RAPPORT 2000:18 Granskning av fondreklam
Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 2. Metod 3. Resultat 3.1 Tillbakablickar på avkastningen 3.2 Jämförelse andra fonder m.m. 3.3 Värdeomdömen 3.4 Riskinformation 3.5 Information om högriskfonder 3.6 Hänvisning till informationsbroschyr Bilaga: Överenskommelse angående regler för marknadsföring av fonder. KOV Dnr 98/K-1451
Sammanfattning och slutsatser Reklam för fonder görs idag i alla medier och vänder sig till grupper av människor som inte tidigare har ägt aktier eller sparat i fonder. Många löntagare kommer göra sina val inför premiepensionen utan en personlig kontakt med någon rådgivare eller något fondbolag. Så är t.ex. fallet när det gäller fondval i det nya pensionssystemet. Konsumentverket/KO har under våren granskat fondreklam i dagstidningar, tidskrifter, TV och på Internet. Många fondbolag och banker har tagit hänsyn till reglerna i den överenskommelse med Fondbolagens förening som, sedan 1 januari i år, gäller för marknadsföring av fonder. Ett stort antal annonser kan dock ifrågasättas. Konsumentverket/KO har nu begärt yttrande från vissa bolag. KO kan komma att utfärda vitesförelägganden för att säkerställa att reglerna följs i fortsättningen. Slutsatsen av undersökningen är att marknadsföringen inte i alla avseenden följer reglerna. Riskinformationen har uteblivit eller fått för liten och undanskymd plats i marknadsföringen. Bristen på riskinformation är störst i på Internet. Utformningen och placeringen av riskinformationen brister också i ett antal tidningsannonser, i direktreklam samt på Internet. Det kan ifrågasättas om ett par fondbolag, på webbsidor med särskilda funktioner, kan anses ha framställt jämförelser med andra placeringsalternativ på ett vederhä f- tigt och balanserat sätt. Tidigare uppnådd avkastning har inte alltid angivits för tillräckligt långa tidsperioder. Värdeomdömen, som t.ex. världens bästa förvaltare, förekommer i annonser, men bör undvikas eftersom de sällan kan styrkas. Fondbolagen är bra på att i marknadsföringen hänvisa till den informationsbroschyr som skall finnas om fonden. På webbsidor om fonder har den informationen dock många gånger fått en alltför undanskymd placering. 5
1. Bakgrund Under senare delen av 1990-talet började fonder lanseras som ett attraktivt placeringsalternativ för de svenska hushållen. En undersökning gjord av Konsumentverket 1998 (Rapport 1998:32 Marknadsföring av fonder) visade att marknadsföringen av fonderna många gånger var vilseledande, saknade väsentlig information och att fondbolagen inte alltid följde gällande branschrekommendationer. För all marknadsföring gäller att den skall överensstämma med god marknadsföringssed och i övrigt vara tillbörlig. Den skall också innehålla information av särskild betydelse för konsumenterna. I marknadsföringslagen finns regler som gäller vilseledande reklam, jämförande reklam, förmånserbjudanden mm. För att närmare precisera hur dessa allmänna regler bör tillämpas på marknadsföring av fonder har Konsumentverket/KO den 1 oktober 1999 träffat en överenskommelse med Fondbolagens Förening. Reglerna trädde i kraft den 1 januari i år. Fondbolagens förening har i överenskommelsen åtagit sig att sprida information om reglerna till sina medlemmar samt att aktivt verka för att reglerna efterlevs. Fondsparandet, och marknadsföringen av fonder, har ökat markant under året. Under årets första två månader sattes 16,1 miljarder kronor in i fonder. Det är nära sex miljarder mer än under motsvarande period föregående år. 1 Nya fonder och marknadsplatser startas och till hösten är det dags för många människor att välja fonder i det nya premiepensionssystemet. Ca 57 miljarder kronor skall placeras av 4,4 miljoner löntagare innan år 2001. 2 Nyligen har SIFO presenterat en rapport som visar att många, särskilt yngre, människor har svårt att veta hur de skall göra i det förestående pensionsvalet. 3 Mot bakgrund av den allt intensivare marknadsföringen inför pensionsvalet i höst har Konsumentverket granskat fondreklam i syfte att kontrollera om reglerna för marknadsföring efterlevs. 2. Metod Konsumentverket har granskat den fondreklam som förekommit under våren i direktreklam och specialtidskrifterna Privata Affärer, Sparöversikt, Finanstidningen och Dagens Industri. Vidare har vi under maj månad granskat TV-reklam samt annonser i som varit införda i dagstidningarna Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Aftonbladet. Granskningen är inte heltäckande men ger enligt vår bedömning en representativ bild av hur fondreklamen har sett ut under våren 2000. Resultatet av granskningen redovisas indelat efter rubrikerna i reglerna för marknadsföring av fonder. Rapporten innehåller generella kommentarer om den marknadsföring som granskats och kommentarer till hur reglerna i överenskommelsen bör tillämpas. Innebörden av vissa regler illustreras genom exempel utan angivande av företag. Exemplen visar både bra och dålig utformning av marknadsföringen. 1 Fond& Bank, nr 4/2000 2 Premiepensionsmyndigheten 3 Sifo research & consulting, undersökning om premiepension i april 2000, bas 1 032 intervjuer. 6
3. Resultat Cirka 85 stycken annonser i olika media har legat till grund för granskningen. Flertalet annonser har vi inte haft någon anmärkning mot men ett stort antal annonsers utformning kan enligt vår bedömning ifrågasättas. I de flesta fall handlar det om huruvida riskinformationstexten saknas eller har fått en undanskymd placering. I samband med sammanställandet av resultatet av granskningen har vi funnit anledning att rikta särskild kritik mot ett antal tidningsannonser, ett direktreklamutskick samt en hemsida på Internet. 3.1. Tillbakablickar på avkastningen Det senaste årens gynnsamma utveckling på börserna runt om i världen har gjort att många fonder marknadsförs genom att beskriva tidigare uppnådd avkastning. Enligt reglerna för marknadsföringen av fonder får emellertid en framgångsrik period inte lyftas fram på ett sätt som ger ett felaktigt helhetsintryck av fondens utveckling. Därför ska uppnådd avkastning redovisas för så långa perioder som mö jligt. När information om tidigare uppnådd avkastning lämnas i marknadsföringen måste uppgift om avkastningen avseende minst den tidsperiod som överensstämmer med fondens placeringshorisont finnas med och tydligt anges. Rekommenderad tidsperiod för korta räntefonder är ett år, för obligationsfonder två år, för blandfonder tre år och för aktiefonder fem år. Uppgiften skall avse rullande period eller senaste kalenderår. Det ska tydligt framgå vilken period som avses. Även slutdatum för mätperioden ska anges. I de annonser som granskats har vi hittat flera exempel där bolagen redovisat avkastningen kortare tid än fem år för aktiefonder. Följden blir att konsumenten riskerar att få en alltför positiv bild av möjligheterna till utveckling för fonden. Ex. där rekommenderade tidsperioder för information om uppnådd avkastning inte följts Tidningsannons Aktiefond som fått fem stjärnor på Fondstars lista. I texten anges att fonden haft en mycket god utveckling de senaste tre åren. I en asterisk hänvisas till tiden 970101-991231. Av reglerna framgår att mätperioden skall vara fem år. För en fond som inte funnits lika länge som de rekommenderade tidsperioderna får uppgift lämnas om vilken avkastning fonden haft sedan den startade, om det tydligt anges att fonden är nystartad. Vi har funnit ett par exempel på att kortare avkastningsperioder redovisas utan att fonden angivits som nystartad. 3.2. Jämförelse andra fonder m.m. Det är vanligt att fondförvaltare väljer att presentera utvecklingen på sin fond genom att jämföra med en annan fond eller en annan sparform. I reglerna om marknadsföringen av fonder finns ett antal kriterier för vederhäftiga jämförelser. Utgångspunkten är att en jämförelse alltid skall vara relevant och bygga på fakta som kan styrkas. 7
3.2.1. Jämförelse med index Ett annat sätt att beskriva fondens utveckling är att använda ett jämförelseindex. Ett index kan tex. visa den genomsnittliga utvecklingen på en börs där det handlas med liknande aktier som fonden äger. I många av annonserna som granskats hänvisas det utan vidare kommentarer till index. Det är ovederhäftigt att inte redovisa vilket index jämförelsen gäller. Sådan marknadsföring överensstämmer inte med god marknadsföringssed. Vid jämförelser med index ska det klart framgå vilket index som har använts. Valt index ska vara relevant och avse den placeringsinriktning som fonden har. Utvecklingen för fonden och index skall anges i samma valuta och beräknas på likvärdigt sätt. För att underlätta för konsumenten att bedöma informationen bör i första hand endast allmänt vedertagna och välkända index anvä ndas. Ex. på hänvisning till ett okänt index Tidningsannonser faktiskt har alla våra fonder, utom en, slagit index med råge sedan starten! I en annonstexten uppges att en aktiefond har ökat med 125%. I en asterisk längs ner på sidan: Avser perioden 990301-000229. Jfr index samma period 58%. Det framgår alltså inte vilket index som valts. Risken är att konsumenten vilseleds om fondens utveckling. 3.2.2. Fondjämförelser på Internet Av granskningen framgår att jämförelser mellan fonder förekommer i stor utsträckning på diverse sajter på Internet. Konsumenten kan där själv interaktivt jämföra olika sorters fonder med hjälp av olika tekniker. Vid konstruerandet av en webbtjänst måste gällande marknadsföringsregler beaktas. En webbsida med en funktion som tillåter användaren att göra fondjämförelser bör vara konstruerad så att endast relevanta jämförelser kan utföras, dvs. att fonder som i allt väsentligt har samma placeringsinriktning jämförs samt mot ett relevant index. Det är under alla omständigheter viktigt att kunden innan den interaktiva processen kan startas upp får information om på vilka grunder man kan göra en rättvisande jämförelse och att grafiska kurvor och tabeller kan vara missvisande. 3.3. Värdeomdömen För att undvika att marknadsföringen av fonder skall vara vilseledande skall ordval som kan betecknas som reservationslösa värdeord inte användas. Vi har funnit ett antal exempel på ordval som utlovar särskilda kvalitéer hos fonden. Vi anser att bolagen inte bör använda omdömen som världens främsta förvaltare, kvalitetsfonder, särskilt utvalda fonder etc. eftersom ett värdeomdöme måste kunna styrkas för att vara vederhäftigt. Värdeomdömena är emellertid till sin natur så allmänna att de endast med svårighet kan styrkas. 8
3.3.1. Etiska fonder Den som marknadsför en etisk fond skall kunna redogöra för på vilket sätt fondens inriktning lever upp till detta epitet. Granskningen har inte nu tillåtit en närmare analys av om påståendena är vederhäftiga. Vi kommer dock att framöver särskilt granska de etiska fonderna för att se att placeringsinriktning mm överensstämmer med utfästelserna i marknadsföringen. 3.4. Riskinformation Den del av reglerna som hittills har fått störst uppmärksamhet är kravet på s.k. riskinformation i fondreklamen. Motivet till informationskravet är att institut som marknadsför fonder måste informera konsumenterna också om risker med tjänsterna eftersom många som berörs av reklamen är ovana fondsparare. Kravet på riskinformation gäller all marknadsföring men är inte motiverad för rent profilskapande reklam eller reklamprodukter. Profilskapande marknadsföring är reklam där fondbolaget inte nämner någon specifik produkt, eller grupp av produkter, eller gör några utfästelser om sina tjänster. I princip nämns bara fondbolagets namn i marknadsföringen. Vi kan genom granskningen konstatera att många fondbolag under våren satsat på just profilskapande marknadsföring. När värdeomdömen och antydningar om produkten och dess egenskaper finns med i texten bör riskinformation lämnas. Flera av de profilskapande annonserna innehåller också varningstext och det är önskvärt att fondbolagen i tveksamma fall tar med information om risk. Ex. profilskapande marknadsföring Tidningsannons Liten annons med rubrik: Vill du veta mer om oss? Välkommen att fylla i och skicka in denna kupong Under annonstexten finns en liggande text med riskinformation. Ex. ej profilskapande marknadsföring Tidningsannons Rubrik: Visst är Internetbolagen intressanta Men det kan vara bra att satsa på något annat också. Vi har en egen och unik investeringsfilosofi som är baserad på satsningar i lågt värderade företag med faktiska tillgångar. Resultatet faktiskt har alla våra fonder, utom en, slagit index med råge sedan starten! Annonsen saknar riskinformation. Resultatet av annonsgranskningen visar att riskinformation saknas i många annonser, i direktreklam och framför allt på Internet, (se vidare nedan). Vad gäller marknadsföringen på Internet har vi dock noterat att ett antal webbsidor för fonder har reviderats eller bytts ut under den senaste månaden. På dessa nya webbsidor finns i det flesta fall en tydlig riskinformation. Direktreklamen, som konsumenten tillgodogör sig i hemmet utan personliga kontakter, är ofta kombinerad med ett erbjudande att köpa andelar i en fond. På detta område är bristen på riskinformation särskilt allvarlig. 9
Ex. på direktreklam utan riskinformation Direktreklam Reklamen har formen av ett nyhetsbrev med artiklar som innehåller reklam för olika fonder, bl.a. ett par högriskfonder. Konsumenten har möjlighet att skicka in en intresseanmälan till banken. Reklambladet har inte någon separat riskinformationstext. Den TV-reklam som ingått i granskningen har bedömts vara av karaktären profilskapande reklam. Vi konstaterar att reklaminslagen saknar varningstext, men har inte funnit anledning att kommentera inslagen i övrigt. Enligt uppgift väntas en massiv satsning på TV-reklam för fonder under hösten. Konsumentverket kommer att granska marknadsföringen och ingripa där så behövs. Vi vill betona att när denna reklam ges en mer produktinriktad utformning gäller även kravet på riskinformation för TV-reklamfilmer. Detta gäller också radio- och bioreklam. 3.4.1. Utformning av riskinformation Riskinformationen skall vara lätt att uppfatta vid en flyktig genomläsning av texten i annonsen. I bedömningen av hur varningstexten skall vara placerad, markerad och i övrigt utformad skall hänsyn tas till det totala intrycket av annonsen samt den produkt som marknadsförs. En offensiv rubrik och/eller grafisk utformning av tex. en högriskfond kräver en mer framträdande riskinformation. Det skall råda balans mellan rubrik, annonstext och risk-information. Konsumentverket anser att varningstexten skall vara neutral, tydlig och lätt att uppfatta. Den bör ha samma stilgrad som den kommersiella informationen i annonsen eller vara särskilt markerad genom tex. fetstil, en rubrik eller färg. Obs! Viktig information! är ett exempel på hur uppmärksamheten kan dras till texten. Även om annonsen är liten skall stilgraden på varningstexten vara läsbar och lätt att uppfatta. Ex. på för liten stilgrad Tidningsannons Annons för aktiefond i färg. Riskinformationstext i betydligt mindre stilgrad än övrig text och placerad i ett mörkt parti av en färgbild. Informationen är svår att uppmärksamma vid en hastig genomläsning av annonsen. 3.4.2. Placering av riskinformation En varningstext bör i annonsen inte vara placerad så att den kan sammanblandas med adressuppgifter eller bildtexter. Den får inte heller ges en undanskymd placering. Exempel på undanskymd placering kan vara att placera den på höjden, i en färgbild, infogad i en packad text eller infogad i en löpande text som tar udden av riskinformationen. Ex. på undanskymd placering Tidningsannons En formulering om risken finns infogad i en löpande text i ett stycke mitt i annonsen...sedan starten 1 mars 1999 har xx Etisk Aktiefond ökat med 125%*, det är en siffra som du däremot inte skall bländas för mycket av eftersom börsen alltid rör sig både 10
uppåt och nedåt. Men det visar att ett etiskt ställningstagande har alla förutsättningar att ge god avkastning på ditt sparande. Tidningsannons Helsidesannons i dagstidning. Riskinformation är placerad i kanten på höjden med mycket liten stilgrad. Kan lätt förväxlas med uppgifter om t.ex. reklambyrå. Tidningsannons Annonsen upptas till stor del av en iögonfallande färgbild. Rubrik: Sören. En minut efter att han köpt vår nya högriskfond. Annonsen i sig anspelar på risken med fondsparande i en högriskfond. En riskinformationstext med mycket liten stilgrad är placerad under bilden. 3.4.3. Formulering av riskinformation I reglerna för marknadsföringen av fonder finns en rekommenderad formulering av riskinformationen. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Reglerna tillåter även andra formuleringar än den rekommenderade, förutsatt att de förmedlar samma budskap. Dvs. talar om 1) att avkastningen inte är möjlig att förutse, samt 2) att man kan förlora satsat kapital. I de annonser som ingått i granskningen finns flera exempel där det är tveksamt om det framgår att konsumenten riskerar att inte få tillbaka hela det insatta kapitalet. Alla tveksamheter skall självklart undvikas budskapet skall vara klart och tydligt. 3.4.4. Riskinformation på Internet Det är viktigt att riskinformation framgår även i marknadsföring på Internet. En bank, eller annat finansiellt instituts webbsidor om fonder är att anse som marknadsföring av fonder när de har ett avsättningsfrämjande syfte. Riskinformation bör därför finnas även här och enligt samma principer som ovan. Av granskningen framgår att en stor mängd webbsidor av detta slag saknar riskinformation, eller att informationen har getts en alltför undanskymd placering. Informationstexten bör placeras på startsidan av fondinformationen och därefter på varje sida som marknadsför en specifik fond. En godtagbar lösning kan vara att i en särskilt markerad text, s.k. hyperlänk, länka till en separat informationstext, om hänvisningen är tydlig och lätt att uppmärksamma på sajten. Ex. på bra utformning av riskinformation på Internet Webbsida I en ruta på sajtens startsida finns en hänvisning till riskinformationen. Viktig information om risker, regler mm avseende fondsparande hos xx Fonder finns på sidan Obs! Viktig information som du kan nå från samtliga xx Internetsidor. 11
3.5. Information om högriskfonder När ett fondbolag marknadsför en fond som har väsentligt högre risk än genomsnittet för börsnoterade aktier skall detta anges. Bland de annonser som granskats har vi funnit ett antal fonder med inriktning på aktier i tillväxbranscher. I flera av dessa annonser framhålls den mycket goda utvecklingen på fonden i jämförelse med tex. andra fonder och börsen. Trots detta anges fonden inte vara en högriskfond. Marknadsföringen av en högriskfond bör enligt god marknadsföringssed inte vara sådan att den spelar på människors känslor. Den bör således inte uppmana konsumenten att våga ta risker och inte heller bagatellisera riskerna. Ex. marknadsföring av högriskfond som spelar på känslor Webbsida Annonsen präglas av färgbilder på människor som ser förtvivlade och chockade ut. Fondens namn och slogan beskriver fonden som Sveriges farligaste fond. Besökaren på sajten kan klicka på en s.k. banner och se en liten animerad sekvens. Klicka på en banner och testa hur modig du är! I en banner hoppar en man från olika höjder på en trampolin. Väljer användaren den lägsta trampolinen kommer meddelandet: Fegis! XX(fonden) är ingenting för dig! 3.6. Hänvisning till informationsbroschyr Av granskningen framkommer att fondbolagen är bra på att i marknadsföringen hänvisa till den mer utförliga information som skall finnas i en informationsbroschyr. ( Se 28 lagen om värdepappersfonder samt Finansinspektionens föreskrifter.) Vi anser dock att denna information ofta ges en alltför undanskymd placering i marknadsföring av fonder på webbsidor. 12
KONSUMENTVERKET/KO PROTOKOLL 99-10-01 196 Dnr 98AS1451 Överenskommelse angående regler för marknadsföring av fonder Konsumentverket och Fondbolagens Förening har träffat en överenskommelse om regler för marknadsföring av fonder som framgår av bilaga. Partema är överens om att reglerna skall gälla från den 1 januari 2000. Fondbolagens Förening åtar sig att sprida kunskap om reglerna hos si= medlemmar. Under tiden fram till dess överenskommelsen träder i kraft skall föreningen genom seminarier och annan utbildning öka kunskapen hos medlemmarna om marknadsföringsreglera. Föreningen åtar sig också att aktivt verka för att de efterlevs. Överenskommelsen träder i kraft den 1 januari 2000 och gäller tills vidare. Vilhelm Nordenanckar För Fondbolagens Förening Pia Nilsson VD
KonsumentverkeUKO 1999-10-01 Regler för marknadsföring av fonder 1. Allmänt All reklam ska utformas i enlighet med god marknadsföringssed (lagar och andra författningar, domstolspraxis, god affärssed etc). 1 marknadsföring av fonder till konsumenter ska lämnas relevant och saklig information samt redogöras för de risker som har samband med den produkt som erbjuds. Informationen ska vara tydlig. Med reklam avses marknadsföring d v s avsättningsfrämjande kommersiella meddelanden oavsett reklambärare (tidningsannonser, direktreklam, TV-reklam, webbsidor, affischer m m). Vid profilskapande marknadsföring utan produktinformation där endast fondbolaget nämns blir flertalet av nedanstående regler ej tillämpliga. Reglerna är uttryck för en miniminivå. För den informationsbroschyr som ska tillhandahållas enligt lagen om värdepappersfonder gäller särskilda krav på innehållet som framgår av den lagen. Detsamma gäller årsredovisning och halvårsredogörelse. Innehåller broschyren eller redovisningshandlingarna rent kommersiella meddelanden utöver dessa särskilda krav, gäller föreliggande regler för marknadsföring av fonder. 2. Tidigare uppnådd avkastning Beräkning av avkastning Lämnas information om uppnådd avkastning i marknadsföringen, ska avkastningen vara beräknad enligt god branschsed. Det innebär bl a att eventuella utdelningar ska räknas in i avkastningen. Avkastning ska beräknas på aktuella uppgifter och datum för den senaste noteringen ska anges. Vid beräkningen ska hänsyn tas till alla avgifter. 1
Det ska framgå vilken valuta som avkastningen är baserad på och om in- och utträdesavgifter tillkommer. Tidsperioder Tidigare uppnådd avkastning får inte anges genom att lyfta fram en framgångsrik period på ett sätt som ger ett skevt helhetsintryck av fondens utveckling. Framställningen måste ge en balanserad bild av hur den verkliga utvecklingen bakåt i tiden gestaltat sig. När information om tidigare uppnådd avkastning lämnas i marknadsföringen måste uppgift om avkastning avseende minst den tidsperiod som överensstämmer med fondens placeringshorisont finnas med och anges tydligt. Rekommenderad tidsperiod är för korta räntefonder ett år, för obligationsfonder 2 år, för blandfonder tre år och för aktiefonder fem år. Uppgiften ska avse rullande period eller senaste kalenderår. Det ska tydligt framgå vilken period som avses.. Även slutdatum för mätperioden ska anges. Nystartade fonder får lämna uppgift om uppnådd avkastning sedan fondens startdag om det tydligt anges att fonden är nystartad. Inflation När redogörelser lämnas för hittills uppnådd värdetillväxt under fem år eller mer ska det tydligt framgå om hänsyn tagits till inflation eller inte. 3. Antaganden om framtida avkastning Antaganden om framtida avkastning i en fond ska baseras på ett för fonden representativt och allsidigt underlag samt vara realistiska. Framställningen ska vara vederhäftig och får inte ge ett reservationslöst intryck. Detta innebär t ex: - att bedömningen av utvecklingen inte får göras utifrån en annan fond med helt eller delvis annan inriktning eller utifrån enskilda aktier som inte ingår i fonden, - att det tydligt ska framgå att det inte är fråga om en utfästelse när antaganden om värdetillväxt görs, och 2
- att det är inte godtagbart att använda tidigare uppnådd avkastning som enda grund för antaganden om framtida utveckling. Räkneexempel Räkneexempel för att illustrera en fonds framtida värdetillväxt ska vara försiktiga och grundas på tydligt angivna antaganden. Generell information om inflationens inverkan samt eventuella skatteeffekter för konsumenten ska lämnas när det är av betydelse för att ge ett rättvisande intryck. Används räkneexempel för att illustrera framtida värdetillväxt ska det tydligt klargöras att det endast är fråga om illustrativa exempel. 4. Jämförelser Om avkastningen i en fond jämförs med avkastningen för en annan fond, en grupp av fonder, ett index eller annan sparform ska följande iakttas. Presentationen ska vara så utformad att jämförelsen i sin helhet överensstämmer med god sed och inte är vilseledande i något avseende. De olika delarna i jämförelsen ska vara relevanta och bygga på fakta som kan styrkas. Detta innebär t.ex. följande. Jämförelser med andra fonder Sker jämförelse med andra fonder ska tydligt redovisas hur urvalet har gjorts. Urvalet av jämförelsefonder måste vara rättvisande, vilket bland annat innebär att fonderna i allt väsentligt ska ha samma placeringsinriktning. Sker jämförelse med medeltal för andra fonder ska anges om medeltalet är vägt eller inte. Jämförelseindex Vid jämförelser med index ska det klart framgå vilket index som har använts. Valt index ska vara relevant och avse den placeringsinriktning som fonden har. Utvecklingen för fonden och index ska anges i samma valuta och beräknas på likvärdigt sätt. Jämförelser med andra sparformer Om jämförelse görs med någon annan sparform ska principerna för 3
jämförelserna tydligt anges. Beräkningen av avkastningen för fonden och den andra sparformen ska göras på likvärdigt sätt. Jämförelseperioderna ska vara desamma och ska baseras på de regler om tidsperioder som anges i punkt 3. 5. Grafisk framställning Presentation av uppnått resultat eller avkastningsantaganden i form av kurvor eller på annat grafiskt återgivet sätt måste ge en korrekt bild och vara relevant. 6. Värdeomdömen Kapitalplacering eller avkastning får inte betecknas med begrepp som- säker, garanterad och liknande omdömen om det inte kan styrkas att placeraren är tillförsäkrad insatt kapital eller viss avkastning. Ord som trygg och liknande omdömen får inte användas i marknadsföringen om de inte sätts in i ett relevant sammanhang. Reservationslösa värdeord såsom bäst, störst och ledande får inte användas om omdömena inte kan styrkas. Begrepp som svensk mästare, nordisk mästare, årets förvaltare och liknande utmärkelser bör inte användas om de inte utdelats av en vederhäftig och från fondbolaget oberoende bedömare samt utgå från ett representativt material. Det åligger marknadsföraren att kunna styrka att dessa påståenden inte bara är riktiga utan även i övrigt är vederhäftiga. 7. Risk Vid marknadsföring av fonder ska alltid framgå att sådana investeringar innebär en risk. Följande information eller text med liknande innebörd ska alltid finnas med i marknadsföringen av fonder. Texten får inte ges en undanskymd placering: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. 4
Vid marknadsföring av fonder där placerat kapital och avkastning garanteras behöver information enligt ovan inte ges. Det åligger fondbolagen att göra en bedömning av den risk som kan anses föreligga med att placera i den marknadsförda fonden. När fondbolaget bedömer att en fond har en väsentligt högre risk än genomsnittet för börsnoterade aktier (s k högriskfonder), ska det tydligt framgå av marknadsföringsmaterialet att det är en fond med högre risk än genomsnittet. 8. Upplysning om informationsbroschyr Om fonden genom marknadsföringen erbjuder konsumenter att köpa andelar i fonden ska det av erbjudandet framgå att det finns en informationsbroschyr för fonden och var den finns att få tag i (28 lagen om värdepappersfonder). 9. Avgifter Fondbolagen är skyldiga att tydligt redovisa samtliga avgifter i sin informationsbroschyr, som kunden ska kunna ta del av före köp. 5