Exempel på färgplanscher i katalogen. F 49 Vinterkyndel F 50 Vit nysrot F 51 Vitsenap F 52 Vitsippa F 53 Våradonis F 54 Åbrodd F 55 Äkta malört F 56 Ängsvädd F 57 Stor blåklocka F 58 Klottistel
Exempel på skötselanvisningar i katalogen. SÅ HÄR TAR DU HAND OM VÄXTER Skörd För bästa resultat bör man plocka växterna soliga dagar då nattens fuktighet torkat upp. Örter och blad skördas strax före eller under växtens blomning. Blommor skall var nyutslagna. Frukter och frön plockas mogna och rensas noga. Rötter grävs upp på våren innan växten börjat vegetera eller på hösten då växten vissnat. Torkning Färska växter breds ut i ett tunt lager och sorteras efter växtslag. Allmänt gäller att torkningen skall ske så snabbt som möjligt. Detta gäller växter som innehåller flyktiga oljor/ämnen. Växterna torkas mörkt och luftigt, inte över 35 o C. Rötter kan skäras sönder för att underlätta torkning, som bör ske i en temperatur av +20 - +40 o C. Förvaring När örterna är torkade läggs de, utan att pressas samman, i lämpligt kärl, helst av mörkfärgat glas. Örtomslag Örter som rengjorts läggs direkt på huden eller på sår så att deras flyktiga oljor kan tränga in och stimulera vävnaderna. Efter ca 20 min. byts växterna ut mot nya exemplar. Om färska växter inte finns att tillgå kan torkade växter läggas i en liten tunn påse av gasväv, doppas i hett vatten och sedan läggas över det skadade stället. Påsen täcks med en bit ylle och får ligga kvar i ca 20-30 min. Örtbad Häll 1 liter kokande vatten över örten. Låt kärlet stå täckt en halvtimme. Vätskan silas och slås i badvattnet. Örtsalvor 1-2 msk. av örten kokas i 200 g vaselin. Blandningen omrörs noga och silas. Efter avkylning förvaras salvan i en glasburk med lock. Oljor Oljor tillreds genom att en handfull färsk eller torkad ört läggs i olivolja eller mandelolja och får stå i solen 2-3 veckor. Den silas sedan och förvaras i bruna glasflaskor. Väldoft Att göra s.k. potpurrikrukor för väldoft är en mycket gammal sed. Ordet potpurri är en fransk term som betyder "rutten kruka", i själva verket rör det sig om en jäsningsprocess. Det enklaste sättet är torr-potpurri.
Exempel på växtbeskrivningar i katalogen VÄXTERNA I ALFABETISK ORDNING EFTER SVENSKT NAMN ANIS Pimpinélla anísum 137 Ettårig ört som fordrar varm växtplats. Odlades av kulturfolken vid Eufrat och Nilen och användes både som matkrydda och läkemedel. Endast fröna användes antingen hela eller krossade. Genom att destillera de krossade fröna med vattenånga får man anisolja. Enligt Pythagoras förmår anisfrukten lindra hosta, hela kräftsvulster och bett av skorpioner, verka urindrivande och botar sinnessjukdomar och fallandesot. Te på anisfrön verkar lugnande och lösande vid hosta och det är anisen som ger karaktär åt de bekanta, Konungens af Danmark, bröstkarameller. Anisfrö tuggade efter maten lindrar kolik och ger en frisk andedräkt. Som insomningsmedel: tag några frön i ett glas varm mjölk. Anis är numera vanligast som brödkrydda, ofta tillsammans med fänkål och kummin. Smaken är sötaktig och påminner om lakrits Fröna ger god smak åt kål, löksoppa och bönrätter. BACKSIPPA Pulsatílla vulgáris 016 Backsippan är fridlyst i stora delar av Sverige. Växtdelarna ovan jord anses kramplösande, smärtstillande och bakteriehämmande. Inom folkmedicinen har växten bl.a. använts vid kikhosta. BACKTIMJAN SE TIMJAN BALSAMBLAD Tanacétum balsamíta Luktsalvia 036 Luktsalvian är mest känd som en av växterna i kryddkvasten. Förr var det vanligt med te på luktsalvians blad mot förkylning. Teet ansågs också vara magstärkande.
Exempel på växtförteckning i katalogen. Örtagårdens växter i bokstavsordning efter svenskt namn. På växter som beskrivs i häftet anges sidonummer Nr x Svenskt namn Släkt Art var/cv/mm Pla ts Färg bild Si da 151 akleja Aquilégia vulgáris 45 173 alpmartorn Erýngium alpínum 137 anis Pimpinélla anísum IX 7 152 anisisop Agástache foenículum 45 169 astilbe Astílbe Arendsii-gr 16 backsippa Pulsatílla vulgáris I 7 111 backtimjan Thýmus serpýllum VII F 01 39 36 balsamblad Tanacétum balsamíta II 8 117 basilika Ócimum basílicum VII 8 1 belladonna Átropa bella-donna I F 02 8 172 bergklint Centauréa montána 107 bergmynta Saturéja vulgáre VII 8 15 besksöta Solánum dulcamára I 9 56 björnrot Méum athamánticum IV F03 9 80 blodnäva Geránium sanguíneum V F04 9 84 blodrot Potentílla erécta V 9 86 blodtopp Sanguisórba officinális V 10 174 blomsterlupin Lupínus polyphýllus 175 blågull Polemónium caerúleum 171 blåklocka, stor Campánula persicifólia F 57 4 blåsippa Hepática nóbilis I 10 141 bockhornsklöver Trigonélla foénum-graécum IX 10 123 bockrot Pimpinélla saxífraga VIII 10 170 bolltistel blå Echínops bannáticus 65 bosyska Ballóta nígra IV 11 179 brandlilja Lílium bulbíferum 61 brunört Prunélla vulgáris IV 11 24 brännässla Urtíca dióica II 11 143 buskkrasse Tropaeólum május Nánum-gr IX 20 39 cikoria Cichórium intýbus III F 05 11 108 citronmeliss Melíssa officinális VII 12 110 citrontimjan Thýmus citriodórus VII 40 50 curryeternell Helichrýsum itálicum III F 06 12 83 daggkåpa Alchemílla vulgáris V 12 176 daglilja Hemerocállis spp 112 dill Anéthum gravéolens VII 13 103 dragon, fransk Artemísia dracúnculus 'Satíva' VII 13 118 dragon, rysk Artemísia dracúnculus 'Inodóra' VII 13 177 en Juniperus commúnis