Frekvensanalys. Systemteknik/Processreglering Föreläsning 8. Exempel: experiment på ögats pupill. Frekvenssvar. Exempel:G(s)= 2

Relevanta dokument
Reglerteknik AK, FRT010

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 4

TSRT91 Reglerteknik: Föreläsning 4

Förra föreläsningen. Reglerteknik AK F6. Repetition frekvensanalys. Exempel: experiment på ögats pupill. Frekvenssvar.

Reglerteknik AK. Tentamen 27 oktober 2015 kl 8-13

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning från föreläsning 5 (2/4) Stabilitet Specifikationer med frekvensbeskrivning

TSRT19 Reglerteknik: Välkomna!

Reglerteknik AK. Tentamen kl

Reglerteknik AK, Period 2, 2013 Föreläsning 6. Jonas Mårtensson, kursansvarig

Figur 2: Bodediagrammets amplitudkurva i uppgift 1d

Lösningar Reglerteknik AK Tentamen

ERE 102 Reglerteknik D Tentamen

Lösningsförslag till tentamen i Reglerteknik Y/D (TSRT12)

Frekvenssvaret är utsignalen då insginalen är en sinusvåg med frekvens ω och amplitud A,

Reglerteknik AK. Tentamen 9 maj 2015 kl 08 13

Lösningar till Tentamen i Reglerteknik AK EL1000/EL1100/EL

FÖRELÄSNING 13: Tidsdiskreta system. Kausalitet. Stabilitet. Egenskaper hos ett linjärt, tidsinvariant system (LTI)

TSIU61: Reglerteknik. Frekvensbeskrivning Bodediagram. Gustaf Hendeby.

TSIU61: Reglerteknik. de(t) dt + K D. Sammanfattning från föreläsning 4 (2/3) Frekvensbeskrivning. ˆ Bodediagram. Proportionell }{{} Integrerande

Formelsamling i Reglerteknik

Reglerteknik, TSIU 61

Reglerteknik AK, Period 2, 2013 Föreläsning 12. Jonas Mårtensson, kursansvarig

Reglerteknik AK, FRTF05

Lösningar till Tentamen i Reglerteknik AK EL1000/EL1100/EL

Reglerteknik AK. Tentamen 24 oktober 2016 kl 8-13

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 8. Sammanfattning av föreläsning 7 Framkoppling Den röda tråden!

Reglerteknik I: F6. Bodediagram, Nyquistkriteriet. Dave Zachariah. Inst. Informationsteknologi, Avd. Systemteknik

in t ) t -V m ( ) in - Vm

Reglerteknik AK, FRTF05

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 7

System, Insignal & Utsignal

System, Insignal & Utsignal

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

TENTAMEN I TSRT19 REGLERTEKNIK

TSIU61: Reglerteknik. Sammanfattning av kursen. Gustaf Hendeby.

Hambley avsnitt På föreläsningen behandlas även transkonduktans-, transresistans- och strömförstärkaren, se förra veckans anteckningar.

REGLERTEKNIK Laboration 4

Liten formelsamling Speciella funktioner. Faltning. Institutionen för matematik KTH För Kursen 5B1209/5B1215:2. Språngfunktionen (Heavisides funktion)

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

Signal- och bildbehandling TSBB14

Välkomna till TSRT19 Reglerteknik Föreläsning 5. Sammanfattning av föreläsning 4 Frekvensanalys Bodediagram

TENTAMEN I REGLERTEKNIK Y TSRT12 för Y3 och D3. Lycka till!

TSIU61: Reglerteknik. Reglerproblemet. Innehåll föreläsning 12: 1. Reglerproblemet: Ex design av farthållare. Sammanfattning av kursen

Föreläsning 5. Motkoppling och stabilitet bl. Stabilitetskriterier Stabilitetsmarginaler Kompensering Exempel. IE1202 Analog elektronik /BM

Specifikationer i frekvensplanet ( )

Reglerteknik AK Tentamen

Frekvensbeskrivning, Bodediagram

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

Introduktion till Control System Toolbox 5.0. This version: January 13, 2015

Figure 1: Blockdiagram. V (s) + G C (s)y ref (s) 1 + G O (s)

TENTAMEN I TSRT22 REGLERTEKNIK

Nyquistkriteriet, kretsformning

Från tidigare: Systemets poler (rötterna till kar. ekv.) påverkar egenskaperna hos diffekvationens lösning.

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

TENTAMEN: DEL B Reglerteknik I 5hp

Föreläsning 10, Egenskaper hos tidsdiskreta system

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

Ökad produktivitet hos Sandvik Process Systems efter reglertekniska förbättringar

Reglerteknik 7. Kapitel 11. Köp bok och övningshäfte på kårbokhandeln. William Sandqvist

REGLERTEKNIK KTH. REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120 Tentamen , kl

På föreläsningen går jag relativt snabbt igenom grunderna fourierserieutveckling av periodiska signaler, bild 2 7.

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Reglerteknik 5. Kapitel 9. Köp bok och övningshäfte på kårbokhandeln. William Sandqvist

Lösningsförslag TSRT09 Reglerteori

Sammanfattning av föreläsning 5. Modellbygge & Simulering, TSRT62. Föreläsning 6. Modellkvalitet och validering. Bias och varians

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 9. Analys av Tidsserier (LLL kap 18) Tidsserie data

Lösningar till Matematisk analys IV,

TENTAMEN I REGLERTEKNIK TSRT03, TSRT19

Föreläsning 4. Laplacetransformen? Lösning av differentialekvationer utan Laplacetransformen. Laplacetransformen Överföringsfunktion

Övningar i Reglerteknik

Differentialekvationssystem

Frekvensbeskrivning, Bodediagram

Introduktion till Reglertekniken. Styr och Reglerteknik. Vad är Reglerteknik? Vad är Reglerteknik? Vad är Reglerteknik? Önskat värde Börvärde

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

TENTAMEN I REGLERTEKNIK

Datorövning 2 Matlab/Simulink. Styr- och Reglerteknik för U3/EI2

TENTAMEN I TSRT91 REGLERTEKNIK

Lösningar Reglerteknik AK Tentamen

Hambley avsnitt

1RT490 Reglerteknik I 5hp Tentamen: Del B

REGLERTEKNIK KTH REGLERTEKNIK AK EL1000/EL1110/EL1120

Informationsteknologi

Introduktion till Reglertekniken. Reglerteknik. Vad är Reglerteknik? Vad är Reglerteknik? Vad är Reglerteknik? Önskat värde Börvärde

Reglerteknik AK. Tentamen 16 mars 2016 kl 8 13

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings universitet

Hambley avsnitt

Cirkelkriteriet (12.3)

Övning 3. Introduktion. Repetition

Påtvingad svängning SDOF

Transkript:

Frekvensanals Frekvenssvar Ssemeknik/Processreglering Föreläsning 8 Bode- och Nqisdiagram Sabilie och sabiliesmarginaler Läsanvisning: Process Conrol: 6. 6. Frekvensanals Sdera hr ssem reagerar på signaler i olika frekvensområden Exempel: Lassörningar mes låga frekvenser Mäbrs höga frekvenser Om sseme är linjär så kan man sdera svare för varje frekvens separa Sins in sins Kan.ex. användas för a a fram överföringsfnkioner experimenell (ssemidenifiering) Exempel: experimen på ögas ppill Upprepade experimen för olika frekvenser: ain. Experimenal daa. Linear model... Phase 4 Freqenc [L. Sark, 99] Linjär modell(s)=.7 (+.8s) 3 e.s anpassad ill daa 3 4 Frekvenssvar () () (s) ()=sinω ()=asin(ω+ ϕ) a= (iω) ϕ=arg(iω) (iω) frekvensfnkion (iω) försärkning (gain), amplid, magnid arg (iω) fasförskjning (phase shif), fas ω=: ω=: ω=3: Exempel:(s)= s+ 6

Räkneregler för komplexa al z z = z z, z=x+i z = x + argz=arcan x z z = z z (omx>) argz z =argz +argz, arg z z =argz argz Exempel:(s)= s+ (iω)= iω+ (iω) = ω + arg(iω)= arcan ω ω (iω) arg(iω).4 4 9 7 8 Bodediagram Ria (iω) ocharg(iω) som fnkioner av ω Amplidkrvan (iω) rias i log-log-skala Faskrvan arg (iω) rias i log-lin-skala (MATLAB-kommando: bode) Phase (deg) Magnide (abs) 3 4 6 7 Exempel:(s)= s+ Bode Diagram 9 Freqenc (rad/sec) 9 Miniproblem Tpssem i formelsamlingen Avläs i Bodediagramme: Hr mcke försärks och fasförskjs insignaler med frekvensen rad/s? Hr mcke försärks och fasförskjs konsana insignaler? +st, +st e sl ω s +ζ ω s+ ω reell pol, reell nollsälle idsfördröjning komplex polpar (Ni behöver ej knna ria Bodediagram för hand, s. 77 8 i Process Conrol.)

(s)=(+st), +st T= (s)=e -sl L= 9 9. Radianer/s. Radianer/s..... 9. 9... 8. 8.. En pol is= T böjer ner amplidkrvan och sänker faskrvan med9 vid ω= T ; omvän för e nollsälle En idsfördröjning sänker faskrvan exponeniell men påverkar ine amplidkrvan 3 4 Nqisdiagram Ria krvan(iω) i komplexa alplane då ω går från ill..4...4 arg (iω) (iω).6.8 E oscillaiv ssem med lien dämpning ζ har en sor resonansopp vid egenfrekvensen ω i amplidkrvan.4...4.6.8. 6 Imaginar Axis.. Exempel:(s)= s+ Nqis Diagram..... Real Axis Sabilie för åerkopplade ssem () () (s) z() Anag a öppna sseme (s) är sabil ()=sinω ()= (iω) sin ( ω+arg (iω) ) z()= (iω) sin ( ω+arg (iω)+ π ) 7 8

Omz()=() så ppsår en sabil självsvängning i kresen när braren slås om. Dea händer om (iω) = arg (iω)= π Nqiskrvan för (s) går genom pnken Nqiss sabiliessas () Σ (s) () Anag a öppna sseme (s) saknar poler i höger halvplan. De slna sseme är asmpoisk sabil om man går efer krvan (iω) från ω= ill ω= och finner a pnken hamnar ill vänser om krvan. 9 Exempel Harr Nqis (889 976) Född i Nilsb, Värmland Karriär i USA Univ. of Norh Dakoa Yale Universi AT&T Bell Laboraories Tre vikiga resla: Nqiss sabiliessas Johnson Nqis-brse Nqiss samplingssas a) sabil, b) insabil, c) sabil, d) insabil Sabiliesmarginaler Amplidmarginalen anger hr mcke försärkningen kan öka an a slna sseme blir insabil: Amplid- och fasmarginal i Nqisdiagramme.8 Lå ω vara den minsa frekvens därarg (iω )= 8 Amplidmarginalen ges då ava m =/ (iω ) (Tpiska marginaler:a m = 6) Fasmarginalen anger hr mcke fasen kan minska an a slna sseme blir insabil: Lå skärfrekvensen (cross-over freqenc) ω c vara den minsa frekvens där (iω c ) = Fasmarginalen ges då av ϕ m =8 +arg (iω c ) (Tpiska marginaler: ϕ m =3 6 ).6.4...4.6.8 /A m (ω o) ϕ m (ω c).8.6.4...4.6.8 3 4

Amplid- och fasmarginal i Bodediagramme Försärkning ω c /A m (s)=.4 Exempel (s+3.73)(s+)(s+.679) Imaginar Axis.. Fas ϕ m ω o.4 Frekvens [rad/s]..8.6.4.. Real Axis 6 Avläsning av amplidmarginal: A m =.4 A m =4 Tolkning: Om man reglerar sseme med en P-reglaor kan försärkningen vara max 4 an a slna sseme blir insabil. 7