Handläggare Lisa Gunnefur Stadskontoret Till vård- och omsorgsberedningen Tjänsteutlåtande 2011-06-15 Ärende: KS-VOO-2010-00917 Slutrapport Helhetssyn i hemtjänsten Initierare: Stadskontoret Bakgrund En viktig förutsättning för att uppnå god hälsa är att känna delaktighet och inflytande över den egna livssituationen. På individnivå är sambandet mellan inflytande och hälsa mycket starkt. Folkhälsoinstitutet har identifierat fyra grundpelare för ett gott åldrande där delaktighet/meningsfullhet/känna sig behövd är en, och social gemenskap, fysisk aktivitet och bra matvanor är de övriga. I Malmö stads Äldreomsorgsplan står det bland annat att varje människa är unik och har sin högst personliga uppfattning om vad livskvalitet är. Äldreomsorgen ska utgå ifrån ett helhetsperspektiv där varje individ kan uppleva trygghet och integritet. Den enskilde ska utifrån sina förutsättningar ha möjlighet att själv bestämma över sitt dagliga liv. Detta innebär att möjlighet ska finnas att påverka innehållet och utformningen av service, omvårdnad och aktiviteter. Den enskilde ska ha en central roll vid planeringen av insatserna. I Malmö stads Äldreomsorgsplan står det vidare att en förutsättning för att det ska kännas tryggt att bo kvar hemma i den egna miljön är det viktigt med stabila kontakter med hemtjänsten samt en god personal- och omvårdnadskontinuitet. Det sistnämnda avser kommunikationen inom verksamheten det vill säga att personalen vet vilka, hur och när olika insatser ska utföras. Service och omvårdnad ska snabbt kunna ändras till nya eller ändrade behov. Här hänvisas även till den individuella genomförandeplanen. En kompetent och motiverad personal som känner tillfredsställelse i sitt arbete är avgörande för en god vård. I Malmös vård och omsorg är orden livskvalitet och trygghet ledstjärnor. Kommunstyrelsen har gett stadskontoret tillsammans med Fosie, Kirseberg, Rosengård och Södra Innerstadens stadsdelsförvaltningar i uppdrag att arbeta fram en Malmömodell för brukarinflytande i hemtjänsten. Med stöd av statliga stimulansmedel påbörjades projektet Helhetssyn i hemtjänsten våren år 2009. Målet var att öka brukarens inflytande över sin vardag samt att ge vårdpersonalen större ansvar i sin arbetsdag. I respektive stadsdel har en processledare anställts för att samordna och planera projektet samt inspirera personal. Processledarna har även ansvarat för löpande dokumentation över pågående och planerade aktiviteter. 1(9)
Resultaten från den tvååriga projektperioden återrapporteras till kommunstyrelsen i denna slutrapport. Projektet har stöd i Socialtjänstlagen (SoL) där det betonas i portalparagraf 1 kap. 1 tredje stycket att socialtjänsten har sin utgångspunkt i rätten för den enskilde att själv bestämma över sin situation. Socialtjänstens insatser ska bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. Socialtjänsten ska under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Projektets omfattning Projektet har pågått under 2 år och stadsdelarna har deltagit med en eller flera hemtjänstgrupper. En styrgrupp bestående av vård- och omsorgschefer från de fyra stadsdelsförvaltningarna och representanter från stadskontoret, avdelning vård och omsorg, har träffats regelbundet och fattat beslut om projektets innehåll. I respektive stadsdel har det även funnits en projektgrupp och en fokusgrupp. I projektgruppen har bland annat vård- och omsorgs-, enhets-, sektionschefer samt processledare ingått. I fokusgruppen har personal (fackliga företrädare, undersköterska, vårdbiträden, sjuksköterskor, biståndshandläggare, arbetsledare, arbetsterapeuter och sjukgymnaster) och äldre (representanter från pensionärsrådet och brukare) ingått. Vid fyra tillfällen under projekttiden har fokusgruppen bjudits in för att diskutera projektet och ta del av utbildningsinsatser. Under våren 2009 bjöds fokusgruppen in första gången med syftet att hitta områden som de ansåg var speciellt viktiga att ha inflytande över inom hemtjänsten. Fem områden identifierades: flexibilitet inom biståndsbesluten, kontaktman, personalens kompetens, sociala och fysiska aktiviteter samt matsituationen. Varje område definierades och fokusgruppen diskuterade hur ett ökat inflytande över respektive område skulle kunna uppnås samt goda exempel från verksamheterna. De fem prioriterade områdena utgör grunden för pilotprojektet med Helhetssyn i hemtjänsten. Vid det andra mötet med fokusgruppen diskuterades personalens bemötande. Hemtjänstpersonal från Sjöbos kommun spelade upp sketcher inspirerade av möten med brukare, kopplat till olika sätt att bemöta brukare på. Vid det tredje tillfället låg fokus på flexibilitet inom biståndsbesluten. Vid det fjärde och sista mötet med fokusgruppen presenterades utvärderingen av projektet för brukare och personal. Processledarna delade med sig av sina erfarenheter av att driva projektet samt hur implementering av arbetssättet har planerats i övriga hemtjänstgrupper inom de berörda stadsdelarna. Vad har gjorts? - Brukarinsatser Brukarinsatser som utförts i en eller flera stadsdelar presenteras under rubriker som motsvarar de fem prioriterade områdena i projektet Helhetssyn i hemtjänsten. Flexibilitet inom biståndsbeslutet Brukarna har blivit intervjuade och individuella genomförandeplaner har upprättats och uppdaterats. Brukarna erbjöds att tillsammans med sin kontaktman inom hemtjänsten gå igenom individuella behov och önskemål. Frågorna i genomförandeplanen berör när och hur hjälpen ska ges, av vem eller vilka i personalgruppen, brukarens fysiska förmåga, hans/hennes resurser och begränsningar samt målet med insatserna. Brukarna får även berätta om sitt liv utifrån bland annat intressen och egenskaper. Utifrån intervjuerna med brukarna framgår att de allra flesta önskar personkontinuitet, ett gott bemötande och att personalen kommer i tid. Brukarna har erbjudits att tillsammans med sin kontaktman inom hemtjänsten göra veckovisa planeringar av sina hemtjänstinsatser. Detta för att ge brukarna möjlighet att 2(9)
vara med och planera hemtjänsten kommande vecka. Brukare har erbjudits möjlighet att byta mellan beviljade insatser. De har till exempel fått möjlighet att byta ett planerat inköp mot ett extra städtillfälle eller att byta en promenad mot en fikastund tillsammans med omvårdnadspersonalen. Brukarna har fått en broschyr med information om vad som kan ingå i de olika hemtjänstinsatserna: städ, tvätt, inköp, dusch och promenad. Denna broschyr delades ut för att ge brukarna större insyn i vilka möjligheter som finns när det handlar om att byta insatser mellan de beviljade bistånden. Brukare har under projektets gång fått beviljade insatser enligt biståndsbeslutet översatta till tid, det vill säga hur många timmar per vecka deras bistånd motsvarade. Brukarna har på ett flexibelt sätt kunnat påverka utförandet av insatserna utifrån de timmar de hade till förfogande per vecka. Syftet var även att brukarna skulle kunna spara tid för att vid ett planerat tillfälle kunna få ett längre besök av hemtjänsten. Under projektets gång har antalet insatsbyten dokumenterats, dvs hur många insatser som blir inställda, samt hur många extra insatser som utförs, beträffande serviceinsatserna tvätt, stöd, inköp, promenad och dusch. Dokumentationen har skett vid två tillfällen, ett innan brukarna fått information om projektet och ett 20 veckor senare när brukarna fått information om möjligheten att byta insatser. Resultatet visar att antalet byten av insatser har minskat under projektets gång. En förklaring till antalet minskade ändringar kan vara att samarbetet mellan hemtjänstpersonalen och biståndshandläggarna har blivit bättre och lett till bättre anpassade bistånd. Kontinuitet och kontaktmannaskap Med hjälp av genomförandeplanen har brukarna fått lämna önskemål om kontinuitet och beskriva om de prioriterar personal-, tids- och eller omvårdnadskontinuitet. Matchning av personal och vårdtagare. Sociala och fysiska aktiviteter Informationsmaterial har distribuerats till brukare i stadsdelarna om sociala och fysiska aktiviteter som stadsdelens mötesplatser anordnar. Aktiviteter har utformats utifrån de äldres önskemål som framkommit i genomförandeplanen. Matsituationen Hjälp i samband med matsituationen har utformats utifrån de äldres önskemål som framkommit i genomförandeplanen. Vad har gjorts? - Personalinsatser Personalinsatser som utförts i en eller flera stadsdelar presenteras under rubriker som motsvarar de fem prioriterade områdena i projektet Helhetssyn i hemtjänsten. Personalens kompetens Möten och utbildningar har genomförts för att utveckla personalens kompetens bland annat kring kommunikation, brukarorienterat förhållningssätt samt etik och bemötande. Utbildningarna har dels anordnats av stadskontoret och varit gemensamma för de fyra stadsdelarna, dels anordnats av stadsdelarna och riktat sig till enskilda yrkes- och/eller hemtjänstgrupper. Verksamhetsplaner för personalens kompetensförsörjning har upprättats. En tydlig värdegrund och ett hälsofrämjande förhållningssätt har skapats och tillämpats. 3(9)
Kontinuitet och kontaktmannaskap För att förbättra kontinuiteten kring brukarna har personalen delats in i mindre grupper om ca fyra personal som i sin tur är kopplade till ett antal gemensamma brukare. Det innebär att brukarna har en kontaktperson som besöker brukaren så ofta schemat tillåter och en av tre personal besöker brukaren om kontaktpersonen inte är tillgänglig. Smågrupperna träffas regelbundet och diskuterar förändringar i brukarnas behov. Mötena har förbättrat kontinuiteten för brukarna och personalen har fått bättre inblick i brukarnas behov. Nya schemaläggningssystemet Laps Care förmodas på sikt bidra till att förbättra planering och organiseringen av arbetet för att förbättra kontinuiteten kring brukarna. Sociala och fysiska aktiviteter Personalen har fått information om utbudet av sociala och fysiska aktiviteter inom stadsdelen och Malmö stad med syftet att motivera brukarna att delta. Stadsdelarna har förbättrat samarbetet med de lokala mötesplatserna för äldre och inlett ett samarbete med föreningslivet samt Malmö stads frivilligcentra. Ledsagningen har organiserats inom hemtjänsten, vilket innebär att kontaktpersonen kan ledsaga till och från aktiviteter. Matsituationen Matsituationen var ett av de fem prioriterade områdena i projektet, men processledarna har valt att inte prioriterat detta arbete. Anledningen är att det samtidigt pågått en översyn av matdistributionen och LOV (lagen om valfrihetssystem) i Malmö som syftar till att öka brukarnas valmöjligheter kring måltiden. Emellertid har samarbete med dietister utvecklats och genomförandeplanen ses som ett verktyg för att i större utsträckning skapa måltidsglädje. Flexibilitet i biståndsbesluten Personalen har undervisats inför utförandet av genomförandeplanen samt hur planen ska ingå i det vardagliga arbetet. Dialogen mellan utförare och biståndsbedömare har förbättrats så att de formella biståndsbesluten stämmer bättre överens med brukarnas behov och önskemål. Det har medfört en smidigare planering av personalens schema och nöjdare brukare. En broschyr har tagits fram med information om vad som kan ingå i bistånden inköp, städ, promenad, tvätt och dusch. Syftet med broschyren är att underlätta för kontaktperson och brukare att planera insatserna. Grupp- och teamträffar samt reflektionstid Att arbeta i team innebär att flera yrkesgrupper arbetar tillsammans för att identifiera och lösa problem, samt att snabbt samordna nödvändiga insatser för brukare. Teamarbetet simulerar till att skapa en helhetssyn kring brukarna samt skapa förståelse för alla yrkesgruppers betydelse för helheten. Kommunikationen och samverkan mellan olika yrkesgrupper underlättas och kompetensen hos baspersonalen höjs. Det i sin tur leder till en ökad effektivitet i verksamheten. Samtliga hemtjänstgrupper som deltagit i projektet Helhetssyn har redan sedan tidigare arbetet i team, men under projekttiden har hemtjänstens teamträffar utvecklats och nya grupper har skapats för att på bästa sätt få en helhetssyn kring brukarna. Bland annat har smågrupper med endast omvårdnadspersonal bildats, samt grupper med representanter för alla berörda yrkesgrupper (biståndshandläggare, chefer, omvårdnadspersonal, sjuksköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast, ledsagare och personlig assistent). Modeller för uppföljning av förändringar som 4(9)
kommit upp under teamträffarna har använts för att säkerställa teamarbetets kvalitet. Processledarnas roll i teamarbetet har bland annat varit att lyfta fram ett brukarorienterat och salutogent förhållningssätt som beskrivs nedan. Under projekttiden har även reflektionstid införts vid gruppträffarna. Syftet har varit att ge personalen möjlighet att tillsammans reflektera och bearbeta kring situationer och problem som uppstått i vardagsarbetet. Personalen har bland annat reflekterat över ansvar, kroppsspråk och professionellt bemötande. Genomförande av ett projekt som Helhetssyn i hemtjänsten är möjlig om personal och chefer är engagerade i förändringsarbetet. Chefens roll i den processen är att skapa förutsättningar för förändring genom att ha tillit till medarbetarna och inte styra på detaljnivå. Brukarorienterat och salutogent förhållningssätt Under projektet Helhetssyn i hemtjänsten har det pågått ett arbete med att implementera ett brukarorienterat och salutogent förhållningssätt i organisationen. Intervjuer har genomförts med brukarna för att ta reda på vad varje enskild brukare hade för behov och önskemål och resulterade i genomförandeplaner och levnadsberättelser. Utifrån genomförandeplanen har det skapats nya team och arbetsgrupper inom hemtjänsten för att på bästa sätt anpassa verksamheten efter brukarnas behov och önskemål. Projektet bygger på ett salutogent förhållningssätt i förhållande till brukarna och medarbetare, det vill säga att utgå från det friska hos människan. Genom att förstärka känslan av sammanhang ökar individens möjlighet till god hälsa, god livskvalitet samt självständighet. KASAM (känsla av sammanhang) har införts för att påverka synsätt, värderingar, attityder och arbetssätt. Förändringen innebär att gå från ett institutionellt synsätt som har inslag av objektifiering mot ett brukarorienterat förhållningssätt där den enskilde beaktas som en aktiv aktör, ett subjekt. Utgångspunkten är att brukaren vet bäst vad han/hon vill ha hjälp med i vardagen. Medarbetarens främsta roll är att uppmuntra och stödja brukaren utifrån den enskildes egna förutsättningar. Utvärdering I uppdraget från kommunstyrelsen ingick att projektet Helhetssyn i hemtjänsten kontinuerligt skulle följas upp under den tvååriga projekttiden och utvärderas innan det eventuellt skulle implementeras i hela kommunen. Processledarna har följt upp arbetet i respektive stadsdel med slutrapporter som bifogas detta ärende. Vintern 2010 genomfördes en enkätundersökning till samtliga brukare och personal som blivit berörda av projektet. Resultatet presenteras nedan. Resultat brukare Enkäten skickades ut till ca 550 brukare med en svarsfrekvens på drygt 50 procent. Av samtliga som hade hemtjänst i de berörda områdena valdes de bort som hade en demenssjukdom, endast beviljats insatsen larm eller fått hemtjänst beviljat det senaste året. De sistnämnda valdes bort för att ett antal frågor var formulerade på ett sätt som krävde att brukaren hade erfarenheter av hemtjänst innan projektet startade. Frågorna är formulerade utifrån tre perspektiv: 1. Det är viktigt för mig att kunna påverka 2. Jag kan påverka den hjälp jag får 3. Min möjlighet att påverka har ökat det senaste året Frågorna besvarades genom att sätta ett kryss i en ruta med en skala från 1-6 där 1=instämmer inte alls och 6=instämmer helt. Resultatet visade att: 5(9)
Av brukarna som har svarat på enkäten är 73 procent kvinnor. Sextiosex procent uppger att de har hjälp dagligen av hemtjänsten. Nästan alla tycker att det är mycket viktigt eller viktigt att kunna påverka hur, när och av vem/vilka hjälp ges. Det är även viktigt, men inte lika viktigt, att kunna byta dagar och/eller tider som hjälpen ges. De flesta tycker att de kan påverka hur och när hjälpen ges, däremot är det bara drygt hälften som tycker att de kan påverka vem/vilka som utför hjälpen. Två tredjedelar tycker att deras möjlighet att påverka hur och vilken tid personalen ger hjälpen har ökat under projekttiden. Drygt hälften tycker att deras möjlighet att påverka vem/vilka och möjligheten att byta dagar/tider som personalen utför hjälpen har ökat under projekttiden. Drygt 90 procent är nöjda med personalens bemötande och den hjälp de får av personalen. Öppna frågor till brukarna I brukarenkäten fanns även tre öppet formulerade frågor som berörde matsituationen och sociala och fysiska aktiviteter samt några rader för övriga synpunkter. Det har inkommit många synpunkter på matdistributionen med önskemål om större variation, större portioner, möjlighet att gå ut och äta tillsammans med kontaktpersonen, att maten ska beskrivas med svenska namn osv. Några tycker att maten är för stark, andra tycker att den behöver mer kryddor. Variationen på önskemålen vittnar om vikten av flexibilitet och möjlighet till individuella variationer. Kontinuitet är viktigt för samtliga brukare. Men definitionen av kontinuitet skiljer sig åt, några önskar att det alltid är samma personal som utför insatserna medan andra tycker att det är viktigare att personalen kommer på angiven tid. De flesta synpunkter på kontinuiteten rör möjligheten att påverka vem som utför insatserna, personalomsättningen och önskemål om att kontaktpersonen ska komma oftare. Kontinuiteten beskrivs som viktig för att kunna lära känna och skapa ett förtroende för personalen. Bristande kontinuitet skapar otrygghet. Under frågan om vilka sociala och fysiska aktiviteter brukaren önskar hjälp med av personalen rör de allra flesta önskemålen möjligheten att komma utomhus vid fint väder och att personalen har tid att sitta ner en stund hemma hos brukaren. Några få brukare önskar delta i studiecirklar, högläsning, gymnastik eller få sällskap från Röda korset. Resultat personal En enkät skickades även ut till 127 personal med en svarsfrekvens på ca 70 procent. Svaren skiljer sig markant åt mellan stadsdelarna. Resultatet förklaras delvis mer utförligt under rubriken Öppna frågorna till personalen i stycket nedan. Drygt hälften av personalen som svarade på enkäten har arbetat inom hemtjänsten i mer än 11 år. Ungefär hälften tycker att brukarnas möjlighet att påverka när och hur insatserna ska utföras har påverkat deras arbetsdag. 60 procent upplever att samarbetet med övriga yrkesgrupper i teamet (sjuksköterska, chef, biståndshandläggare och rehab) har blivit bättre under projekttiden. Drygt hälften upplever att brukarnas möjlighet att påverka utförandet av insatserna har ökat. Cirka hälften tycker att utbildningarna inom projektet har förbättrat dialogen med brukarna. 6(9)
Öppna frågor till personalen I enkäten till personalen fanns även sex öppet formulerade frågor som berörde planering av arbetsdagen, teamarbetet, dialog med brukarna, sättet att arbeta samt det mest positiva och negativa med projektet. Brukarnas ökade möjligheter att påverka hemtjänsten har gjort personalens arbete mer flexibelt och har påverkat personalens inställning till arbetet positivt. Kontinuiteten har blivit bättre och det har funnits mer tid att planera insatserna med brukarna. Men det finns även personal som vid arbetsdagens start får ett färdigt schema och därför inte upplever att de kan påverka planeringen av arbetsdagen. Andra tycker att de redan innan projektet har arbetat flexibelt. Personalen tycker att de nya rutinerna kring teamarbetet har lett till att informationen och diskussionen kring brukaren har blivit bättre. Teamarbetet har även lett till bättre kontinuiteten hos vårdtagarna. I delar av pilotprojektet har inte utveckling av teamarbetet prioriterats och därför tycker personalen inte att det blivit någon ändring. Utbildningarna i kommunikation har förbättrat personalens lyhördhet gentemot brukarna när det gäller att kunna läsa, lyssna på och tolka brukarnas önskemål och på så vis se vårdtagarnas behov. Det har även lett till ett större engagemang inför personalens uppdrag. De största fördelarna med projektet är enligt personalen att brukarna har blivit nöjdare och brukarnas ökade inflytande över hemtjänsten ger bättre kvalitet. Större variation, nytänkande, reflekterande tid, att vara delaktig, teamarbete och tid för eftertanke är andra kommentarer från personalen. Andra synpunkter är att det är roligare att arbeta på grund av mindre restriktioner, bättre kontinuiteten, ett nytt tankesätt med brukaren i centrum. Det minst positiva med projektet är att kontinuiteten fortfarande brister, vilket påverkar både brukare och personal. Personalen beskriver en känsla av otrygghet av att besöka nya brukare och att det inte känns bra att inte kunna svara brukarna på vem i personalen som kommer vid nästa besök. Personalen nämner även att det finns för lite tid för sociala aktiviteter med brukarna. Brukarundersökning Utfallet av projektet skulle även följas upp genom jämförelser mellan år 2008 och 2010 års brukarundersökning, med fokus på de variabler som har betydelse för vårdtagarnas inflytande i hemtjänsten. I brukarundersökningen undersöks den upplevda kvaliteten inom vård och omsorg i Malmö Stad. Undersökningen genomförs som en enkätundersökning till malmöbor som beviljats hemtjänstinsatser. Eftersom brukarundersökningen från 2010 inte går att bryta ner på den detaljnivå som krävs har uppföljningen av projektresultatet utifrån brukarundersökningen inte varit möjlig att genomföra. Sammanfattning Under projekttiden har en rad olika metoder och arbetssätt planerats, genomförts och utvärderats. Nedan presenteras dels de problem, det vill säga svagheter inom projektet samt arbetssätt som visat sig vara mindre framgångsrika dels identifierade framgångsfaktorer för brukarinflytande i hemtjänsten. Problem Processledarna upplevde att ett otydligt formulerat uppdrag i inledningsskedet av projekttiden med brist på nulägesbeskrivning, vilka problem som ska åtgärdas och mål med arbetet fördröjde starten av projektet. Veckovis planering av serviceinsatserna har inte efterfrågats av brukarna. Att ha en organisation där brukarna får sina hemtjänstinsatser översätta till timmar, där 7(9)
varje minut ska räknas och dokumenteras, kräver mycket administration. Schemaläggningssystemet Lapscare prioriterar personalkontinuitet lågt vilket försvårat arbetet med personalkontinuitet. En utvärdering av programmet pågår, vilket förväntas förbättra förutsättningarna för att skapa helhetssyn kring brukarna. De svåraste områdena att förbättra har varit matsituationen och sociala och fysiska aktiviteter. Framgångsfaktorer Ett salutogent förhållningssätt till brukare och medarbetare bygger på att utgå från det friska hos människan. Genom att förstärka känslan av sammanhang ökar individens möjlighet till god hälsa, god livskvalitet samt självständighet. KASAM känsla av sammanhang påverkar synsätt, värderingar, attityder och arbetssätt. Förändringen innebär att gå från ett institutionellt synsätt som har inslag av objektifiering mot ett brukarorienterat förhållningssätt där den enskilde beaktas som en aktiv aktör, ett subjekt. Utgångspunkten är att brukaren vet bäst vad han/hon vill ha hjälp med i vardagen. Medarbetarens främsta roll är att uppmuntra och stödja brukaren utifrån den enskildes egna förutsättningar. Nya team och arbetsgrupper skapas mellan och inom berörda yrkesgrupper inom hemtjänsten för att på bästa sätt anpassa verksamheten efter brukarnas behov och önskemål. Att arbeta i team innebär att flera yrkesgrupper arbetar tillsammans för att identifiera och lösa problem, samt att snabbt samordna nödvändiga insatser för brukare. Teamarbetet simulerar till att skapa en helhetssyn kring brukarna samt skapa förståelse för alla yrkesgruppers betydelse för helheten. Modeller för uppföljning kan användas för att säkerställa teamarbetets kvalitet. Kontinuerliga diskussioner om och uppföljningar av beviljade bistånd på teamträffarna leder till bättre anpassade bistånd och färre oförutsedda händelser som försvårar personalens schemaläggning. Reflektionstid för personalen om helhetssyn, brukaren i centrum, professionellt bemötande, kroppsspråk personalens uppdrag mm. Syftet är att ge personalen möjlighet att tillsammans reflektera kring och bearbeta situationer och problem som uppstått i vardagsarbetet. Utbildning för personal inom områdena kommunikation, bemötande, socialtjänstlagen och etik. Kunskapen som förvärvas på utbildningarna följs upp kontinuerligt på teamträffarna. De fem prioriterade områdena inom projektet (flexibilitet inom biståndsbesluten, kontaktman, personalens kompetens, sociala och fysiska aktiviteter samt matsituationen) stämmer överens såväl med forskning som presenteras i ärendet som med brukarna i projektets upplevelser av god kvalitet inom hemtjänsten. Brukarna intervjuas av sin kontaktman inom hemtjänsten och individuella genomförandeplaner upprättats. Personalen får stöd och reflektionstid inför intervjuerna med brukarna och tid avsätts för att planen ska användas som ett verktyg i det vardagliga arbetet. Frågorna i genomförandeplanen berör individuella behov och önskemål utifrån intressen och egenskaper, brukarens fysiska förmåga, hans/hennes resurser och begränsningar samt mål med insatserna. Brukarnas önskemål om kontinuitet beskrivs utifrån personal-, tids- och eller omvårdnadskontinuitet. Genomförandeplanen används för att matcha personal och vårdtagare utifrån intressen, språk, kultur osv. Sociala och fysiska aktiviteter samt måltidssituationen utformas utifrån de äldres önskemål som framkommit i genomförandeplanen. Med hjälp av genomförandeplanen har brukarna fått lämna önskemål om kontinuitet och beskriva om de prioriterar personal-, tids- och eller omvårdnadskontinuitet. För att förbättra kontinuiteten kring brukarna kan personalen delas in i mindre grupper om ca 8(9)
fyra personal som i sin tur är kopplade till ett antal gemensamma brukare. Det innebär att brukarna har en kontaktperson som besöker brukaren så ofta schemat tillåter och en av tre personal besöker brukaren om kontaktpersonen inte är tillgänglig. Smågrupperna träffas regelbundet och diskuterar förändringar i brukarnas behov. Framtid Det har inte varit möjligt att skapa en enhetlig malmömodell på grund av de fyra stadsdelarnas olika organisatoriska och demografiska förutsättningar. Däremot finns en rad faktorer som visat sig vara framgångsrika i arbetet med delaktighet och inflytande för brukare i hemtjänsten. Utifrån erfarenheterna av projektet Helhetssyn i hemtjänsten fortsätter nu arbetet med att öka flexibiliteten inom hemtjänst. Bland annat har samtliga processledare fått fortsatt förtroende och anställning i sina respektive stadsdelar för att införa arbetssättet i övriga hemtjänstgrupper. En utredning har inletts med syftet att underlätta och öka flexibiliteten för malmöborna avseende ansökan om och utformning av hemtjänstinsatser. Erfarenheterna av projektet, den ovan nämnda utredningen samt arbetet med framgångsfaktorer kopplade till NKI (nöjd-kund-index) kommer att vara vägledande för hur brukarinflytande ska utvecklas i Malmös hemtjänstverksamheter. Förslag till beslut Vård- och omsorgsberedningen föreslås besluta att föreslå Kommunstyrelsen besluta att rekommendera samtliga stadsdelsfullmäktige att arbeta i enlighet med de framgångsfaktorer som beskrivs i ärendet. Inger Nilsson Eva Lundberg 9(9)