Teknik- och gatukontoret Tjänsteskrivelse Datum 2012-02-06 Dnr 11TEK77 Bilaga Förslag till remissvar beträffande motion angående inrättande av cykelpool tillgänglig för allmänheten i Piteå CYKELPOOLSUTREDNING 1. Datum och beställare för planen uppges Den 27 september 2011 överlämnade Eva Wikström ett utredningsuppdrag angående cykelpool till Anna Stamblewski. 2. Inledning Denna cykelpoolsutredning har inletts med bakgrund av en tidigare inkommande motion till kommunstyrelsen om att införa en cykelpool för allmänheten. I ett första skede besvarades motionen av Teknik- och gatukontoret. Kontoret har i ett andra steg fått i uppdrag av kommunfullmäktige att utreda möjligheterna till inrättande av en cykelpool. Motion Den 14 januari 2011 gav kommunstyrelsen Teknik- och servicenämnd i uppdrag att svara på en motion som inkommit den 20 december 2010. Frida Heikki (S), Ida Johansson (S) och Anders Nyström (S) motionerade om införande av en cykelpool, tillgänglig för allmänheten Piteå. De ansåg att en cykelpool är ett givet steg i arbetet med en hållbar kommun, förbättrad folkhälsa samt som god service för medborgarna och besökarna. De menade att tillhandahållande av cyklar tillgängliga för allmänheten skulle innebära uppmuntran till att nyttja kommunens väl utbyggda cykelvägnät. Dessutom skulle en cykelpool bidra till färre personbilar och en renare luft i tätorten. De beskrev att centrum av staden ofta är belastad med fullbelagda parkeringar och svårframkomliga gator under delar av året, särskilt under semesterperioden. Förslag till beslut om motion Teknik- och gatukontoret (TG) föreslog till Teknik- och servicenämnden att motionen skulle bifallas och att TG skulle ges i uppdrag att ansvara för verkställighet. Svar från kommunfullmäktige om motion kring cykelpool Med anledning av ovanstående föreslås: att kommunfullmäktige uppdrar till Teknik- och Servicenämnden att utreda möjligheterna till inrättandet av en cykelpool. Kommunalrådet Helena Stenberg anför följande: Motionärerna lämnar ett förslag som ligger helt i linje med Piteå kommuns ambition att vara en attraktiv och uthållig kommun. I verksamhetsplan och klimat- och energiplan som fullmäktige antagit, slår vi fast att kommunen ska erbjuda goda förutsättningar för hälsosamma och miljövänliga val. En cykelpool skulle naturligtvis bidra till detta och en utredning av former för och finansiering av en sådan känns 1
helt rätt. Kommunfullmäktige föreslås bifalla motionen. Kommunstyrelsen förslår vid sammanträde 7 juni 2011, 163 kommunfullmäktige besluta att bifalla motionen. Beskrivning av uppdraget om införande av cykelpool och förväntat resultat Utredningen går ut på att se över möjligheterna för upprättande av en reklamfinansierad cykelpool. Utredningen ska utmynna i och beskriva vilka privata aktörer som finns och hur de är intresserade av att utveckla/bygga upp en extern cykelpool i Piteå Centrala. Förväntat resultat är en beskrivning av ett genomförande för en helt reklam- och avgiftsfinansierad lösning, dvs. inga kostnader eller investeringar skall läggas på Teknik- och gatukontoret. Intressenter ska vara tillfrågade och beskrivna i utredningen. Antalet cyklar, finns ingen given gräns utan förutsättningar skapas hos intressenterna. Finns det inga privata intressen beskrivs i utredningen hur en cykelpool skulle kunna fungera i kommunal regi samt kostnadsberäkna ett sådant upplägg. Var (i geografiskt läge) ska redovisas. Markfrågan är en förutsättning för ett genomförande. Utredning av om kommunen tillhandahåller mark/plats för cykelpoolen i centrala staden. Tidplan skall tas fram för införandet av en cykelpool i Piteå. Uppdraget ska ses som ett pilotprojekt. Med det följer ett uppdrag för framtagande av strategi för utvärdering och uppföljning samt kommunikationsplan. 3. Bakgrund Cykling är ett populärt kommunikationsmedel i Sverige, särskilt bland yngre människor. Cykelresorna utgör nio procent av alla resor. Av alla arbets-, affärs- och skolresor utgör resorna med cykel 12 procent. Många städer främjar cyklingen på olika sätt bl. a. genom anläggning av cykelbanor, säkra passager, informationskampanjer, säker cykelförvaring, kommunal cykelservice och cykeluthyrning- eller delningssystem. Men bilen är fortfarande det dominerande transportmedlet. På 60- och 70-talen omvandlades nästan alla stadskärnor till att gynna biltafiken. Några vanliga åtgärder som genomfördes var att separera biltrafiken från långsammare trafikslag såsom gång och cykling, gamla stadskärnor fick göra utrymme för stormarknader och bilparkeringar. Detta medförde att det så kallade bilsamhället skapades. Denna utveckling har även drivits på av inhemska bilindustrin (Volvo och Saab) 1. Sverige har en nationell cykelstrategi Mer cykeltrafik på säkrare vägar 2. Strategin pekar ut två övergripande mål; att cykeltrafiken ska bli säkrare och att cykeltrafikens andel av resorna sak öka. Cykelns roll som en del i ett hållbart transportsystem och som ett medel för ökad folkhälsa har slagit igenom i den nationella politiken under det senaste decenniet. Cykelstrategin är 11 år gammal och arbete med en ny strategi pågår. Trafikverkets har fått ett regeringsuppdrag att tillsammans med Transportstyrelsen och i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting ta fram en strategi och handlingsplan för ökad och säker cykling. Uppdraget 1 Büttner, J. Optimising Bike Sharing in European Cities A Handbook 2 Vägverket. Nationell strategi för ökad och säker cykeltrafik. Mer cykeltrafik på säkrare vägar. Publikation: 2000:8. 2 (9)
ska redovisas senast den 1 december 2011 3. En annan pågående utredning på regeringens begäran är en översyn av regler ur ett cyklingsperspektiv, hur regler som finns som reglerar planering och utformning av trafikmiljön samt trafikreglerna för cyklisterna kan förändras. Utredare för detta uppdrag är Kent Johansson och ska redovisas den 1 maj 2012. 4. Omfattning och avgränsningar I Uppdragsbeskrivningen ges anvisning att uppdraget ska ses som ett eget pilotprojekt inom Teknik- och gatukontoret. I det ingår framtagande av strategi för utvärdering, uppföljning samt kommunikationsplan. I första hand undersöks om en cykelpool i Piteå kan drivas helt genom reklam- och avgiftsfinansierad lösning, dvs. inga kostnader eller investeringar ska läggas på Teknik- och gatukontoret. Om inte förstahandsalternativet är genomförbart undersöks hur en cykelpool skulle kunna fungera i kommunal regi samt kostnadsberäkna ett sådant upplägg. Tidsramen för utredningen är en uppstart i oktober 2011 och uppdraget ska redovisas genom en rapport i maj 2012. 5. Syfte, mål och inriktning med projektet Det övergripande syftet med att tillhandahålla en cykeluthyrning för allmänheten i Piteå centrum är att erhålla en god service för pitebor och besökare, minska andelen föroreningar i luften samt förbättra folkhälsan. Att erbjuda en cykeluthyrning syftar även till att underlätta valet av cykeln som transportmedel. 6. Projektets målgrupp och intressenter Den primära målgruppen är medborgare, pendlare och besökare som: är i behov av att transportera sig med cykel, men inte har någon egen cykel alls eller för tillfället normalt eller oftast använder bilen, men som nu har möjlighet att hyra en cykel bor på annan ort och kommer till Piteå med busstransport och behöver en förlängd transport till målpunkten/erna, där cykel blir att bra transportkomplement Sekundära målgrupper är: Kommunanställda för marknadsföringen av cykeluthyrningen och som förebilder Journalister för marknadsföringen av cykeluthyrningen Företagare sponsring, medfinansiering och även kanske som medarrangör av cykelsystemets funktion samt marknadsföring 3 Trafikverket. Ökad och säker cykling delredovisning av regeringsuppdrag. 2011-03-25. 3 (9)
7. Alternativa lösningar för cykeluthyrning Tidigare cykelutlåning i Piteå Piteå kommun har under somrarna 1998 och 1999 bedrivit cykelutlåning. Det var då ett arbetsmarknadsprojekt som drevs av Förvaltningen för arbetsmarknads- och vuxenutbildningen. Cirka 160 begagnade cyklar reparerades, målades gula och försågs med metallplatta med plats för reklam. De utlånades från olika platser men karaktäristiska cykelställ runt om i staden. En servicetelefon ordnades, dit man kunde ringa dygnet runt 4. Idén med cyklar för utlåning togs emot mycket positivt av både allmänhet och inblandade intressenter som företagare och tjänstemän i kommunen. Problembilden med utlåningen bestod i bl. a att 93 av 116 utplacerade cyklar försvunnit, cyklar som gått sönder och utrustning som plockats bort. Arbetet med att samla ihop cyklar och reparationer har varit betydande under hela säsongerna 5. Reklamfinansierad cykeluthyrning 6 Att driva en reklamfinansierad cykeluthyrning i en så liten stad som Piteå verkar efter omvärldsanalys vara en orimlig lösning. Det krävs ett befolkningsunderlag på minst 200 000 inv. för att man ska kunna införa ett reklamfinansierat uthyrningssystem. Enligt kontakter med branschen kommer det inte att finnas tillräckligt med reklamintäkter för att finansiera ett fungerande cykeluthyrningssystem. Detta pga. att reklamen blir för dyr att köpa och det är för liten publik. Reklamplatserna kan inte heller hittas i tillräcklig omfattning. Det skulle kunna gå att ordna en cykeluthyrning i Piteå, men den kommer inte att kunna drivas helt av reklamintäkter, i stället så kommer den att även behöva drivas med skattemedel. Branschen tror inte att man i Piteå är i behov av ett cykeluthyrningssystem, eftersom det i de flesta i små orter har egen cykel att tillgå. Det är inte samma form av arbetspendling och tät trafik i övrigt som gör att behovet finns. Resultaten från Resvaneundersökningen som kommunen genomförde hösten 2011 visar att 95 procent av Piteåborna mellan 15-84 år har tillgång till cykel. Enligt prisuträkningar från branschen skulle det kosta ungefär 4 800 000 kr att starta upp och driva en cykelpool i Piteå. Slutsumman per år, om investeringen skrivs på tio år och cyklarna på fem, skulle bli ca tre miljoner. Räkneexempel på reklamfinansierad cykeluthyrning med kommunala medel: Ett cykelsystem har två huvudsakliga kostnader, dels investering i stationer och cyklar och dels driftskostnader. Kostnaderna varierar väldigt beroende på öppettider, storlek på systemet, service till brukarna med mera. Men ska man prata någorlunda generellt kan man säga att en cykelstation med 18 platser kostar ca 100 000 kr att köpa. Sedan kostar den ytterligare 50 000 till 100 000 att bygga (då har jag räknat med 25 000 kr för el abonnemang samt ca 10 meters el schakt) beroende på var den ska stå och om man ska gräva i asfalt eller gräs. Även en ort som Piteå bör ha mellan 10 och 20 sådana stationer för att det ska bli ett lånecykelsystem som tillför någonting. Färre stationer så kommer det inte vara intressant för någon att använda. 4 Projektbeskrivning Pitecykeln. Projekt Knuten. 1998-04-27. 5 Pitecykeln. Utvärdering Projekt Pitecykeln 1998. 6 Mail- och telefonkontakter med ansvariga på Clear Cannel och JC Decaux i oktober och november 2011. 4 (9)
10 stycken stationer med 18 platser var innebär 90 cyklar (varje cykel behöver ha två platser för att systemet ska fungera). Eftersom det måste vara hållbara cyklar om de ska fungera i ett lånecykelsystem så blir de ganska dyra, ca 4 000 kr per cykel. Driftkostnader: Det krävs en hemsida, internetförsäljningskanal, någon eller några fysiska återförsäljare (kan vara turistbyrån eller kommunkontoret), en bil för att flytta cyklar från fulla till tomma ställ samt bemanning för den bilen under systemets öppettider. Slutligen behövs en cykelreparatör och telefonservice. Leasade bilar med personal är en lösning med medföljande kostnader. Bilarna behöver vara i drift från kl. 05.30 till 01.30 varje dag under säsong. Rekommendationerna inte att krympa dessa öppettiderna eftersom det har visat sig att generösa öppettider är viktiga för systemets popularitet. Den reklamfinansierade cykeluthyrningsbranschen har även dementerat att flera kommuner skulle kunna gå ihop och ge konsult i uppdrag att driva cykeluthyrning. Problemet är att norrlandskustkommunerna ligger så utspridda att det inte finns några stordriftsfördelar. Det kommer ändå att behövas personal och lager på varje ort eftersom det blir för långa sträckor att köra mellan. Stockholm modellen (ett exempel på reklamfinansierad cykeluthyrning) Stockholms stad har ungefär 1000 cyklar för utlåning. De har ett system där man köper ett säsongskort via hemsidan. Kortet kostar 200 eller 250 kr, beroende på vart man köper det, och gäller mellan den 1 april och den 31 oktober. Kortet kan reaktiveras för en ny säsong. Det finns även möjlighet att köpa ett tredagarskort. Eftersom lånecyklarna ska vara tillgängliga för många ska cykeln återlämnas till valfritt cykelställ i staden inom tre timmar. Cykelställen är öppna för utlåning dagligen mellan kl 06.00-22.00 under perioden 1 april - 31 oktober. I ena änden på cykelstället finns en informationsskärm och kortläsare. När kortet hålls enligt anvisningen mot kortläsaren erhålls information och en cykel tilldelas. Cykeln lyfts ur angiven cykelplats. Cyklar kan återlämnas i stationerna dygnet runt 7. Örebro modellen 8 År 2009 startade man ett egenutvecklat elektroniskt cykelsystem, där samarbetspartners till kommunen är VINNOVA (Forskning och innovation för hållbar tillväxt) och KTH (Kungliga Tekniska högskolan). Just nu har man 10 st. cykelstationer och 20-30 st. testcyklister som provar systemet. Man jagar fler testcyklister och ska testa även under nästa år och sedan beräknas man vara igång för fullt, när man har kontroll över systemet. Kunden löser ett kort eller en tag, som består av en plastbricka som innehåller ett chip som är aktiverat och kan fungera som nyckel. I systemet sitter cykellåset i cykelstället och cykelns framhjul låses fast. Varje cykel kostar runt 1200-1500 kr per st, men nya cyklar kan köpas in ca 4000 kr st. Systemet gör att man inte är bunden till en viss cykelmodell. Vid cykelställen finns en läsplatta, som läser av ett kort/tag och ett lås för stängning och en för öppning. Utlåningen är 11-12 timmar i lånesystemet. Just 7 www.stockholm.se Hämtad 2011-03-24. 8 Telefoninterju med Eric Poignant, Örebro kommun 2011-11-10. 5 (9)
nu händer ingenting om man överskriden den gränsen, men man funderar på att t ex kunna spärra kortet om man överskrider gränsen. Cyklarna som används är renoverade och har målats om i samma lila färg som stadstrafiken. Målet är att cykeluthyrningen ska vara ett komplement till kollektivtrafiken. Det är enkelt att ta buss och tåg in till Örebro, sen tar det lång tid och kan vara krångligt att ta sig vidare till t ex arbetsplatser. Det brister i den sista länken, därför få detta cykeluthyrningssystem ännu större betydelse. Man funderar på att få med sig tåg operatörer och länstrafikens (bussarna) så att man på deras kort kan ta en tilläggstjänst för cykelanvändning. Om man vill så kan man lägga in en reklamfinansiering i systemet, men just nu så har man i Örebro valt att köra det rent skattefinansierat. Detta blir en politisk fråga i framtiden. Personal på Vuxen arbetsmarknadsnämnden i Örebro sköter det praktiska kring systemet. Cykeluthyrningen har drivits som ett arbetsmarknadsprojekt och man har haft ett nystartsprogram för sex unga personer i taget (20-30 år) som jobbar med cykeluthyrningssystemet. En till två ansvariga arbetsledare leder arbetet. En person har suttit på kundservice och skött administrativa arbetsuppgifter. Ytterligare två personer har gått på försäkringskassepengar och jobbat med projektet. Totalt har 10-11 personer jobbat med att få systemet att fungera, t ex reparation av cyklar och upplockning av cyklar. De har tillgång till miljöbilar och tursamt en gratislokal som länstrafiken inte har användning av, men skrivit på ett hyresavtal som inte går ut förrän om ett par år. Lokal för detta ändamål underlättar om det är centralt placerat. Hittills har hela projektet med utveckling av system, arbetskostnader och personalkostnader mm kostat 5, 5 miljoner kr. Smart med detta system är att man kan göra systemet i den omfattning och på ett sätt som passar orten som systemet ska finnas på. Det finns hela tiden en utvecklingspotential av systemet och man har fått förfrågan från andra håll. T ex hotellägare som har velat ha cykelställ utanför deras fastigheter som en service för gästerna. Umeå kommun har visat intresse för systemet och man ser att i framtiden kunna överföra systemet till ett bolag och därmed också kunna sälja systemet vidare till andra orter. När detta kan tänkas bli aktuellt är osäkert. Under våren 2012 kommer systemet att fortfarande vara under utveckling. Men under nästa höst 2012 så borde systemet kunna vara klart för andra intresserade, med förbehållet att projektet kan försenas. Umeå modellen 9 Umeå har under sommaren 2011 drivit ett pilotprojekt med cykeluthyrning. Systemet fungerade så att kommunala sommarjobbare (elever som ska börja åk 2 på gymnasiet) var Cykelbesiktare i centrum och hjälpte medborgare med enklare cykelkrångel. De stod också och hyrde ut cyklar som företag erbjudits köpa in för 4 000 kr per st. och därmed fått en reklamplats på däcket under tre månader (under tiden för uthyrningen). Efter sommaruthyrningen har företaget fått ta tillbaka sin cykel som kan användas som tjänstecykel. För detta system krävs alltså en bemanning och ett ställe att utgå ifrån när man hyr och lämnar tillbaka cyklarna. Cyklarna har utlånats i några dygn, men låntagaren har behövt åka tillbaka på samma plats för 9 Telefonintervju med Emma Ödling, BeGreen Umeå 2011-11-07. 6 (9)
återlämning och mellan en viss bestämd tid. Detta medför att servicen blir begränsad för låntagare som ska som ska från punkt A till punkt B, t ex från centrum till Universitetet en dag. Be Green (verksamhet i Umeå kommun som arbetar med att attityd- och beteendeförändring för främjande av hållbara transporter) håller nu på att kartlägga vilka olika cykeluthyrningssystem som finns och undersöka vilket system som skulle passa Umeå bäst. Be Green konstaterar att det är ett gigantiskt projekt att förbereda och verkställa en fungerande cykeluthyrning. De menar att man inte kan göra något i liten skala, utan man måste komma upp ganska snabbt i antal cyklar och avlämningsplatser. Detta innebär att man måste kunna lämna hyrcykeln på flera platser, i annat fall håller inte den bärande idén med cykeluthyrning. Dessutom är det svårt att få någon lönsamhet i cykeluthyrningssystem. Det krävs ett befolkningsunderlag på 200 000 inv. för att man överhuvudtaget ska kunna införa ett reklamfinansierat uthyrningssystem. Dessutom har man politiskt tagit ställning till att, genom gestaltningsplanen, man ska ha begränsat med reklam på offentliga platser. Höganäs modellen 10 I Höganäs hade man under sommaren år 2010 50 uthyrningscyklar. Den som ville använda kommunens hyrcyklar måste ha ett euronäsmynt, värt 50 kr. Myntet kunde växlas in i butikerna, på kommunen, turistbyrån och biblioteket. Systemet fungerade på samma sätt som med kundvagnar. Systemet innebar vissa problem, bl.a. med att ett tiotal cyklar försvann och ett antal cyklar som man letat efter och har återfunnits lite varstans. Ungefär hälften av cyklarna har varit i behov av renovering och ganska tidigt efter utlåningsstart försvann den lösa belysningen från alla cyklarna. Även reklamskyltar har plockats av och cykelkedjor har varit benägna att hoppa av. Företaget Bike Production Mosser AB har tillhandahållit cyklarna, som det gått att köpa reklamplats på. Kommunens investering var cirka 75 000 kronor för cykelställ och lås. Inför nästkommande säsong ska ett nytt förslag på koncept för utlåning tas fram. I stora drag går det konceptet ut på att olika företag, främst Köpstadens medlemmar, ska adoptera cyklar som de lånar ut över disk och den som lånar ska kunna styrka sin identitet. Utlåningen ska även tidsbegränsas. Lund modellen 11 I Lund hos Lundahoj i Gamla godsmagasinet finns möjlighet att låna vanliga cyklar, barncyklar eller barnsadlar, cykelkärror, handikappcyklar, tandemcyklar och cykelhjälmar. I dag finns 50 lånecyklar, som lånas ut för ett dygn, en helg eller en vecka. En mindre avgift tas ut för slitage och reparationer. För närvarande 20 kronor per dygn, 50 kronor för en helg och 130 kronor för en vecka. Cyklarna lånas ut under maximalt en vecka. Lånecyklarna känns igen på den gula färgen och texten Lånecykel på ramen. Hälften av lånecyklarna är möjliga att boka i förväg. Vid utlåningen finns flera personaler på plats som sköter utlåning, bevakar parkeringen samt tillhandahåller stöd och service. 10 http://mobil.hd.se/hoganas/2010/10/06/cykelutlaning-med-nytt-koncept/ Hämtad 2011-03-24. 11 http://www.lund.se/gator--trafik/cyklist/lanecyklar/ Hämtad 2011-03-24. 7 (9)
Uppsala modellen 12 I Uppsala har man infört ett hyrcykelprojekt Hyr Cykel Uppsala initierat av Uppsala kommun, Varumärket Uppsala, Upplands lokaltrafik och Uppsala Tourism. Projektet genomfördes under tiden 1 juni till 30 september 2010. Om utvärderingen visade ett positivt resultat ska man arbeta vidare med att etablera en varaktig uthyrning. Målet är att Uppsala ska ha en väl fungerande cykeluthyrning med minst 80 cyklar år 2012. 30 cyklar med utrustning köptes in till mängdrabatt. Cyklarna försågs med vajerlås som öppnades med hjälp av kod. Koderna på kodlåsen ändrads varje dag. Vid samtliga uthyrningar erbjöds reglerbar cykelhjälm. Cyklarna och hjälmarna numrerades och placerades i särskilda cykelställ på tre platser i staden. Efter upprepad påverkan på cyklarna vid en plats, flyttades dessa till en av de andra placeringarna. Priset för att hyra cykel i åtta timmar var 80 kr. Önskades en förlängning av lånet med 4 timmar var kostnaden 20 kr. Klubbmedlemmar hos Upplands kollektivtrafik och alla som köpte Uppsalakortet fick hyra cykel i 8 timmar för 50 kr. Maximala hyrtiden var 12 timmar. För information och marknadsföring kring hyrcyklarna genomfördes en mängd aktiviteter. Cykeluthyrningen sköttes genom SMS-bokning och manuell uthyrning. Via SMS skickades ett SMS till 72550 med texten: UPPSALA BOOK X (där X var numret på cykeln). I retur kom då ett SMS med koden till cykellåset. Önskades förlängning så skickades ett förlängnings-sms. Vid återlämning ställdes cykeln i samma cykelställ som den hämtats ifrån. Ett retur-sms skickades till 72550 med texten UPPSALA RETURN X. Cykeln låstes därefter med vajern i cykelställets bygel och genom ramen på cykeln. Kostnaden för cykelhyran debiterades kundens mobiltelefonräkning, vilket dock visades inte fungera för utländska mobilabonnemang. Den manuella uthyrningen skedde via Uppsala Tourism (turistinformationen). Kostnaderna för projektet inför och under testperioden uppgick till 217 tkr och intäkterna blev 152 tkr. De ekonomiska utgifterna blev totalt -65 tkr. Övrig utredning Låsbara cykelställ Låsmekaniska i Piteå AB har undersökt om det finns låsbara cykelställ på marknaden. Enligt deras leverantörer finns inte denna produkt att tillgå. Bemanning Vissa kommuner, däribland Piteå för ca 12 år sedan, har eller har haft lånecyklar eller bedriver cykeluthyrning som arbetsmarknadsprojekt. För att få en väl fungerande verksamhet med cykeluthyrning enligt en arbetsmarknadsmodell så krävs det personal för kundservice, administration, underhåll och uppsök av cyklar. Som exempel har Örebro haft en sådan väl fungerande organisation med totalt 10-11 personer involverade. För att cykeluthyrningen ska fungera främst under barmarkstid, krävs det att personal finns tillgängligt även under sommaren 12 Uppsala kommun, Upplands lokaltrafik och Uppsala Tourism. Hyr Cykel Uppsala utvärdering 2010. 8 (9)
och semestertider. Enligt utredning i Piteå har vi inte just nu dessa personella resurser att tillgå för att genomföra och driva en cykeluthyrning. 8. Sammanfattning och slutsats Efter omvärdsbevakning (bl.a. tagit del av doktorsavhandlingen Optimising Bike Sharing in European Cities. A Handbook. Tom Petersen, Kungliga tekniska högskolan) och kontakter med ett antal kommuner i landet kan konstateras att marknaden för ett tillgängligt enkelt cykeluthyrningssystem inte är mogen. Detta ställer krav på kommunens finansiering av arbetet både i ett inrättande skede och vid drift- och underhåll. Att tillhandahålla en väl fungerande cykelpool skulle innebära en kostnad för kommunen med mellan tre till fem miljoner kronor, beroende på vilket system man skulle välja. Ett koncept med ett väl fungerande system finns inom den reklamfinansierade branschen, ett system som dock inte är möjligt att införa i Piteå (för liten kommun i invånarantal). I de kontakter som tagits med andra kommuner har dessa, som inte haft reklamfinansierad cykelpool, fastställt att anskaffande och drift av cykeluthyrning är en komplicerad och icke lönsam verksamhet. Mycket händer dock idag på den tekniska marknaden och det finns ett stort intresse i samhället att verka för hållbara transporter, vilket borde utgöra en god marknad för att utveckling av användarvänliga cykeluthyrningssystem. Förhoppningarna finns att vi i framtiden i Piteå kan införa en enkel och tillgänglig cykeluthyrning, men just nu är inte marknaden öppen för ett sådant system. Därmed föreslås kommunfullmäktige besluta, utifrån genomförd utredning och förväntade kostnader förknippade med inrättande av en cykelpool, att inte inrätta en cykelpool för allmänheten. Anna Stamblewski Utredare Teknik- och gatukontoret 9 (9)