Privat pensionssparande Slutrapportering av ett regeringsuppdrag

Transkript

1 RAPPORT 2000:17 Privat pensionssparande Slutrapportering av ett regeringsuppdrag

2 Förord Föreliggande rapport utgör en slutrapportering av ett regeringsuppdrag till Konsumentverket rörande hushållens pensionssparande. I uppdraget har ingått att inom ramen för vårt ansvarsområde bidra till en tydligare information på pensionssparområdet, samt att inleda en kartläggning när det gäller variationerna i det långsiktiga pensionssparandet mellan olika hushållskategorier. Mot bakgrund av Konsumentverket/KO:s rättsliga marknadsbevakning på området har uppdraget även inneburit att överväga om skärpta krav bör ställas på företagens marknadsföring. I denna rapport redovisas hur vi har arbetat med informations- och marknadsföringsaspekterna av regeringsuppdraget och de viktigaste resultaten från vår kartläggning av det privata pensionssparandet. Vi kommer också med en del förslag kring hur dessa frågor bör följas upp framöver. Den statistiska undersökningen rörande hushållens pensionssparande presenteras i sin helhet i en bilaga till rapporten. Rapporten kan beställas från Konsumentverket, Kundtjänst, tel Konsumentverket i maj

3 Innehåll 1. UPPDRAGET ALLMÄN BAKGRUND GENOMFÖRANDE INFORMATION OM PENSIONSFRÅGOR TILL HUSHÅLLEN MARKNADSFÖRING AV PENSIONSSPARANDE SAMMANFATTNING AV EN KARTLÄGGNING AV DET PRIVATA PENSIONSSPARANDET SLUTSATSER OCH FÖRSLAG BILAGA: Privat pensionssparande. Variationer i omfattning, behov och möjligheter mellan olika grupper

4 1. Uppdraget Regeringen har givit Konsumentverket ett uppdrag rörande hushållens pensionssparande. Enligt detta ska Konsumentverket inom ramen för sitt ansvarsområde - bidra till en tydligare information på pensionssparområdet och - inleda en kartläggning när det gäller variationerna i det långsiktiga pensionssparandet mellan olika hushållskategorier. I uppdraget ingår att komplettera Riksförsäkringsverket och Premiepensionsmyndigheten när det gäller att förmedla information till hushållen om principfrågor rörande pensionssparande. Detta ska göras bl a genom verkets webbplats, utbildning av konsumentvägledare och via Råd och Rön. Vidare ska Konsumentverket presentera vilka möjligheter som står till buds när det gäller att regelbundet och mer ingående följa dessa frågor genom bl.a. statistiska undersökningar. Uppdraget ska i dessa delar genomföras efter samråd med Statistiska Centralbyrån, Finansinspektionen, Premiepensionsmyndigheten, Riksförsäkringsverket, Konsumenternas Bankbyrå, Konsumenternas Försäkringsbyrå samt övriga berörda organ. Dessutom ingår i uppdraget att mot bakgrund av Konsumentverket/KO:s rättsliga marknadsbevakning på området överväga om skärpta krav bör ställas på företagens marknadsföring. Uppdraget utförs inom ramen för ordinarie tilldelade anslag. 9

5 2. Allmän bakgrund Riksdagen beslutade under våren 1998 om ett reformerat ålderspensionssystem. En del av det nya systemet utgörs av en premiepension som innebär att 2,5 % av inkomsten placeras i fonder. Den enskilde ska då själv välja placering. Även om endast en liten del av pensionen får placeras individuellt har avkastningen på dessa pengar mycket stor betydelse för den slutliga pensionen, speciellt för yngre personer. Utöver den allmänna pensionen får flertalet också pension i form av tjänstepension. Under de senaste åren har ändringar gjorts i flera tjänstepensionsordningar så att individen fått ökade möjligheter att styra pengarnas placering. Vidare finns det möjlighet för den enskilde att själv komplettera sin pension med privat pensionssparande. Skatteavdrag medges upp till en viss gräns för inbetalningar till privat pensionssparande i form av pensionsförsäkring, fondförsäkring eller individuellt pensionssparande. Möjligheten att byta försäkringsbolag har på senare tid ökat. Alla dessa förändringar ställer ökade krav på den enskilde. Ett grundläggande problem i sammanhanget är att kunskapen om finansiella tjänster såsom fondsparande, aktiehandel och privata pensionsförsäkringar är otillräcklig i många hushåll. Det kan idag vara svårt för den enskilde att få samordnad och objektiv hushållsekonomisk rådgivning om olika sätt att pensionsspara. Konsumentverket konstaterade under senare delen av 1990-talet att den kraftigt ökande marknadsföringen av fonder ofta gav en orealistisk bild av avkastningen och en otydlig eller ingen information om risker. Dagens reklam har förbättrats, men innehåller ofta knapphändigt med information. Det finns således en risk att vissa individer på grund av otillräcklig eller felaktig information inte har tillräckliga kunskaper för att kunna tillförsäkra sig en önskvärd ekonomisk standard som pensionär. I och med ett nytt pensionssystem är det angeläget att kunna följa utvecklingen av pensioner och pensionssparande för olika individer inte minst för att kunna identifiera grupper som av olika anledningar riskerar att få en otillräcklig försörjning som pensionär. Därför är det viktigt att få en bild av befintlig statistik samt vilken ytterligare statistik som regelbundet kan behöva samlas in för att man ska kunna beskriva situationen. 10

6 3. Genomförande Uppdraget innehåller tre huvuddelar av lite olika karaktär och har indelats enligt följande: - att informera och utbilda i principfrågor rörande pensionssparande - att överväga om skärpta krav bör ställas på företagens marknadsföring - att inleda en kartläggning av pensionssparandet Informations- och utbildningsdelen har inneburit att vi har publicerat en bilaga i Råd&Rön nr 11/99 med information om den nya pensionen, avtalspension och privat pensionssparande. Bilagan innehåller också allmänt hållna råd samt uppgifter om var ytterligare information om pensioner finns att hämta. Vi har också genomfört kurser och seminarier för konsumentvägledare, samhällsvägledare och budgetrådgivare. Se mer om detta i avsnitt 4. Inom den del som rör marknadsföring av fonder har vi träffat en överenskommelse med Fondbolagens Förening om regler för marknadsföring av fonder. Vi har därvid avtalat om att föreningen skall göra insatser för att informera om reglerna och verka för att de efterlevs. Redovisning av denna del av uppdraget sker i avsnitt 5. Den kartläggning av pensionssparandet som vi inlett innebär huvudsakligen att vi har tittat på hur det bundna avdragsgilla pensionssparandet skiljer sig mellan individer beroende på vilken hushållstyp de tillhör, deras ålder, kön, förvärvsinkomster, disponibel inkomst och försörjningsbörda samt hushållets övriga tillgångar. Det har vi gjort utifrån bearbetningar av Statistiska Centralbyråns (SCB) inkomst- och förmögenhetsstatistik för år 1997 och den förmögenhetsstudie SCB fått särskilda medel för att genomföra avseende Vi har även gjort några beräkningar för att visa hur man utifrån prognoser avseende individens framtida pension kan gå vidare och se om deras ekonomiska utrymme tillåter det kompletterande pensionssparande som skulle behövas för att som pensionär uppnå en viss standard. En sammanställning av tillgänglig statistik av värde för att belysa hushållens pensionssparande har också gjorts. Kartläggningen av pensionssparandet redovisas dels i avsnitt 6, dels i en separat bilaga. Vi genomförandet av uppdraget har samråd och diskussioner ägt rum i tillämpliga delar med Statistiska Centralbyrån, Riksförsäkringsverket, Premiepensionsmyndigheten, Finansinspektionen, Konsumenternas Försäkringsbyrå och Konsumenternas Bankbyrå. Slutligen lämnar vi också förslag till hur man kan förbättra möjligheten att följa dessa frågor och öka konsumenternas kunskaper vad gäller pensioner och pensionssparande. Se avsnitt 7. 11

7 4. Information om pensionsfrågor till hushållen En viktig del av regeringens uppdrag till Konsumentverket rörande hushållens pensionssparande har varit att inom ramen för vårt ansvarsområde bidra till en tydligare information vad gäller pensionssparande. I uppdraget ingick att komplettera Riksförsäkringsverket (RFV) och Premie - pensionsmyndigheten (PPM) när det gäller att förmedla information till hushållen om principfrågor rörande pensionssparande, bland annat genom verkets webbplats, utbildning av konsumentvägledare och via tidskriften Råd&Rön. Vi kommer i detta avsnitt att redovisa vilka informationsinsatser som Konsumentverket har genomfört inom uppdraget, samt diskutera hushållens informationsbehov framöver och vilken roll Konsumentverket i samverkan med andra myndigheter kan fylla i detta arbete. Konsumentverkets informations- och utbildningsinsatser Vi har som ett komplement till den information som andra myndigheter är skyldiga att ge tagit fram ett informationsmaterial till hushållen som tar upp viktiga principfrågor rörande det nya pensionssystemet och individuellt pensionssparande. Detta material har först presenterats i form av en 16-sidig broschyr med titeln "Din pension - fakta och råd om hur du ska göra". Broschyren trycktes i exemplar, varav spreds till hushållen som bilaga i Råd&Rön nr 11/1999 och genom de kommunala konsumentvägledarna. Råd&Rön har cirka en halv miljon läsare. Idag finns detta informationsmaterial tillgängligt både via Konsumentverkets och Råd&Röns webbplatser. Här finns också länkar direkt till webbplatser hos andra myndigheter och organisationer där ytterligare relevant information om det nya pensionssystemet går att läsa. Informationsmaterialet förklarar på ett enkelt och konkret sätt huvudprinciperna för det nya pensionssystemet. Först presenteras den allmänna pensionens komponenter och beräkningsgrunder varvid jämförelser görs med ATP-systemet. Garantipensionen tas upp, liksom pensionsrätten vid barnår, värnplikt, studier, sjukdom och arbetslöshet. Valet av fonder inom premiepensionen diskuteras ganska utförligt och kompletteras med en kortfattad "fondskola" som behandlar olika typer av fonder, risk och avkastning. Därefter presenteras avtals-/tjänstepensionens utformning för olika grupper på arbetsmarknaden. Nästa avsnitt behandlar privat pensionssparande, skatteregler och villkor för detta, samt de olika formerna traditionell pensionsförsäkring, fondförsäkring (unit link) och individuellt pensionssparande (IPS). Där diskuteras också vad man ska tänka på när man bedömer om man ska börja pensionsspara, samt andra sätt att gardera sig ekonomiskt inför pensioneringen. Informationsmaterialet avslutas med fyra typfall som visar vilken pension några representativa personer med olika ålder, familjesammansättning och inkomst kommer att få enligt en prognos som beräknats av Konsumenternas Försäkrin gsbyrå. Slutligen får läsaren också tips om vart man kan vända sig för att få mer information. Det nya pensionssystemet och privat pensionssparande har också behandlats på ett flertal utbildningar som Konsumentverket har arrangerat för konsumentvägledare och budgetrådgivare från hela landet. Dessa fungerar i sin tur som vidareinformatörer till enskilda hushåll. Under 1999 genomfördes tre kurser med namnet "På tröskeln till år 2000". Större delen av kursprogrammet ägnades åt pensionsfrågan. Totalt deltog 72 personer på dessa kurser. Våren 2000 genomfördes ytterligare en utbildning för denna målgrupp med namnet "Det nya pensionssystemet" som behandlade pensionsfrågorna mer utförligt. Här närvarade 36 konsumentvägledare och budgetrådgivare. Eftersom efterfrågan på kunskap är stor hos vägledarna inför fondvalet inom premie - pensionen i höst kommer vi att genomföra ytterligare en heldagskurs i slutet av augusti med uppskattningsvis ett 50-tal deltagare. Samtliga kurser har genomförts i samverkan med RFV, 12

8 PPM och Konsumenternas Försäkringsbyrå och har behandlat den allmänna pensionen (med särskild tonvikt på premiepensionen), avtals-/tjänstepensionen samt privat pensionssparande. De kursutvärderingar som deltagarna har fått fylla i har genomgående varit positiva. I samband med Konsumentdagarna den april 2000 med deltagare (både konsumentvägledare och politiker) från många kommuner i hela landet arrangerades vidare två seminarier om premiepensionen som tillsammans lockade 100 deltagare. Ansvarig för dessa seminarier var Premie pensionsmyndigheten. I Konsumentverkets regelbundna materialservice till konsumentvägledarna och budgetrådgivarna har vid några tillfällen informationsmaterial om pensionsfrågor framtaget av andra myndigheter och organisationer ingått. På detta sätt har bland annat Försäkringskassans och PPMs gemensamma broschyr "Den nya allmänna pensionen" och ett faktablad från Konsumenternas Bankbyrå om individuellt pensionssparande distribuerats. Vägledarna har också möjlighet att få direkta svar på sina frågor genom att använda Konsumentverkets elektroniska informationssystem KOV Direkt. Endast ett fåtal frågor som berör det nya pensionssystemet eller privat pensionssparande har än så länge inkommit till verket på detta sätt. Förekommande frågor har antingen besvarats av handläggare på Konsumentverket eller av Konsumenternas Försäkringsbyrå. Information till hushållen från myndigheter och den privata sektorn RFV har huvudansvaret för att samordna informationen till allmänheten om ålderspensionen inklusive premiepensionen. 1 Vidare utövar RFV tillsyn både över de allmänna försäkringskassorna och över att PPM tillämpar de bestämmelser om premiepension som inte avser kapitalförvaltning eller försäkringsteknisk verksamhet på ett likformigt och rättvist sätt i förhållande till enskilda. Enligt PPM:s regleringsbrev ska de enskilda erhålla väl avvägd information om premiepensionssystemet för att kunna välja placering av sina premiepensionsmedel. Informationen ska stimulera till att tillvarata de valmöjligheter som systemet erbjuder och ska innehålla uppgifter om förvaltningskostnader i olika fondalternativ. Denna information ska när så är lämpligt samordnas med RFV och försäkringskassorna. Finansinspektionen har ingen del i arbetet med att sprida information om pensionsfrågor direkt till enskilda, men föreskriver enligt försäkringsrörelselagen vilken information som försäkringsbolagen är skyldiga att ge sina kunder när det gäller traditionella pensionsförsäkringar och fondförsäkringar. 2 Konsumentverkets/KO:s roll är i detta sammanhang att med stöd av marknadsföringslagen bevaka att konsumenterna får särskilt viktig information från näringsidkare och att marknadsföringen följer god marknadsföringssed. I gränslandet mellan den offentliga och privata sektorn har stiftelserna Konsumenternas Försäkrings- och Bankbyråer en viktig informationsspridande uppgift. Båda byråerna arbetar med produkt- och marknadsöversikter och ger konsumenter direkt rådgivning när det gäller att tolka avtalsvillkor och information från företagen. I instruktionerna från byråernas huvudmän (Konsumentverket, Finansinspektionen samt Sveriges Försäkringsförbund respektive Svenska Bankföreningen) nämns ej specifikt att de ska arbeta med information om pensionssparande. Båda organisationerna ser dock detta som viktigt och besvarar löpande inkommande frågor om pensionssparande och har producerat en del informationsmaterial. Konsumentpolitiska kommittén föreslår i sitt slutbetänkande 3 att Finansinspektionen och Konsumentverket ges iuppdrag att undersöka förutsättningarna för ett inrättande av en konsumenternas rådgivningsbyrå för 1 Förordning 1998:739 med instruktion för Riksförsäkringsverket 2 När det gäller individuellt pensionssparande, IPS, är den enskilde spararen själv fondandels-/aktieägare till skillnad från fondförsäkringar där försäkringsbolaget äger fondandelarna. Med IPS omfattas därför den enskilde av de vanliga bestämmelserna om information till andelsägare. Detta regleras i lagen om individuellt pensionssparande och lagen om värdepappersfonder. Även här är Finansinspektionen tillsynsmyndighet. 3 SOU 2000:29 Starka konsumenter i en gränslös värld 13

9 finansiella tjänster, dvs en gemensam organisation som även skulle ge rådgivning kring värdepappersmarknaden. Skapandet av en gemensam databas för all viktig konsumentinformation på området finansiella tjänster skulle vara en prioriterad uppgift för en sådan rådgivningsbyrå. Vi anser att detta skulle kunna få positiva effekter för informationen om privat pensionssparande eftersom hushållen då skulle kunna vända sig till ett enda rådgivningsorgan med ett arbetsfält som spänner över samtliga idag existerande lösningar för privat pensionssparande. Bland de privata aktörerna har de fackförbund och arbetsgivarorganisationer som slutit avtal om avtals-/tjänstepensionssystemen en nyckelroll när det gäller information till hushållen om framför allt respektive avtal men även det allmänna pensionssystemet och privat pensionssparande. Även de företag som har anlitats för att förvalta och organisera avtals-/tjänstepensionerna har en viktig informationsuppgift. I detta sammanhang bör vidare nämnas att också studieförbunden, och då särskilt de med anknytning till fackföreningsrörelsen, informerar om det nya pensionssystemet. Denna verksamhet är dock fortfarande i uppbyggnadsfasen. Kurser organiseras dels på arbetsplatser i samarbete med facket men vänder sig också direkt till allmänheten via kurskataloger. Huvudansvaret när det gäller informationsspridning om privat pensionssparande och andra långsiktiga kapitalplacerin gar vilar idag på banker, försäkringsbolag och fondbolag. I anslutning till detta får hushållen också viktig information om det allmänna pensionssystemet och avtals- /tjänstepensioner. Dessa privata aktörer är betydelsefulla inte minst för att de har stor geografisk spridning och goda ekonomiska resurser för informations- och marknadsföringskampanjer. Deras information måste emellertid alltid betraktas som partisk eftersom den ges av rådgivare med försäljningsintresse. När det gäller de privata aktörernas informationsspridning om pensionssparande har Konsumentverket/KO tillsammans med Finansinspektionen en viktig marknadsbevakande roll. Hushållens informationsbehov Vår uppfattning, som delas av de myndigheter och organisationer som vi samrått med, är att det under de närmaste åren kommer att behövas ett fortsatt intensivt informationsarbete riktat till hushållen om det nya pensionssystemet och dess effekter för privatekonomin. Konsumenterna behöver också mer kunskap om förekomsten och innebörden av olika former av pensionssparande och andra långsiktiga kapitalplaceringar för att kunna göra medvetna och för den egna situationen lämpade val. Konsumentverket anser att informationen till hushållen om dessa frågor måste utgå från ett helhetsperspektiv där hushållets totala ekonomiska situation tas i beaktande. Såväl hushållets inkomster, tillgångar och skulder som dess nödvändiga utgifter och försörjningsbörda, både i nuläget och framtiden, måste finnas med i bilden när individens val för premiepensionen, avtals-/tjänstepensionen och privat pensionssparande övervägs. Konsumenterna måste få utbildning och tillgång till en oberoende, tydligare och mer lättillgänglig information i dessa frågor. Hur de enskilda placerar de medel som avsätts för deras premiepension kan ha en avgörande betydelse för pensionens storlek. Dessutom har hushållens innehav av aktier, fonder och försäkringssparande ökat kraftigt, medan bankinlåning och ränteinnehav minskat betydligt. Inom det privata pensionssparandet har fondförsäkringar blivit vanligare. En felaktig placering av för stor del av individens tillgångar kan få förödande konsekvenser. Det är därför av yttersta vikt att hushållen har den erforderliga kunskapen för att göra medvetna val, med en lämplig avvägning av avkastning och risk, när de placerar sin premie - pension och annat sparande/kapital. Detta gäller komplexa frågor och är nya områden för flertalet medborgare. Informationsflödet från de privata aktörerna om pensionssparande kompliceras av att företagen använder olika termer och begrepp samt tillämpar olika villkor och avgiftssystem. Detta gör det ännu svårare för den enskilde att jämföra olika alternativ för sitt sparande. Konsumenternas Försäkringsbyrå driver idag ett projekt att få bolagen att enas om en gemensam nomenklatur. Detta är ett bra steg på vägen, men ett nästa steg att införa mallar för 14

10 hur avtals- och avgiftssystem ska presenteras bör också övervägas för att underlätta för konsumenterna att göra marknadsjämförelser. I informationsarbetet måste man särskilt tänka på att försöka nå de grupper som inte själva söker eller som har svårigheter att tillgodogöra sig information. Med tanke på den betydelse för den framtida pensionen som placeringsvalet har är det viktigt att inga ställs utanför. Utbildning i dessa frågor bör också komma in i den ordinarie undervisningen i skolan. Detta förespråkas även av Konsumentpolitiska kommittén som föreslår att privatekonomi ska vara ett viktigt inslag i ett nytt obligatoriskt skolämne på gymnasiet kallat konsumentkunskap. Det pensionsskydd som den enskilde har kommer oftast från flera håll och informationen är idag splittrad och i många avseenden bristfällig. Att bilda sig en uppfattning om vilket samlat pensionsskydd man har och vilken levnadsstandard man kan tänkas uppnå som pensionär är svårt. För den enskilde är det nödvändigt att ha en uppfattning om vad man kan tänkas erhålla från såväl det allmänna pensionssystemet som i form av avtalspension för att kunna fatta adekvata beslut om behovet av att komplettera denna pension med någon form av privat sparande/investering. Vi föreslår därför att den information som RFV årligen skickar ut till den enskilde om intjänad pensionsrätt, pensionsbehållning och prognosticerad framtida pension från det allmänna pensionssystemet i det "orange kuvertet" samordnas med motsvarande uppgifter avseende de avtalspensioner som den enskilde omfattas av. Detta förslag överensstämmer med vad Konsumentpolitiska kommittén föreslår i sitt slutbetänkande. Både RFV och PPM ställer sig positiva till en samordning av informationen kring den allmänna pensionen och avtalspensionen. RFV har redan börjat undersöka möjligheterna att få till stånd en sådan samordning. Vi anser vidare att även de som enbart omfattas av det gamla pensionssystemet måste få årlig information. Behovet av återkommande konsumentundersökningar För att kunna trygga sin ålderdom behöver konsumenterna kunskap både om det allmänna pensionssystemet, avtals-/tjänstepensioner och hur man kan placera sitt långsiktiga sparande på ett lämpligt sätt. En förutsättning för att berörda myndigheter ska kunna lägga upp en bra informations- och utbildningsstrategi är att dessa har tillgång till information om hos vilka grupper de största kunskapsluckorna finns och i vilka avseenden bristerna är störst. Det finns ett behov av återkommande konsumentundersökningar avseende hushållens kunskaper och beteende när det gäller pensionssparande och andra långsiktiga kapitalplaceringar. RFV tar redan idag fram undersökningar om allmänhetens kunskaper om det nya pensionssystemet. I april 2000 publicerades en undersökning utförd av Demoskop baserad på 1000 telefonintervjuer bland svenskar mellan år. Undersökningen visar att kunskapen och förtroendet för det nya pensionssystemet har ökat de två senaste åren. Kunskapen är dock fortfarande på en låg nivå. De olika begrepp som används är inte särskilt kända och mer detaljerade samband känner man inte till. De stora sambanden är dock bättre kända. Konsumentverket anser att undersökningar av den typ som RFV beställer är värdefulla men ej tillräckliga för att täcka samhällets behov av att känna till vilka strategier, beteenden och kunskap hushållen har när det gäller sitt pensionssparande och andra långsiktiga kapitalplaceringar. Hushållen har generellt för dåliga kunskaper om det växande utbudet av finansiella tjänster, inte enbart dem som sammanhänger med pensionen. Detta måste också kunna relateras till hushållets totala ekonomiska situation; exempelvis behöver även hushållens skuldsättning regelbundet följas upp. Vid sidan av att kartlägga hushållens privatekonomiska kunskaper är det också viktigt att studera hushållens faktiska beteende och deras motiv för detta. Alla dessa aspekter bör belysas genom regelbundna konsumentundersökningar. Dessutom behövs stöd till forskning för att erhålla djupare kunskap på området. 15

11 Konsumentverkets roll Vi anser att hushållens behov av information kring det nya pensionssystemet och privat pensionssparande bör ses i ett helhetsperspektiv där hushållets totala ekonomiska situation tas i beaktande. Konsumentverket är sannolikt den myndighet som är bäst lämpad att tillämpa detta breda konsumentperspektiv eftersom vi sedan länge arbetar med hushållsekonomiska frågor. För att kunna bedöma om ett privat pensionssparande är nödvändigt måste den enskilde både känna till det allmänna pensionssystemet och också ha grepp om sin egen ekonomi. Ett pensionssparande är inte alltid det bästa sättet att gardera sig för sin ålderdom. För vissa är det kanske bättre att vänta med att spara tills hushållet fått bättre ekonomiska marginaler. Det är således inte givet att ett privat pensionssparande alltid ska ges högsta prioritet. Detta belyses bäst genom saklig information om vilket ekonomiskt skydd den enskilde redan har och hur man måste väga olika viktiga utgiftsposter mot varandra i hushållets budget. Här har Konsumentverket en viktig pedagogisk uppgift. För att kunna utföra detta arbete på ett bra sätt är det dock viktigt att vi får möjlighet att genomföra återkommande konsumentundersökningar kring dessa frågor. Det finns idag ingen myndighet som har ett samlat ansvar för att informera hushållen om privat pensionssparande. Dessa frågor täcks ej av RFVs och PPMs respektive ansvarsområden. Konsumenternas Försäkrings- och Bankbyråer har själva tagit sig an att sprida information om detta men kan inte förväntas ta det övergripande ansvaret. Konsumenterna får till stor del lita på den information som ges av de privata aktörerna själva, en informationskälla som är betydelsefull genom sin omfattning men som måste betraktas som partisk. Konsumentverket har redan idag med stöd av marknadsföringslagen ansvar för tillsynen när det gäller företagens marknadsföring av olika lösningar för privat pensionssparande. Konsumentpolitiska kommittén föreslår också att Konsumentverket ges i uppdrag att i samråd med Finansinspektionen verka för en kvalitetshöjning av informationen om finansiella tjänster, bland annat kring riskerna med sparande och andra placeringar. Ett sådant uppdrag skulle rimligen även omfatta privat pensionssparande. På basis av detta samt vårt arbete med marknadsöversikter har Konsumentverket en viktig roll när det gäller att informera hushållen om olika principfrågor kring privat pensionssparande. Genom Råd&Rön och vår webbplats har Konsumentverket två betydelsefulla kanaler för att nå ut till hushållen med information om pensionsfrågor. Konsumentverket har den 28 april 2000 avrapporterat ett regeringsuppdrag angående verkets framtida webbplats. Vår bedömning är att denna utvecklade webbplats kommer att ha en god potential att tillhandahålla oberoende och lättillgänglig information om dessa frågor. Konsumentverket stödjer även konsumentundervisningen i skolan genom produktion av läromedel och fortbildning av lärare. Hushålls ekonomi och konsumenträtt är två prioriterade områden och utbildning om olika typer av finansiella tjänster, inklusive privat pensionssparande, bör här ses som mycket viktigt. Vi tror också att hushållen är och kommer att vara i behov av personlig information och vägledning. Konsumentvägledare och budgetrådgivare i kommunerna kan här spela en betydelsefull roll genom att reda ut begrepp och ge översiktlig information direkt till hushållen. De kan också vara behjälpliga med att informera om vilken annan myndighet som bäst kan svara på mer specifika frågor om pensionssystemet. Deras uppgift är dock inte att vara placeringsrådgivare. Konsumentverket bör därför även i fortsättningen förse denna målgrupp med utbildning och materialservice kring dessa frågor. Intressant i detta sammanhang är Konsumentpolitiska kommitténs förslag att RFV och PPM i samarbete med arbetsmarknadens parter bör undersöka möjligheter och former för en gemensam central och lokal rådgivning för frågor om dels den allmänna pensionen, dels avtals-/tjänstepensioner. De förslag som här lämnas om Konsumentverkets fortsatta roll i arbetet med att förse hushållen med adekvat information om det nya pensionssystemet och privat pensionssparande förutsätter självfallet ett fortsatt samråd och informationsutbyte med andra berörda myndigheter och organisationer. 16

12 5. Marknadsföring av pensionssparande Konsumentverket/KO har med stöd av marknadsföringslagen bland annat ansvar för att bevaka att marknadsföringen överensstämmer med god marknadsföringssed och innehåller inf ormation av särskild betydelse för konsumenterna. Marknadsföring av olika former av pensionsparande har vuxit kraftigt under de senaste åren och det är framförallt pensionssparande kopplat till fonder. Fond- och försäkringsbranschen vänder sig idag alltmer till grupper med begränsad erfarenhet av att spara i aktier och fonder. Det gäller särskilt marknadsföringen inför fondval inom olika avtalspensionsområden samt premiepensionsdelen i det nya pensionssystemet. Vid vanliga fondinvesteringar vänder sig spararen normalt till banken eller fondbolaget med sina frågor och ska då enligt reglerna få ta del av en komplett informationsbroschyr om den fond han eller hon är intresserad av. Vid denna personliga kontakt finns dessutom möjlighet att lämna kompletterande uppgifter och information om vad fondinvesteringen innebär. När det gäller valen inom avtalspensionen och premiepensionen kan situationen vara en annan. En del konsumenter kommer även i dessa sammanhang att vända sig till ett bolag. Det är dock rimligt att anta att många människor kommer att göra sina val utan en tidskrävande personlig kontakt med någon rådgivare, bank eller fondbolag. Direktreklam, annonser, TV- och radioreklam kommer av allt att döma att få stor betydelse för medborgarnas fondval. De senaste åren har fondbolagen ökat sina marknadsföringsaktiviteter och använder sig numera i större utsträckning än tidigare av "breda" kanaler som dagstidningar, TV-reklam och stortavlor utomhus. Konsumentverket kunde under år 1998 konstatera att den kraftigt ökande marknadsföringen av fonder ofta gav en orealistisk bild av avkastning och en otydlig eller ingen information om risker. Informationen var även i övrigt bristfällig och innehöll inte alltid relevant information. Mot denna bakgrund lät verket göra en undersökning för att få en allsidig beskrivning av hur marknadsföringen såg ut samt vilka brister som fanns i informationshänseende. 4 Resultatet var i stora delar nedslående. Det förekom ibland regelrätta utfästelser om en framtida hög avkastning och det var relativt vanligt att fondbolagen inte följde branschorganisationens egna rekommendationer. På grundval av vad som framkom i rapporten, prejudicerande ärenden som KO fört till marknadsdomstolen med stöd av bestämmelserna i marknadsföringslagen samt regler i andra länder utarbetades särskilda marknadsföringsregler för fonder. En överenskommelse träffades med Fondbolagen Förening om marknadsföringsregler, som tar sikte på att ge konsumenterna en realistisk bild av risker och avkastning. Reglerna är uttryck för en miniminivå. Följs inte reglerna kan Konsumentverket/KO ingripa med stöd av marknadsföringslagen. Fondbolagens Förening överväger dessutom att inrätta ett egenåtgärdsprogram för att bevaka efterlevnaden av reglerna inom branschen. Innehållet i reglerna är i korthet följande: I all fondreklam, utom den rent profilskapande, ska följande eller liknande varningstext finnas med: "Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet". 4 Konsumentverkets rapport 1998:32 "Marknadsföring av fonder" 17

13 Antaganden om en fonds framtida utveckling får inte grundas enbart på tidigare avkastning, och sådana antaganden får inte heller presenteras som löften. En framgångsrik period får inte lyftas fram så att helhetsintrycket blir skevt. Vid tillbakablickar på avkastningen ska utvecklingen i en aktiefond omfatta fem år, en blandfond tre år, en obligationsfond två år och en kort räntefond ett år. Används räkneexempel om framtida värdetillväxt ska det göras klart att det endast är fråga om exempel under vissa, angivna omständigheter. Fonder som jämförs med varandra ska ha samma inriktning så att helhetsintrycket blir rättvist. Vid jämförelser med index ska val av index anges, och valet ska vara relevant i fråga om den placeringsinriktning som fonden har. Har en fond väsentligt högre risk än genomsnittet för börsnoterade aktier skall det tydligt framgå att det är en högriskfond. Ord som säker och garanterad får inte användas - om fondbolaget inte kan styrka att man som placerare är tillförsäkrad insatt kapital eller viss avkastning. Enligt kraven i lagen om värdepappersfonder ska det finnas en utförlig infor mationsbroschyr om varje fond, där samtliga avgifter ska redovisas. Före köp ska konsumenter alltid upplysas om var de kan få tag i den broschyren. Överenskommelsen undertecknades i oktober 1999 och reglerna trädde ikraft den 1 januari I överenskommelsen åtog sig även Fondbolagens Förening att sprida kunskap om reglerna till sina medlemmar och att aktivt verka för att de efterlevs. Konsumentverket genomförde en mindre annonsgranskning av fondbolagens marknadsföring under hösten Ett par månadsutgivningar av fyra större rikstäckande dagstidningar (Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Aftonbladet) samt fem specialtid ningar (Privata Affärer, Veckans Affärer, Sparöversikt, Finanstidningen och Dagens Industri) granskades. Undersökningen visade en klar förbättring av marknadsföringens utformning och information i förhållande till vad som framkom i den undersökning som verket gjorde året innan. Ett flertal annonser innehöll dessutom den information om risk som ska vara med enligt den ingångna överenskommelsen men som då ännu inte hade trätt ikraft. Konsumentverket gör för närvarande en koncentrerad annonsgranskning som uppföljning och utvärdering av överenskomme lsen. Vi avser att rapportera resultatet före den 1 juli i år och därvid göra en bedömning av om branschreglerna är tillräckliga. Det är av yttersta vikt att den massiva marknadsföring, som vi redan nu ser, är vederhäftig och måttfull i sina utfästelser. De skärpta krav som nu ställts på fondbolagens information och marknadsföring får anses vara god affärssed för alla företag som marknadsför fonder och fondpensionsförsäkringar. Dessa krav på fondmarknadsföringen kan även antas vara god marknadsföringssed enligt 4 marknadsföringslagen. KO har därmed möjlighet att ingripa med förbud och under vissa förutsättningar marknadsstörningsavgift vid överträdelser. Mot denna bakgrund gör vi bedömningen att det för närvarande inte föreligger något behov av att skärpa kraven i form av lagregler. 18

14 6. Sammanfattning av en kartläggning av det privata pensionssparandet Regeringen har givit Konsumentverket ett uppdrag att inleda en kartläggning av variationer i det långsiktiga pensionssparandet mellan olika hushållskategorier. Här presenteras resultaten av vår kartläggning. Vi har i första hand tittat på hur pensionssparandet varierar mellan olika indiv ider eftersom pensionen är knuten till den individuella livsinkomsten och individen oftast ingår i flera olika hushåll under sitt liv. Vi har dock även tagit hänsyn till det hushåll individen lever i eftersom dess resurser har betydelse för möjligheterna att pensionsspara. Vi har analyserat variationer i pensionssparandet utifrån de uppgifter om det avdragsgilla pensionssparandet som finns i Statistiska Centralbyråns (SCB) inkomstfördelningsundersökning HINK. Det är det belopp man dragit av för pensionssparande i deklarationen för inkomståret 1997 som vi använt oss av. Egentligen skulle uppgifter om det ackumulerade pensionssparandet säga mer om individernas ekonomiska möjligheter inför pensionen än det belopp man sparat ett visst år, men några sådana uppgifter finns inte i befintlig statistik. Man kan inte heller se hur det avdragsgilla sparandet är fördelat mellan olika typer av pensionssparande. Det bundna och idag avdragsgilla pensionssparandet är dock endast en av flera möjligheter att själv försöka trygga sin ålderdom. Vi analyserar därför pensionssparandet även i förhållande till individens och hushållets övriga sparande, tillgångar och skulder. Detta har vi kunnat göra tack vare att SCB för år 1997 fått extra medel för att göra en förmögenhetsstudie. Enligt vår uppfattning bör förmögenhetsregister tas fram regelbundet. Det är av betydelse även utanför pensionsområdet, bland annat för att följa hushållens skuldsättning och överskuldsättning. För att man ska kunna analysera betydelsen och behovet av det privata pensionssparandet, måste det sättas i relation till den pension man kommer att erhålla i form av allmän pension och avtalspension. För att detta ska kunna genomföras måste Riksförsäkringsverkets uppgifter avseende inarbetad pensionsrätt, pensionsbehållning samt pensionsprognoser integreras i SCBs inkomststatistik. Som en bakgrund till kartläggningen av variationer i pensionssparandet mellan individer har vi med hjälp av SCBs totalräknade inkomststatistik (IoF) studerat hur avdragen för pensionssparande förändrats under perioden Pensionssparandet ökade under hela perioden. Tillströmningen av pensionssparare under 1990-talet har främst bestått av en ökning av antalet småsparare. En större andel av kvinnorna än av männen pensionssparar och skillnaden har ökat under perioden. I början sparade ca 14 procent av båda könen, men år 1997 sparade ca 25 procent av kvinnorna och ca 21 procent av männen. Då inkluderas hela befolkningen utom barn under 18 år som saknar sammanräknad förvärvsinkomst. Statistiken visar tydligt att pensionssparandet har påverkats av avdragsreglernas utformning. Om man enbart tittar på de vuxna mellan år, som vi gjort i vår kartläggning utifrån HINK, så sparade 34 procent av kvinnorna och 26 procent av männen år Det innebär att flertalet inte pensionssparar alls, närmare bestämt ca två tredjedelar av kvinnorna och tre fjärdedelar av männen. Till att börja med tittar vi på hur pensionsspararens eget kön, ålder, sammanräknade förvärvsinkomst, socioekonomiska grupp och utbildningsnivå påverkar pensionssparandet. Det visar sig 19

15 inte oväntat att det ökar med stigande ålder och inkomst. Pensionssparandet tycks variera kraftigare i förhållande till den sammanräknade förvärvsinkomsten än till åldern. Allra mest sparar de äldre som har höga inkomster. Tjänstemän sparar i större utsträckning än arbetare. De icke förvärvsarbetande sparar i väldigt liten omfattning jämfört med löntagarna. 5 När det gäller utbildning slutligen så finns inget entydigt samband mellan utbildningsnivå och pensionssparande. Det kan bero på att de äldre har större sparbenägenhet och relativt sätt högre inkomster, men lägre utbildningsnivå, än de yngre. De som har den högsta utbildningsnivån har dock det största sparandet. Att inkomstnivån stiger med högre utbildning och att tjänstemän har både högre inkomster och utbildning än arbetare torde förklara åtminstone en del av dessa skillnader i pensionssparande. Dessa samband gäller både andelen som pensionssparar och de sparade beloppen. Sedan undersöker vi hur pensionssparandet för individen förändras beroende på vilket hushåll man tillhör och vilka samlade inkomster och tillgångar som finns i det hushållet. Samboende sparar i större utsträckning än ensamstående. Det beror sannolikt till stor del på att resurserna är större i sambohushåll än bland ensamstående. Samboende män har betydligt högre inkomster än ensamstående. För kvinnor är inkomstskillnaden mellan samboende och ensamstående dock inte så stor. Samboende har även större tillgångar än ensamstående. Det är också så att pensionssparandet ökar både med stigande disponibel inkomst per konsumtionsenhet och med tilltagande tillgångar i hushållet. Dessa samband gäller både andelen som pensionssparar och det genomsnittliga sparbeloppet för spararna. Pensionssparande och ålder När man tittar närmare på hur pensionssparandet skiljer sig mellan olika åldersgrupper visar det sig att andelen som pensionssparar stiger fram till ålderskategorin år där den är som störst, med 46 procent av kvinnorna och 33 procent av männen. Att andelen som pensionssparar därefter sjunker igen de sista tio åren före pensionsåldern kan bero på att många går i pension i förtid. Bland åringarna pensionssparar 10 procent. De sparade beloppen blir konsekvent högre ju äldre pensionsspararen är. Medan det genomsnittliga sparbeloppet ligger kring 130 kr för både män och kvinnor i åldern, så är det ca 970 kr för männen och ca 820 kr för kvinnorna i årsåldern. Det är framför allt de äldsta som sparar kring nivån för det maximala avdraget för pensionssparande, det vill säga ca kr. Bland åringarna sparar hela 28 procent av männen och 27 procent av kvinnorna kring avdragsgränsen. Pensionssparande och inkomster Pensionssparandet ökar kraftigt med stigande inkomster. Från att vara bara några enstaka procentandelar i gruppen med sammanräknade förvärvsinkomster under kr, så ökar andelen till 59 procent av kvinnorna och 48 procent av männen i inkomstklassen med årsinkomster över kr. Det är först vid årsinkomster över kr som de sparade beloppen stiger påtagligt. Vid inkomstnivåer mellan kr ligger de genomsnittliga pensionssparbeloppen för både män och kvinnor mellan kr. Därefter stiger det genomsnittliga sparbeloppet för att vid årsinkomster över kr närma sig kr. Det är viktigt att uppmärksamma att det även bland de medelålders och äldre finns de som har låga inkomster och ett lågt eller inget pensionssparande. Om man inte heller som medelålders eller äldre har möjlighet att pensionsspara, så kan man inte komplettera sin relativt låga pension. 5 När det gäller företagarna så ger statistiken troligen inte rättvisande uppgifter, sannolikt beroende på att deras pensionssparande främst dras av i näringsverksamhet. 20

16 Pensionssparande och kön Männen sparar i genomsnitt större belopp än vad kvinnorna gör. Medelvärdet för manliga pensionssparare är ca 590 kr per månad och för kvinnor som sparar 480 kr per månad. De flesta sparar dock mindre belopp. Hälften av männen sparade mindre än 350 kr och hälften av kvinnorna sparade mindre än 300 kr. Att de genomsnittliga sparbeloppen är högre för männen än för kvinnorna blir begripligt mot bakgrund av att ca 80 procent av kvinnorna, men endast drygt hälften av männen, har inkomster under kr. När man jämför skillnader i pensionssparande mellan män och kvinnor i förhållande till ålder, socioekonomisk grupp eller utbildningsnivå, så visar resultaten alltid att kvinnor sparar lägre belopp. Kvinnorna sparar dock ungefär lika mycket som männen vid lika inkomstnivå. Att det genomsnittliga sparbeloppet för pensionsspararna ändå alltid blir lägre för kvinnorna beror på att männen som kollektiv har betydligt högre inkomster än kvinnorna. Det är genomgående så att om man tittar på kategorier där andelen med låga inkomster är stor och de sparade beloppen förhållandevis små, så är skillnaderna i genomsnittligt sparbelopp mellan könen rela tivt liten. Det gäller bland unga, arbetare, icke förvärvsarbetande, ensamstående utan barn och personer i hushåll med låg disponibel inkomst per konsumtionsenhet. Eftersom pensionssparandet ökar vid högre inkomster (både andelen sparare och genomsnittligt belopp), som är mycket vanligare bland män än bland kvinnor, så ökar skillnaderna mellan könen vid högre inkomstnivåer. Störst är skillnaderna i genomsnittligt pensionssparande mellan könen i kategorier där fler har högre inkomster och sparar större belopp, dvs bland medelålders och äldre, högre tjänstemän, personer med en eftergymnasial utbildning på minst tre år, samboende utan barn och personer i hushåll med hög disponibel inkomst per konsumtionsenhet. Pensionssparande och hushållssammansättning En större andel av de samboende än av de ensamstående pensionssparar. Bland kvinnor sparar ca 39 procent av de samboende och ca 24 procent av de ensamstående, bland män ca 32 procent av de samboende och ca 17 procent av ensamstående. Ensamstående kvinnor och män sparar ungefär lika stora belopp, det genomsnittliga sparandet ligger mellan kr. Samboende män sparar däremot mer än samboende kvinnor, i medeltal ca 640 kr jämfört med ca 500 kr. Dessa skillnader beror till stor del på inkomsterna. Männen tjänar genomgående mer än kvinnorna, men skillnaden är betydligt större bland de samboende än bland de ensamstående. Det är ungefär lika vanligt att pensionsspara oavsett om man har barn eller inte. Andelen pensionssparare bland de samboende påverkas inte av antalet barn i familjen, men sparbeloppet minskar när barnantalet ökar. För ensamstående är effekten på pensionssparandet av att ha barn osäker på grund av små urvalsgrupper. Pensionssparande och egen, makes och hushållets samlade inkomst Pensionssparandet ökar när hushållets disponibla inkomst stiger. Samtidigt som hushållets totala ekonomi påverkar pensionssparandet, så visar våra resultat att pensionssparandet inte påverkas lika starkt av partnerns inkomster som av de egna. En faktor som torde förstärka tendensen att den partner som har den högsta inkomsten pensionssparar störst belopp är att pensionssparandet är avdragsgillt och att det därför lönar sig mer att pensionsspara vid högre inkomster. Om man jämför makars pensionssparande visar det sig att det genomsnittliga sparbeloppet stiger ju högre den egna inkomsten är, oavsett hur stor partners inkomst är. Samtidigt är det så att pensionssparandet ökar ju högre partners inkomst är, oavsett den egna inkomsten. Egna inkomstökningar får dock pensionssparandet att öka betydligt kraftigare än partnerns. Vid en jämförelse av situationen när den egna inkomsten är hög och partnerns låg med fallet där den 21

17 egna inkomsten är låg och partnerns hög, så är pensionssparandet för både män och kvinnor betydligt större när det är den egna inkomsten som är hög, även om den sammanlagda hushållsinkomsten är lika stor i båda fallen. Pensionssparande och andra tillgångar Undersökningen visar tydligt att de som har ett litet pensionssparande normalt inte har några betydande andra tillgångar som kan kompensera för det låga pensionssparandet. Tvärtom är det så att pensionssparandet ökar ju större tillgångar hushållet har. Även om man tittar på nettoförmögenheten så har de samboende bättre resurser än de ensamstående. Det är framför allt de reala tillgångarna, främst i form av egna hem, som är större. De samboende har även mer omfattande skulder, särskilt fastighetsskulder. Jämfört med ensamstående har samboende också större finansiella tillgångar. En mindre del av det finansiella kapitalet är placerat som bankmedel och en större del i aktier jämfört med de ensamstående. Intressant är att andelen pensionssparare faktiskt är större bland hushåll med en relativt stor nettoskuld (större skulder än tillgångar) än bland de som har en relativt liten nettoskuld eller en liten nettoförmögenhet. En tänkbar förklaring till detta oväntade mönster är att inkomsterna möjligen är högre i de skuldsatta hushållen än i dem utan varken skulder eller tillgångar. För att få och våga låna pengar till exempelvis ett bostadsköp krävs att hushållet har tämligen höga inkomster. Man kan därför anta att inkomsterna är högre och den ekonomiska tillförsikten är bättre i de skuldsatta hushållen och att detta förklarar varför de också i större utsträckning prioriterar att pensionsspara. Bland dem med nettoskulder på kr sparar drygt 20 procent av männen och ca 30 procent av kvinnorna. De som har små nettoskulder, under kr per vuxen pensionssparar dock i ungefär samma omfattning som de som har en liten nettoförmögenhet på upp till kr per vuxen. Bland dem är det drygt 16 procent av männen och drygt 22 procent av kvinnorna som pensionssparar. När nettoförmögenheten stiger ytterligare ökar andelen pensionssparare successivt. Vid nettoförmögenheter över kr sparar 50 procent av kvinnorna och 46 procent av männen. Då sparar männen i snitt ca kr och kvinnorna ca 930 kr. Pensionssparbehov och sparutrymme Vi anser att det är viktigt att få en uppfattning om vilka och hur många personer som i dag saknar ekonomiskt utrymme att pensionsspara. Det är särskilt viktigt vad gäller de som annars riskerar att få en mycket låg levnadsstandard som pensionär. För att göra beräkningarna har vi utgått från vanliga lönenivåer och att en tänkt baskonsumtion först ska tillgodoses innan ett sparande kan komma i fråga. Bland ensamstående utan barn och samboende med tre eller fler barn är det över 40 procent som inte har något sparutrymme. Bland ensamstående kvinnor med barn är det 29 procent och bland samboende med barn 22 procent. Vi har då utgått ifrån att hushållsutgifter enligt Konsumentverkets kostnadsberäkningar, hyra, eventuella barnomsorgskostnader, fackavgift och bil ingår i baskonsumtion. För att belysa behovet av att pensionsspara har vi utifrån två exempel på hushåll relaterat deras sparbehov till deras sparutrymme. Om det skulle bli möjligt att göra pensionsprognoser i anslutning till inkomststatistiken, kan man göra den här typen av beräkningar i större omfattning. Vi har valt två ensamstående kvinnor i 45-årsåldern. Den ena har ett barn på 10 år. Vi har gjort en prognos över den framtida pensionen från det allmänna pensionssystemet och avtalspensionen utifrån ett antal antaganden om tillväxt, inflation, löneutveckling, avkastning för premiereserven med mer. Bland annat har vi antagit att deras inkomst år 2000 är ca kr. Beräkningarna har gjorts med hjälp av Capitex pensionsberäkningsprogram. Den förväntade 22

18 pensionen blir drygt 60 procent av slutlönen. Vi har också utgått från att de skulle behöva ha 80 procent av slutlönen som pensionärer för att ha en rimlig levnadsnivå. För att uppnå det behöver de komplettera pensionen med ett privat pensionssparande på mellan kr i månaden före skatt fram till pensionsåldern. Om kvinnorna ska uppnå den nivå på baskonsumtion som vi tänkt oss ovan, så innebär det att utrymmet inte räcker fullt ut för någon av dem. Vår budget visar att utrymmet skulle räcka om de avstår från bilen, men å andra sidan har vi inte tagit med några utgifter för annan nödvändig eller vanlig konsumtion som sjuk- och tandvård, glasögon eller semester. Det är som vi sett ovan relativt många hushåll som inte har ett högre sparutrymme än dessa typfall, dessutom har ungefär hälften av alla kvinnor lägre inkomster än de vi utgått ifrån. 23

19 7. Slutsatser och förslag Konsumentverkets utgångspunkt i arbetet med regeringsuppdraget har varit individernas behov av att trygga sin ålderdom samt deras behov av adekvat kunskap för att kunna placera sitt långsiktiga sparande på ett lämpligt sätt. Det har också funnits ett behov av att kunna förutsäga de blivande pensionärernas förhållanden. Nedan följer förslag utifrån dessa utgångspunkter. Konsumenterna behöver mer oberoende, tydlig och lättillgänglig information och rådgivning avseende olika former av pensionssparande och andra långsiktiga kapitalplaceringar. Det behövs även en långsiktig strategi för kunskapsuppbyggnad bland enskilda. Vi anser att Konsumentverket har en kompletterande roll att fylla när det gäller översiktlig information, rådgivning och långsiktig kunskapsuppbyggnad. Konsumentverkets uppgift är inte att ge direkta placeringsråd, utan främst att öka kunskapen om pensionen och pensionssparandet i relation till hushållens totala ekonomi och livssituation. Vi förutsätter att berörda myndigheter och parterna på avtalspensionsområdet kommer att förse medborgarna med information om den egna pensionen från det allmänna samt avtalspension. Valmöjligheterna har ökat både inom det allmänna pensionssystemet och när det gäller avtalspensioner. Det privata pensionssparandet ökar. Utbudet av sparformer ökar och en allt större andel av hushållens tillgångar placeras i aktier i någon form. Hur den enskilde väljer att placera sitt långsiktiga pensionssparande kan få en avgörande betydelse för hur mycket man får att leva på som pensionär. En felaktig placering av för stor del av individens tillgångar kan få stora konsekvenser. Undersökningar pekar på att kunskaperna hos många är bristfälliga. Det är därför av yttersta vikt att hushållen har den erforderliga kunskapen för att göra medvetna val, med en från sina egna förutsättningar och behov lämplig avvägning av avkastning och risk, när de placerar sin premiepension och annat kapital. Man måste särskilt tänka på att försöka nå de grupper som inte själva söker eller som har svårigheter att tillgodogöra sig information. Inte minst med tanke på den betydelse för den framtida pensionen våra placeringsval har, så är det viktigt att ingen ställs utanför. Informationen om olika typer av pensionssparande och andra långsiktiga kapitalplaceringar är idag otillräcklig. Utöver den information som tillhandahålls om enskilda finansiella tjänster, så har konsumenterna behov av en översiktlig information om vilka typer av finansiella tjänster som finns, kostnader och andra villkor och den långsiktiga ekonomiska innebörden. Det finns med andra ord ett behov av mer utvecklade marknadsöversikter på området. En standardiserad pris- och kostnadsinformation skulle underlätta jämförelsemöjligheterna. Det är viktigt att den information man lämnar är tydlig, lättillgänglig och adekvat. Vi menar att Bank- och Försäkringsbyråerna skulle kunna tillhandahålla den här typen av information. Konsumentverket påverkar verksamheterna i denna riktning genom sin representation i styrelserna. Vi anser att Konsumentverket har en roll att fylla när det gäller översiktlig information kring pensionssparande. Konsumentverkets uppgift är inte att ge direkta placeringsråd, utan främst att öka kunskapen om pensionen och pensionssparandet i relation till hushållens totala ekonomi och livssituation. Denna uppgift ligger väl i linje med vårt övriga arbete inom det hushållsekonomiska området. Genom Råd&Rön och vår webbplats har Konsumentverket två betydelsefulla kanaler för att nå ut till hushållen med information om pensionsfrågor. Hushållen är och kommer att vara i behov även av personlig information och vägledning. Konsumentvägledare och budgetrådgivare i kommunerna är viktiga kanaler för att sprida översiktlig information, men ej direkta placeringsråd, kring dessa frågor. De har även en uppgift att vägleda hushåll i deras bedömningar av sin ekonomiska situation inför pensioneringen och deras behov 24

20 av pensionssparande i relation till sin totala ekonomiska situation. Konsumentverket bör därför även i fortsättningen förse denna målgrupp med utbildning och materialservice kring dessa frågor. Utöver det allmänna och personliga informations- och rådgivningsbehov som vi tagit upp ovan, behövs en långsiktig kunskapsuppbyggnad i dessa frågor. Konsumentverket stödjer konsumentundervisningen i skolan genom produktion av läromedel och fortbildning av lärare. Hushållsekonomi och konsumenträtt är två prioriterade områden. Konsumentverket kan på så vis verka för att öka ungdomars kunskaper om finansiella tjänster, inklusive privat pensionssparande, och hushållsekonomiska frågor generellt. Vi har som ett komplement till den information som andra myndigheter är skyldiga att ge tagit fram ett informationsmaterial till hushållen som tar upp viktiga principfrågor rörande det nya pensionssystemet och individuellt pensionssparande. En 16-sidig broschyr med titeln "Din pension - fakta och råd om hur du ska göra" har framställts. Den trycktes i exemplar, varav spreds till hushållen som bilaga i Råd&Rön nr 11/1999. Råd&Rön har drygt en halv miljon läsare. Den finns också tillgänglig hos de kommunala konsumentvägledarna till vilka exemplar distribuerats. Idag finns detta informationsmaterial tillgängligt både via Konsumentverkets och Råd&Röns webbplatser. Här finns också länkar direkt till webbplatser hos andra myndigheter och organisationer där ytterligare relevant information om det nya pensionssystemet går att läsa. Vi planerar dessutom, mot bakgrund av det stundande premie - pensionsvalet, en mediainsats i slutet av sommaren med information kring pensionsfrågor. Utöver det som då gjorts har vi inga resursmässiga förutsättningar att sprida informationen ytterligare. Det finns ett behov av återkommande konsumentundersökningar avseende hushållens kunskaper och beteende när det gäller pensionssparande och andra långsiktiga kapitalplaceringar. Konsumentverket har inte tillräckliga resurser för att genomföra undersökningar i önskvärd omfattning. Valmöjligheterna både inom det allmänna pensionssystemet och avtalspensioner har ökat. Utbudet av sparformer ökar och en allt större andel av hushållens tillgångar placeras i aktier i någon form. En felaktig placering av för stor del av individens tillgångar kan få stora konsekvenser, till exempel för vad man får att leva på som pensionär. Allt större krav ställs på konsumenterna. Människor med t ex kortare utbildning, lägre inkomster, mindre sparande och som inte uppfyller kriteriet för en bra kund riskerar i större utsträckning att få sämre villkor, göra sämre val eller t o m inte alls ges tillgång till vissa finansiella tjänster. Det gäller även möjligheten till ett bra pensionssparande. Även hushållens skuldsättning och inte minst överskuldsättningen behöver regelbundet följas upp. Användandet av finansiella tjänster måste också kunna relateras till individens och hushållets totala ekonomiska situation och dess kunskaper om denna. Konsumenterna har idag som regel för dåliga kunskaper om det växande utbudet av finansiella tjänster, inte enbart dem som sammanhänger med pensionen. En förutsättning för att berörda myndigheter ska kunna lägga upp en bra informations- och utbildningsstrategi är att dessa har tillgång till information om hos vilka grupper de största kunskapsluckorna finns och i vilka avseenden bristerna är störst. Ovanstående förhållanden motiverar att konsumentundersökningar regelbundet genomförs avseende konsumenternas kunskaper, beteenden och strategier när det gäller pensionssparande och andra långsiktiga kapitalplaceringar. Utsatta grupper och problemområden behöver fortlöpande identifieras. Beroende på undersökningens syfte och uppläggning krävs i storleksordningen kr per undersökning. Konsumentverket har inte tillräckliga resurser för att 25