Hur fungerade skolhälsovården i Södertälje läsåret 2008/2009. när det lokala styrdokumentet gällt i drygt 2 år?

Transkript

1 1 (6) Information Utbildningsnämnden Skolhälsovården och det kommunala styrdokumentet. Hur fungerade skolhälsovården i Södertälje läsåret 2008/2009. när det lokala styrdokumentet gällt i drygt 2 år? Sammanfattning Skolhälsovården och då i första hand skolsköterskorna utförde läsåret 08/09 ett imponerande och kvalificerat arbete: 2400 planerade hälsobesök, över 2000 vaccinationer och dessutom sökte ca 1000 elever per vecka skolsköterskans öppna mottagning. Särskilt hälsobesöken kräver mycket tid och engagemang, och det är inte förvånande att de skolsköterskor som under året haft många hälsosamtal med nyinvandrade flyktingbarn är pressade. I stort sett har skolhälsovården fungerat tillfredsställande, men vissa brister är värda att diskutera: - Flera av skolsköterskorna med ansvar för många nyinvandrade rapporterar att de har svårt att få tiden att räcka till (se ovan!). - Många kontrollbarn har inte kontrollerats som de skulle, eftersom skolsköterskan inte hunnit med dem. Skolsköterskorna är fullt medvetna om att kontrollbarnen har hög prioritet, varje utebliven kontroll innebär medicinska risker för eleven. Risk att elev far illa kan ha samband med för låg tjänstgöringsgrad för skolsköterska. - Dimensioneringssiffror visar att några skolsköterskor har ansvar för alltför många elever, ibland även i socioekonomiskt och på andra sätt tunga skolor. Mycket tyder på att fördelningen av skolsköterskeresurser är ojämn och inkonsekvent. Vem tar ansvar för att eleverna får god vård på lika villkor? Den rektor som inte till punkt och pricka följer Styr SHV när han dimensionerar skolans skolsköterskeresurs gör det inte. Kanske är det dags att åter diskutera en förändring av organisationen, så att skolsköterskornas anställningsförhållande och deras plats i skolhälsovårdens verksamhet stämmer överens. XXXX (skriv besöksadress här) Tfn Bankgiro Södertälje sodertalje.kommun@sodertalje.se Org-nr Postgiro

2 2 (6) - Många nyanlända flyktingbarn undersöktes 08/09 inte av skolläkare. En del av de 6- åringar som önskat eller rekommenderats skolläkartid kom i praktiken aldrig till skolläkaren. Allt tyder på att dessa avsteg från Styr SHV beror på brist på skolläkare. - Skolhälsovården deltar oftast inte i det systematiska arbetsmiljöarbetet med inriktning på elevernas arbetsmiljö. - Den lagstadgade hälsokontrollen i år 1 på gymnasiet blir på många gymnasieskolor inte av. - Dessa båda brister är något att ta tag i för skolhälsovårdens ledning. Bakgrund Kommunens Utbildningsnämnd, som är huvudman för skolhälsovården (shv), antog hösten 2006 ett styrdokument (Styr SHV), som i detalj reglerar shv:s inriktning och arbetssätt. Dokumentet är ett omistligt komplement till de nationella bestämmelser om shv som finns i Skollagen, Hälso- och sjukvårdslagen och i föreskrifter och riktlinjer från Socialstyrelsen. I Södertälje är det rektor som anställer skolsköterska, men skolöverläkaren som är ansvarig för shv:s verksamhet (verksamhetschef enl. hälso- och sjukvårdslagen). Styr SHV reglerar hur stor skolsköterskeresurs som ska finnas på varje skola: en skolsköterska på heltid ska inte ha ansvar för fler än 650 elever, men på många skolor bör antalet elever per heltid vara mindre för att shv ska kunna utföra de arbetsuppgifter som enl. styrdokumentet ska utföras. Skolläkare är anställd centralt på Elevhälsan (Resurscentrum), men arbetet är förlagt till skolan, där läkaren tillsammans med skolsköterskan bildar skolans shv-team. Skolläkarresursen regleras i Styr SHV inte på samma sätt i siffror: det ska finnas tillräckligt med tjänsteutrymme för att de beskrivna arbetsuppgifterna ska kunna utföras. Shv:s ledning, som består av skolöverläkaren och samordnande skolsköterskan, är också placerad på Elevhälsan (Resurscentrum). Här finns även en resursskolsköterska med uppgift att förstärka shv ute på skolorna. Under skolåret 08/09 uttryckte skolsköterskor missnöje och oro, främst pga resursbrist inom shv. Skolsköterskor som på sin skola hade många nyinvandrade flyktingbarn var extra pressade. Att den centralt placerade tjänsten som resursskolsköterska inte tillsattes med fast anställd kritiserades, och bidragande orsak till oron var, att man inte lyckades tillsätta den vakanta skolläkartjänsten.

3 3 (6) Skolhälsovården läsåret 08/09 Personalresurser - Skolsköterskeresurs Till skillnad från närmast föregående läsår fanns 08/09 inga längre vakanser, men på vissa skolor vikarier, även inhyrda från bemanningsföretag, några av dem utan adekvat vidareutbildning. Dimensionering: Jämfört med situationen när Styr SHV infördes så var skolsköterskeresursen 08/09 något högre i förhållande till elevantalet (medel ca 600 per heltid). Fortfarande var dock fördelningen av resurser mellan skolorna ojämn och inkonsekvent (860, 750, 750 elever per heltid på några tunga skolor, men också så få som 425, 440 per heltid på skolor utan psykosocial eller annan speciell belastning). 4 av de fast anställda skolsköterskorna hade inte tillräcklig formell kompetens. Under läsåret var den centralt placerade ½-tidstjänsten som resursskolsköterska delvis bemannad med timanställd vikarie. - Skolläkarresurs När Styr SHV skrevs fanns 1.6 fast anställda skolläkare (inkl skolöverläkaren, som ägnade ca 30% av sin heltid åt övergripande administrativa uppgifter). Läsåret 08/09 arbetade skolöverläkaren 60%, en heltid var vakant och flera läkare hyrdes in för att i varierande grad täcka upp vakansen. Prestationer Beskrivningen nedan bygger i huvudsak på skolsköterskans verksamhetsberättelse från resp. skola. Schablonen som använts som underlag har sina brister, och i en del avseenden är dessa rapporter ofullständiga. En av skolsköterskorna har helt underlåtit att alls skriva verksamhetsberättelse. Siffror blir därmed ungefärliga och den samlade bilden mindre tydlig. - Hälsobesök hos skolsköterska Hälsobesök hos skolsköterskan ska erbjudas alla elever i förskoleklass, åk 2, åk 4, åk 7 och år 1 på gymnasiet. Alla nyinvandrade ska också erbjudas hälsobesök. Totalt har under läsåret 08/09 drygt 2400 elever kommit till shv för hälsobesök.

4 4 (6) o Hälsobesök som erbjuds alla i vissa åldrar Ca 2100 hälsobesök har utförts som ett led i det hälsofrämjande arbetet, där den viktigaste delen alltid är ett hälsosamtal. Vissa riktade somatiska undersökningar utförs även (i shv:s Basprogram anges i vilka åldrar kontroll av längd, vikt, syn, hörsel och rygg ska göras). På grundskolan kommer 92-98% av eleverna till hälsobesök de inbjudits till. Vid det viktiga besöket i förskoleklass har 96% av 6-åringarna kommit dock hela 7% av dem utan vårdnadshavare! 51 barn i förskoleklass har på föräldrars eller skolsköterskas förslag satts upp för besök hos skolläkare, men bara 44 av dessa (86%) har i praktiken besökt skolläkaren. I år 1 på gymnasiet kommer färre av de inbjudna till skolsköterskan för hälsobesök. Här är det mycket stor skillnad mellan olika skolor (18-97%). Elever på vissa gymnasieprogram genomgår också riktade somatiska undersökningar, några av dem obligatoriska enligt arbetsmiljölagen. o Hälsobesök för nyinvandrade Nyanlända flyktingbarn ska erbjudas hälsobesök hos skolsköterskan och enl Styr SHV ska de få träffa skolläkaren. Närmare 350 nysvenskar har varit på hälsobesök hos skolsköterskan, vilket sannolikt är nästan alla (ofullständig rapportering från skolorna). Många av eleverna har även varit hos skolläkaren, men långt ifrån alla. - Vaccinationer Shv utförde under läsåret närmare 2100 vaccinationer. Av dessa var en relativt stor andel uppvaccinering av nyanlända flyktingbarn, vilket kräver kompetens och tar tid. o Ingående i allmänna barnvaccinationsprogrammet I det nationella programmet ingick under läsåret 08/09 vaccination mot difteri, stelkramp och kikhosta i år 4 och mot mässling, påssjuka och röda hund i år 6. (Förändring och utökning av vaccinationsprogrammet kommer att beröra skolåldrarna hösten 2010). Ca 1500 vaccinationer enligt barnvaccinationsprogrammet utfördes av skolsköterskorna under läsåret. o Kompletteringsvaccination av nyinvandrade

5 5 (6) Kompletterande vaccination av flyktingbarn utförs av skolsköterskan efter skolläkarens ordination. För varje elev inhämtas uppgifter om tidigare vaccinationer i ursprungslandet och ett individuellt schema utformas. Under året har shv utfört ca 600 kompletteringsvaccinationer av elever med flyktingbakgrund. - Öppen skolsköterskemottagning Skolsköterskan ska vara tillgänglig för elevers spontana besök - elev har rätt att anlita skolhälsovården utifrån egna upplevda behov. Under en normalvecka 08/09 gick ca 1000 elever på eget initiativ till skolsköterskan. Vanliga problem var huvudvärk, stukningar, mensvärk, sårskador, men elever sökte även för smärta/muskelvärk, mobbning, problem hemma, stress, sömnsvårigheter. - Kontroll av kontrollbarn Elever med konstaterat medicinskt risktillstånd, som shv åtagit sig att kontrollera, kallas kontrollbarn. Shv har ett system för att dessa kontroller ska utföras vid rätt tidpunkt. En del skolsköterskor uppger att de inte hunnit med att kontrollera sina kontrollbarn (12% av grundskolans och 34% av gymnasiets skolsköterskor). - Samarbete i elevvårdsteam Elevvårdsteamets sammansättning varierar från skola till skola. De vanligaste yrkeskategorierna är: rektor/bitr rektor, skolsköterska, annan pedagog, kurator, SYV. Psykolog medverkar i några skolor. Teamet träffas vanligen med 1-2 veckors intervall, på några skolor glesare och på enstaka skolor bara 2-3 gånger per termin. I en del av elevvårdsteamen diskuteras enbart individuella elevärenden, men minst två tredjedelar av teamen avsätter även tid för diskussion av policy/förhållningssätt. I allmänhet bedömer skolsköterskorna att elevvårdsteamen fungerar tillfredsställande eller bra. - Arbetsmiljöarbete i skolan Bara en dryg tredjedel av skolsköterskorna har deltagit i skolans systematiska arbetsmiljöarbete med inriktning på elevernas arbetsmiljö. - Hälsopedagogik/Övriga elevinriktade insatser Knappt hälften av skolsköterskorna har ägnat sig åt hälsopedagogik eller samtalsgrupper med elever. Här finns en stor variation på olika insatser, alla med ambition att främja elevernas hälsa.

6 6 (6) Exempel: HLR-utbildning, livskunskap, klassundervisning om tobak, gruppsamtal ANT, tjejgrupp, killgrupp, dynamisk självspegling, undervisning i sex och samlevnad, undervisning om mat, sömn och rörelse resp om sömn, kost, motion och stress. Södertälje Lasse Bengtson Skolöverläkare Verksamhetschef för Skolhälsovården