Patientsäkerhets- och kvalitetsberättelse År 2013

Patientsäkerhets- och kvalitetsberättelse År 2013 2014-01-19 Magdalena Jeppsson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska Carina Fransson, Kvalitetsutvecklare

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 4 MÅL OCH STRATEGI... 5 ANSVARSFÖRDELNING... 7 Ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 7 Ansvarsfördelning för patientsäkerhetsarbetet utifrån ledningssystem... 8 Hälso- och sjukvårdsdokumentation... 9 Läkemedelsgenomgångar... 9 Nutrition... 10 Munhälsovårdsbedömningar och uppsökande tandvård... 12 UPPFÖLJNING AV EGENKONTROLL... 12 Senior alert - ett nationellt kvalitetsregister.... 13 Svenska palliativregistret... 13 Trycksårsmätning... 14 Kvalitetsprogram vid blåsfunktionsstörning... 15 Demensvård... 15 Trygg hemgång... 16 SAMVERKAN FÖR ATT FÖREBYGGA VÅRDSKADOR... 17 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONALENS RAPPORTERINGSSKYLDIGHET... 18 Uppnådda resultat utifrån 2013 års patientsäkerhetsberättelse... 21 KVALITETSBERÄTTELSE... 23 Processer och rutiner... 23 Systematiskt förbättringsarbete... 24 Personalens medverkan i kvalitetsarbetet... 28 Dokumentationsskyldighet... 30 Uppnådda resultat utifrån 2013 års kvalitetsberättelse... 30 SAMMANFATTNING AV 2014 ÅRS PATIENTSÄKERHETS-OCH KVALITETSARBETE... 32 2

SAMMANFATTNING De viktigaste åtgärderna som vidtagits under 2013 för att öka patientsäkerheten. Alla som bor på särskilt boende bedöms för risk för fall, trycksår, malnutrition och ohälsa i munnen. I de fall där risker upptäcks ordineras relevanta åtgärder. Arbetet med Senior alert är påbörjat inom ordinärt boende. Registering i palliativ registret. Registrering i BPSD registret (Beteende-mässiga och Psykiska Symtom vid Demens) Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen Utbildning till vårdpersonal i nutrition Revidering nutritionspolicyn Mätning av nattfastan. Deltagande i punkt prevalens mätningar av trycksår på särskilt boende Kvalitets granskning av innehållet i läkemedelsskåpen och läkemedelshantering inom särskilt boende genomförs årligen genom trepartsgranskning. Fallskadeprevention De viktigaste åtgärderna som vidtagits för att öka kvaliteten. Klagomål och synpunkter från patienter och anhöriga hanteras enligt kommunens rutiner för inkomna synpunkter. Synpunkter och klagomål är analyserade och åtgärdade. Processidentifiering och beskrivning av alla kärnverksamheter Lex Sarahutredningar har lett till ett flertal åtgärder på olika nivåer - från enhetsnivå till verksamhetsnivå. Leda för Resultat - Förbättrat informationen till brukare i hemtjänsten norra Omarbetat avvikelsehantering till negativa händelser Kvalitetssäkrat systemiskt förbättringsarbete genom ny process och nya rutiner Utbildat 958 anställda i omsorgsförvaltningen i systematiskt förbättringsarbete, lex Sarah och lex Maria Värdegrundsarbete har pågått i verksamheterna Vid årsskiftet 2013 övertog kommunen ansvaret för hemsjukvården upp till och med sjuksköterskenivå samt arbetsterapeut- och sjukgymnastnivå enligt följande. a. Hälso- och sjukvård som utförs i hemmet till personer i ordinärt boende. b. Rehabilitering som utförs i hemmet till personer i ordinärt boende. c. Habilitering som utförs i hemmet till personer i ordinärt boende. d. Hjälpmedel till personer i ordinärt boende. Under året har arbetet påbörjats med att planera och strukturera hela hälso- och sjukvårdsorganisationen. 3

BAKGRUND Enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) ska varje vårdgivare årligen upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Berättelsen ska beskriva: alenderår tgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten Enligt Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9, 7kap. 1 ) bör den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS med dokumentationen som utgångspunkt varje år upprätta en sammanhållen kvalitetsberättelse. Berättelsen bör beskriva: arbetet med att säkra kvaliteten har bedrivits under föregående kalenderår säkra verksamhetens kvalitet 4

MÅL OCH STRATEGI Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) respektive tandvårdslagen (1985:125) upprätthålls. SFS 2010:659,3 kap. 1 Omsorgsnämndens mål för verksamheten Mål 1 En hållbar brukarorienterad omsorgsorganisation ska vidareutvecklas och planeras i ett långsiktigt perspektiv. Resultatmål: All personal ska ha rätt kompetens och det ska finnas en långsiktig kompetensplanering. Brukare ska garanteras god säkerhet och vård genom tillgång till kvalificerad personal. En flexibel och effektiv omsorgsorganisation. Mål 2 Allt arbete ska grundas på humanitet, empati, flexibilitet och öppenhet. Resultatmål: Omsorgsnämnden ska ge kommun medborgarna kvalitativ information om sin verksamhet. All personal ska känna till och tillämpa Omsorgsnämndens etiska riktlinjer. En tillåtande och öppen organisation. Mål 3 Insatserna ska komplettera den enskilde att leva ett värdigt liv. Resultatmål: Genomförandeplan/vårdplan/rehabiliteringsplan ska upprättas och uppdateras fortlöpande för varje omsorgstagare. Den enskilde ska genom stöd, rehabiliterings- och aktiva habiliteringsinsatser få möjlighet att leva som andra. Socialnämndens mål för verksamheten Mål 1 Socialnämndens verksamhet ska präglas av tillgänglighet, service och samverkan Resultatmål: Medborgarna ska ges kvalitativ information om verksamheten Samverkan ska ske både internt och externt Verksamheten ska vara tillgänglig när klienterna behöver det Verksamheten ska präglas av en god service gentemot klienterna All personal ska känna till och tillämpa Socialnämndens etiska riktlinjer En tillåtande och öppen organisation Behov av insatser ska utredas och verkställas så skyndsamt som möjligt utan att 5

göra avkall på rättssäker myndighetsutövning. Mål 2 Barnperspektivet ska alltid priorieras inom alla områden. Barn och ungdomar ska alltid få det stöd och den hjälp de behöver. Resultatmål: Särskild hänsyn ska tas till barnets bästa i alla beslut som rör barn Mål 3 Socialt behandlings- och förebyggande arbete ska alltid, i första hand, bedrivas i öppenvårdsform på hemmaplan. De förebyggande insatserna ska vara relevanta i förhållande till socialtjänstlagen och evidensbaserad praktik (EBP) Resultatmål: Behandlings- och förebyggande arbete ska huvudsakligen bedrivas på hemmaplan Kommuninvånarna ska känna till Komet Mål 4 I Karlshamn ska ingen vara ofrivilligt hemlös. Resultatmål: Ingen ska vara ofrivilligt hemlös Övergripande mål och strategier för patientsäkerhet och kvalitetssäkring Varje enskild person ska känna sig trygg och säker i kontakten med vård och omsorg. Likaså ska varje medarbetare kunna utföra sitt arbete under sådana förutsättningar att en säker vård och omsorg kan ges med kvalitet. Ledningssystemet ska tydliggöra och synliggöra verksamhetens kvalitet och dess resultat för personal, den enskilde samt övriga medborgare. 6

ANSVARSFÖRDELNING Vårdgivaren ska dokumentera hur det organisatoriska ansvaret för patientsäkerhetsarbetet är fördelat i verksamheten. SFS 2010:659,3 kap. 9 Ansvar för patientsäkerhetsarbetet Socialnämndens ansvar Socialnämnden ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) upprätthålls. Nämnden ska fastställa övergripande mål för det systematiska kvalitetsarbetet samt kontinuerligt följa upp och utvärdera målen. Verksamhetschefens ansvar enligt hälso- och sjukvårdslagen Verksamhetschefen skall enligt hälso- och sjukvårdslagen svara för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främja kostnadseffektivitet. Inom ramen för ledningssystemet ska verksamhetschefen ta fram, fastställa och dokumentera rutiner för hur det systematiska kvalitetsarbetet kontinuerligt skall bedrivas för att kunna styra, följa upp och utveckla verksamheten. Verksamhetschef enligt hälso- och sjukvården är förvaltningschefen. Medicinskt ansvarig sjuksköterskas (MAS) ansvar Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan har tillsammans med verksamhetschefen enligt hälso- och sjukvården att upprätthålla och utveckla verksamhetens kvalitet och säkerhet inom ramen för det ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet som finns för den kommunala hälso- och sjukvården. Den medicinskt ansvariga sjuksköterskan utövar sitt ansvar genom att planera, styra, kontrollera, dokumentera och redovisa arbetet med verksamhetens kvalitet och säkerhet. I den medicinskt ansvariga sjuksköterskans ansvar ingår bl.a. att tillse att författningsbestämmelser och andra regler är kända och efterlevs, att det finns behövliga direktiv och instruktioner för verksamheten samt att personalen inom kommunens hälso- och sjukvård har den kompetens som behövs med hänsyn till de krav som ställs på verksamheten. Verksamhetschefens ansvarsområde för hälso- och sjukvården Verksamhetschefen med ansvar för hälso- och sjukvårdspersonalen ansvarar för att de rutiner och riktlinjer som verksamhetschef och medicinskt ansvarig sjuksköterska fastställt är väl kända i verksamheten samt att ny hälso- och sjukvårdspersonal får den introduktion som krävs för att utföra sina hälso- och sjukvårdsuppgifter. Enhetschefens ansvar Enhetschefen ansvarar för att de rutiner och riktlinjer som verksamhetschef och medicinskt ansvarig sjuksköterska fastställt är väl kända i verksamheten samt att ny hälso- och sjukvårdspersonal får den introduktion som krävs för 7

att utföra sina hälso- och sjukvårdsuppgifter. Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar Hälso- och sjukvårdspersonalen ansvarar för att hälso- och sjukvårdsarbetet följer vetenskap och beprövad erfarenhet samt att inom ramen för verksamhetens ledningssystem medverka i det systematiska kvalitetsarbetet. Läkarkontakt Läkare ingår inte i den kommunala hälso- och sjukvården. Landstingets läkare har inte något ledningsansvar inom den kommunala hälso- och sjukvården. Distriktsläkare har ställning som konsult i förhållande till kommunen. Deras ansvar gentemot den boende består av ett övergripande ansvar för vård och behandling. Varje särskilt boende har en patientansvarig läkare som kommer till boendet för samverkan med sjuksköterskan samt gör hembesök vid behov. I ordinärt boende har den enskilde en läkarkontakt på den Vårdcentral som han tillhör och som patientansvarig sjuksköterska kontaktar då behov föreligger samt gör hembesök vid behov. Sjuksköterskan kontaktar vid behov läkare på vårdcentralen dagtid. Kvällar, nätter och helger kontaktas jourhavande läkare på Jourcentralen i Karlshamn. Den boende skickas till sjukhus när vårdcentralens läkare inte finns tillgänglig och tillståndet kräver läkarvård. Vid tillstånd som inte kräver omedelbar läkarkontakt beställs tid hos patientansvarig läkare. Ansvarsfördelning för patientsäkerhetsarbetet utifrån ledningssystem SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 Beskriv kortfattat roller och ansvarsfördelning för planering, ledning och egenkontroll av patientsäkerhetsarbetet på olika nivåer, utifrån ledningssystemet. Enligt ledningssystemet för systematiskt förbättringsarbete är vårdgivaren skyldig att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Enligt patientsäkerhetslagen är hälso- och sjukvårdspersonal skyldig att bidra till hög patientsäkerhet. Personalen ska därför rapportera risker för vårdskador samt händelser som medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Vidare ingår det att vårdgivaren ska utreda händelser i verksamheten som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Omsorgsförvaltningens ledningsgrupp är styrgrupp för Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. I förvaltningens ledningsgrupp som leds av förvaltningschefen deltar samtliga verksamhetschefer. Under 2013 har utbildning i ledningssystem och systematiskt kvalitetsarbete genomföras till berörda. Arbetet med att kvalitetssäkras arbetsprocesser pågår. Arbetet sker i verksamhetsområdena. Kvalitetsombudens roll är under 2013 tydliggjord och dess huvudsyfte är att leda 8

värdegrundsarbetet i hela omsorgsförvaltningen. Hälso- och sjukvårdsdokumentation SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Beskrivs hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår och vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten kopplat till mål och strategier. T ex nya arbetssätt som haft betydelse för patientsäkerheten Under 2013 har arbetet fortsatt med att utbilda all HSL personal både i särskiltoch ordinärt boende i den internationella dokumentationsstrukturen i hälso- och sjukvården. ICF (Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Det övergripande målet för klassifikation är att erbjuda ett samlat och standardiserat språk och en struktur för att beskriva hälsa och hälsorelaterade tillstånd. ICF tillhör en klassifikation, som utvecklats av Världshälsoorganisationen (WHO) för att tillämpas på olika aspekter av hälsa. 2014 Hälso- och sjukvårdsdokumentationen och ICF strukturen kräver ytterligare förbättringar och uppdateringar/utbildningar Läkemedelsgenomgångar Socialstyrelsens definition av läkemedelsgenomgång; En läkemedelsgenomgång är en metod för analys, uppföljning och omprövning av en individs läkemedelsanvändning som genomförs enligt ett förutbestämt strukturerat och systematiskt arbetssätt i enlighet med lokala riktlinjer och rutiner. Genomgångarna involverar flera professioner och vid behov finns tillgång till stöd av farmakolog, apotekare eller motsvarande. Utifrån Socialstyrelsens Indikationer för god läkemedelsterapi hos äldre erbjuds vårdtagare systematiska läkemedelsgenomgångar med hjälp av Blekinge modellen och symtomskattningsformuläret PHASE-20, och på så sätt kvalitetssäkra läkemedelsanvändningen för äldre i särskilt- och ordinärt boende i Karlshamns kommun samt inom verksamheten LSS stöd och service. Då det gäller läkemedelsgenomgångar har den patientansvariga läkaren ansvaret för förskrivning och uppföljning av förskrivet läkemedel. Omsorgsförvaltningens metod för att förankra Blekingemodellen Blekinge modellen ska användas vid läkemedelsgenomgångarna på alla särskilda boenden i Karlshamns kommun. I det ordinära boendet ska patientansvarig 9

sjuksköterska tillsammans med patientansvarig läkare erbjuda de patienter som har insatser från hemsjukvården årlig läkemedelsgenomgång samt vid behov vid förändring av vårdtagarens hälsotillstånd. Vid planerade läkarbesök på särskilda boendet genomförs läkemedelsgångar där vårdtagare, patientansvarig läkare och patientansvarig sjuksköterska, vårdpersonal och i förekommande fall arbetsterapeuter och sjukgymnaster medverkar. Vid läkemedelsgenomgången görs en samlad bedömning utifrån symtomskattningsskalan PHASE-20 samt data enligt bland annat följande: Kvalitetsindikatorer om äldre personer: Tio eller fler läkemedel, tre eller fler psykofarmaka, läkemedelsinteraktioner klass D(om det anges på apodos), ett eller flera läkemedel med antikolinerg effekt? Kan någon icke farmakologisk åtgärd övervägas för något av vårdtagarens problem/symtom? Arbete med att ta fram rutiner kring IFM har pågått under 2013. Under 2013 har det gjorts 225 läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen. 2014 Fortsatt arbete med strukturerade Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen både i särskilt- och ordinärt boende. Fortsatt arbete och implementering av rutin och arbetssätt med IFM icke farmakologiska metoder som ett komplement till läkemedelsbehandling. Nutrition En nattfasta längre än 11 timmar är, för äldre, förenat med ökad risk för sjukdom, minskade ADL-funktioner och död. En mätning av nattfastan gjordes i maj. De genomsnittliga timmarna för nattfasta i kommunen sänktes från året innan, från 11,2 timmar till 10,3 timmar (se diagram 1). Andelen vårdtagare med en nattfasta längre än 11 timmar minskade från 56 % till 40 % (se diagram 2). Frågan aktualiserades på hösten föregående år, på utbildningar för kostombud, HSL-personal och enhetschefer samt på arbetsplatsträffar. 10

Under 2013 tillsvidare anställde förvaltningen en dietist. Personal har kunnat kontakta dietist för diskussion kring nutritionsåtgärder och dietisten har under hösten påbörjat patientnära arbete. A-kosten och E-kosten som levereras till särskilda boende och via matdistribution är näringsberäknad av kostenheten för att säkerställa att den uppfyller kraven för energi, protein, vitaminer och mineraler. System för egenkontroll vid livsmedelshygien. Utbildning i egenvårdskontroll och livsmedelshygien Dietisten har tagit fram system för egenkontroll vid livsmedelshygien för särskilt boende i kommuns äldreomsorg. Utbildning för kostombud och enhetschefer i livsmedelshygien och egenkontroll är genomförd under året. Policydokument inom nutrition En nutritionsgrupp bestående av representanter från rehab, köken, kostenheten, sjuksköterskorna, enhetscheferna, undersköterskorna, områdeschef samt medicinskt ansvarig sjuksköterska har träffats för att uppdatera Karlshamns kommuns nutritionspolicy. Nutritionspolicyn gjordes om till en sida med fyra punkter och delades in i lokala riktlinjer och en dokumentsamling med, dokument relevanta för nutritionsarbetet inom verksamheten för särskilt boende för äldre. 2014 Det ska finnas en bred grundläggande nutritionskompetens i verksamheten, på enheterna såväl som inom HSL-organisationen. Kökspersonal ska ha kunskap och möjlighet att leverera mat utifrån patientens specifika behov. Dietist ska vid behov kunna kopplas in för enskild nutritionsbehandling för vårdtagare på särskilt boende. Utbildning och handledning kommer att genomföras under året. 11

Karlshamns kommuns lokala riktlinjer och rutiner för fallskadeprevention Under 2013 har arbetet fortsatt med fallskadeprevention i bl.a. läkemedelsgenomgångar och vardagsrehabilitering. På varje vårdmöte presenteras de aktuella fall händelserna och diskuteras i teamet och ev. åtgärder planeras in om dessa inte är åtgärdade tidigare. Arbetet med fallriskdokumentet och en fallrisk plan fortsätter att upprätts i den enskildes dokumentation. Ett individuellt standardiserat balansträningsprogram är framtagit till de vårdtagare som behöver fortsatt balansträning även efter balansgruppens avslut. En sjukgymnast har utvecklat ett träningsprogram med rörelser anpassade efter musik. Det är sittande övningar för att få röra på hela kroppen. Denna övning kan vårdpersonalen utföra efter instruktioner av sjukgymnast. 2014 Arbetet fortsätter med fallriskbedömning och bedömning efter ev. fall. Revidera rutiner och riktlinjer för fall. Munhälsovårdsbedömningar och uppsökande tandvård Tandvårdsreform från 1999 som innebär att äldre och funktionshindrade med stort omvårdnadsbehov har rätt till uppsökande och nödvändig tandvård. I särskilt boende erbjuds alla som flyttar in munhälsovårdserbjudande och tackar vårdtagaren ja så kommer en tandhygienist till boendet och gör en munhälsovårdsbedömning. Alla vårdtagare i särskilt boende erbjuds årligen uppsökande tandvård. I ordinärt boende erbjuds idag de personer som har hemsjukvård och ett stort omvårdnadsbehov uppsökande tandvård. 2014 Arbeta vidare med rutiner för uppsökande och nödvändig tandvård i ordinärt boende så att alla med stort omvårdnadsbehov erbjuds uppsökande tandvård. UPPFÖLJNING AV EGENKONTROLL SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 p2 Beskriv vilken egenkontroll för ökad patientsäkerhet som genomförts samt i vilken omfattning och frekvens. 12

Senior alert - ett nationellt kvalitetsregister. Senior alert är ett kvalitetsregister som finns tillgängligt via webben där varje person, 65 år eller äldre, registreras med riskbedömning, vidtagna åtgärder och resultat inom områdena fall, undernäring, trycksår och munhälsa. Med hjälp av Senior alert vill man utveckla nya förebyggande arbetssätt som ökar möjligheten till bästa möjliga vård och omsorg oavsett vem som tillhandahåller den. I särskilt boende erbjudas alla patienter som flyttar in en riskbedömning, ev. åtgärder och uppföljning enligt Senior alert. I ordinärt boende har arbetet med att identifiera patienter och riskbedömningar har påbörjats i Senior alert. I Karlshamns kommun har det i ordinärt och särskilt boende registrerats totalt 840 riskbedömningar under 2013. Av riskbedömningarna har 83 % risk för fall, 72 % risk för undernäring, 43 % risk för trycksår och 37 % har risk för ohälsa i munnen. Då risk föreligger planeras relevanta åtgärder som sedan följs upp och utvärderas. Av de personer som bedömts ha risk inom fall, undernäring, trycksår och ohälsa i munnen har 91 % planerade åtgärder och i 72 % av fallen har de planerade åtgärderna också genomförts och följts upp. I 2014 ordinärt boende har xx Under 2014 kommer arbetet att fortsätta att vara fokuserat på att analysera och åtgärda och/eller förebygga så att fall, undernäring, trycksår och ohälsa i mun inte uppkommer. I ordinärt boende arbeta vidare med att riskbedömningar, åtgärder och uppföljningar så att Senior alert blir ett naturligt arbetssätt. Utbildningsinsatser kommer att ske kring arbetet med Senior alert. Revidera rutiner och riktlinjer för Senior alert. Svenska palliativregistret Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som är till för alla som vårdar människor i livets slut. Idag beskrivs den sista veckan i livet genom att personalen som vårdat en just avliden människa besvarar ett trettital frågor. Oavsett sjukdom så är det detta kvalitetsregisters mål att alla som dör en av sjukvården väntad död skall kunna känna en trygghet. Omsorgsförvaltningen har under 2013 registrerat 132 avlidna i registret. 13

Resultat palliativ vård i livets slut 2013 Resultatet i palliativ registret 2013 skiljer sig inte nämnvärt från år 2012 och vi behöver arbeta vidare med validerad smärtskattning och brytpunktsamtal. Då brytpunktsamtal genomförs bör även frågan om önskemål om dödsplats ställas. 2014 Att arbeta med att se palliativ registret som ett process register och att arbeta vidare med validerad smärtskattning och att brytpunktsamtal utförs både i ordinärt och särskilt boende. Trycksårsmätning Uppföljningens främsta syfte är att ligga till grund för förbättringsarbete på varje äldreboende för att förebygga och minska förekomsten av trycksår. Punktprevalensmätning (PPM) av trycksår, är avsedd att vara ett stöd för landsting/regioner och kommuner. Att få beskrivande data på hur det ser ut i den egna verksamheten och också jämföra sig med andra är en välkänd drivkraft i allt utvecklings- och förbättringsarbete. Resultat från Punktprevalensmätningen i Senior alert av trycksår 2013, vecka 42. Uppföljningens främsta syfte är att ligga till grund för förbättringsarbete på varje äldreboende för att förebygga och minska förekomsten av trycksår. Omsorgsförvaltningen deltog med 17 enheter inom särskilt boende - totalt 167 personer. Andel personer med tryckskada eller trycksår var 4 %. Andel med ökad risk för trycksår var 47 %. 14

2014 Fortsätta det förebyggande arbetet för att förhindra trycksår genom att arbeta med resultat och uppföljning av mätningen. Delta i punktprevalensmätning trycksår under 2014. Kvalitetsprogram vid blåsfunktionsstörning Vården har saknat ett producentneutralt kvalitetsprogram vid blåsfunktionsstörning. NIKOLA (Nätverk Inkontinens Kommuner Landsting) har därför tagit fram ett kvalitetsprogram. Programmet har utformats efter Donabedians kvalitetsmodell med struktur, process och resultat för beskrivning och analys av kvalitet i vården. Innehållet i programmet bygger på beprövad erfarenhet och är evidensbaserat. Programmet innehåller verktyg i form av blanketter med tillhörande instruktioner för utredning och åtgärd. Även kvalitetsindikatorer för utvärdering på individnivå som kan sammanställas till verksamhetsnivå ingår. Indikatorerna har utformats i linje med Socialstyrelsens nationella kvalitetsindikatorer inom hälso- och sjukvården. Syftet är att öka livskvaliteten för personer med blåsfunktionsstörning genom att säkra kvaliteten på utredning, behandling och omvårdnad. Omsorgsförvaltningen har påbörjat kvalitetsprogrammet under 2011. 2014 Arbetet med kvalitetsindikatorer för inkontinensvården fortsätter. Demensvård Registrering i BPSD (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens), BPSD drabbar någon gång ca 90 % av alla som lever med en demenssjukdom. Dessa symtom kan exempelvis vara aggressivitet, oro, apati, hallucinationer eller sömnstörningar och de orsakar ett stort lidande framförallt för personen med demenssjukdomen, men även för närstående och vårdpersonal. Registret kan med hjälp av struktur i vårdarbetet minska BPSD och kan bidra till; Implementering av de nationella riktlinjerna Personcentrerad vård Gemensamt språk för personalen Tydliga mål Teamarbete Verksamhetsutveckling 15

Kvalitetssäkring genom ständiga uppföljningar Vårdtyngdsmätning Omsorgsförvaltningen har påbörjat att registrera i BPSD under 2012 och implementering har fortgått under 2013. I dagsläget är alla enheter utom en med inriktning demensvård anslutna till registret. Planering kring BPSD i ordinärt boende pågår. Under 2013 gjordes det totalt 72 registreringar i BPSD. Under året har de Lokala Demensriktlinjerna reviderats så att de även är anpassade till det ordinära boendet. 2014 Fortsättning enligt plan att registrera i BPSD registret (Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens), både i särskilt- och ordinärt boende. Planera och genomföra utbildningsinsatser gällande BPSD registret. Trygg hemgång Att vara äldre och skör med olika krämpor och sjukdomar i samband med sjukhusvistelse kan vara att leva med små marginaler för livskvalitet, trygghet och säkerhet för att klara vardagens aktiviteter i samband med hemgång från sjukhuset. Denna oro delas ofta av anhöriga. Många äldre som återvänder hem efter en sjukhusvistelse har behov av sociala insatser, medicinsk omvårdnad och rehabilitering Trygg hemgång ökar tryggheten och därmed möjligheten till att bo kvar hemma genom förstärkt rehabilitering och utveckling/ åtgärder kvalitetsregister Syftet med Trygg hemgångs-projektet är att utveckla arbetssätt och arbetsmetoder för samverkan och som stödjer och samordnar insatser för den enskilde i hemmiljön. Ta till vara de specifika färdigheter som den enskilde behöver för att bibehålla självständighet och livskvalitet i vardagen. Under 2013 har en sjuksköterska, en sjukgymnast, en arbetsterapeut och fyra undersköterskor arbetat mot det ordinära boendet för att ge en Trygg hemgång i samband med hemgång efter sjukhusvistelse. 2014 Utveckla arbetssätt och metoder i projekt Trygg hemgång så att det blir en del av det ordinarie arbetssättet. 16

SAMVERKAN FÖR ATT FÖREBYGGA VÅRDSKADOR SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 2 p 3 Beskriv vilka processer som identifierats där samverkan behövts för att förebygga att patienter drabbas av en vårdskada samt hur samverkan sker i den egna verksamheten och med andra vårdgivare. Verksamhetsutskottet En samarbetsform mellan Blekinges kommuner och Landstinget Blekinge. En beredningsgrupp som bereder ärende till bl.a. LSVO (Ledningssamverkan vård och omsorg). Läkemedelskommittén Läkemedelskommittén arbetar för att invånarna i Blekinge ska få en bra behandling med läkemedel som håller hög kvalitet och är kostnadseffektiv. Nätverk för palliativ vård Nätverk för Senior alert Mas träffar Medicinskt ansvariga sjuksköterskor i Blekinge träffas några gånger per termin för att diskutera gemensamma frågor som bl.a. rör gemensamma rutiner. Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre En överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting som syftar till att stärka samverkan mellan kommuner och landsting för att förbättra vården kring de mest sjuka äldre. Olika prioriteringsområden är framtagna och där vi gemensamt arbetar för en bättre vård för de mest sjuka äldre. Äldres Bästa Försöksverksamhet för de mest sjuka äldre - Äldrelots för helhetsperspektiv, samordning och hållbar vård/omsorg i Blekinge. Detta projekt omfattar Blekinges fem kommuner och Landstinget Blekinge och möjliggörs av en nära samverkan i olika forum inom länet. Projektet avslutades hösten 2013 Trepartsrevision av läkemedelsförråden Revisionen genomförs 1 gång/år och föregås av ett planeringsmöte med respektive kommuns läkemedelsansvariga sjuksköterskor. Kommunerna Sölvesborg, Olofström och Karlshamn granskar varandra enligt rullande schema. Efter granskning återkopplas inspektionen till respektive kommuns medicinskt ansvariga sjuksköterska. 17

HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONALENS RAPPORTERINGSSKYLDIGHET SOSFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 Beskriv hur hälso- och sjukvårdspersonalen rapporterar risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Beskriv hur rapporterade risker och händelser utreds, sammanställs, analyseras och återkopplas. En ny process för det systematiska förbättringsarbetet är framtagen (se kvalitetsberättelsen) Här framgår tydligt vem som ska rapportera och vad, hur analysarbetet ska bedrivas samt dokumenteras. Enligt ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete är vårdgivaren skyldig att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Enligt patientsäkerhetlagen är hälso- och sjukvårdspersonalen skyldig att bidra till hög patientsäkerhet. Personalen ska därför rapportera risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Vidare ingår det att vårdgivaren ska utreda händelser i verksamheten som har medfört eller kunnat medföra en vårdskada. Händelserapportering 18

Händelserapport per verksamhetsområde Fall Ordinärt boende Särskilt boende LSS Socialpsykiatri Fall Ordinärt boende 290 Särskilt boende 401 LSS 75 Socialpsykiatri 1 Summa 767 Läkemedel Ordinärt boende Särskilt boende LSS Socialpsykiatri 19

Läkemedel Ordinärt boende 22 Särskilt boende 102 LSS 60 Socialpsykiatri 12 Summa 196 Det har kommit 26 händelserapporter från IFO; Individ och familjeomsorgen. 12 händelserapporter är om läkemedel, 1 om fall och 13 handlar om övrigt. Under året har två händelserapporteringar utretts där anmälan gjorts enligt lex Maria till IVO; Inspektionen för Vård och Omsorg. I all hantering av händelser finns ett mörkertal. Det beror på flera olika faktorer en faktor är vilken attityd personalen har till att rapportera händelser. Det är viktigt att avdramatisera rapporteringen, det är också viktigt att återkoppla till den personal som har rapporterat. En händelseanalys på själva rapporten och att förebygga så det inte händer igen. Generellt kan man säga att ju mer man talar om och diskuterar händelse rapporterna ju fler anmälningar. Man kan inte sätta något likhetstecken på att färre händelserapporter skulle borga för en bättre enhet med högre kvalitet. Omsorgsförvaltningen har arbetat med att informera/utbilda berörd personal i hanteringen och försökt att avdramatisera och förtydliga de olika lagarna som har med händelser att göra, dels synpunkter och klagomål, lex Sarah, lex Maria och händelsehantering och att underlätta rapporteringen. Insatser som Omsorgsförvaltningen har genomfört/genomför och som bl.a. syftar till ett preventivt arbete för att minska händelser. Fallprevention är en naturlig del och där också läkemedelshantering och måltidssituationen kommer in. Läkemedelsutbildning. Utbildning för all personal i läkemedelshantering. Läkemedelsgenomgångar enligt Blekingemodellen IFM; Icke farmakologiska metoder. Preventivt arbete inom nutrition har varit att arbeta för en minskad nattfasta. Under året har rutiner för vilka åtgärder samt i vilken ordning vi sätter in nutritionsåtgärder förtydligats. Händelserna ska diskuteras på vårdmötena där samtliga yrkesgrupper ska finnas representerade. 20

Senior Alert ett riskbedömningsinstrument. Ett förebyggande arbetssätt för att arbeta systematiskt och strukturerat för att förebygga undernäring, trycksår, fall och ohälsa i munnen. 2014 Under 2014 kommer verksamheten att arbeta vidare med implementeringen av det systematiska förbättringsarbetet och hur vi ska arbeta vidare med analysen av resultatet. Revidera och förtydliga rutinen kring händelserapportering och anmälan av risk för vårdskada eller allvarlig vårdskada enligt lex Maria. Uppnådda resultat utifrån 2013 års patientsäkerhetsberättelse Identifierade förbättringsområden 2013 och resultatet av detta Hälso- och sjukvårdsdokumentationen och ICF strukturen kräver ytterligare förbättringar och utbildningar Flera utbildningstillfällen har genomförts under året i syfte att utveckla och förbättra dokumentationen enligt ICF. Läkemedelsgenomgångar och icke farmakologiska metoder ska beaktas vid läkemedelsgenomgångar. Läkemedelsgenomgångar har skett under året och arbetet med IFM; icke farmakologiska metoder pågår samt framtagande av rutiner kring IFM. Det ska finnas en grundläggande nutritionskompetens i verksamheten. Utbildningar har genom året genomförts till kostombud och samarbete med köksenheter pågår kontinuerligt. Dietisten handleder och rådgör med verksamheten då behov finns. Arbetet fortsätter med fallriskbedömningar och bedömningar vid ev. fall. Alla som bor på särskilt boende riskbedöms vad gäller fall och ev. åtgärder planeras och genomförs. Arbetet med fallriskbedömningar har även påbörjats under året i ordinärt boende. Det är viktigt att arbeta med planerade åtgärder då risk föreligger. Arbeta med att analysera och åtgärda och/eller förebygga så att fall, undernäring, trycksår och ohälsa i munnen inte uppkommer. Alla på särskilt boende riskbedöms inom de fyra områdena och därefter planeras åtgärder som följs upp. Arbetet kring Senior alert har påbörjats i det ordinära boendet. 21

Arbeta med att förbättra arbetet kring validerad smärtskattning i pallitiv registret. Enligt mätningar i palliativ registret ligger vi kvar på samma nivå som 2012 då det gäller validerad smärtlindring. Fortsätta det förebyggande arbetet med att förhindra att trycksår uppstår. Enligt punktprevalensmätning som görs årligen har vi under 2013 minskat andelen med tryckskada eller trycksår jämfört med år 2012.. Arbetet fortsätter med kvalitetsindikatorer för inkontinensvård. Arbetet har fortlöpt under 2013. Fortsatt arbete med registreringar i BPSD register. Arbetet med registreringar i BPSD registret har fortsatt under året enligt plan. Rutinerna kring händelserapportering och utbildningssatsning kommer att genomföras under året. Utbildningsinsatser har genomförts till 958 personer under året och rutinerna kring händelserapportering och lex Maria har påbörjats. 22

KVALITETSBERÄTTELSE Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla säkra verksamhetens kvalitet (SOSFS 2011:9 3 kap. 1 ). Årligen bör det arbete som pågått för att utveckla och säkra kvaliteten dokumenteras i en kvalitetsberättelse (SOSFS 2011:9 7kap. 1 ). Kvalitetsarbetet i Karlshamns kommuns omsorgsförvaltning bedrivs i enlighet med SOSFS 2011:9, ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Enligt föreskriften ska vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska ansvara för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. Föreskriften beskriver följande områden: Processer och rutiner Systematiskt förbättringsarbete Personalens medverkan i kvalitetsarbetet Dokumentationsskyldighet Processer och rutiner Kvalitetsäkra processerna Under 2013 har arbetet med att identifiera och beskriva de processer som finns och behövs för att säkra att verksamheten uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter fortskridit. Processerna är identifierade och sammanställda i ett klassificeringsdokument. Processerna i kärnverksamheterna har under 2013 beskrivits. Processerna beskriver arbetsflödena, ansvarsfördelningen samt vilka rutiner som finns i de olika aktiviteterna. Verksamhetsområde LSS, Särskilt boende och hemtjänst är klara med sina beskrivningar. Individ och familjeomsorgen och Hälso- och sjukvårdsorganisationen kommer att bli klara i början av 2014. Processerna kommer till att börja med finnas tillgängliga i first class, med start i slutet av 2013. Så fort Karlshamns kommuns intranät är på plats kommer dessa att flyttas över dit så att de blir lättillgängliga för samtlig personal. Kvalitetssäkra samverkan I arbetet som pågår med att identifiera och beskriva omsorgsförvaltningens processer pågår samtidigt en översyn om de processer som finns är säkra. De brister som finns inom extern och interns samverkan identifieras och när processbeskrivningarna är färdiga startar arbetet med att kvalitetssäkra dem. Under 2013 har några av dessa processer kartlagts. 23

2014 Arbetet med processerna kommer att färdigställas samt sammanställas för att finns tillgängligt i dokumenthanteringssystemet, både i text och i flödesscheman. Systematiskt förbättringsarbete Under 2013 har en process för systematiskt förbättringsarbete arbetats fram. Nya blanketter och rutiner har tillkommit för att hanteringen av inkomna rapporter på ett systematiskt tillvägagångssätt ska analyseras och åtgärdas. Samtliga inkomna rapporter vad gäller händelser, risker, synpunkter och klagomål samt externa avvikelser hanteras numera likadant oavsett var i förvaltningen dessa sker. Processen i det systematiska förbättringsarbetet består av aktiviteterna rapportering, akuta åtgärder, analys, åtgärder, utvärdering och lära. En större utbildningsinsats har skett under hösten 2013 som har vänt sig till samtlig personal inom förvaltningen. Utbildningen har fokuserat på arbetssättet i det systematiska förbättringsarbetet, rapporteringsskyldigheten, lex Sarah och lex Maria. Totalt har 958 personer gått utbildningen. 2014 Fortsatt implementering av det systematiska förbättringsarbetet. Händelserapportering Det har sedan tidigare funnits en rapporteringsskyldighet vad gäller avvikelser enligt hälso- och sjukvårdslagen. I maj 2013 ändrades dessa rutiner och blanketter till att omfatta alla avvikelser, både enligt HSL, SoL och LSS. Rutinen och blanketten bytte samtidigt namn från avvikelser till händelser. Inom verksamhetsområde särskilt boende, hemtjänst och LSS stöd och service dokumenterar enhetschefen rapporten i verksamhetssystemet Procapita. En ny dokumentationsdel har skapats i Procapita under våren 2013. Utbildning har getts tills samtliga enhetschefer och all hälso- och sjukvårdspersonal om hur händelser ska dokumenteras i Procapita. På sikt ska pappersblanketten ersättas av att samtlig personal själva dokumenterar i Procapita men eftersom personalen ännu inte är inne i systemet kommer detta att ske succesivt. Först ut med utbildning blir dokumentationsombuden (en på varje enhet) och utbildning till dem kommer att ske i februari. 24

Tabell över händelserapporter från 2013-01-01-2013-12-31 Verksamhet Antal i ON Antal i SN Hjälpmedel 10 0 Information/Kommunikation 3 0 Informationsöverföring 5 0 Läkemedel 184 12 Omvårdnad 13 0 Resurser 3 0 Utebliveninsats 1 0 Våld och övergrepp 23 4 Vård och behandling 3 0 Vårdrelaterade infektioner 0 0 Arbetsrutiner 8 2 Bemötande 2 3 Biståndshandläggning 0 0 Brottslig handling 1 0 Dokumentation 4 0 Fall 766 1 Fel och brister 1 0 Övrigt 82 4 Summa 1109 26 Fall och läkemedel sticker ut som frekvent rapporterade händelser. Dessa båda har funnits sedan flera år tillbaka i avvikelsehanteringen och personalen är van att rapportera in det som avviker inom dessa områden. Det faktum att de är frekvent rapporterade behöver inte betyda att de är vanligt förekommande, i jämförelse med andra händelser. Det finns anledning att misstänka att övriga händelser inte rapporteras lika flitigt, trots att de förekommer. I flera av lex Sarah-utredningarna har andra händelser identifierats såsom; information/kommunikation, informationsöverföring, utebliven insats, bemötande och dokumentation. Det är därför troligt att dessa förekommer i högre grad än vad som framkommer i rapporteringen. Information och utbildning till personal i vad som är en händelse bör prioriteras under 2014. Detta bör vara ett led i implementeringen av det systematiska förbättringsarbetet och det analysarbete som sker ute på enheterna. 25

Förhållandet mellan de fem vanligaste händelserna 2014 Utbildning till samtlig personal i hemtjänst, SÄBO och LSS i händelserapportering i Procapita. Implementering av att samtlig personal själva skriver in händelserna i Procapita. Information, utbildning och diskussion i vad som är en händelse. Risk och händelseanalys Under 2012 skapade det systematiska arbetet och ständiga analyser av lex Sarahrapporter en tydlig bild av behovet av ett arbetssätt där en risk- och händelseanalys är en naturlig del av arbetssätet ute på enheterna. I det systematiska förbättringsarbetet har det därför framarbetats en rutin för hur den enskilda enheten ska arbeta med att analysera händelser, risker, synpunkter och klagomål samt externa avvikelser. Analysarbetet fyller en viktig funktion i det systematiska förbättringsarbetet där fokus ska ligga på vad som hände och varför. En ny rutin för förbättringsmöten på varje enhet har därför tagits fram 2013. Under hösten 2013 har flera verksamheter gjort handlingsplaner för hur dessa förbättringsmöten ska fungera på den specifika enheten. 2014 Implementering av arbetssättet med förbättringsmöten i samtliga verksamheter inom förvaltningen. 26

Egenkontroll Det har under 2013 skett flera olika egenkontroller i enhet med omsorgsnämndens och socialnämndens internkontrollplan för 2013. Dessa redovisas till nämnderna separat. Lex Sarahrapporter Under 2013 har totalt 11 lex Sarahrapporter lämnats in till omsorgsförvaltningen. Två bedömdes som allvarliga och anmäldes till socialstyrelsen. Antal lex Sarahrapporter År SÄBO Hemtjänst LSS IFO Summa 2010-2011 3 3 2 3 11 2012 3 6 4 5 18 2013 2 6 1 2 11 Avsåg SÄBO Hemtj LSS IFO Summa Bemötande 1 1 2 Ekonomiskt övergrepp Brister i tillsyn/omsorg 1 3 1 1 6 Brister i åtgärdande av larm 3 3 Psykiskt eller fysiskt övergrepp Brister i överlämnande Summa 11 Några av lex Sarah-rapporterna har under 2013 handlat om trygghetslarmen. Under 2012 ändrades vissa rutiner på grund av det som framkom i lex Sarah utredningarna det året. Dessa förändringar har haft god effekt. De rapporter som trots rutinförändringarna inkommit till förvaltningen handlar till stor del om att rutinerna inte följts. Detta gäller även bristerna i tillsyn och omsorg. En stor utmaning inför kommande år är att arbeta med att göra rutinerna lättillgängliga, kända och använda. I slutet av 2012 inkom fem lex Sarah-rapporter om brister i överlämnandet inom missbruksbehandling, verksamhetsområde IFO. Dessa rapporter ledde till en större utredning av hela individ- och familjeomsorgen som blev klar hösten 2013. Hela verksamhetsområdet samt även övriga delar av förvaltningen står inför 2014 ett förbättringsarbete utifrån denna utredning. 27

2014 Arbeta med att göra rutiner lättillgängliga, kända och använda. Synpunkter & klagomål Verksamhet Antal Administration 2 Myndighet 3 Särskilt boende 19 Hemtjänst 9 LSS stöd & Service 6 HSL 7 IFO 30 Summa 76 Årligen görs en internkontroll av hanteringen av synpunkter och klagomål. Kontrollen i början av 2013 visade att rutinen inte följs i alla dess delar. Rutinen är lång med flera olika delar som ska dokumenteras på olika blanketter och detta görs inte. Rutinen är därför omgjord och förenklad. Den är däremot inte implementerad utan detta ska göras när det kommunövergripande dokumenthanteringssystemet e-phorte är i drift. Vid sammanställningen av 2013 års synpunkter och klagomål var 32 av 76 ärenden fortfarande inte avslutade. 7 av dessa inkom i november, ingen i december. Detta förfarande kommer att underlättas i e-phorte då handläggaren själv kontrollerar detta i systemet. 2014 Implementera rutin och blankett synpunkter och klagomål. Personalens medverkan i kvalitetsarbetet Gemensam värdegrund/värdeord Under 2012 beviljades omsorgsförvaltningen statliga stimulansmedel för att bedriva ett värdegrundsarbete inom äldreomsorgen. Värdegrundsarbetet har under 2013 pågått i hela förvaltningen. En värdegrundsledare är utsedd på varje enhet och tillsammans med enhetschefen leder denna person värdegrundsarbetet på arbetsplatsträffarna. Arbetet utgår från Socialstyrelsens vägledningsmaterial; Äldre- 28

omsorgens nationella värdegrund- ett vägledningsmaterial. Utbildningsinsatserna är avslutade men värdegrundsarbetet kommer att vara en pågående process i samtliga verksamheter framöver. 2014 Fortsätta värdegrundsarbetet i hela förvaltningen. Utvecklingsorienterade ledare Samtliga chefer i omsorgsförvaltningen har gått processledarutbildning. Detta har gett en ökad förståelse och kunskap för att arbeta processorienterat. Omsorgsförvaltningens ledningsgrupp och stödfunktioner gick under hösten 2012 och fram till maj 2013 en utbildning, leda för resultat, (LFR) som drivs av SKL. Förbättringsarbetet inom LFR Inom ramen för leda för resultat pågick under hela 2013 ett förbättringsarbete med fokus på informationen till brukare och deras anhöriga. Enligt resultat från NKI hade endast 17 procent av dem som bodde i särskilt boende och 27 procent av dem med hjälp från hemtjänsten gett betyg 1-4 på en 10 gradig skattningsskala. Detta resultat ville omsorgsförvaltningen förbättra. Våren 2013 intervjuades därför brukare i ordinärt boende samt anhöriga till dem. En enkät skickades ut till samtliga brukare och anhöriga i en av arbetsgrupperna i hemtjänstområde norra. Resultatet visade på att det som kunde förbättras var informationen om vem av personalen som kommer och när denne kommer, vem som är kontaktman samt byte av tider för städ- och duschinsatser. Hemtjänstgruppen har tillsatt ett förbättringsteam som har arbetat med att finna lösningar som ska förbättra denna information. Detta arbetssätt ska sedan spridas vidare i verksamheten. Efter utbildningen som gjordes inom LFR har omsorgsförvaltningen tagit fram en förbättringsmodell att arbete efter vid förbättringsarbeten. 2014 Vidareutveckla arbetet med förbättringsarbeten utifrån LFR modellen 29

Kvalitetssäkra dokumentationen Under 2012 planerades ett projekt med fokus på att kvalitetssäkra vårdpersonalens dokumentation. År 2013 har ett projekt pågått med fokus på att SOL dokumentationen, gällande verkställighet, ska rubriceras enligt ICF. Ett förslag till gemensam genomförandeplansmall för LSS och SoL dokumentationen har tagits fram. Dokumentationsombud kommer att utbildas för att i ett första skede vara ansvariga för att dokumentera uppgifterna i genomförandeplanerna. Dokumentationsombuden kommer därefter att utbilda personalen på enheten. Dokumentationsskyldighet Allt systematiskt kvalitetsarbete ska dokumenteras. Många av processerna i verksamheten är identifierade och beskrivna och återfinns i first class. Under 2014 kommer alla processer, riktlinjer och rutiner vara dokumenterade, både i text och flödesschema. Vidare kommer den årliga kvalitetsberättelsen att utgöra en del av dokumentationen. Uppnådda resultat utifrån 2013 års kvalitetsberättelse Identifierade förbättringsområden 2013 och resultatet av detta Få till fungerande rutiner och arbetssätt för risk- och händelseanalyser. Detta inkluderar negativa händelser och ett nytt arbetssätt för systematiskt förbättringsarbete. Detta arbete är färdigt och implementering påbörjad. Utbildning i systematiskt förbättringsarbete till samtlig personal i omsorgsförvaltningen. Totalt har 958 medarbetare i omsorgsförvaltningen genomgått utbildning i systematiskt förbättringsarbete. Översyn av rutinen för synpunkter och klagomål. Rutinen är ändrad. Dock är den inte i bruk och implementerad än eftersom e-phorte införandet är senarelagd. Blanketten kommer 2014 anpassas till e-tjänst och vara kommunövergripande. Färdigställa processbeskrivningarna och flödesschema. Processerna är färdigbeskrivna i flera verksamheter. Övriga verksamheter pågår beskrivningarna. Processerna kommer att finnas lättillgängliga på Karlshamns kommuns intranät. 30

Bättre och tydligare information behöver prioriteras inom verksamhetsområde hemtjänst. Ett förbättringsarbete gällande information har pågått under hela 2013 i hemtjänstområde norra. Ett gemensamt värdegrundsarbete behöver ske i omsorgsförvaltningen. Värdegrundsledare har utbildats under 2013 och inlett ett värdegrundsarbete på varje enhet inom verksamhetsområde hemtjänst, särskilt boende och LSS stöd och service. Dokumentationen i SoL och LSS behöver kvalitetssäkras genom att omsorgspersonalen dokumentation blir klassificerat enligt ICF samt datorstödd. En struktur för personalens dokumentation enligt ICF har tagits fram samt en gemensam genomförandeplan för hemtjänst. LSS stöd och service och särskilt boende. En plan för utbildning av dokumentationsombud finns för 2014. 31

SAMMANFATTNING AV 2014 ÅRS PATIENTSÄKERHETS-OCH KVALITETSARBETE Hygienutbildning för omvårdnadspersonal Fortsatt mätning av följsamhet till basala hygien rutiner Inkontinensutbildning för omvårdnadspersonal PPM av basala hygienrutiner och klädregler PPM trycksår våren. Fortsatt anslutning till BPSD (Beteende-mässiga och Psykiska Symtom vid Demens) både i särskilt och ordinärt boende. Fortsätta arbetet riskbedömning, åtgärder, uppföljning och analys av resultatet enligt Senior alert både i särskilt och ordinärt boende Kommunikationshjälpmedel S-BAR ska införas Uppsökandetanvård i det ordinära boendet Psykisk hälsa hos äldre utbildning till personal?? Loggning i journalsystemet Procapita. Arbeta med att hur risker för vårdskador identifierats och hanterats. Arbeta med att involvera patienter och närstående i patientsäkerhetsarbetet Översyn av vilken kompetens verksamheten behöver Implementering av det systematiska förbättringsarbetet Implementering av personal att använda Procapita Färdigställa processerna i verksamheten samt göra de lättillgängliga via intranät Arbeta med att göra rutiner i verksamheten lättillgängliga, tydliga och kända Fortsätta värdegrundsarbetet Implementera synpunkts och klagomålsrutinen Vidareutveckla arbetet utifrån LFR - modellen 32