Åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid. Uppföljningsrapport 2013

Åtgärdsprogram för att uppfylla miljökvalitetsnormen för kvävedioxid Uppföljningsrapport 2013

Innehåll Inledning 1 Luftsituationen 2 Västra Esplanaden 2 Bakgrundsmätning stadsbiblioteket 4 Åtgärdsprogrammet 5 Åtgärder i gatu-/vägnät 6 Tidigarelägg och fullfölj Umeåprojektet 2 Östra/Norra länken 6 Tidigarelägg och fullfölj Umeåprojektet 2 Västra länken 6 Ombyggnad av korsningen E12/Bomvägen Ridvägen 6 Ombyggnad av Backenvägens anslutning mot E12 vid Sandåkern 6 Miljöanpassad utformning av Västra Esplanaden 7 Styrning/vägledning av den tunga trafiken 7 Åtgärder vid utsläppskällan 8 Inför miljözon i centrala Umeå 8 Inrätta kommunala tjänstebilpooler 8 Inför miljökrav vid upphandling av transporttjänster inom kommunen 9 Information om höjd skrotningspremie för att stimulera byte till miljövänligare fordon 9 Påverkan/styrning av trafikantbeteenden 10 Öka det lokala kollektivresandet med 25 % 10 Inrätta ett Mobility Management-kontor 11 Samdistribution av varutransporter i centrala Umeå 11 Utforma parkeringsstrategier med miljöhänsyn 12 Öka andelen cyklande revidering och genomförande av cykelprogram 13 Information i radio till medborgare när det råder höga halter luftföroreningar 14 Markanvändnings- och planeringsåtgärder 15 Sammanställning 16 Omslagsbild: Copyright Henke Berg/Vy Bildbyrå, All rights reserved

Foto: Tina Jonsson Inledning En bra luftkvalitet är viktig för människors hälsa. För att säkerställa detta har halterna av olika ämnen i luften reglerats med miljökvalitetsnormer i miljöbalken. I Umeå överskrids dessa normer för kvävedioxid, varför regeringen gav Umeå kommun i uppdrag att upprätta ett åtgärdsprogram för att komma tillrätta med problematiken. Detta program antogs 2007 av kommunfullmäktige och fastställdes 2009 av Länsstyrelsen. Programmet ska följas upp och rapporteras till Länsstyrelsen Västerbotten senast den 1 december varje år, vilket görs i denna rapport. Eftersom året inte är slut går det inte att beräkna färdiga värden från mätningarna av luftsituationen än. Istället presenteras 2012 års värden, samt sammanställda mätningar hittills för 2013. Därefter beskrivs hur arbetet med åtgärderna fortgår. Under 2014 kommer åtgärdsprogrammet att revideras. 1

Luftsituationen Luftkvaliteten i Umeå mäts kontinuerligt. Vid Västra Esplanaden finns en fast mätstation som mäter halten kvävedioxid (NO 2 ) och halten partiklar (PM 10 ) i gaturummet. På Stadsbibliotekets tak finns också en mätstation. Den har mätt den urbana bakgrundsnivån för NO 2, alltså en nivå som är representativ för summan av utsläppskällorna som påverkar luften i tätorten, till skillnad från de mätpunkter som är mer direkt påverkade av enstaka utsläppskällor. Denna mätning upphörde dock från och med januari 2013 i samband med att utrustningen slutat fungera. Då det varit stabila mätvärden under en lång tid bedömdes att den fasta mätningen här kunde upphöra. Det finns dock möjlighet att placera en mobil mätstation här för framtida mätningar. Både NO 2 och PM 10 genereras främst av utsläpp från trafiken. För Umeås del varierar dock halterna i luften i starkt samband med vädret. Vid kalla dagar med låga vindhastigheter skiktar sig luften och lägger sig som ett lock över staden, så kallad inversion. Detta gör att luftomblandningen blir liten och föroreningarna koncentreras på samma ställe. Särskilt problematiskt för Umeås del är situationen vid Västra Esplanden som är hårt trafikerad. På grund av den skiktade luften under vintern och det trånga gaturummet får föroreningarna svårt att omblandas. Västra Esplanaden Timmar 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Antal mmar med medelvärde över 90 µg/m³ Miljökvalitetsnormen llåter värden över 90 µg/m³ 175 mmar/år På grund av byte av mätutrustning kunde endast 5 månader mätas Förutsa a värdet inte övers ger 200 µg/m³ er än 18 mmar/år, vilket det gjorde 2007 och 2011 Figur 1 Antal timmar över 90 µg/m 3 vid Västra Esplanaden och miljökvalitetsnorm för NO 2 Vid Västra Esplanaden har kvävedioxidvärdena generellt sett varit lägre 2012 än de föregående åren. Detta hänger starkt samman med vädret, som var ovanligt milt under vintern med drygt en grads varmare årsmedeltemperatur än normalt. Både tim- och dygnsmedelvärdena (figur 1 och 2) överskred gränsvärdena vid fler tillfällen än vad miljökvalitetsnormen tillåter, även om antalet tillfällen var lägre än tidigare år. Timmedelvärdet överskred gränsnivån på 90 µg/m 3 253 gånger jämfört med de 175 gånger som tillåts av normen. Timmedelvärdet överskred dock aldrig 200 µg/m 3 under 2012, vilket det enligt miljökvalitetsnormen får göra max 18 timmar per år. Dygnsmedelvärdena överskred under 2012 gränsen på 60 µg/m 3 26 gånger jämfört med de 7 gånger som tillåts av miljökvalitetsnormen. Årsmedelvärdet för NO 2 (figur 3) låg 2012 på 32,4 µg/m 3 och var därmed för första gången sedan 2004 lägre än miljökvalitetsnormens gränsvärde. 2

Dygn 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Antal dygn med medelvärde över 60 µg/m³ Miljökvalitetsnormen llåter värden över 60 µg/m³ 7 dygn/år På grund av byte av mätutrustning kunde endast 5 månader mätas Figur 2 Antal dygn över 60 µg/m 3 vid Västra Esplanaden och miljökvalitetsnorm för NO 2 NO 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Årsmedelvärde i µg/m³ Miljökvalitetsnormen llåter inte värden över 40 µg/m³ På grund av byte av mätutrustning kunde endast 5 månader mätas Figur 3 Uppmätta årsmedelvärden vid Västra Esplanaden och miljökvalitetsnorm för NO 2 Under 2013 finns hittills mätvärden från 1 januari till 31 augusti. Antalet timmar över 90 µg/m 3 var under den perioden 297, vilket är fler än 2012 men hittills färre än åren innan dess. Samma sak gäller för antalet dygn som medelvärdet 60 µg/m 3 överskreds, vilket under mätperioden hittills under 2013 har varit 28. Det är alltså fler än miljökvalitetsnormens tillåtna 7 dygn över gränsvärdet. Vid Västra Esplanaden mäts även halterna av partiklar (PM 10 ) men dessa överskred inte gränsvärdena fler gånger än miljökvalitetsnormen tillåter under 2012. Hittills under 2013 har dock gränsvärdet på 50 µg/m 3 överskridits vid 36 tillfällen (figur 4 på nästa sida). Eftersom normen endast tillåter detta 35 dygn/år har Miljö- och hälsoskyddsnämnden vid Umeå kommun underrättat Naturvårdsverket och Länsstyrelsen om detta. 3

Dygn 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Antal dygn med medelvärde över 50 µg/m³ Miljökvalitetsnormen llåter värden över 50 µg/m³ 35 dygn/år 1 januari - 31 augus Figur 4 Antal dygn över 50 µg/m 3 vid Västra Esplanaden och miljökvalitetsnorm för PM 10 Naturvårdsverket har meddelat att de kommer att avvakta året ut innan de bedömer om ett åtgärdsprogram behöver tas fram för PM 10. Varje år är partikelhalterna som högst under våren i samband med snösmältningen och när vägbanan torkar upp i mars och april. Under mars månad i år var nederbörden mindre än under ett normalår. Dessutom försvårades gatusopning med spolning av den försenade våren i kombination med kalla nattemperaturer under mars och april. Användningen av dubbdäck på snöfria gator bidrar till höga partikelhalter. I centrum pågår också ett antal bygg- och anläggningsprojekt som tillfälligt kan ha bidragit till högre partikelhalter genom damning denna vår. Bakgrundsmätning stadsbiblioteket De mätningar som sker på Stadsbibliotekets tak har upphört från och med i år. Denna station har mätt den så kallade urbana bakgrundsnivån. Under 2012 överskreds inte miljökvalitetsnormen för NO 2 vid denna mätstation. Timmedelvärdet överskred 90 µg/m 3 vid 48 tillfällen men här tillåter miljökvalitetsnormen detta vid 175 tillfällen per år, förutsatt att det inte överstiger 200 µg/m 3 fler än 18 gånger, vilket det dock aldrig gjorde under året. Vid två tillfällen var dygnsmedelvärdet högre än 60 µg/m 3 men miljökvalitetsnormen tillåter detta vid sju tillfällen per år. Årsmedelvärdet för mätningarna var 13,4 µg/m 3 vilket klart understiger miljökvalitetsnormens värde på 40 µg/m 3. Datafångsten för mätperioden var dock endast 79 %, vilket inte uppfyller kraven. Däremot var datafångsten under vinterhalvåret 96 % och vinterhalvårsmedelvärdet var 20 µg/m 3. En mobil mätstation för NO 2 finns också och är i år placerad på Storgatan nära Tvärån och kommer att stå där till 2014-09-30. För utförligare beskrivningar av luftmätningarna hänvisas till de rapporter som sammanställs varje år för respektive mätstation. En luftkarta togs också fram 2011 genom beräkningar, för att komplettera mätningarna. Den kan användas som underlag i den fysiska planeringen samt för att få ett bra kunskapsunderlag för att bedöma behov av mätningar och åtgärder. Mer material kring luftsituationen finns på hemsidan umea.se/luft. 4

Copyright Lars-Göran Norlin, All Rights Reserved. Åtgärdsprogrammet Till följd av den dåliga luftkvaliteten med för höga halter av kvävedioxid fick Umeå kommun i uppdrag att upprätta ett åtgärdsprogram för att komma till rätta med problemet. Detta program antogs 2007 av kommunfullmäktige och fastställdes 2009 av Länsstyrelsen och innehåller 17 olika åtgärder fördelade på fyra åtgärdsområden. Av dessa är 9 genomförda, två är delvis genomförda, två genomförs till 2014, två genomförs till/efter 2018 och två är inställda. Arbetet med åtgärderna och genomförandestatus presenteras närmare under rubrikerna i detta kapitel. Sist i dokumentet finns en sammanställning över alla åtgärder med genomförandestatus. Den åtgärd som bedömdes som den viktigaste pusselbiten för att nå åtgärdsprogrammets fulla effekt var att färdigställa ringleden med byggandet av den Västra länken. Flera av de andra åtgärderna bygger på denna för att kunna fungera fullt ut. Därför är det olyckligt att Trafikverket som är ansvarig för denna fråga inte kunnat starta byggandet tidigare. Det blir svårt för Umeå kommun att uppfylla sina åtaganden i åtgärdsprogrammet om inte övriga ansvariga uppfyller sin del. Även andra åtgärder har stött på hinder från statligt håll, exempelvis skattelagstiftningen som gör det svårt att erbjuda rabatterade kollektivtrafikkort till anställda vid grönt parkeringsköp. 5

Åtgärder i gatu-/vägnät Tidigarelägg och fullfölj Umeåprojektet 2 Östra/Norra länken Åtgärden är genomförd. Vägarna E4 och E12 är sedan 2012 utflyttade till den nya ringleden. Trafiken har minskat på Västra Esplanaden de senaste åren, vilket kan ses i figur 5. Det krävs längre tidsserier innan det går att säga att detta är en ihållande utveckling men det visar ändå på att den rådande trenden går i rätt riktning. Däremot går andelen lastbilar i motsatt riktning. Där har det skett en ökning varje år mellan 2007 (7,8 %) och 2012 (10,6 %.) ÅDT 24000 23500 23000 22500 22000 21500 21000 20500 20000 Fordon/dygn (ÅDT) Figur 5 Antal fordon per dygn (ÅDT) på Västra Esplanaden. OBS! Bruten skala Även om byggnationerna har färdigställts är det svårt att ta tillvara den fulla potentialen med ringleden om inte trafikanterna väljer att köra den nya vägen. Här krävs ett antal större och mindre åtgärder för att styra om flödena och på så sätt minska trafiken och därmed utsläppen längs Västra Esplanaden. Det handlar bland annat om mobility management i byggskedet av Västra länken, informationsinsatser till trafikanter om systemets syfte och nytta, ITS och trafikledningsåtgärder, ett sammanhängande gång- och cykelvägnät kopplat till vägprojektet och flera andra åtgärder. Umeå kommun har under 2013 jobbat för att hitta lösningar tillsammans med Trafikverket för att möjliggöra dessa åtgärder och det arbetet fortsätter framöver. Tidigarelägg och fullfölj Umeåprojektet 2 Västra länken Åtgärden har blivit försenad och beräknas i dagsläget vara klar 2018. Det är Trafikverket som ansvarar för detta projekt. Beslut om fastställelse av arbetsplan väntas komma innan årsskiftet. Ombyggnad av korsningen E12/Bomvägen Ridvägen Åtgärden är genomförd. Ombyggnad av Backenvägens anslutning mot E12 vid Sandåkern Åtgärden är genomförd. 6

Miljöanpassad utformning av Västra Esplanaden Åtgärden är ännu inte genomförd. Genomförande kan ske först när ringleden är färdigbyggd och vägarna som tidigare var E4 och E12 genom centrala Umeå övergår från statligt till kommunalt huvudmannaskap, vilket beräknas bli år 2018. För att ha en beredskap när detta sker pågår en utredning om vad som då ska göras med dessa vägar. En målsättning med utredningsprojektet är att förstudier och projektering ska vara genomförda när väghållaransvaret övergår till kommunen så att ombyggnationerna kan påbörjas omgående. Ombyggnation av Västra Esplanaden får hög prioritet i projektet. I utredningsarbetet som benämnts E4/E12 innanför ringen tas förslag om framtida utformningsåtgärder fram. Begränsningsåtgärder inriktas dels på att minska trafikvolymerna, och då särskilt den tunga trafiken, dels på att ge prioriterat utrymme till miljövänliga trafikslag som kollektivtrafik, gång- och cykeltrafik. Utredningsarbetet fokuserar på åtgärder som kan vidtas på kort sikt, exempelvis busskörfält, signalreglering, skyltning etc. samt åtgärder som kan vidtas först när vägens huvudmannaskap övergår till Umeå kommun, exempelvis mer omfattande ombyggnader av väg och större sektionsförändringar. Utgångspunkten är att fordonsflödena inte får vara av den mängd eller art som kan riskera överskridanden av miljökvalitetsnormen. Samtidigt är det en balansgång att inte skapa nya kapacitetsproblem på aktuella gator eller i närliggande gatunät. Utredningsarbetet innehåller därför trafiksimuleringar och kapacitetsberäkningar för att analysera konsekvenserna av ombyggnadsförslaget. Omfattningen på begränsningsåtgärder i trafikmiljön på Västra Esplanaden är beroende av andra insatser eller kombinationsåtgärder som syftar till att begränsa fordonstrafiken i allmänhet. Detta då Västra Esplanaden är själva ådran i trafiknätet för hela tätorten. Förutom direkta trafikregleringar för själva gatan så är insatser som förändrar beteende gällande färdmedelsval totalt sett centrala. Utredningsarbetets första fas kommer att avslutas under hösten 2013. I nästa steg föreslås fördjupade studier i olika delområden med en prioritering av Västra Esplanaden genom centrum och före detta E4 genom centrala Teg. Styrning/vägledning av den tunga trafiken Åtgärden är delvis genomförd och delvis under genomförande. Den del som handlar om styrning av den tunga trafiken med genomfartsförbud är genomförd och detta började gälla den 7 oktober 2013. Den andra delen handlade om att införa restriktioner för den tunga trafiken vid tidpunkter med ogynnsamma meteorologiska förhållanden och höga koncentrationer av föroreningar i luften. Denna del är inte genomförd. Istället är en trafikstyrning med en annan inriktning under genomförande. ITS Umeå handlar om att försöka styra all trafik, inte enbart den tunga trafiken. ITS står för Intelligenta Transportsystem och ska fungera som stöd för resenärer och transportörer att göra smarta val avseende färdmedel, färdväg och tidpunkt. Här finns flera förslag som till exempel parkeringsledning och resenärsinformation via IT-lösningar. Den del som just nu håller på att genomföras är de dynamiska informationsskyltar (VMS) som uppförs årsskiftet 2013/2014. Dessa ska användas bland annat för trafikstyrning genom miljöbudskap till trafikanterna kopplade till halterna av föroreningar vid Västra Esplanaden. En tidpunkt med höga halter kan budskap med förslag på alternativa vägar visas. 7

Åtgärder vid utsläppskällan Inför miljözon i centrala Umeå Figur 6 Miljözonens avgränsning i Umeå Åtgärden är beslutad och genomförs 2014. Miljözonen börjar gälla från och med 1 april. Området som omfattas av miljözonen visas i figur 6. Västra Esplanaden ingår inte i miljözonen då det ännu är en statlig väg. Då Västra länken är färdigbyggd kommer Umeå kommun att ta över Västra Esplanaden, vilket möjliggör att också denna väg kan ingå i miljözonen. Detta kommer dock inte ske förrän troligast 2018. Enligt SMHIs beräkningar har miljözonen potential att minska föroreningsvärdena till en nivå som understiger miljökvalitetsnormen på Västra Esplanaden två år tidigare (2017) än de annars beräknar att normen kommer understigas (2019.) Inrätta kommunala tjänstebilpooler Åtgärden är genomförd. Bilpoolen är i drift och den kan utnyttjas av såväl kommunen som företag och privatpersoner. I tabell 1 ses antalet uthyrningar i bilpoolen sedan 2010. I den öppna bilpoolen finns totalt 21 snåla dieslar (miljöbilar). 10 bilar är placerade på parkeringshuset Nanna och 9 bilar på stadshuset, samt en bil på Umestan och en på Umeå Universitet. Det finns en bil som är låst till en privat aktör på Östra Strandgatan också. En ny upphandling av bilpoolen har avslutats och kraven är att om möjligt byta ut fordonen till el-hybrider, biogasbilar eller rena elbilar. Tabell 1 Antal uthyrningar av bilar i bilpoolen Siffror för 2013 till och med oktober 2010 2011 2012 2013 Kommunen (inklusive arbetsförmedlingen, WSP m fl) 4176 6226 5812 6404 Privatpersoner 461 591 914 1060 Totalt 4637 6817 6508 7464 8

Infrastrukturen när det gäller drivmedel, som biogas och laddstationer för elbilar, finns inte idag, av den anledningen finns inte dessa fordon med i bilpoolen. En ny V60 laddhybrid kommer att placeras vid stadshuset i början av november, där vi idag har möjlighet till långsam laddning. Nya bilpooler kommer att upprättas i Umeå kommun om behovet blir större än vad det är idag och om det finns fler intresserade företag. Exempelvis kan sjukhusområdet (Västerbottens läns landsting) och Ålidhem (AB Bostaden, Hållbara Ålidhem) vara nya placeringar. Inför miljökrav vid upphandling av transporttjänster inom kommunen Åtgärden är delvis genomförd. 2011 antogs en ny upphandlingspolicy som innehöll riktlinjer för hur miljökrav ska ställas i samband med upphandlingar där fordon/ transporttjänst ingår. Policyn byggde på Miljöstyrningsrådets rekommendationer. Utifrån detta har kommunen tillsammans med Umeå Energi och AB Bostaden upphandlat 13 elbilar som framförallt är servicefordon för hantverkare. Under hösten 2013 har en översyn av regelverket kring kravställning på fordon i samband med entreprenadupphandling påbörjats. Utgångsläget är att ta fram ett kommungemensamt regelverk (kravdokument) som ska gälla oavsett vilken förvaltning som gör upphandlingen. Bland annat kommer behovet av ytterligare utbildning/information att ses över. Arbetet med detta regelverk beräknas vara klart före årsskiftet 2013. Information om höjd skrotningspremie för att stimulera byte till miljövänligare fordon Foto: Jonas Stridfeldt Åtgärden är inställd. Detta eftersom möjligheten inte fanns kvar vid tidpunkten för åtgärdsprogrammets fastställelse. 9

Påverkan/styrning av trafikantbeteenden Öka det lokala kollektivresandet med 25 % Åtgärden är genomförd. Kollektivtrafiken i Umeå kommun har under de senaste åren visat en mycket god tillväxt. Det är framförallt lokaltrafiken i Umeå som uppvisat kraftiga resandeökningar. Under 2012 genomfördes ca 6 500 000 resor per år. En resandeökning med drygt 55 % sedan 2005 och 8 % ökning jämfört med 2011. Även antalet kollektivtrafikresor per invånare har ökat stadigt (från 43 till 55 mellan 2009 och 2012.) Under 2013 har ett nytt betalsystem införts, samtidigt som det blivit billigare att köpa biljetter i förväg, vilket möjliggör snabbare restid då biljettförsäljningen tar mindre tid. För att underlätta förköp har det också möjliggjorts att köpa resor via appen Ultra vill mer. I början av 2014 kommer också försäljning av enkelbiljetter möjliggöras i biljettautomater, samt att ett realtidssystem kommer implementeras. En helt nytillverkad ultrasnabbladdningsbar elbuss har också levererats från företaget Hybricon. Denna kommer att börja trafikera flygbusslinjen under november. Umeå kommun har också beställt en 18 meter lång eldriven ledbuss. Foto: Isak Brändström Under 2013 utökades utbudet i lokaltrafiken med ytterligare 2,5 varv runt jorden ca 100 000 km. Detta gjordes genom att utöka turtätheten i sommartidtabellen på linje 2 till 15-minuterstrafik under vardagar och under de resintensivaste timmarna på lördagar. I sommartidtabellen infördes också 15-minuterstrafik på linjerna 1 och 8 under de resintensivaste timmarna på söndagar, samt 30-minuterstrafik på linje 5 (sträckan mellan Vasaplan och Strömpilen) på lördagar och söndagar. I och med vintertidtabellen 2013/2014 fortsätter satsningen på linje 5 (sträckan mellan Västra Ersboda och Strömpilen) genom att 15-minuterstrafiken som förra vintern fanns under förmiddags- och eftermiddagsrusningen nu gäller hela dagen mellan klockan 06 och 18. En ny linje, 81, mellan Vasaplan och Klockarbäcken via Umedalen, Kronoparken, Sandåkerns bostadsområde och Dragonens hälsocentral har också införts. Denna linje får inledningsvis 9 enkelturer per vinterdag. En bussfil har också införts på Skolgatan Väst på stan och kommer också att införas mellan Västra Esplanaden och Vasaplan. 10

Inrätta ett Mobility Management-kontor Åtgärden är genomförd och har pågått sedan augusti 2008, först i form av Mål 2 projektet Hållbart resande i Umeåregionen och numera som Life + projektet Green Citizens of Europe (Greencit). Greencit bedrivs under projektkontoret Be Green Umeå som jobbar med genomförandet av attityd och beteendeförändrande åtgärder som syftar till att Umeåregionens kommunmedborgare ska bryta vanan att använda bilen och övergå till hållbara färdmedel. Åtgärden medfinansieras av Umeåregionens kommuner (förutom Örnsköldsviks kommun), Trafikverket, Region Västerbotten, Umeå Energi, Umeva, Upab, AB Bostaden, Umeå Airport, UBC och EU:s Life+ fond och pågår till och med mars 2015. En rad aktiviteter har genomförts under året: cykelkampanjer, vintertramp, testresenärer på buss och tåg, resfria möten, resepolicy, pilotskolor för hållbart resande, testa elcykel, cykelbesiktning och uthyrning, Max 500 etc. Ett cykelgarage vid flygplatsen har färdigställts och invigts under maj 2013, detta för att möjliggöra för dem som cyklar till flyget att kunna förvara sin cykel varmt och kunna låsa in sin cykelhjälm och eventuella cykelkläder. Cykelgaraget blev en succé och är oftast helt fullt varpå en utbyggnation kommer äga rum redan under 2014. En luftmiljövisulator har utvecklats och färdigställts som i realtid visar luftkvaliten i centrala Umeå. Den är samtidigt interaktiv och upplyser medborgarna hur och vad som påverkar luftkvaliteten. En platsanalys, förstudie och upphandling av ett hyrcykelsystem i Umeå har också genomförts men då driftspengar saknas har man beslutat att inte gå vidare med konceptet. Be Green Umeå och projektet Green Citizens of Europe utvärderas kontinuerligt. År 2011 tog Be Green fram en mindre resvaneundersökning där det konstaterades att 10 % av de tillfrågade upplever sig ha blivit påverkade i sina resvanor av mobility management-åtgärderna, varav hälften menar att de till stor eller viss del har ersatt bilresor med andra alternativ. Samdistribution av varutransporter i centrala Umeå Åtgärden är delvis genomförd. Under hösten 2012/våren 2013 genomfördes ett projekt som syftade till att minska den tunga trafiken inom centrumfyrkanten. Utgångsläget var att åstadkomma bättre samordning/styrning och på så sätt få ner antalet bilar in till det aktuella området. Utredningen visar dock på begränsad potential till förbättring då omfattningen på godsleveranser till centrumområdet visat sig vara betydligt lägre än vad som antagits i tidigare analyser. Dessutom konstaterades att det redan i dagsläget förekommer viss samordning mellan aktörerna. Beslut har därför fattats om att inte gå vidare med detta projekt. I samband med utredningsarbetet runt ovanstående har även frågan om vilken påverkan kommunens egna transporter (transporter till skolor, äldreboende, dagis osv) har på luftkvaliteten i stadens centrala delar. För att få en bild även av detta har därför en kartläggning av varuflöden till kommunala mottagningsenheter startats upp. Kartläggningen beräknas vara klar före årsskiftet. Om resultatet visar på att åtgärder bör vidtas så kan tiden från beslut till färdig lösning vara upp till 2 år. 11

Utforma parkeringsstrategier med miljöhänsyn Åtgärden är genomförd. Umeå kommuns parkeringsstrategi ingår som en integrerad del av de fördjupade översiktsplanerna för Umeå och för de centrala stadsdelarna. I parkeringsstrategin ingår bland annat möjligheten med Grönt parkeringsköp. Detta innebär att parkeringsnormen för anställdas parkeringar kan minskas i utbyte mot att fastighetsägaren tar ett ökat ansvar för att åstadkomma ett förändrat resebeteende. Det handlar om att stimulera till ett ökat gång-, cykel- och kollektivtrafikresande. För att åstadkomma detta ser fastighetsägaren till att pengar avsätts till en kollektivtrafikfond som sedan kan användas för rabatterade biljettpriser för anställda, att det finns medlemskap i bilpool, att det finns omklädningsrum och uppvärmda parkeringsytor för gående/cyklande, och att en grön resplan tas fram för fastigheten. Detta testas just nu i ett pilotprojekt i kvarteret Forsete tillsammans med fastighetsägaren Balticgruppen AB. Under 2013 har arbetet med projektet fortsatt. Bland annat har en detaljerad utvärderingsmodell tagits fram som ska kunna användas för att se vilken effekt åtgärderna har på färdmedelsfördelning och bilanvändande. Under 2013 har också arbetet med kollektivtrafikfonden fortsatt men ett problem som har uppstått är att de rabatterade busskorten till anställda enligt skatteverket måste förmånsbeskattas. Umeå kommun har nu inlett ett arbetet för att utreda de juridiska detaljerna kring denna fråga. I parkeringsstrategin ingår också uppförande av Park & Bike-anläggningar. Genomförande av detta har Be Green Umeå stått för. En Park & Bike-lösning i Dragonskolans parkeringsgarage (Väst på stan) och en på Umestan planeras och beräknas vara klara oktober 2013. I dessa anläggningar kommer parkeringsavgiften att bli billigare än i centrum och den kommer även att inkludera hyra av en cykelbox så att pendlare kan använda sin cykel den sista biten till sin slutdestination i stället för bilen. Med en cykelbox kan användaren känna sig trygg att cykeln står i säkert förvar de tider den inte används. Syftet är att minska antalet bilar i stadskärnan men även att ge långväga pendlare ett hållbart resealternativ. Målgruppen är människor som pendlar längre sträckor med bil och som inte har något annat alternativt transportsätt än bilen. Om de får möjlighet till en lägre parkeringsavgift och en cykelbox/cykel att använda innebär det inte bara färre bilar i centrum utan det kommer även att minska de korta bilresorna i stadskärnan under dagtid. Dessutom kan detta leda till att fler kommer att börja använda cykeln i tjänsten. Projektet pågår under 2013-2014. Utifrån strategin har också ett parkeringsprogram arbetats fram av Gator och parker i samarbete med Upab, Planering, Detaljplanering samt Mark- och exploatering och väntas fastställas under slutet av 2013. Parkeringsprogrammet har som mål att medverka till ett långsiktigt hållbart transportsystem. Parkeringsprogrammet med konkret åtgärdsplan ska fungera som ett handlingsprogram i planeringsprocessen. Programmet omfattar hela Umeå kommun, men då parkeringsproblem främst förekommer i de centrala stadsdelarna ligger fokus huvudsakligen på detta område. Parkeringsprogrammet behandlar såväl bil- som cykelparkering och tar upp både parkering på gatumark och tomtmark. Även infartsparkering, reserverade parkeringsplatser för buss, husvagnar, husbilar, MC och parkering för rörelsehindrade, parkeringsledningssystem samt parkeringsavgifter behandlas i programmet. 12

Utöver dessa åtgärder har också parkeringsförbudsområdena utökats under 2013, vilket innebär en utökning av områdena på Umedalen, Västerhiske och Tomtebo. Under 2014 väntas införande på Teg. Parkeringsförbudsområden medför att det blir lite svårare att ta bilen till arbetet för dem som har använt gatan som arbetsplatsparkering. För dem som har nyttjat gatan för sina bilar när ytan på tomten inte längre räckt till blir det också besvärligare att ha flera egna bilar. I de nya parkeringsförbudsområdena blir det färre parkeringsplatser än tidigare. Därtill införs successivt parkeringsavgifter. Först ut var Väst på stan som fick avgiftsbelagda gatuparkeringar under november 2012. Senare är det även planerat att införa avgift Öst på stan (som redan delvis har avgifter) samt på Haga. En inventering av parkeringarna i centrala Umeå har genomförts under 2013 och planeras att följas upp om tre år för att kunna utvärdera effekterna av parkeringsstrategierna och parkeringsprogrammet. Foto: Andreas Nilsson Öka andelen cyklande revidering och genomförande av cykelprogram Åtgärden är genomförd. I åtgärdsprogrammet benämndes det cykelprogram men namnet har nu ändrats. Cykeltrafikprogram för hållbar utveckling antogs 2009. Där anges sju strategier för att öka andelen cyklande i Umeå. Det handlar om översiktsplanering, ökad arbetspendling, säkra skolvägar, hög driftsstandard, säkerhet, trygghet, samt attityder och beteenden. I den bedömning som åtgärdsprogrammet gjorde antogs förändrat beteende ge störst effekt. Detta har framförallt Be Green Umeå jobbat med i olika kampanjer och projekt. Inom ramen för den ordinarie verksamheten har Gator- och parker arbetat med detta genom projekt som Umecyklisten för åk 4, Skola för hållbart resande, minst två årliga cykelaktiviteter (med fokus på hjälmanvändning och synbarhet), samt dagen för hållbara tjänsteresor. Ytterligare cykelaktiviteter har arrangerats i samband med invigning av gatuombyggnadsprojekt. En ny cykelkarta togs fram under 2013 och dessutom arbetas med ett vägvisningssystem (beräknas klart 2014) för att underlätta och uppmuntra gång- och cykeltrafik. 13

För både arbetspendlaren och skolbarnen som ska ta sig till skolan är det viktigt med ett gång- och cykelvägnät som är sammanhängande och gent med god framkomlighet samtidigt som det är tryggt och säkert. Umeå kommun har sedan 2009 arbetat mycket aktivt med att skapa ett sammanhängande huvudnät för cykel och nu går 93 % av huvudvägnätet för gång och cykel på separerade gång- och cykelbanor. Exempel på åtgärdade sträckor är: Bryggargatan, Humaniststråket, Naturvetarstråket, Gösta Skoglunds väg, Sandåkern och Backenvägen. Ombyggnad pågår hösten 2013 på Nygatan, Öst på stan. När det gäller trygghet har kommunen gjort en medveten satsning på belysningen på gång- och cykelvägarna, med komplettering där det tidigare saknats belysning. Här har också medborgarna kunnat upplysa kommunen om var belysning saknas genom en interaktiv karta. Fyra gångoch cykeltunnlar har setts över med avseende på trygghetsaspekten; tunnlarna vid Fridhem och Fridhemsgymnasiet har fått vitmålat tak och belysningen är bytt och i tunnlarna vid korsningen Norra Obbolavägen-Tegsvägen har belysningen bytts ut. Vidare försöker kommunen undvika att planera nytillkommande länkar i huvudnätet för cykel i/längs skogspartier eftersom detta kan upplevas otryggt. Att förbättra säkerheten kan också göra att fler vågar använda cykeln. Kommunen har under åren 2010-2013 haft ett samarbete med Umeå universitet och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i ett projekt kallat Säkerhetsarbetets effekt och relevans för att identifiera orsakerna till singelolyckor och därigenom hitta metoder för att kunna minska dessa. Avseende cykelparkeringar så är behoven störst i centrumfyrkanten. Cirka 600 cykelparkeringsplatser saknas idag (baserat på manuella räkningar under maj-november) och tillkommande exploatering i centrumfyrkanten förstärker detta behov. Exempel på platser där cykelparkeringarna har ordnats upp är Renmarkstorget, Östra Rådhusgatan, Vasagatan, Nygatan, Skolgatan, busstationen, Järnvägstorget, Umeå Central (Bangatan) samt på Kungsgatan, delen Renmarkstorget Västra Esplanaden. Behovet är mycket större än så, men i centrala Umeå är det stor konkurrens om markytorna och därmed svårt att på kort tid åstadkomma nya cykelparkeringar i den volym som behövs. För att gång- och cykelvägnätet ska vara användbart vintertid då de största problemen med luftföroreningar uppstår är det viktigt att drift och underhåll fungerar. Det utpekade huvudnätet för cykel är därför prioriterat vid vinterväghållning. Umeå kommun har även i samarbete med Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) genomfört tester med varmsandning av gång- och cykelvägar. Varmsandning har vid testerna visat sig klart effektivare än traditionell sandning, då den uppvärmda sanden ligger kvar längre och friktionsförbättring har uppnåtts. Tekniska problem har dock medfört att det under vintern 2012/2013 endast kunnat användas vid ett fåtal tillfällen. Under en fyra-års-period (2012-2016) har Gator och parker erhållit 15 miljoner kronor för underhåll av gång- och cykelvägnätet. En plan för att hantera de värsta skadorna på gång- och cykelvägnätet har tagits fram. Under 2012 åtgärdades Ersboda och Marieområdena. Under 2013 har arbetena fortsatt på Marieområdena samt på Berghem. Information i radio till medborgare när det råder höga halter luftföroreningar Åtgärden är inställd. 14

Markanvändnings- och planeringsåtgärder Åtgärden är genomförd. I den fördjupade översiktsplanen för Umeås framtida tillväxtområde (antagen 2011) fastslås utvecklingsstrategier som planeringen ska utgå ifrån. Dessa grundar sig i Aalborgåtagandena. Eftersom bebyggelsestrukturen påverkar våra resmönster kommer dessa strategier att ge indirekta effekter på luftkvaliteten i Umeå. Det handlar bland annat om att Umeå framförallt ska utvecklas inom en fem-kilometers-radie från centrum och från sjukhusområdet. Detta gör gång och cykel till mer konkurrenskraftiga alternativ för resor inom staden då avstånden hålls relativt korta. En annan del av strategierna är att ny bebyggelse ska ske genom förtätning, dels genom komplettering av gamla stadsdelar och dels genom att hålla en hög täthet i nya stadsdelar. Detta skapar ett större underlag för verksamheter och mindre behov av att resa långa avstånd. En tredje del som är viktig för luftkvaliteten är att tillväxten ska ske i kollektivtrafikstråk. Detta skapar ett bra underlag för kollektivtrafiken samtidigt som det gör att fler får ökad tillgänglighet med denna. Därigenom blir det lättare att ersätta bilresor med kollektivtrafikresor. Under 2013 har arbetet med kollektivtrafikstrategin fortsatt. Den kommer att tas upp för antagande innan årsskiftet. Genom att planeringen sker enligt dessa strategier uppnås de riktlinjer som föreslogs i åtgärdsprogrammet. Den faktiska tillämpningen av översiktsplanen kommer sedan att avgöra hur utfallet blir för bebyggelsestrukturen. Det är svårt att mäta vilken effekt planeringsåtgärder ger på luftsituationen, eftersom det precis som flera av de övriga åtgärderna är helheten som ger effekten och inte varje åtgärd för sig. Däremot går det att mäta hur väl utfallet av den fysiska strukturen stämmer med intentionerna i planeringen för att se om det går åt rätt håll. Under hösten 2013 har ett arbete startats med att ta fram indikatorer för att följa upp strategierna i översiktsplanen. Dessa kan framöver användas för att utvärdera denna åtgärd. 15

Sammanställning Åtgärder i gatu-/ vägnät Åtgärd Tidigarelägg och fullfölj Umeåprojektet 2 Östra/Norra länken Tid Genomförd Tidigarelägg och fullfölj Umeåprojektet 2 Västra länken Väntas färdigt 2018 Ombyggnad av korsningen E12/Bomvägen Ridvägen Genomförd Ombyggnad av Backenvägens anslutning mot E12 vid SandåkernGenomförd Miljöanpassad utformning av Västra Esplanaden Byggstart 2018 Styrning/vägledning av den tunga trafiken Genomfartsförbudet är infört och ITS-skyltar tas i bruk i början av 2014 Påverkan/styrning av trafikantbeteenden Åtgärd Tid Öka det lokala kollektivresandet med 25 % Genomförd Inrätta ett Mobility Management-kontor Samdistribution av varutransporter i centrala Umeå Utforma parkeringsstrategier med miljöhänsyn Genomförd Delvis genomförd Genomförd Öka andelen cyklande - revidering och genomförande av cykelprogram Genomförd Information i radio till medborgare när det råder höga halter luftföroreningar Inställd Åtgärder vid utsläppskällan Åtgärd Inför miljözon i centrala Umeå Inrätta kommunala tjänstebilpooler Tid Beslutad, genomförs 2014 Genomförd Markanvändningsoch planeringsåtgärder Åtgärd Tid Markanvändnings- och planeringsåtgärder Genomförd Inför miljökrav vid upphandling av transporttjänster inom kommunen Delvis genomförd Information om höjd skrotningspremie för att stimulera byte till miljövänligare fordon Inställd 16