infektion Oftast ingen symtomskattning INTE enbart lungsymtom Trötthet svaghet Matleda kakexi Osteoporos Smärta Ökad trombosrisk Ökad risk för hjärtsvikt Nedstämdhet Oro Ångest Sömnproblem Konfusion Sociala begränsningar Existentiella problem egen skuld rökning Pantilat S.F. Jmf cancer och KOL 2 veckor efter utskrivning 2012 Cancer 22 % moderat svår smärta 16 % andnöd 16 % samlad symtombörda KOL 54 % moderat svår smärta 45 % andnöd 55 % samlad symtombörda KOL psykiska symtom Nedstämdhet Vid akut inläggning vid KOL uppvisade 44 % HAD>8 depression ( Gore et al) HADS = Hospital Anxiety and Depression Scale / känner Du Dig nedstämd/deprimerad? Ångest samvariation med symtomkontroll Sömnstörning 6

KOL ESAS smärta ESAS samvariation nu / tidigare / förväntade samtal runt ESAS Smärta smärtanalys osteoporos ryggsmärta Bisfosfonater Calcium + vit D Paracetamol / NSAID / Opioder KOL dyspné Optimerad farmakologisk behandling Inhalationer, slemlösande, perorala steroider. Lindra dyspné med lågdos opiod T. Dolcontin 5 mg x 2. Upptitreras. Inj Morfin 10 mg/ml 0,25 ml sc KOL ångest Samtal teamarbete! Rädsla för aktuella och kommande symtom Nedstämdhet / ångest SSRI Kortverkande bz, T Oxascand 5 10 mg Inj Midazolam 5 mg/ml 0,3 0,5 ml sc Dypne + ångest opiod ASIH Mellersta Skåne 2014 02 24 65 årig nyligen pensionerad lärare Lungcancer med metastaser Avslutad palliativ cytostatikabehandling Symtom: Smärta rygg Tradolan Retard 200mgx2 Illamående Andnöd Ångest 82 patienter mellan 1 92 år Två geografiskt uppdelade team rött/blått Palliativ slutenvårdsavdelning St. Lars Team läkare, sjuksköterska, kurator, arbetsterapeut, sjukgymnast Tillgänglighet 24 timmar/dygn alla dagar Samverkan 7

Mellersta Skånes sjukvårdsdistrikt Allmän palliativ vård Specialiserad palliativ vård Komplexa symtom En livssituation som medför särskilda behov Utförs av ett multiprofessionellt team med särskild kunskap och kompetens i palliativ vård Minst 320 000 invånare En livssituation som medför särskilda behov Missbruk Psykisk sjukdom Ensamstående sjuka föräldrar med barn Barn som patient Barn som anhöriga Arbetar tätt tillsammans med våra kuratorer. Psykosocial sittrond 1 gång/vecka ÅTGÄRDER Smärtbehandling Metadonbehandling 31 % CADD Legacy alt Nikki pumpar 14 % Ketalar 3 patienter, intratekal 1 patient Blodtransfusioner 35 % Intravenös antibiotika 16 % Intravenös bisfosfonat Zometa, XGeva 12% Buktappningar 12 % kompetens och närvaro 8