Örtagården. vid SÄS Borås

Transkript

1 Örtagården vid SÄS Borås

2 Den gamla huvudbyggnad Skiss över Örtagården I de olika kvarteren växer örter som man ansåg vara verksamma för: 2 Nya huvudentrén 1. Kärlek och magi 2. Lever, blod, njurar och urin 3. Hjärta och lungor 4. Mage och tarm 5. Smärta, infektion, utvärtes och psykiska besvär 2

3 Välkommen till Örtagården Örtagården ligger utanför huvudingången, på platsen framför gamla ingång 1. Den anlades i samband med att huvudingången vid sjukhuset invigdes hösten Örtagårdens yttre form utgörs av en kvadrat med en mittcirkel. Det innebär fem örtbäddar. Dessa är indelade i fem olika teman. Mittcirkeln innehåller växter som använts i magiska och kärleksfrämjande sammanhang. De övriga kvarteren är indelade så att ett innehåller växter för lever, blod, njurar, urin. Nästa innehåller växter för bot av sjukdomar i hjärta och lungor. Det fjärde kvarteret härbärgerar växter som använts för att behandla mag- och tarmrelaterade åkommor. Det femte innehåller växter som använts för behandling av smärta, infektioner, utvärtes sjukdomar och psykiska besvär. Koppla av och njut en stund Förhoppningen är att denna örtagård ska vara en plats där du kan njuta med alla sinnen, sitta och fundera medan humlorna surrar och doften från lavendeln kittlar i näsborrarna! Kanske kan den också inspirera till egna odlingsförsök i trädgården eller på balkongen. Kristina Stolt, intendent museet.då.nu, Södra Älvsborgs Sjukhus, Borås 3

4 Tradition med växter som läkemedel Alla kulturer har använt sig av växter för att bota och lindra sjukdomar. När kristendomen kom till Norden kom också en mängd nya växter och kunskap om deras användning med munkar och nunnor. Vi fick även nya namn på en del gamla växter, till exempel Johannesört och Jungfru Marie sänghalm (gulmåra). Lika skulle med lika botas Kloka gummor förvaltade en tradition som ofta innehöll användning av örter. Många gånger användes örterna utifrån den så kallade signaturläran, det vill säga lika ska med lika botas. Detta talesätt grundade sig i föreställningen att naturen (eller Gud) genom växternas yttre egenheter visade på när de skulle användas. En växt med gul växtsaft (exempelvis skelört) ansågs verksamt vid gulsot, johannesörtens röda växtsaft ansågs bota blodsjukdomar, lungörtens prickiga blad påminner om lungor alltså borde den vara verksam vid lungsjukdomar o.s.v. Dessa tankar verkar ha uppstått i olika kulturer oberoende av kontakter dem emellan. Verksamma och giftiga! Många av läkeväxterna som användes av kloka gummor har med vår tids naturvetenskapliga metoder visat sig innehålla verksamma ämnen. Flera av dem är också mycket giftiga. Därför ska man inte experimentera på egen hand med örtkurer om man inte har ordentliga kunskaper i ämnet. 4

5 Renfana 1. Kärlek och magi Belladonna Mycket giftig! Namnet betyder vacker kvinna och växten innehåller ett ämne som vidgar pupillen, vilket ansågs vackert. Belladonna ingick i Häxsalvorna. Påverkar hjärtat, minskar svettning och magsyraproduktion m.m. Balsamblad Ingick ofta i kyrkbuketten, skulle skydda mot onda makter. Uppiggande att lukta på. Renfana Användes som skydd mot trolldom men även vid kvinnosjukdomar och i fosterfördrivningssyfte. Ansågs också bota inälvsmask. Daggkåpa Kvinnans bästa vän. Om unga flickor tvättade underlivet med avkok på daggkåpa skulle de lättare bevara sin dygd. Tvättade man hängbröst skulle de bli runda och fasta. Användes även vid diarré och menstruationsbesvär och som urindrivande medel. 5

6 Salvia Hade rykte om sig som trolldomsört och kärleksmedel. Salviate antogs hjälpa ofruktsamma kvinnor. Underlättar matsmältningen och har bakterie- och svampdödande effekt. Sommarkyndel Ansågs öka kärlekslusten. Har även använts vid bi-och getingstick. Anis Förutom att ha rykte om sig som kärleksmedel ordinerades anis mot hjärtevärk, sten, pest, febrar och utvärtes mot ohyra. Lavendel Har använts som motgift, ingick i kyrkbuketten. Troddes kunna återställa förlorad talförmåga, vara bra vid yrsel och huvudvärk m.m. Dragon Att bära en kvist dragon ansågs skydda mot ormbett. Dill Skyddade mot häxor och troll. Har även använts vid sömnlöshet och för att stimulera mjölkproduktionen hos ammande. Vänderot Skydd mot de underjordiske. Verksamt mot sömnlöshet. Malört Skyddade mot ormar, häxor och troll. Gav tur i kärlek. Har använts vid kvinnosjukdomar m.m. 6

7 2. Lever, blod, njurar och urin Blåsippa Användes vid leversjukdomar Daggkåpa Urindrivande Gurkört Gurkört Urindrivande, men också mot hjärtklappning, gikt och uppiggande vid depression m.m. Rosmarin Urin- och svettdrivande. Ansågs stimulera blodomloppet och vara bra för minnet. Kramplösande och bra för matsmältningen. Rölleka Te mot dålig aptit och vid leversjukdomar, kolik och hosta. Utvärtes på sår. Även för djävulsutdrivning. Åbrodd Urindrivande och vid urineringsbesvär. Även mot mal. Kamomill Mot blåssten, kramplindrande, nervlugnande. Desinfekterande 7

8 Pepparmynta Kramplösande vid gallsten. Utvärtes på sår. Gulsporre Urindrivande, blodrenande och mot gulsot och hemorrojder. Persilja Mot urineringsbesvär. Stimulerar matsmältningen, utvärtes mot fräknar. Groblad Vid njursjukdomar, urindrivande, blodrenande m.m. Vintergröna Mot blödningar och riklig menstruation, tandvärk, hysteri och krampanfall. Såpnejlika Mot gallbesvär, gikt och utvärtes som tvål. Pimpinell Urindrivande, blodstillande. Cikoria Mot lever och njursjukdomar. För att öka gallproduktionen och lösgöra gallsten. Pion Mot gulsot och njur- och gallblåsebesvär. Pionkärnor trädda på ett snöre runt halsen ansågs hjälpa vid tandsprickning. Hippokrates rekommenderade både rot och frö mot menstruationsbesvär, hysteri och dysenteri. 8

9 Såpnejlika 3. Hjärta, lungor Gullviva Hjärtstärkande, lugnande, samt mot skörbjugg. Kärleksört mot blodspottning och som sårläkande. Spikklubba Mot astma. Även som kärleksmedel. Mycket giftig! Lungört Vid halsfluss, hosta, heshet och lungsot. Såpnejlika Slemlösande. Oregano Mot hosta, kikhosta och infektioner i mun och svalg. Troddes skydda mot det onda ögat. Bockhornsklöver Mot tuberkulos och luftrörskatarr. Stärkande medel. Gulsporre Användes vid vattusot (=hjärtsvikt) för sin urindrivande verkan. 9

10 Kyndel Stärkande vid bröstsjukdomar. Malört Hjärtstimulerande. Groblad Sammandragande medel. Utvärtes som plåster. Isop Användes vid andningsbesvär och luftvägssjukdomar m.m. Fingerborgsört Hjärtstimulerande. Har även använts mot bölder, vid huvudvärk, feber och utvärtes vid sårbehandling. Giftig! Åbrodd Ingår i vissa hostmediciner. Citronmeliss: Kallas också hjärtansfröjd. Har använts mot hjärtbesvär, trötthet och som lugnande medel. Svettdrivande, menstruationsframkallande samt mot migrän. Ålandsrot Mot hosta men även diabetes, gallbesvär, kvinnosjukdomar, väderspänningar, inälvsmask, pest m.m. 10

11 4. Mage Tarm Blodrot Har använts mot rödsot, syfilis, pest och för att få igång menstruationen. Pepparmynta Bra för matsmältningen och mot kolik. Mejram Mot kolik, melankoli, sjösjuka, huvudvärk och sömnbesvär m.m. Kärleksört Mot rödsot. Ringblomma Dill Mot kräkningar och hicka, matsmältningsbesvär och kolik. Lin Frön mot förstoppning och som skydd mot det onda ögat. Koriander Magstärkande, väderdrivande samt mot inälvsmask. Kramplösande och antiseptisk. 11

12 Malört Stimulerar aptit och matsmältning. Mot inälvsmask. Mattram Förbättrar matsmältningen, laxerande. Mot migrän. Salvia Underlättar matsmältningen. Vintergröna Mot diarré. Ringblomma Mot mag- tarmsjukdomar. Kramplösande, svettdrivande, sårläkande. Kungsljus Roten används mot diarré, blommor och blad till ögonvatten. Användes som smärtstillande under första världskriget. Hampflockel Laxerande och kräkframkallande. Citronmeliss Förbättrar matsmältningen, motverkar kolik. Libbsticka Mot mag- tarmsjukdomar. Ansågs hjälpa mot hjärtlidande och menstruationsbesvär. Även för att fördriva ormar, råttor och insekter. Har använts för att öka kärleksdriften. 12

13 Stormhatt 5. Smärta, infektion, utvärtes och psykiska besvär Lavendel Nervlugnande, välgörande vid spasmer, lamhet, huvudvärk och yrsel. Taklök Växtsaft mot örsprång och på brännskador. Skydd mot åskeld. Isop Krossade blad på sår förhindrade infektion. Mot tandoch öronvärk. Timjan Lagd i öl skulle den hjälpa mot melankoli. Te mot baksmälla. Vitlök Bakteriedödande. Mot åderförkalkning. Håller djävulen borta. Jordgalla Utvärtes mot hudsjukdomar och hemorrojder. Invärtes användning anses ödesdiger, kallas Laxierkraut! 13

14 Kamomill Utvärtes mot ögoninflammation, bölder och infekterade sår. Vinruta Ger skärpt syn. Har använts för att minska den sexuella lusten. Pestskråp Mot pest och som sårläkande och svettdrivande medel. Johannesört Sårbehandling, nervlugnande, milt sömnmedel m.m. Backsippa Mot nervsmärtor, mardrömmar, hudsjukdomar, migrän, reumatism m.m. Spansk körvel Ansågs verksamt mot pest. Hjärtstilla Lugnande och vid klimakteriebesvär. Läkemalva Gurgelvatten samt utvärtes mot brännskador, bölder och sår. Stormhatt Smärtstillande. Obs mycket giftig! Humle Sömnmedel och mot gonorré samt magåkommor. 14

15 Lästips Läkeväxter i färg Elfrune Wendelberger Bonnier Fakta, 1982 Läkeväxter Frantisek Starý och Václav Jirásek Prisma, 1999 Örtteer, hälsodrycker och huskurer Lisbeth Almark Prisma 2001 Örtmedicin och växtmagi Redaktion: Ingegärd Lindeberg m.fl. Readers Digest AB 1998 Läkeväxter förr och nu Harald Nielsen Forum1978 Boken om Kryddor Jan-Öjvind Swahn Rabén Prisma 1995 Vallört och vitlök Matts Bergmark Prisma 1981 Kryddor Sven Gréen LTs förlag

16 Det är museet.då.nu, SÄS medicinhistoriska museum, som ansvarar för örtagården. Du är välkommen till museet som ligger en trappa ner mitt i huvudentrén. Vi är ett modernt museum som speglar den medicinska utvecklingen med fokus på den mänskliga tillvarons förutsättningar och möjligheter. Istället för att ägna stort utrymme åt tekniska framsteg sätter vi människan i centrum och skapar tematiska utställningar som är menade att beröra, uppröra och röra dig! Museet är öppet alla dagar mellan kl Kontaktperson: Kristina Stolt museet.då.nu Södra Älvsborgs Sjukhus Borås tfn: Produktion och illustrationer: Informationsavdelningen SÄS, maj 2005