Verksamhetsberättelse

Barn och utbildning Verksamhetsberättelse Elevhälsans medicinska insatser Läsåret 2012/13 Ingela Dullum Verksamhetschef

1 Innehållsförteckning Sidan 1. Sammanfattning 2 2. Beskrivning av verksamheten 2 3. Underlag och rutiner för systematiskt kvalitets arbete 2 4. Skolhälsovårdens prioriterade mål 3 5. Trygghet för barn och unga 3 6. Arbetet i verksamheten 4 7. Avslutande reflektion 5

2 1. Sammanfattning Skolsköterskegruppen som har varit stabil under många år har från årsskiftet fått en ny medarbetare som med sin positiva utstrålning har blivit en naturlig del i arbetslaget. Det är ett dynamiskt team där det finns stor flexibilitet och en vilja till ett lösningsfokuserat arbetsätt. Skolsköterskans roll på skolan har vuxit under årens lopp och detta läsår har ELSA (elevhälsodatabas) och elevers sömnvanor varit föremål för en positiv samverkan. Arbetslaget upplever att de haft ett gott stöd från verksamhetschef, förvaltningschef och politiker. Samarbetet i arbetslaget fungerar väl och det finns en känsla att de som grupp finns för varandra när det behövs. Alla sköterskor har heltidstjänster vilket ger en ökad möjlighet att utföra uppdraget utifrån Socialstyrelsens riktlinjer. 2. Beskrivning av verksamheten Skolhälsovård finns vid alla skolor men möjligheten att träffa skolsköterskan dagligen är inte praktiskt genomförbar. Alla skolsköterskor är försedda med mobiltelefon vilket har ökat tillgängligheten. För verksamheten finns 3 heltidsanställda sköterskor som har ansvar för var sitt område. Antal elever per anställd sköterska varierar mellan 400-500 beroende på vilket område man tjänstgör inom. Inom alla områden finns nyanlända elever. Område 1 Område 2 Område 3 Strandvägsskolan Spångbergsgymnasiet Brattfors skola Åsenskolan Stålvallaskolan Ferlinskolan Persbergs friskola Nordmarks skola Nykroppa skola Barn- och utbildningsnämnden är ansvarig vårdgivare och som verksamhetschef ansvarar Ingela Dullum. Det medicinska ansvaret är delegerat till Astrid Ekeberg. För verksamheten har skolläkartjänst köpts in och under innevarande läsår har samarbete skett med barnläkare Lars-Owe Wilson. 3. Underlag och rutiner för systematiskt kvalitetsarbetet Sköterskorna har utvärderat verksamheten utifrån en mall för att ta fram årets verksamhetsmål och utformat målet i en arbetsplan. Utöver verksamhetens mål arbetar sköterskorna efter Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovård. Utvärdering sker kontinuerligt i grupp vid sköterskornas yrkesträffar. Utvärdering sker även i den dagliga kontakten med elever, föräldrar och övrig personal. Lagen om patientsäkerhet som infördes 2011 innebär ökade krav på vårdgivaren att bedriva systematiskt patientsäkerhetsarbete. Patientsäkerhetsarbetet redovisas årligen i en patientsäkerhetsberättelse i mars månad.

3 4. Skolhälsovårdens prioriterade mål: Mål: Att förbättra elevernas sömnvanor Insatser av betydelse: Skolsköterskegruppen har under läsåret prioriterat kompetensutveckling inom området och deltagit i föreläsningar och läst litteratur runt sömn. Skolsköterskorna har även: - Anordnat föreläsningar i ämnet för vårdnadshavare - Pratat sömn varje gång en elev har besökt skolsköterskemottagningen - Pratat sömn vid varje hälsosamtal - Pratat sömn vid enskilda elevhälsomöten - Undervisat klasser i sömn - Deltagit i föräldramöten med tema Sömn - Tillverkat informationsmaterial till vårdnadshavre i ämnet sömn - Analyserat ELSA materialet angående barns/elevers sömnvanor Resultat: Skolsköterskegruppen har fått ökad kunskap. Elever har fått ökad insikt och kunskap. Vårdnadshavarna har fått ökad kunskap Analys av resultat: Det tar tid att från kunskap skapa en varaktig ändring i beteendet. Genom MI (Motiverande samtal) tror arbetslaget att de på sikt kan få en positiv förändring för eleven. Utvecklingsbehov inför nästa läsår: För att öka måluppfyllelsen kommer arbetslaget att prioritera Sömn även under nästa läsår. 5. Trygghet för barn och unga: Mål: Skolan är en plats där varje enskild elev känner trygghet, gemenskap och välbefinnande Insatser av betydelse: Alla skolsköterskor har mobiltelefon, vilket medför att tillgängligheten har ökat. Öppen dörr till skolsköterskemottagningarna så ofta det går. Hälsosamtalen som ska utveckla elevernas idéer om bra val till hälsa och ökad självkänsla. Ökad lyhördhet i samtalet med eleverna, med öppna följdfrågor. Pedagogiska måltider med många vuxna i matsalen. Fortsatt arbete med Tobaksfri Duo Undervisning med eleverna i årskurs fem om pubertetsutveckling Genom information till Folkhälsorådet har skolsköterskorna fått en ny kommunal arena för samverkan i folkhälsofrågor.

4 Resultat: De flesta elever är nöjda med sin skolgång. De flesta elever är trygga och har tilltro till skolornas trygghetsteam. Lugnare och mer trivsamt i skolornas matsalar Arbetet i skolornas trygghetsteam finns utvärderat i resp. Likabehandlingsplan. Arbetet med Tobaksfri Duo fortsätter på högstadieskolorna. Öppna dörrar till sköterskemottagningarna har resulterat i många dagliga elevbesök. Analys av resultatet: Hälsosamtalen och efterarbetet i elevhälsodatabasen tar tid, men är ett bra verktyg. Arbetet ger en möjlighet att se elevernas utveckling i ett långsiktigt perspektiv. Hälsosamtalen blir med hjälp av ELSA materialet djupgående och belyst från flera håll. Både den psykiska och fysiska arbetsmiljön i skolan samt elevernas hemmiljö påverkar deras mående. Positivt att Tobaksfri Duo fortsätter och att elever är intresserade av att delta för en rökfri generation. Elevhälsan saknar specialpedagoger som ansvarar för att elever med behov av stödinsatser får adekvat hjälp i tillrättalagda pedagogiska miljöer. Undervisningen om pubertetsutvecklingen är lika spännande varje år. De efterkommande frågorna och samtalen är guld värda. Utvecklingsbehov inför nästa läsår: Tillsammans med skolornas elevhälsopersonal utveckla bra rutiner för ett effektivt elevhälsoarbete och för att snabbare inventera elevernas stödbehov. Fortsatt arbete tillsammans med folkhälsorådets arbetsgrupp med insatser för unga. Fortsatt utvecklingen med det förebyggande hälsoarbetet. 6. Arbetet i verksamheten Sköterskornas egna mål i arbetet har varierat från att vara tillgänglig när elever behöver en vuxen som har tid, få en bra planering för hälsosamtal och vaccination, samt att få till en bra arbetsfördelning under läsåret. Insatser av betydelse: Öppen mottagning för elever att själva söka kontakt. Alla hälsosamtal med elever i förskoleklass, åk 2, 4 7 och 1 på gymnasiet. Fortsatt avtal med Karlstads kommun angående samordnande skolsköterska Upprättande av en vaccinationsplan för läsåret. Resultat: Tillgängligheten är inte uppnådd enligt skolsköterskornas önskan, de möts av elever och personal som tycker att de inte är på plats när det behövs. Via mobiltelefon är de alltid tillgängliga, men det är det mellanmänskliga mötet som inte alltid går att få till. Målet vad gäller hälsosamtal är uppfyllt, vilket innebär att det är ett stort antal samtal som utförts. Varje samtal kräver förberedelse, utförande, sammanställning, ofta en kontakt med vårdnadshavare samt uppföljande samtal. Hälsosamtalen innebär att skolsköterskan känner alla elever väl samt ger en bra bild av elevers hälsoläge Sedan några år tillbaka finns ett avtal med Karlstads kommun gällande samordnande skolsköterska. I och med det har länet fått en funktion som bland annat ansvarar för att de

5 medicinskt ansvariga sköterskorna träffas för att bedriva utvecklingsarbete och höja kvalitén inom skolhälsovården i Värmland. Vaccinationsschemat har följts, under läsåret har elever vaccinerats enligt socialstyrelsens vaccinationsprogram. Nyanlända elever grundvaccineras, vilket kräver 14 vacciner vid åtta tillfällen. Analys av resultat: Elevhälsodatabasen gör det möjligt att långsiktigt följa elevers hälsa på individ, grupp och organisationsnivå. Vaccination av elever som kommer från ett annat land är ett arbete som kräver kunskap, engagemang och uthållighet. Den goda kunskapen och erfarenheten, gör att skolsköterskorna från Filipstad deltar som sakkunniga när de länsövergripande riktlinjerna för vaccinationer skrivs i samråd med smittskydd. Arbetet med att vara så tillgänglig som möjligt för alla elever och föräldrar är inte alltid så lätt att uppfylla då det ingår många träffar och möten i arbetet. Skolsköterskan har svårt att räkna möten som arbete då hon själv anser att hennes arbete är ute bland eleverna. Byte av arbetsplats/skola är också en faktor som påverkar tillgängligheten. Nätverksträffarna i Karlstad har gjort att många frågor kommit upp på agendan och där det finns en strävan att elever ska få träffa på en likvärdig skolhälsovård var i Värmland man än befinner sig. 7. Avslutande reflektion av verksamhetschefen Den övergripande organisationen med undertecknad som verksamhetschef har varit stabil i tretton år och min förhoppning är att det märks ute på våra skolor, bland elever, föräldrar och personal. Jag känner mig trygg med båda lagstiftningarna då jag under årens lopp samlat både kunskap och erfarenhet. Skolsköterskegruppen som har varit stabil under många år har från årsskiftet fått en ny medarbetare som med sin positiva utstrålning har blivit en naturlig del i arbetslaget. Det finns en öppenhet för utvecklingsfrågor och framåtsträvande i arbetslaget. Några citat från årets utvärderingar: Eleverna är fantastiska människor som ger mig den största utmaningen. Ett arbetslag som stöttar och hjälper varandra. En positiv föräldrakontakt är viktig. Trevligt med pedagogisk lunch, som ger en naturlig kontakt med eleverna. Utvecklande att möta människor från andra kulturer. Saknar specialpedagogisk resurs i kommunen. Känner mig glad att vår organisation ser ut som den gör, att ha en chef med fokus på våra frågor gör oss till en stark yrkeskår. Arbetet blir aldrig enformigt och jag lär mig oerhört mycket på mina arbetsplatser.