NORD 1 PROJEKTFÖRUTSÄTTNINGAR. Bakgrund och syfte



Relevanta dokument
Riktlinjer för arbete med hbt i Tyresö kommun

På Stockholmspolisens hatbrottssida hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

Hbt-policy för Stockholms läns landsting.

Yttrande över betänkande från Polisorganisationskommittén En sammanhållen svensk polis (SoU 2012:13)

LIKABEHANDLINGSPLAN för elever och personal

Samhällskunskap, religion, historia, svenska, sex- och samlevnadsundervisning

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för

Ung på nätet. - Projektägare Folkhälsocentrum. Projekttid

HBT-program - på väg mot ett HBT-vänligt landsting

Hälsa och HBT i Sörmland

Handlingsplan för HBTQ-frågor Härnösands kommun

Likabehandlingsplan. Årlig plan för vuxenutbildningen

Gotlands Regnbågshelg 2012

Regeringsformen 1 kap.

Innehållsförteckning. Syfte och mål 3. Vad säger lagen? 3. Främjande och förebyggande 4. Uppföljning 4. Åtgärder 4. Dokumentation 5.

SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖR- VALTNINGEN

Likabehandlingsplan Broby Grafiska Utbildning

HBTQ-personers hälsa hur arbetar vi idag? Kategoriträff för kuratorer

Likabehandlingsplan. Kränkande behandling är ett samlingsbegrepp för olika former av kränkningar

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst!

Likabehandlingsplan Borås folkhögskola

Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08

LIKABEHANDLINGSPLAN 09/10

Lerums Gymnasiums likabehandlingsplan. 1. Inledning

Likabehandlingsplan för Trojenborgsskolan

En liten bok om #NÄTKÄRLEK

Dialogkonferens om hbt och idrott 26 augusti i Stockholm

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan

RFSL LITE OM VAD RFSL ÄR, VAD VI GÖR OCH VARFÖR VI BEHÖVS

Uppföljning av Grundskolenämndens uppdrag Lupp - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2017

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid

Årlig plan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, Hovs förskola 2017/2018

Kompetenscentrum Sotenäs Kommun Campus Väst. Mot diskriminering och annan kränkande behandling av personal och elever.

Vi väntar på dig. Utbildningar och träffar 2015

Plan mot kränkande behandling. Gymnasieskola med särskole-elever Stenforsaskolan Sibbhult

Likabehandlingsplan. Garvarens förskola Teckomatorp

HBT-PROGRAMMET ETT BÄTTRE SVERIGE. FÖR ALLA.

Främlingsfientlighet avser motvilja mot grupper som definieras genom fysiska, kulturella/etniska eller beteendemässiga karakteristika.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Withalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Withalaskolan

LUPP-resultat för Avesta kommun Enkätundersökning av ungdomar i åk 8 på högstadiet och år 2 på gymnasiet

Särskild utbildning för vuxnas plan

SPONSORPAKET KALMARSUND PRIDE 2015

Likabehandlingsplan. Mariebergs förskola, dagbarnvårdare och skola

Lupp enkätundersökning (lokal uppföljning av ungdomspolitik)

Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE

(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén,

LIV & HÄLSA UNG med fokus på HBTQ-ungdomar

Handlingsplan för hbt-frågor

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor

KORTTIDSBOENDET KOTTEN

INGET MER HBTQ-HAT VAR SCHYSST PÅ NÄTET. Bekämpa hbtq-hat på nätet i samarbete med RFSL och Facebook

Ungdoms och Fritidsverksamheten Öppen fritidsverksamhet. Omr Malmslätt Malmengården och Vikingstad fritidsgård

Skapat den. Inledning RFSL har valt att i sitt remissvar särskilt inrikta sig på Sveriges uppfyllande av följande artiklar i konventionen:

Likabehandlingsplan läsåret 2008/2009 Dansäterskolan

KAPITEL 1 ORGANISATIONEN RFSL

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR

Individuella Gymnasiet Ekerö

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019

Överenskommelse om samverkan i Örebro län för kvinnofrid

Dokumentation Dialogmöte 3, Ungas psykiska hälsa Sydnärke ungdomsråd

Likabehandlingsplan 2008/2009. Bollebygdskolan 7-9

KORTTIDSBOENDET KOTTEN

1. Anbudsgivarens namn och organisationsnummer:

Projektplan för WAD-nätverket 2015

Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Sverige

Alla barn har egna rättigheter

Förslag till Hbt-policy för Stockholms läns landsting

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Mälarakademin 2010/2011

Likabehandlingsplan. Alsalamskolan i Örebro 2015/2016. Ansvarig utgivare: Shahin Mahmoud 2015 Alsalamskolan i Örebro

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

Teamet för Likabehandling 2014/15

Yttrande avseende betänkandet Ds 2011:33 - Rätten att få åldras tillsammans en fråga om skälighet, värdighet och välbefinnande i äldreomsorgen

Likabehandlingsplan.-Omarbetad februari 2013

Projektbeskrivning. Tidig rehabilitering i samverkan

Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn och personal vid förskolan Lundby och gäller för Ht16, Vt17. Revideras juni/17

Tanneforsskolan Likabehandlingsplan år F-6

Förskolan Västanvinden

Arvsfonden stödjer goda idéer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan.

Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA

LINKÖPING VÄRDEGRUNDSGRUPPEN Sophia Karlsson Susanne Larsson Cecilia Söderlund

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

Bilaga A Folkhälsoutskottets protokoll Katrineholms kommuns HBTQ-satsning

Team Kullingsberg, Stadsskogen och Västra Bodarnas förskolor

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Definitioner och begrepp (Utdrag ur Skolverkets Allmänna råd och kommentarer För arbetet med att främja likabehandling )

BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR

Vilka regler finns på internet?

Bilaga 7: OH-underlag

Bli platschef på West Pride 2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING MÖLLEBACKSSKOLAN

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr 7 Rutin för att stödja huvudprocessen i ett 1-16 års perspektiv. 710 Gemensamma rutiner för alla verksamhetsformer

1 (9) Timrå IK Ungdomssektion Handlingsplan mot kränkande behandling och mobbning.

Rätten att välja sitt liv. STÖD NÄR HEDER LEDER TILL FÖRTRYCK OCH VÅLD.

Transkript:

1 PROJEKTFÖRUTSÄTTNINGAR Bakgrund och syfte RFSL NORD har under de gångna åren genomgått en omformning som förening. Vårt verksamhetsområde har utvidgats från tio till nitton kommuner i Norrbotten och norra Västerbotten. Område vi är verksamma i omfattar totalt en fjärdedel av Sveriges yta. Piteå, Skellefteå och Luleå är de orter som vi än så länge prioriterar. Men med projektet Ett bättre HBT Norrland vill vi kunna utvecklas så vi når ut till hela vårt verksamhetsområde. Situationen för homo, bisexuella och transpersoner skiljer sig markant i norra Sverige jämfört med resten av landet. Nytänkande och information är det viktigaste vi kan bidra med här uppe. Vi har stora avstånd och rikligt med fördomar, rädsla och okunskap som vi måste få bukt med. Vi kan konstatera att det fortfarande finns en stor utsatthet och en ökad risk att bli utsatt för homofobiska och transofobiska brott om man tillhör gruppen HBT-personer. Detta antagande finns fastlagd i många undersökningar samt att det årligen sker mord och grova missandelsfall mot HBT-personer. Smärtan för den utsatte är dubbel så stor eftersom man kanske inte är öppen med sin läggning. Mörkertalet när det gäller homofobiska brott är mycket stor. Det förekommer dagligen homofobi i samhället i olika former. Exempelvis diskriminering, olaga hot, förtal och skadegörelse på egendom som ägs av HBT-personer. Mest allvarligt är när en människa blir utsatt för fysiskt våld bara för att man är den man är. Situationen i skolan blir värre och värre, snacket går som om ingen har respekt för någon. Jävla bögjävel, jävla hora är dagliga uttryck som lärare och elever får höra. När det börjar med ungdomar i en sådan utsträckning som det är idag kommer situationen att bli ohållbar i framtiden. De särskilda arenor som finns för kontakt inom vårt verksamhetsområde utgörs av RFSL-arrangemang såsom Roggbiv vår arbetsgrupp i Skellefteå, Spartacus arbetsgruppen i Luleå, Polstjärnan vår föreningslokal i Piteå. Samt att vi åker ut till skolor och har föreläsningar. Och med detta projekt Ett bättre HBT Norrland vill vi kunna komma ut till alla skolor, mässor och festivaler riktade till ungdomar i vårt verksamhetsområde. För att få möjligheten att kunna nå ut med information och rätt budskap. Möta ungdomar på deras hemma plan skolor, fritidsgårdar, mässor och festivaler. Samt att ha möjligheten att stötta ungdomar som är HBT, ge de en bra start och ett bra liv även här uppe i Norrland. Ge dem möjligheten att få träffa likasinnade. Att få byta erfarenheter och lära känna fler som är HBT.

Förutom vårt eget stora verksamhetsområde har vi ett samarbete med andra HBT - föreningar i Barentsregionen, dvs. norra Norge, Finland och Ryssland. I Ryssland har vi med stöd av SIDA medverkat till att starta en HBT - förening. Murmanskområdet på Kolahalvön är för övrigt en av de värst drabbade regionerna när det gäller brott mot HBT - grupper. De ekonomiska resurser som tillförs RFSL och andra frivilligorganisationer är väl investerade pengar i ökad folkhälsa och ett effektivt sätt att motverka rasism, mobbning, utanförskap och bota okunskapen hos människan med information. Okunskap är det farligaste vapnet för HBT-gruppen att visa att gruppen finns, att det inte smittar och att gruppen inte är farlig på något sätt för andra. HBT-gruppen finns överallt. Vanliga människor som är och fungerar som alla andra. 2 MÅLBESKRIVNING Effektmål Minska utsattheten och risken att bli utsatt för homofobiska och transofobiska brott om man tillhör gruppen HBT-personer. Att ungdomar ska få information om HBT-personer för att minska fördomar och hat i samhället. Ge bättre undervisning än vad skolorna tillhandahåller. Förståelse och kunskap om andra individer som inte följer samhällets norm. Få en samlad bild av hotbilden mot HBT-gruppen genom en stor enkätundersökning. Stötta ungdomar som är HBT, ge dem en bra start och ett bra liv här uppe i Norrland. Ge dem möjligheten att få träffa likasinnade. Att få byta erfarenheter och lära känna fler som är HBT. Huvudmål Att samhället ska vara säkert att leva i för HBT-personer. Minska fördomar och hat.

Delmål 2.1 Skolan. Informatörer skall utbildas och åka runt och hålla föreläsningar. Projektet Ett bättre HBT Norrland ska omfatta alla skolor i Norrbotten och norra Västerbotten. Elever som går andra året på gymnasiet och årskurs nio ska få information om HBT-personers situation i samhället. Fördomar och hatet ska minskas efter genomförandet av projektet. 2.2 Mässor, festivaler och övriga ungdomsarrangemang. Projektet skall även vara där ungdomar är på fritiden. Synas och ge information till övriga som inte omfattas av informationen på skolorna. Möjligheten till att få synas på olika arrangemang ger en positiv bild av projektet. En påminnelse till ungdomarna och samhället att HBT gruppen är vanliga människor allt handlar om lika kärlek och lika villkor. Minoritets grupper är inte olik alla andra, alla är människor i grund och botten. 2.3 Enkätundersökning. En enkätundersökning skall genomföras under projektets genomförande så man får en klar bild över hur ungdomar ser på HBT-gruppen. Undersökningen skall omfatta alla elever på högstadiet och gymnasiet i första etappen. I andra etappen skall de elever som fått information från Ett bättre HBT Norrland få ännu en enkät att fylla i. Med denna enkätundersökning får man en tydlig bild över situationen för HBT-gruppen både före och efter projektets genomförande. Har synen på HBT-gruppen fått ungdomarna att få en bättre förhållning till hat, okunskap och utsatthet gentemot HBTgruppen och övriga samhället. 2.4 Ungdomsläger/ungdomsarrangemang. Genom att genomföra aktiviteter för HBT ungdomar så de får en starkare självkänsla och lära känna fler som är HBT kommer att ge ett säkrare samhälle för dem. Att få känna att man inte är ensam känna tillhörighet med något. Att inte behöva vara rädd och utsatt för att bli hotad och mobbad.

3 TIDSPLANERING Starttid: 2006-04-01 Projektet planeras att fortlöpa under tre år. Etapp ett - startar 2006-04-01 och pågår till 2006-08-31 Hitta samarbetspartners för att nå ut med information till alla skolor i verksamhetsområdet. Hitta ett företag som sammanställer och gör enkätundersökningen. Ta fram utbildnings material och presentations material. Planera, bygga upp mall för föreläsningarna. Möten med skolansvariga i varje kommun. Hitta kontakt personer på skolorna. Boka in mässor och festivaler. Planera in ungdoms arrangemang. Boka och planera in föreläsningar. Anställa personal som ska åka runt och hålla föreläsningarna (informatörer). Etapp två startar 2006-09-01 och pågår till 2008-08-31 Utbilda informatörer. Första omgången av enkätundersökningen. Genomföra föreläsningarna ute i skolorna. Genomföra mässor och festivaler. Genomföra ungdomsarrangemang. Andra omgången av enkätundersökningen. Etapp tre startar 2008-09-01 och pågår till 2009-03-31 Utvärdering av enkätundersökningen. Utvärdering av projektet. Överlämning av projektet. Avsluta projektet.

4 PROJEKTORGANISATIONEN OCH DESS ROLLER RFSL Nord och projektledaren är ansvariga för projektet. Projektledaren har yttersta ansvaret för projektet, budget, genomförandet, personal, rapportering och ekonomi. Informatörerna som kommer att ingå i projektet rapporterar direkt till projektledaren. 5 ÖVRIGT Projektledare: Fredrik Nilsson 070 925 44 53 RFSL Nord: RFSL Nord Box 155 941 24 Piteå Besöksadress: Prästgårdsgatan 23 Tel: 0911-925 70 Fax: 0911-925 71 Detta dokument är skapat 2005 och användes som projektansökan. Det är 2006-06-13 lätt redigerat och uppdaterat för att användas som projektbeskrivning på föreningens hemsida. Medel för projektet är lämnade för år 2006 från Allmänna arvsfonden och Ungdomsstyrelsen