Seminarium - 2014 02 11. Dokumentation från seminariet om digitala modeller i förfrågningsunderlag. Innehåller frågor och svar samt presentation.

Seminarium - 2014 02 11 Dokumentation från seminariet om digitala modeller i förfrågningsunderlag. Innehåller frågor och svar samt presentation.

Frågor och svar från webbformuläret Nedan följer svaren på de på frågor och kommentarer som inkommit via webbformuläret på Förbifart Stockholms webbplats. 1 Fråga/kommentar Hej! Har laddat ner V8 Benley Viewer för att kunna testa riktigt och när man t.ex går in på brodatat så blir volymen rätt t ex på bottenplattan och totala ytorna blir också rätt men man formsätter ju inte botten så i detta fall bör 36 m2 tas bort från surface ytan. Det är bra att allt är objekt uppbyggt men fel i ytarea uppstår vid motgjutning mot andra gjutetapper, är detta något som man kan få rättat till? Nu vet jag inte om denna surface information är tänkt att användas i kalkyl och bygg arbetet men... Trafikverkets svar Du har helt rätt i din synpunkt, ytor och volymer angivna i modellen är objektens faktiska ytor och volymer vilket innebär att den uppgiften inte alltid går att använda direkt till mängdning. Exemplet med bottenplattan för brostödet för bro 649 är ett bra exempel, volymen går ju att använda medan surface area samlar plattans alla sex ytor. 2 Hej! Jag förordar generellt användningen av lagernamn som i klartext anger vad ritobjekt är. Likadant är det praktiskt med block/celler vars namn avspeglar vad det är. BIM är för mig något mer än 3D-modeller; det är också information om objekten. Jag är ovan vid Microstation och det är kanske därför jag inte ser attributinformation? Filen W601F199. dgn vore ett enkelt testobjekt för BIM där man skulle kunna använda celler med namn som visar brunnstyp och med textinformation om brunnen. Pekar man på en ledning så skall man ju se om det är vattenledning, material, dimension och längd...på ett enkelt sätt. Det framgår i alla fall inte med Element Information. Vi förstår precis vad du menar. En textsträng bestående av koder är för människan svårtolkat. En av våra stora ambitioner i projektet har att i så stor utsträckning som möjligt vara verktygsneutrala. Definitionen av detta har växt fram till att bli att om data från de stora mjukvaruleverantörerna (Bentley, Autodesk) går att läsa obehindrat utan bearbetning när man öppnar dem i varandras program så kan man anse att data är neutralt. Detta gör att många intelligenta objekt i modellerna inte tillåts i utbytesformatet. Vi har lagt mycket krut på att hitta en så hög lägstnivå som möjligt men vi har funnit att lagret är egentligen den enda gemensamma nämnaren (tillsammans med filnamn, modelltexter o s v). Vi har därför tvingats att använda lagernamnet till att spara relevant information om objekten på. Du kan läsa mer om detta i projektets IT-handledning: CAD och ritningar, som är medskickad i FSE Test. 3 Befarar att det kan bli väldigt många objekt enablers att ladda hem och installera med allt vad det innebär. I dagsläget är det ett fåtal teknikområden som valt programvaror som utnyttjar object enablers. Dessa ska tydligt vara specificerade i teknikområdets RFA (redogörelse för anläggningsmodell). Vi har länge övervägt frågan om vi ska tillåta användningen av object enablers i vårt projekt. Fördelen skulle vara att vi får en högre grad av information på våra objekt och nackdelarna är att för mycket information kan följa med, samt att vi effektivt minskar ner antalet kompatibla program. 4 Hej! Jag har laddat ner och packat upp den länkade filen men alla länkar i den beskrivna html-filen är dessvärre döda i webbläsaren. Måste filen packas upp på något specifikt ställe för att den ska fungera? För att kunna öppna förfrågningsunderlaget så behövs i dagsläget internet explorer 9. Placeringen av mappen skall inte spela någon roll så länge strukturen i mappen fse_test är oförändrad.

5 Finns det en risk att information missas om man inte vet att man saknar en enabler, och hur hanteras den eventuella risken? Kommer TRV erbjuda en kurs, seminarium eller dylikt för att gå igenom en lägstanivå av kunskap för att kunna hantera underlaget, eller är det helt upp till oss att förstå vad som krävs? För att våra leverantörer ska få använda sig av object enablers i leveransdata så kräver vi att de tydligt specificerar det i sina RFAdokument (redogörelse för anläggningsmodell). Detta för att mottagaren enkelt ska kunna hämta erforderliga enablers. Nej, det är inte aktuellt med utbildningar i dagsläget. 6 Jag är oroad att man kan tolka modellen som en av beställaren föreskriven (och accepterad) lösning jfr ABT06 kap 1 8. Detta innebär bland annat att allt som är geometriskt specificerat gäller före funktionskravet enligt ABT06. De modeller som kommer att ingå i förfrågningsunderlagen redovisar endast krav samt i vissa fall föreskriven teknisk lösning vilka är gällande. 7 I det publicerade materialet framgår inte 3D-modellernas status och relation till övriga handlingar i förfrågningsunderlaget. Det är viktigt för oss att förstå hur handlingarna är samordnade och hur de kompletterar varandra. I Frågor och svar om modeller i förfrågningsunderlaget på hemsidan får vi en viss vägledning. BIM-arbetet inom projektet lyfter upp modeller till en juridisk nivå över konventionella ritningar, modeller kommer därmed att gälla före ritningar i kontrakt. Detta svar är emellertid inte tillräckligt för att vi fullt ut ska förstå hur 3D-modellerna kommer att användas i anbudsarbetet och efterföljande projektgenomförande. Vi har givetvis förståelse för att det i dagsläget inte går att ge helt generella svar på hur införandet av digitala modeller ska genomföras, men vi vill ändå peka på vissa övergripande omständigheter som har stor betydelse för hur 3D-modellerna kommer att utnyttjas och därmed avgör vilka krav man behöver ställa på dessa. Se även ovanstående svar. Såväl för totalentreprenader som för utförandeentreprenader avser vi att införa en rangordning av förfrågningsunderlagen så att vid motstridigheter gäller ordningen: teknisk beskrivning, modeller, ritningar. Vi strävar mot en systematik där de tekniska kraven specificeras i den tekniska beskrivningen med hänvisning till modell eller ritning för läge och omfattning. Modeller som sådana kommer att finnas i tre olika typer: - Fackmodeller som visar krav på den färdiga anläggningen där vi skalat bort sådan information som inte är krav exempelvis dimensioner. - Övriga modeller, fackmodeller som visar förutsättningar exempelvis befintliga anläggningar. - Samordningsmodell med de olika fackmodeller som legat till grund för beställarens samgranskning och förankring av projektet. Dessa tillgängliggörs, där det bedömts vara nödvändigt, för information eftersom de upprättats för andra syften än att utgöra förfrågningsunderlag och som, i den utsträckning som anbudsgivare väljer att beakta materialet, inte utgör grund för reglering i olika avseenden. 8 Vid utförandeentreprenader är det av intresse för oss att förstå intentionerna beträffande mängdförteckningar och dess kopplingar till 3D-modellerna. Har Trafikverket för avsikt att upprätta mängdförteckningar eller förväntas entreprenören göra mängd avtagning i modellerna? Hur kommer förstärkningar och injekteringar för tunnelarbeten att redovisas? I det här sammanhanget är det också av intresse för oss att få en inblick i hur mängdreglering av utfört arbete rent praktiskt kommer att ske. Vem kommer till exempel att ha ansvar för uppdatering av modeller på befintligheter, till exempel modeller som beskriver bergyta, förorenade massor, fall-a respektive fall-b massor samt injekterings- och förstärkningsklasser för tunnelarbeten? Trafikverket har för avsikt att vid utförandeentreprenader upprätta mängdförteckning baserad på upprättade modeller. Förstärkning och injektering för tunnelarbeten redovisas i FU som ritningar och beskrivningar. Mängdreglering kommer att ske på traditionellt sätt gentemot mängdförteckning. Den som har konstruktionsansvaret svarar för uppdatering av modellerna och samordnar med övriga parter. För de delar där entreprenören har konstruktionsansvar, exempelvis inklädnad och inredning i bergtunnlar, ska entreprenören leverera relationshandling i form av digital anläggningsmodell. För de delar där beställaren har konstruktionsansvar, exempelvis bergförstärkning, ska entreprenören leverera underlag till relationshandlingar, t ex inmätning av förstärkningsbultar, och beställaren kommer att uppdatera anläggningsmodellen. 9 I dokumentet IT-handledning - Klassifikation av anläggningsinformation (0D19X001) redovisas hur 3D-modeller ska kodas. Vi noterar att inte några koder för tunnelarbeten är upptagna. Ska detta tolkas som att 3D-modeller inte kommer att upprättas för tunnelarbeten med tillhörande tunnelinklädnad? 3D-modeller kommer att upprättas för tunnelentreprenader. Vi har upprättat en alternativtabell enligt SB11 för kodning av tunnel. Vi har helt enkelt missat att skriva in denna tabell i klassifikationsdokumentet.

10 Vid totalentreprenader kommer entreprenören arbeta vidare med 3D-modellerna i förfrågningsunderlaget och är därmed mer beroende av deras kvalitet, så att inte ett litet fel i en modell förstoras vid fortsatt projektering. I dokumentet IT-handledning CAD och ritningar (0D190107) anges i 5.1 Krav vid informationsutbyte att utbyte av information ska kunna ske i utbytesformat, d v s i elementtyper Klass 1 (punktobjekt, text, linjeobjekt, ytobjekt, volymobjekt och block/cell enligt Tabell 1). Utbyten i andra format kan ske om parterna är överens. Hur ska detta tolkas? Vilka är parterna? Kan vi i normalfallet anta att parterna är överens? För ett effektivt arbete vid detaljprojekteringen anser vi det är viktigt att vi även får tillgång till elementtyper Klass 2. Med parter menar vi alla som utbyter data mellan varandra i projektet. Parterna ska alltid kunna förvänta sig att få utbytesformat som lägstanivå. Beställaren hindrar dock inte utbytande parter att använda intelligentare format vid informationsutbyte ifall parterna finner detta lämpligt. Exemplet skulle vara ifall konsult och entreprenör både använder Civil3D för VA-projektering. Parterna skulle då kunna utbyta intelligenta dwg-filer vid utbyte istället för exporterade DWG-2010 filer och på så vi få ett mindre informationstapp. 11 I syfte att testa modellerna har vi öppnat samma modell i flera olika viewers. Vi kan då konstatera att samma objekt grafiskt visas på olika sätt och att tillhörande egenskaper inte följer med i samtliga programvaror. I ett sådant exempel som öppnats i programmen Bentley Navigator, Tekla BIMSight respektive Autodesk Navisworks är skillnaden i omfattning på den information som återges för ett objekt betydande. Dessutom redovisas geometrin olika i alla tre fallen. Är detta ett problem som TRV är medveten om? Förväntas entreprenören använda programvara från samma programvaruleverantör som projektören valt att använda vid sin projektering? Vi vet att den objektinformation som man kan läsa ut från objekt varierar mellan olika programvaror. Det är därför viktigt att noga läsa in sig på vilka attribut som projektet använder (attributlistan i IT-handledningen) och hur dessa är sparade (attributbärarna i IThandledningen) samt kompletterande information i teknikområdenas RFA-dokument. All annan information är att betrakta som överinformation (som beskrivs i OpenBIM:s villkorsbilaga). Att geometrin varierar mellan olika programvaror är oroande. Det måste vi analysera vidare. En av de största anledningarna till att vi valt att strikt använda utbytesformat är för att få en så generell tolkning av modellerna som möjligt. Trafikverkets ambition är att anbudslämnaren fritt ska kunna välja programvaror (förutsatt att programmen läser utbytesformaten). 12 Hur definieras ritning i projekt Förbifart Stockholm? I Frågor och svar om modeller i förfrågningsunderlaget på hemsidan står det: Går det att ta fram ritningar från modellerna sparade i projektets utbytesformat? Genom att exportera vy som ritning i ett visningsprogram, som exempelvis Autodesk Navisworks eller Bentley View, går det att ta fram ritningarar. Vår erfarenhet av de här programvarorna är att det endast går att få fram enkla vyer, men om det går få fram det vi normalt kallar ritningar på detta sätt skulle vi vilja få mer information om detta. Vi delar din åsikt här. Vi pratar om ritningar på lite olika nivåer. Det kan vara svårt att generera fullvärdiga ritningar från viewer-programvarorna. Med ritningar i fråga/svarstexten avses närmast papperskopior från modellen. 13 Det publicerade materialet redovisar en typisk trafikplats och innehåller därför 3-modeller från flera olika teknikområden. Finns det någon information i modellerna som visar om entreprenören har konstruktionsansvar för det aktuella teknikområdet? I de fall då entreprenören har konstruktionsansvar, hur kan man avgöra vad som är krav i modellen och vad som enbart är för information eller enbart är ett exempel på utformning? Vår avsikt är att i ett slutligt förfrågningsunderlag publicera kravmodeller. Det vill säga fackmodeller som är strippade på sådan information som inte är krav samt att där det behövs, som information, ge anbudslämnare tillgång till en samordningsmodell av de modeller som legat till grund för beställarens samgranskning och förankring av utformningen. Dessa samordningsmodeller är utarbetade för andra syften än att utgöra förfrågningsunderlag och ska inte, i den utsträckning anbudsgivare väljer att beakta detta material, utgöra grund för reglering i olika avseenden. Beställaren svarar inte för riktigheten i dessa handlingar.

14 Comment; The 3D objects of the AutoCAD drawings were created partly with the application Magi- CAD. We are working with Autodesk products like AutoCAD and Revit and we cannot process these elements as Volume-Elements. E.g. we cannot generate cross sections including sufficient information. If these application objects will be separated, usually only 2D objects remain left which are arranged in the space. Real AutoCAD volume elements generated only partially using the Explode Tool of the MagiCAD ObjectEnabler (freeware) (https://delivery.progman.fi/delivery/download/ GetProductList?subMenuId=26 #). Cables will be resolved to a polygonal net. The above mentioned MagiCAD ObjectEnabler must be installed and loaded in order to be able to resolve cables in the right way. AutoCAD cannot read 3D MicroStation files. MicroStation cannot create 3D AutoCAD files in acceptable format. Best practice for 3D MicroStation files: Open in MicroStation, select objects and export as ACIS SAT. The SAT file can be edited in AutoCAD and then IMPORTED. Question 1; Will the Client s documents be provided in different product-specific file formats? Background is for example MagiCAD, which is used for the technical equipment. The objects created with help of MagiCAD can only partly be displayed or used with common software. Question 2; If the result of the design work should to be a 3D model: Which data format shall be delivered to the Client? Question 3; If the result of the design work should to be 2D drawings: Are there specific CAD standards expected (e.g. revision of TRV s IT-manual)? Question 4; Will the Client provide a content, components or templates that are to be used? This is needed when we work with e.g. Autodesk REVIT and with 4D or 5D (=BIM) Svar 1: Nej, levererade filer kommer normalt att vara i projektets utbytesformat, vilket är DWG, DGN och LandXML. Om object enabler används framgår leveransformat av RFA:n. Svar 2: Entreprenören kommer att ha samma krav på leveranser som konsulten har haft. Det vill säga modeller i utbytesformat och traditionella ritningar. De byggdelar som ska levereras tillbaka till bestälalren i 3D format kommer att specificeras i förfrågningsunderlaget. Svar 3: Ja, alla modellfiler (inklusive ritningsmodeller) ska följa Trafikverkets krav. Svar 4: Nej, I dagsläget tillhandahåller vi inte något objektsbibliotek eller inställningsfiler. Däremot delar leverantörerna i projektet inställningsfiler mellan varandra. 15 Levererade modeller fungerar för att ge en visuell översikt över projektet, med viss information på objekten. För hantering av data m.h.t. mängdhantering, produktionsplanering, informationshantering, maskinstyrning och utsättning räcker inte underlaget till. För denna typ av hantering krävs originalfiler med tillgång till databaser och annan länkad information. Frågor: - IT-handledning 3.3.2: Komplexa objekt är inte tillåtet i utbytesformat. Hur ska information hanteras vid modellutbyte? - Vi önskar att objektsinformation bevaras vid export till 3D-pdf. - Vad är tanken med de triangulerade modellerna, hur ska de användas? Du har helt rätt. De levererade modellfilerna ska räcka för att ge en visuell översikt över projektet. För utförandeentreprenader ska underlaget dessutom räcka för att med minimal handpåläggning kunna generera utsättningsdata och eventuellt informationsvyer som behövs för själva produktionen (ritningar/3d-pdf eller dylikt). För totalentreprenader ska modellerna vara tillräckliga för att anbudslämnaren ska kunna dra igång sin anbudsprojektering (d v s börja skapa orginalformat från de leverade utbytesformaten). Förfrågningsunderlaget levereras enbart i utbytesformat eftersom det ger alla anbudslämnare tillgång till samma information utan en lång rad specialprogram för olika teknikområden. Den information som vi garanterar i utbytesformat (och 3D-PDF) är den som är angiven enligt IT-handledningen eventuellt kompletterat med information i RFA.

Frågor och svar från seminariet Här hittar ni svaren på de frågor som ställdes vid diskussionsborden på seminariet. 1 Fråga/kommentar Hur långt går hänvisning från TB till modeller och ritningar? Trafikverkets svar Trafikverket har försökt vara tydlig med användning av hänvisningar men vid modeller går hänvisningarna i de flesta fall bara till modellfilen, inte till enskilda objekt. 2 Vad kommer entreprenören använda för projekterings-/arbetsyta? Produkten hanteras i ProjectWise, dokumentation och administration hanteras i PPi. Chaos kommer successivt att fas ut av Trafikverket och ersätts av ProjectWise. 3 I en triangulerad mesh, vad betyder att elementen inte får vara mer än vertikala? Svaret avser markmodeller och betyder att en x/y-punkt inte får ha två olika z. 4 I tunnlarna, vad är gällande som definition av bergschakt? Levererad triangulerad mesh gäller som teoretisk bergkontur. Den är tillräcklig tät för att följa den matematiska definitionen av konturen och går att använda i borriggarna. 5 Hur upphandlas konstverk i tunnlarna? Konstverk upphandlas generellt som totalentreprenad i senare skede. På ett fåtal ställen upphandlas de som utförandeentreprenad. 6 Kodning av lager är svårlästa. Hur kan entreprenören få hjälp för att begripa innehållet? Attributdefinition är redovisad i IT-handledningen och kommer att delges som kodlista i klartext. 7 I tunnlarna, kommer bergförstärkning och injektering redovisas i 3D-modeller? Nej, bergförstärkning och injektering redovisas inte i modell utan är baserade på ingenjörgeologisk prognos. 8 Hur pålitliga är modellerna i förfrågningsunderlagen? Modellerna i förfrågningsunderlagen har samgranskats mellan alla teknikområden vilket bör innebära att de håller en högre nivå avseende pålitlighet än vid traditionella leveranser. 9 Finns det länkar i modellen? Är dessa kopplade till en viss kod i mängdförteckningen (ex. AMA-kod)? Varierar mellan olika modeller och olika entreprenader. 10 Måste entreprenören dokumentera provisorier som en 3D-modell? Nej. Med undantag för kvarlämnade provisorier. 11 Hur ser Trafikverket på risken att man genom att använda BIM enbart kommer att få anbud från de större entreprenörerna? BIM-införandet är en förändringsprocess i branschen som Trafikverket vill påverka. Bedömningen är att även andra än de största entreprenörerna på sikt kommer att ha hittat lösningar och tillägnat sig kunskap för att kunna gå in i BIM-projekt.

12 Varför får vi som entreprenörer inte tillgång till filer att träna på i ett tidigare skede? Nu känns det som att det är för lite tid att hinna bli bekant med materialet och upplägget. Det finns i dagsläget inte så många andra exempel på förfrågningsunderlag där 3D-modeller använts i så stor utsträckning som de används i Förbifart Stockholm. FSE Test syftar till just detta. 13 Varför har inte Trafikverket tagit fram ett betydligt mindre projekt att träna på? Gärna så litet som möjligt för att hinna lära sig alla delar från FU till relationshandling. Vi har bedömt att det bara är i större projekt som tillräckliga resurser kan allokeras för att utveckla den egna verksamheten. 14 Hur ska Trafikverket hantera det juridiskt om det visar sig vara olikheter i materialet beroende på vilket program som används för att titta på det? Leverantören får endast använda programvaror som har dokumenterat stöd för filer i utbytesformat. Trafikverket ansvarar inte för någon typ av konvertering av filer. Detta gäller även interna konverteringar som programmen gör då de öppnar andra filformat än sina standardformat. 15 Vilken giltighet har bergmodeller? Det förekommer olika lösningar i olika entreprenader. Det framgår i FU hur de ska användas. 16 Hur definieras entreprenadgränser i modellen? De redovisas i 2D, men kan även vara tidstyrda, d v s förändras under vissa perioder. 17 Hur visas konfliktpunkter i modellen? Vissa programvaror har funktioner för att upptäcka konflikter mellan olika objekt i modellerna. Vid projekteringen samgranskas modeller och konflikter tas om hand i så stor utsträckning som möjligt. Skulle konflikten kvarstå trots projektörens samgranskning kan entreprenören själv samgranska modellerna för att upptäcka fel. Leverans innehållande 3D-modeller innebär att detta arbete underlättas avsevärt. 18 Hur ser man skillnader i ett förfrågningsunderlag mellan utförandedelar och de delar man själv ska projektera? Detta framgår av AF och OTB/TB. 19 Hur rangordnas informationen i förfrågningsunderlagen om de ligger på samma nivå? Om motstridigheter förekommer i handlingar på samma nivå så gäller AB/ABT. 20 Vilket geografiskt område kan nyttjas för egen projektering? Det område som det definierade vägområdet specificerar. 21 Är modellerna så tunga att man måste använda speciella datorer och speciell utrustning för att det ska fungera? Vad är lämpligt? Det varierar mycket mellan olika modeller. Öppnar man enskilda modeller brukar en vanlig dator fungera tillfredställande men skall man använda sig av stora samordningsmodeller med många separata filer från olika teknikområden bör man ha tillgång till en kraftfullare dator. 22 Kan en utsättare använda modellen direkt för utsättning/maskinstyrning? Viss handpåläggning behövs normalt för att få det precis som man vill ha det. 23 Finns det en exakt koppling och spårbarhet mellan mängdförteckning och modell? Nej, inte i dagsläget. Viss spårbarhet finns tack vare användandet av BSAB och AMA-systemet.

24 Går modellen att använda för att reglera betongarbeten? I de fall där modellen är förberedd för det så går det. Informationen i modellen beror på om objektet är uppbyggd som volymobjekt eller ytobjekt. 25 Hur kommer befintliga ledningar att presenteras i modellen? Befintliga ledningar som läggs in i modellen beskivs med volymobjekt. Noggrannheten är inte högre än vid traditionella handlingar. 26 Med vilken exakthet kommer ledningssamordning i 3D att vara utförd? Går det att lita på modellen vid exempelvis schakt intill ledningar? Framgår i RFA, samma noggrannhet som vid traditionell projektering. 27 Framgår det varifrån en mängd kommer ifrån? Om frågeställaren syftar på om det finns någon redovisad spårbarhet till enskilda modeller så är svaret nej. 28 Kommer Trafikverket att ge ut tips på vad man kan göra med modellen och informationen i den? Trafikverket har i dagsläget inga planer på utbildning i hur modeller kan användas. Det finns däremot externa utbildningar för detta, t ex STF i Stockholm. 29 Beträffande utförandeentreprenader: Vad finns med från början i modellerna och vad kommer att förändras och kompletteras efter hand? Innehållet i modellerna för en utförandeentreprenad ska, precis som vid traditionell projektering, vara så pass komplett att de ska gå att bygga efter. Anbudslämnaren ska således inte förutsätta att förändringar och kompletteringar delges efter hand. Beställarens underlag ska räcka för att med minimal handpåläggning kunna generera utsättningsdata och eventuella vyer som behövs för själva produktionen (ritningar/3d-pdf eller dylikt). 30 Kommer Trafikverket att utbilda branschen i att hantera dessa modeller? Tror Trafikverket att det finns kompetens nog för att kunna hantera dessa anbud? Ja, vi tror att kompetens för att hantera dessa anbud finns hos entreprenörerna och hos de konsulter som entreprenörerna kommer att samarbeta med i sitt anbudsarbete. Trafikverket planerar inte någon utbildning för branschen. 31 Måste man modellera något i sina anbud? Nej, vi avser inte att kräva att entreprenören ska redovisa modeller i sina anbud. Däremot så kommer säkert alla att upptäcka att anbudsprojekteringen underlättas av att det finns tillgång till modeller att utgå från. 32 Vilken nivå har förfrågningsunderlagen? Vad kommer det att finnas att projektera vidare ifrån? Förfrågningsunderlagen kommer, så långt som möjligt, att redovisa krav. Det innebär att modellerna i många fall kommer att sakna någon dimension - t ex tjocklek. För totalentreprenader kan E skapa originalformat från de från de tillhandahållna modellerna och därefter komplettera dessa efter sitt eget behov. 33 Hur mycket projektering kommer att krävas för att kunna göra en kalkyl och lämna anbud för totalentreprenaderna. Det är upp till envar men vi tror att den projektering som krävs i anbudsskedet ska vara lättare att genomföra än vid traditionella förfrågningsunderlag. 34 Vi vill få ut så stor del som möjligt av Trafikverkets tidigare projektering t ex slänter, bergytor och markförhållanden. Får vi det? Det är inte tanken att tillhandahålla projekteringshandlingar annat än i de fall som samordningsmodeller tillgängliggörs. Dock kommer markmodeller generellt att tillhandahållas.

35 Utgör allt som syns i modellerna krav? Kommer det vara tydligt i modellen vad som är krav och vad som är information? Vad som är krav framgår av det samlade förfrågningsunderlaget, d v s föreskrifter, beskrivningar, modeller, ritningar m m. De modeller som ingår i förfrågningsunderlaget och som kommer att utgöra en del av det framtida kontraktet kommer enbart bestå av krav. 36 Vilken status har bergmodeller? Bergmodellerna kommer, där de förekommer, att ha olika status i olika förfrågningsunderlag. 37 Vilka förväntningar finns på entreprenören att projektera i 3D? Krav på 3D-projektering ställs för byggdelar som ska utgöra projekteringsunderlag för sidoentreprenörer (främst installationsentreprenörer) samt för specificerade byggdelar till relationshandlingarna. 38 Har Trafikverket resurser att granska i 3D? Trafikverket kommer att se till att tillräckliga resurser finns. 39 Vilka krav kommer att ställas på 3D-projektering? Är det t ex tillåtet att leverera egna objektkataloger? 3D-projektering ska göras för de byggdelar som utgör projekteringsunderlag för sidoentreprenörer (främst geometrier och kanalisationer för installationer) eftersom även dessa ska projektera sina installationer i 3D. Därutöver ska vissa specificerade byggdelar redovisas i digitala 3D anläggningsmodeller till relationshandlingen. När det gäller objektkataloger kan vi i dagsläget inte svara utan ber att få ta frågan under beaktande. 40 Hur kommer informationsutbytet att ske mellan byggentreprenader och installationsentreprenader och hur ska entreprenören veta vad som är kvalitetssäkrat? Infomationsutbytet kommer ske via en gemensamma projektservern som Trafikverket tillhandahåller (ProjectWise). Där kommer det även att framgå status på handlingarna. 41 Hur kommer Trafikverket att hantera överinformation i relationshandlingar? Det finns många alternativa sätt att lösa problematiken. För närvarande har Trafikverket inte valt spår men det är en bra fråga som vi på Trafikverket får ta med oss och hitta en lösning på. 42 Hur hanteras det som är infomation eller innehåller osäkerheter i relationshandlingarna som sen blir underlag till en annan entreprenad? Tarfikverket kommer att samordna olika relationshandlingsleveranser bland annat med avseende på detta. 43 Kommer jag någonstans i förfrågningsunderlaget hitta allt som krävs för att få en helhetsbild och överblick eller kommer jag själv vara tvungen att leta fram informationen och sätta ihop förfrågningsunderlagets delar för att få en helhet? Trafikverket har för avsikt att producera ett så tydligt och lättförstårligt förfrågningsunderlag som möjligt. För totalentreprenaderna ska OTB tillsammans med modellen ge en komplett bild av vad som entreprenaden omfattar. För att minimera risken att infomation missuppfattas som krav, kommer modellerna endast innehålla krav (av modellen framgår heller inte detaljer). Med hjälp av bland annat tydliga referenser och förklaringstexter (redogörelse för anläggningsmodell) är förhoppningen att läsarenen dessutom enkelt ska kunna förstå och tillgodogöra sig den mer detaljerade infomationen. Alltså; du kommer som vanligt att behöva sätta ihop olika FU delar för att få en helhet. 44 Hur ser Trafikverket på underlag till förvaltningsdata, vilken typ av relationshandlingsdata kommer att efterfrågas? Trafikverket kommer att efterfråga underlag till relationshandling med ungefär samma innehåll som tidigare, med den skillnaden att viss anläggningsinformation redovisas i BIM. Kraven på kodning och strukturer för dokumentation/leverans kommer att öka något.

45 Hur vet vi som entreprenör att vi uppfyllt alla krav som ställs, finns de samlade? Hela förfrågningsunderlaget måste läsas kompletterande, det vill säga det finns ännu ingen samling av krav - åtminstone inte för bygg och anläggningsentreprenader. När det gäller installationsentreprenader kan Förbifart Stockholm komma att nyttja databaser för systematisk kravhantering i anbuds och byggskedet och med hjälp av BIM skulle detta kunna bli vanligt även för bygg- och anläggningsentreprenader i framtiden. 46 När kommer Trafikverket att övergå till helt papperslösa projekt? Vilka är utmaningarna? Det papperslösa projektet ligger utanför den plan vi har för införande av BIM på trafikverket. Det som måste lösas först är: 1. öppna format för den objektsinformation som ska kommuniceras. 2. Trafikverkets övriga VO:n (samt vissa övriga myndigheter som ska godkänna handlingar) ska implementera arbetssättet. Inom en projektorganisation finns inga hinder från att jobba papperslöst redan i dag, det är vid överlämning som det är stopp för närvarande. För hur länge är ännu oklart. 47 Var finns nyttan av att använda BIM vid ett tunnelprojekt? Det är lättare att se nyttan vid ett husprojekt. Tror ni att BIM kommer att bli lika utvecklat inom anläggning som inom husbyggnad? Nyttan med att använda BIM är mycket stor inom tunnelprojekt, dels för att kunna kommunicera information om tunnels utformning mellan projektör och utförare, dels från utförare till installationsprojektörer o s v. Även i arbeten med utformning av tunnel förväntas att Trafikverkets leverantörer nyttjar möjligheter till att få en bättre bild av utformning mot yttre förutsättningar (geologiska såväl som övriga anläggningar, befintliga såväl som projekterade m m). Husprojektering har i vissa fall kommit längre med BIM p g a standardiserade objekt. Anläggningssidan är dock starkt på väg och vi anser att anläggningssidan kommer att gå minst lika långt, även om det inte kommer ske på exakt samma sätt. 48 Hur kan man jobba för att modellerna inte ska bli för tunga och svårhanterliga? Trafikverket kommer bland annat kravställa att leveranser ska delas upp så att Trafikverket inte får problem med detta, Trafikverket förväntar sig att leverantörer tänker i samma banor. 49 Kommer Trafikverket att ställa krav på VDC/BIMkunskap i kommande förfrågningsunderlag? Ja, på något sätt. Det finns definitivt tydliga förväntningar på att leverantörer måste besitta denna kunskap. 50 Vilka utvecklingspotentialer ser ni på entreprenörssidan? Potentialen är enorm. Inom en enskild organisation kan BIM redan idag gå mycket längre än vad Trafikverket kan kräva i leveranserna. 51 Kommer det att finnas krav på att modellerna ska ha nått en viss teknisk nivå innan byggstart? Modellen ska ha samma nivå som kraven i handlingen i övrigt vid samma skede. I snar framtid kommer man i vissa fall kunna ta bort vissa krav i handlingen såsom ritningar och ersätta mot redovisad modell. 52 Kommer Trafikverket att öppna för andra utbytesformat som är vanliga på andra marknader? Inte direkt, d v s vi kommer att tillhandahålla och kravställa leveranser av information enbart i få utvalda öppna format. Vilka dessa ska vara ska delvis pekas ut av branschforum men kan även dels vara en förhandlingsfråga i enskilda projekt, om detta ger mer nytta för alla projektdeltagare än det förra.

2014 02 25 Förbifart Stockholm Digitala modeller i förfrågningsunderlag Dagens program 13.00-13.45 Inledning Den nya BIM världen Johan Brantmark, projektchef Innehåll i FU Patrik Magnusson, bitr. projektchef Trafikverkets införande av BIM Johan Asplund, specialist BIM Seminarium 2014 02 11 13.45-14.30 Våra exempelmodeller introduktion och synpunkter John Ekberg 14.30-15.30 Kaffe och gruppdiskussion vid fyra stationer IT Anbud Projektering och leveranser Framtiden 15.30-16.00 Sammanfattning av gruppdiskussion 2 2014 02 25 En stad på vatten och en växande storstadsregion Den nya BIM-världen Johan Brantmark Projektchef 2 miljoner idag 2,5 miljoner år 2030 Stockholms län växer med cirka 100 personer per dag. 3 2014 02 25 4 2014 02 25 Det här är Förbifart Stockholm Längd: drygt 21 km Tunnel: drygt 18 km Restid: ca 15 min Antal körfält: tre i vardera riktning Trafikplatser: sex Trafik 2035: 140 000 fordon/dygn Byggtid: ca 10 år Kostnad: 27,6 miljarder (2009 års pris) BIM i Förbifart Stockholm Ur Förbifart Stockholms BIM-strategi: Vi ville ha: bättre projektering Vi ville ha säkrare projektkalkyler Vi ville få lägre kostnader Vi ville få goodwill i anläggningsbranschen CAD-modellerna i Förbifart Stockholm är verktygsneutrala Vi använder DWG, DGN och LandXML som utbytesformat mellan olika programvaror i brist på bättre Vi kravställer produkten, inte arbetssättet Vi tvingar inte på någon en specifik programvara för projektering Programvaror inte alltid kompatibla så vi har tvingats acceptera att information går förlorad vid användning av utbytesformat 5 2014 02 25 6 2014 02 25 1

2014 02 25 Den nya BIM-världen: begrepp Den gamla CAD-världen 7 2014 02 25 8 2014 02 25 Modeller är en del av FU Vi strävar mot en systematik i FU där tekniska krav specificeras i TB/OTB och hänvisning görs till modell eller ritning för läge och omfattning Modeller redovisar krav samt i vissa fall föreskriven teknisk lösning (och i några fall förslag till lösning) Innehåll i förfrågningsunderlag Där det är nödvändigt för förståelsen tillgängliggör vi de samordningsmodeller som legat till grund för vår samgranskning och förankring av projektet 9 2014 02 25 10 2014 02 25 Vad gäller? FSE Test Svårigheter vid upphandling av TE: Hur visa beställarens krav? Hur visa entreprenadens förutsättningar? Hur visa förankrad totallösning? Förbifart Stockholms lösning: Rangordnat förfrågningsunderlag Beskrivning Modell (kravmodeller) Ritning RFA (leveransmeddelande) Samordningsmodell som informationshandling ej del av kontrakt Innehåller exempel på FU-delar från ett verkligt delprojekt Visar en totalentreprenad med stort inslag av tillhandahållna tekniska lösningar Är ett underlag för diskussion med anläggningsbranschen 11 2014 02 25 12 2014 02 25 2

2014 02 25 En stor förändring Fackmodeller för E, K och VA i FSE Test Entreprenören ska, vid totalentreprenad och utförandeentreprenad med konstruktionsansvar, leverera projekteringsunderlag för sidoentreprenader (främst installationsentreprenader) och relationshandlingar som digitala anläggningsmodeller 13 2014 02 25 14 2014 02 25 Trafikverkets införande av BIM Utdrag ur samordningsmodellen för FSE Test Du ser det du vill se 15 2014 02 25 16 2014 02 25 Verktygsspecifika Verktygsneutrala Ritningsorienterade Objektsorienterade 17 2014 02 25 18 2014 02 25 3

2014 02 25 BIM Alliance En eller flera objektsorienterade modeller Egenskaper är kopplade till objekten Relationer finns mellan objekt Modeller i kontraktet Möjlighet att producera olika informationsvyer ur modellen/modellerna 19 2014 02 25 20 2014 02 25 Kravnivå Våra exempelmodeller 21 2014 02 25 22 2014 02 25 Modellvisning Frågor kopplade till FSE-test: Genomgång av innehållet i FSE test. IT-handledningen Redogörelse för anläggningsmodell RFA Modellfilsförteckning Öppna filer Modellens uppbyggnad Lagerinformation Mäta i modell Mängdhantering Samordna teknikområden I-model 3D-Pdf 23 2014 02 25 24 2014 02 25 4

2014 02 25 1 Testmaterialet har ökat min förståelse över hur modeller i Förbifart Stockholms framtida förfrågningsunderlag kan komma att se ut 2 Modeller i förfrågningsunderlag kommer för oss att innebära stora omställningar i arbetssätt i förhållande till traditionellt anbudsarbete 72% 7% 21% Inget svar: 0% Stämmer inte alls: 0% stämmer mindre väl: 21% Stämmer väl: 72% Stämmer mycket väl: 7% 21% 41% 10% 7% 21% Inget svar: 10% Stämmer inte alls: 7% stämmer mindre väl: 21% Stämmer väl: 41% Stämmer mycket väl: 21% 25 2014 02 25 26 2014 02 25 3 Jag upplever att det är positivt med modeller som del av kontraktshandling 4 Jag ser en stor nytta av att använda programtillägg som object enablers då det förekommer utbytesformat 45% 7% 3% 45% Inget svar: 7% Stämmer inte alls: 0% stämmer mindre väl: 3% Stämmer väl: 45% Stämmer mycket väl: 45% 59% 10% 17% 14% Inget svar: 17% Stämmer inte alls: 0% stämmer mindre väl: 14% Stämmer väl: 59% Stämmer mycket väl: 10% 27 2014 02 25 28 2014 02 25 De levererade modellerna fungerar för att ge en visuell översikt. För mängdhantering, produktionsplanering, maskinstyrning och utsättning mm räcker inte underlaget. För detta 1krävs originalfiler med tillgång till databaser och 1annan länkad information. 29 2014 02 25 30 2014 02 25 5

2014 02 25 2I det publicerade materialet framgår inte 3Dmodellernas status och relation till övriga 3Will handlingar i förfrågningsunderlaget. Det är viktigt att förstå hur handlingarna är samordnade och hur 2de kompletterar varandra. the Client provide a "content", components or templates that are to be used? This is needed when we work with e.g. Autodesk REVIT and with 4D or 5D (=BIM). 3Kommer beställaren att tillhandahålla objektsbibliotek och inställningsfiler? Detta behövs vid arbete med tex Autodesk REVIT och med 4D eller 5D. 31 2014 02 25 32 2014 02 25 4 4I IT-handledningen redovisas hur 3D-modeller 5Vid ska kodas. Vi noterar att koder för tunnelarbeten inte är upptagna. Ska detta tolkas som att 3Dmodeller inte kommer att upprättas för tunnelarbeten? utförandeentreprenader är det av intresse för oss att förstå intentionerna beträffande mängdförteckningar och dess kopplingar till 3D-modellerna. Har Trafikverket för avsikt att upprätta 5mängdförteckningar eller förväntas entreprenören göra mängdavtagning i modellerna? Hur kommer förstärkningar och injekteringar för tunnelarbeten att redovisas? Hur kommer mängdreglering av utfört arbete att ske? Vem kommer att ha ansvar för uppdatering av modeller? 33 2014 02 25 34 2014 02 25 Kaffe och gruppdiskussioner IT Anbud 6Vi kan konstatera att objekt inte visas grafiskt på samma sätt och att tillhörande egenskaper inte följer med i samtliga programvaror när modellerna öppnas i olika viewers. Dessutom redovisas 6geometrin olika om modellen öppnas i Bentley Navigator, Tekla BIMSight respektive Autodesk Navisworks. Är detta ett problem som TRV är medveten om? Johan Asplund Göran Blomberg Tommy Kemppainen Nils Outters Projektering/Leveranser Lina Gruber Jesper Niland Ulf Eriksson Åsa Larsson John Ekberg Stefan Wennerström Framtiden Ingemar Lewén Lars Malthe Lars Mattson Återsamling 15:30! Zanna Ehn Karl Wallroth 35 2014 02 25 36 2014 02 25 6

2014 02 25 Fortsättning och dokumentation Sammanfattning IT Anbud Projektering/Leveranser Framtiden Frågor och svar - även de som kom fram under dagens diskussioner kommer att publiceras på Förbifart Stockholms webbplats om ett par veckor Nya frågor och synpunkter kan framföras fram till den 14:e februari via vårt webbformulär. Vi börjar skicka ut prekvalificeringsunderlag i slutet av februari Dokumentation från seminariet kommer att skickas ut till samtliga deltagare Blev du anmäld av en kollega, lämna gärna din e-post-adress till oss (finns ett papper utanför dörren) 37 2014 02 25 38 2014 02 25 Tidplan för upphandlingar Anbudsförfrågan förberedande arbeten Prekvalificering Förfrågningar huvudentreprenader Upphandlingar anläggningsarbeten Upphandling av installationsentreprenader Tid 2013 2014 2015 2016 2017 2018 39 2014 02 25 40 2014 02 25 7