Utvärdering av sjukgymnasttjänster för hemrehabilitering Anette Forsberg Allmänmedicinskt forskningscentrum 2011-02-03
Bakgrund Sjukgymnasttjänsterna för hemrehabilitering av äldre i Örebro län tillsattes under 2007. I verksamhetsbeskrivningen för tjänsterna framkommer att syftet med tjänsterna är att förstärka möjligheterna till rehabilitering i hemmet för äldre i samarbete med kommunen. Tjänsterna ska vara ett komplement till primärvårdens tidigare rehabiliteringsresurser. Vårdcentralernas distriktssjukgymnaster har fortsatt grundläggande ansvar inom vårdcentralens område. Ansvarsfördelningen mellan landsting och kommun beskrivs i samverkansavtalet mellan landstinget och kommunerna i Örebro län. I avtalet framkommer att primärvårdens rehabiliteringsansvar är att utföra primära bedömningar och grundläggande rehabiliteringsinsatser. Avtalet preciserar att primärvården ansvarar för sjukgymnastinsatser i rehabiliterande syfte för patienter boende i hemmet eller i särskilda boendeformer samt dagverksamhet. Kommunen har rehabiliteringsansvar på särskilda boendeformer och i hemsjukvård och ansvarar för primär rehabiliteringsbedömning där läkarinsats inte behövs. Totalt finns 10,75 sjukgymnasttjänster för hemrehabilitering fördelat över Örebro län utifrån geografisk spridning (se tabell). Sjukgymnasten är organisatoriskt placerad vid en vårdcentral och är underställd verksamhetschefen vid den vårdcentral. De flesta hemrehabsjukgymnaster arbetar enbart med det här uppdraget medan några har deltidstjänst och kombinerar med sedvanligt distriktssjukgymnastarbete. Tjänsterna innefattar specifika rehabiliteringsinsatser till äldre som bor i ordinärt boende samt att sprida ett rehabiliterande förhållningssätt genom team samverkan med kommunerna, handledning till hemvårdsgrupper och utbildning. I arbetsbeskrivningen står att fördelningen direkt behandlingsarbete och övriga arbetsuppgifter är 50/50 som grundregel. Under de dryga 2 år som de här tjänsterna har funnits har en del problem märkts och delvis åtgärdats som t.ex. att en sjukgymnast hade alltför stor arbetsbelastning och mycket restid och då fick ändrat geografiskt område. Flera av hemrehabsjukgymnasterna har dock lyft fram att de upplever frustration över att inte hinna med sitt arbete. Inför att tjänsterna går in i sitt tredje verksamhetsår behövdes den här verksamheten systematiskt utvärderas. Anette Forsberg, forskningshandledare på Allmänmedicinskt forskningscentrum fick i april 2010 uppdraget genomföra utvärderingen från samordnande sjukgymnast Karolina Stridh och dåvarande primärvårdschef Hans Maltén. Rapporten presenteras för primärvårdens ledning i januari 2011. 2 (15)
Tabell. Fördelning av sjukgymnaststjänsterna inom primärvård och kommuner Länsdel Placerad vid vårdcentral Kommuner Arbetstid, % Södra Kumla Kumla och området runt Pålsboda 100 Askersund Hallsberg, Askersund 100 Norra Hällefors Hällefors, Nora 100 Kopparberg Ljusnarsberg 25 Lindesberg Lindesberg 100 Västra Karolina Karlskoga 100 Pilgården Degerfors, Laxå 100 Delar av Örebro kommun Örebro Tybble Almby, Brickebacken, Östernärke 100 Varberga Varberga, Haga, Närkes kil och 100 Lekebergs kommun Karla Väster, Vivalla/Lundby, Axberg 100 OP Norr, Glanshammar 50 Adolfsberg Adolfsberg, Öster, Centrum 100 Det valda perspektivet för utvärderingen var att lyfta fram sjukgymnasternas egna erfarenheter men det bedömdes också vara viktigt att samverkansaktörer fick förmedla synpunkter. Under maj och juni 2010 planerades utvärderingen. Upplägget presenterades för sjukgymnasterna för hemrehabilitering och för ansvariga. Utvärderingsarbetet startade i september. Syfte Syftet med utvärderingen var att systematiskt granska sjukgymnasterna för hemrehabiliterings verksamhet. Dels med ett inifrån perspektiv där sjukgymnasternas egna upplevelser lyftes fram och dels med ett utifrån perspektiv där primärvården och kommunernas synpunkter undersöktes. Metod Utvärderingen bestod av fyra delar där de första två hade inifrån perspektivet och de två sista hade utifrån perspektivet. All datainsamling och sammanställning har gjorts av Anette Forsberg. 3 (15)
1. Tidsmätning. För att kunna beskriva arbetsfördelning, restid och mötestider gjordes en tidsmätning under två veckor i september. Sjukgymnasterna registrerade sina arbetsuppgifter och tid lagd på varje arbetsuppgift i excel-fil eller manuellt på papper. 2. Intervju. Anette Forsberg genomförde individuella intervjuer under september-oktober med alla sjukgymnaster som hade arbetat mer än 1 år med hemrehabilitering. Det blev nio intervjuer som spelades in på band. Sex sjukgymnaster som intervjuades arbetade i Örebro kommun och de övriga tre arbetade i kommuner i norra, västra respektive södra länsdelarna. Alla intervjuerna skrevs ut ordagrant av forskningsadministratör Susanne Collgård på Allmänmedicinskt forskningscentrum. Intervjuerna varade 40-60 minuter. Plats för åtta av intervjuerna var i ett avskilt rum på Allmänmedicinskt forskningscentrum. En intervju gjordes via telefon därför att den sjukgymnasten var föräldraledig. Även den intervjun spelades in. Intervjuerna behandlades konfidentiellt. För att säkerställa att samma aspekter togs upp vid alla intervjuerna användes en intervjuguide med följande frågeområden. Trivsel Upplevelse av arbetsuppgifterna, tid och avgränsning Stöd från chef Samverkan med andra aktörer som kommuner och sjukhus Förväntningar och målbilder Lokaler, teknik, journalsystem Resor 3. En enkät skickades i september till verksamhetschefer och förstegymnaster på de vårdcentraler där sjukgymnasten är organisatoriskt placerad. I enkäten ställdes frågor om samarbetet med kommunen, arbetsledarskap och lokaler. Enkäten skickades ut via e-post. Svaren behandlades konfidentiellt. 4. En enkät skickades till distriktsarbetsterapeuter och enhetschefer inom kommunerna i november. Sjukgymnasterna fick göra en varsin förteckning över de distriktsarbetsterapeuter och enhetschefer som de hade samverkan med. Utskick av enkäten gjordes som e-post meddelande med hjälp av programmet Esmaker. Svaren behandlades konfidentiellt. Frågor ställdes om: skillnader i rehabiliteringsarbetet sedan tjänsterna infördes samverkan förbättringsområden 4 (15)
Resultat Tidsmätning Tidsmätningen gjordes inte av sjukgymnasten på Hällefors vårdcentral då det var de sista veckorna av ett vikariat. Inte heller sjukgymnasten på Kopparbergs vårdcentral deltog då arbetstiden endast är 25 %. Detta gjorde att tio sjukgymnaster deltog. Fördelningen av arbetstimmar redovisas i procent av totalt arbetad tid de här tvåveckorna. Arbetstid direkt relaterat till patientärenden summa 62,5% Hembesök, enbart sjukgymnasten: 17% Hembesök tillsammans med arbetsterapeut eller annan vårdpersonal: 9% Patientadministration (bl.a. journal, hjälpmedel, träningsprogram) 21% Telefon, patientärende: 5.5% Teamträffar med personal inom kommunen (diskussion av patienter): 8% Konsultation (diskutera patientärenden med kollegor): 2% Övrig administration/möten (ej patientrelaterat) summa 17% Möten inom primärvården (t.ex. personalmöte) 5% Möten med kommunens personal 2% Administration (t.ex. planering av utbildning, besvara mail) 9% Telefon: 1% Annat Ge utbildning till kommunens personal: 3% Egen utvecklingstid (kurser, internutbildning, läsa böcker/artiklar): 4% Restid (inkl. bil/cykelservice): 14,5% Diskussion: Det var individuell variation mellan fördelning av arbetstiden. Tid lagd för teamträffar med kommunens personal varierade mellan 0-7.5 timme per vecka. Tid lagd för hembesök hos patient (enskilt eller tillsammans med kommunens personal) varierade mellan 4.30-19.30 timmar/vecka. Sjukgymnasterna som arbetade i norra, västra och södra länsdelarna hade något mer restid per vecka men även sjukgymnasterna placerade i Örebro hade 4-8 timmars restid per vecka. Veckorna var slumpmässigt valda och en del sjukgymnaster hade något färre behandlingstimmar p.g.a. utbildningsinsatser till kommunpersonal. Tidsmätningen 5 (15)
avspeglar dock att fördelningen av arbetsuppgifter varierar något mellan sjukgymnasterna men att över 50 % av arbetstiden är direkt eller indirekt patientarbete. Registreringen av tid speglar också arbetsbeskrivningen, att en del av arbetsuppgifterna ska vara att verka för vardagsrehabilitering och då behövs samverkan med kommunernas personal genom deltagande på bl.a. teamträffar och utbildningsinsatser. Intervju Intervjusvaren redovisas utifrån de områden som sjukgymnasterna tog upp i intervjuerna och exemplifieras med citat. Arbetsuppgifter Alla beskrev att arbetsdagen börjar med administration då få patienter önskar hembesök före kl 10 på dagen. Resten av dagen görs hembesök på egen hand eller tillsammans med arbetsterapeut och ibland med hemtjänstpersonal. Alla utom en sjukgymnast deltar regelbundet i teamträffar med kommunens personal. Alla beskrev att de oftast får information om vilka patienter som behöver sjukgymnastbesök genom arbetsterapeut eller att det kommer upp på teamträff. Ibland fås remiss/överrapportering från något av sjukhusen eller från läkare/sjukgymnast på vårdcentral. En del information om patienter förmedlas via Meddix. Ingen beskrev att de blir tillfrågade att göra hembesök hos fel patientgrupper. Oftast är det hembesök hos patienter som behöver öka funktionsnivå p.g.a inaktivitet men även kortare behandlingsinsatser efter en operation är vanligt. Att träna förflyttningar eller komma fram till bästa förflyttning för en patient är också en vanlig arbetsuppgift. Både bedömningar och längre behandlingsserier görs utifrån patientens behov. Bedömningarna av patienterna är sällan något problem utan det är mera svårigheter att samarbeta och få ihop det med kommunens personal då (sjg 5) Alla uttryckte att de har för många hemtjänstgrupper i sitt område vilket gör att de inte hinner delta i alla teamträffar. En del har valt att gå varannan vecka eller en gång per månad per hemtjänstgrupp. Några deltar i halva teamträffen vilket upplevdes splittrande. Att delta i teamträffar med arbetsterapeuter, hemtjänstpersonal och ofta enhetschefer upplevdes som viktigt. om jag är med på deras träff funkar samarbetet mycket bättre (sjg 6) 6 (15)
En sjukgymnast arbetar 50% med hemrehabilitering och 50% på en annan vårdcentral vilket upplevdes som mycket splittrat. Arbetsledning Alla sjukgymnaster beskrev bristande stöd och intresse från arbetsledning d.v.s. verksamhetschefer och förstegymnaster. En sjg beskriver så här: primärvårdens fokus ligger mer på andra frågor och då blir detta lite grann vid sidan om. (sjg 3) Flera beskrev att när de började arbeta med hemrehabilitering fanns det få riktlinjer vilket har gjort att alla har skapat sitt eget sätt att arbeta. De geografiska avstånden gör att arbetet kan se olika ut men det är oftast kommunernas upplägg som styr hur arbetet fördelas. Alla efterfrågade tydligare arbetsbeskrivning och intresse från arbetsledning. sen är det väldigt fritt och det är skönt, nån gång vore det skönt om någon brydde sig lite mer. (sjg 2) Några tog upp att även om arbetsledare lyssnar och försöker vara ett stöd så kan inte arbetsledaren påverka hur kommunen agerar. Det kan finnas frustration även hos arbetsledarna. Även för utveckling av arbetet som hemrehabsjukgymnast är det viktigt med stöd och intresse från arbetsledare. man behöver någon att bolla med. Annars tror jag lätt att det bara rullar på (sjg 2) Flera tog upp att nätverksträffarna med de andra hemrehabsjukgymnasterna och vårdutvecklare är viktiga för att kunna diskutera gemensamma frågor samt få stöd av varandra. Några tog upp att hemrehabsjukgymnasterna kanske skulle ha en gemensam arbetsledare. Arbetsrum Fyra sjukgymnaster har sitt arbetsrum inom kommunens lokaler tillsammans med arbetsterapeuter och ibland hemtjänstpersonal. Vårdcentralen var antingen i samma hus eller på kort gångavstånd. De här fyra var nöjda med placeringen av arbetsrum med närhet både till kommun och vårdcentral. Samtidigt som närheten till kommunens personal är positiv så fanns ändå ett utanförskap. 7 (15)
Jag tycker det är bra att sitta i kommunen för annars skulle jag missa en massa information som är av vikt i själva patientarbetet. Sen är det ju inte helt bra ändå, man sitter ju där men man hör inte dit, tjoff så är alla borta på någonting och jag har ingen aning om vart alla är (sjg 4) En sjukgymnast har sitt arbetsrum inom kommunens lokaler och tyckte det var bra med nära kontakt med arbetsterapeuterna. Däremot har den här sjukgymnasten långt till vårdcentralen vilket avspeglar sig i nästan obefintlig delaktighet på vårdcentralen och avsaknad av arbetsledarstöd. Övriga har sitt arbetsrum på vårdcentralen och var nöjda med det. Det gjorde att de upplevde sig vara en del av primärvården och kunde lätt diskutera ärenden med sjukgymnasterna och annan personal. Intervjuerna visade att de personerna i närheten upplevdes som närmaste arbetskamrater och vilket är betydelsefullt för hur man uppfattar sin roll. Två som har sitt arbetsrum inom kommunen sade att jag skulle kunna vara borta en dag utan att någon märker det. IT & journalsystem De sjukgymnaster som har arbetsrum i kommunens lokaler har alla upplevt trassel med IT vilket har tagit mycket tid. Det har löst sig efterhand. En sjukgymnast i en länsdel efterfrågade bärbar dator då personen inte har ett arbetsrum på den andra vårdcentralen i sitt område. Det är mycket frustrerande att kommunerna och landstinget inte har samma journalsystem eller att man i alla fall kan läsa information i de båda systemen. Flera upplevde det som försvårande att inte kunna ta del av information runt patienter genom att läsa kommunens journal. Genom att sjukgymnasten inte dokumenterar i patientens kommunjournal syns inte resultat av bedömningar eller behandling. Detta gör att sjukgymnastens insatser riskerar att bli osynliga. Sjukgymnasterna har inte möjlighet att lägga in t.ex. träning i hemtjänstens tidprogram utan är beroende av att be någon annan göra detta. i den här tidsaxeln kommer inte vi i landstinget in som en punkt (sjg 7) Resor Flera upplevde att resor till patienter tog mycket arbetstid men såg det som en nödvändig del av arbetet. Alla utom två upplevde att de hade tillgång till bil när det behövdes. Antingen hade de en egen tjänstebil eller så hade vårdcentralen tillräckligt med bilar. En sjukgymnast är först tvungen att cykla 20 minuter till vårdcentralen för att kunna låna bil vilket gjorde att transport till patienter boende 8 (15)
längre ut i området tog lång tid. En sjukgymnast som delade vårdcentralens bil med annan personal upplevde att det blev krångligt att alltid först kolla med bilbokning innan hembesök kunde bokas. Flera lyfte fram att tillgång till egen bil gav flexibilitet och möjlighet att boka in akuta patienter, t.ex. som skrivits hem från sjukhus efter ortopedisk operation. De som oftast cyklade hade tillgång till tjänstecykel. det är klart det skulle underlätta om man hade möjlighet att röra sig mer fritt och hade sin egen bil.för det blir att någon dubbelbokar bilen och då sitter man där (sjg 1) Samverkan med kommun Samverkan med kommunens personal är förutsättningen för arbetet beskrevs av alla. Alla utom en deltog i teamträffar där patienter diskuteras. På teamträffarna deltar arbetsterapeuter, hemtjänstpersonal, oftast enhetschef och ibland sjuksköterskor. Teamträffarna framkommer som navet för verksamheten. Om teamträffarna fungerar väl underlättar det arbetet betydligt för sjukgymnasten genom möjligheten att utbyta information och planera besök. Men det händer att teamträffar ibland upplevdes som slöseri med tid då organisationen är otydlig. När teamträffarna förläggs avgör kommunen och sjukgymnasten måste anpassa sig. man blir delaktig. Det är väl bra att man syns, att vi finns, att det inte bara blir nån som finns ute i periferin (sjg 2) det är bristfällig struktur och det jobbas det ju ständigt med i kommunen, jag går när de önskar, jag går inte regelbundet (sjg 8) du är så otroligt låst vid de här teamträffarna och tiderna (sjg 7) En del sjukgymnaster blir också inbjudna till planeringsmöten inom kommunen där organisatoriska frågor diskuteras. Det ger en möjlighet att påverka t.ex. upplägget av teamträffar. Samverkan med sjukhuspersonal Samverkan med sjukhusen var oftast genom överrapportering av sjukgymnast där, vilket skedde ganska sällan. Vid behov kunde sjukgymnaster inom slutenvården konsulteras. Alla upplevde att den här samverkan fungerade bra men skulle kunna utökas. 9 (15)
Samverkan med primärvården Alla deltog i personalträffar på sin vårdcentral men upplevde oftast att de frågor som togs upp inte berör deras arbete. En del prioriterade bort personalträffar när det krockade med hembesök eller teamträff. Att ha en tillhörighet i sjukgymnastgruppen upplevdes viktigt och att delta på sjukgymnastmöten prioriterades högt av alla. Däremot upplevde några ingen tillhörighet med vårdcentralen i stort. Samverkan skedde runt enskilda patienter och då var det oftast med de andra sjukgymnasterna eller läkare. den övriga personalen vet inte vad jag gör. Man är inte med i som en i gänget på samma sätt man vill ju vara engagerad på båda ställena (vc och kommun) men det går ju inte alltid (sjg 3) Det var få som uttryckte någon samverkan med personal på de vårdcentraler där sjukgymnasten inte var placerad men som finns i ens område. Att arbeta som sjukgymnast med hemrehabilitering nu och vision framåt Alla uttryckte frustration med ett utanförskap både i primärvård och kommunen. Angående kommunens verksamhet: man är jättemycket med i den verksamheten och allt som händer men ändå är man på nåt vis utanför (sjg 2) Detta påverkade trivsel. Alla uttryckte att de trivdes men att det var många faktorer som skapade frustration och i längden finns risk för vantrivsel. Ungefär hälften av sjukgymnasterna tyckte att det vore bättre att vara anställd av kommunen medan andra tyckte det är bättre att tjänsterna finns kvar inom landstinget. Några lyfte fram hemrehabiliteringsarbetet i Karlskoga som modell. Där har landsting och kommunen gemensamt tagit fram mätinstrument och patienten skrivs in i hemrehabilitering och följs upp efter ett bestämt tidsintervall. Några tog upp att arbeta delvis på dagrehabilitering skulle vara ett alternativ då många patienter finns där perioder av året vilket skulle ge kontinuitet i patientarbetet. Patientperspektivet borde styra upplägget av både kommunens och landstingets arbete med äldre, inte hur organisationerna ser ut idag. Fler sjukgymnaster som arbetar med hemrehabilitering är som nämnts tidigare ett önskemål. om antal sjukgymnaster liknade bemanningen av arbetsterapeuter så skulle man kunna gå in och jobba med t.ex. förflyttningar med hemvårdsgrupperna (sjg 8) 10 (15)
Tydigare arbetsbeskrivning har nämnts tidigare och en sjukgymnast lyfte fram att: Jag tror inte man får samma sjukgymnastresurs var man bor i länet, då arbetsbeskrivningen är vag och att vi liksom befinner oss i händerna på kommunens organisation så tror jag inte det är så (sjg 9) Beskrivningen av intervjusvaren avslutat med ett citat som visar den positiva inställning som sjukgymnasterna överlag förmedlade: men konstigt nog är det här det roligaste jobb jag har haft, det är en utmaning, det är bökigt och man är slut många gånger. (sjg 7) Enkät inom primärvården Enkäten skickades till tolv verksamhetschefer och elva förstegymnaster. Tio verksamhetschefer (svarsfrekvens 83%) och åtta förstegymnaster (73%) besvarade enkäten. Alla cheferna träffade hemrehabsjukgymnasten regelbundet, antingen i samband med sjukgymnastmöten på vårdcentralen eller enskilt. Sjukgymnasten var alltid inbjuden till vårdcentralernas interna möten och personalutbildning. Sex verksamhetschefer beskrev att hemrehabsjukgymnasterna har sitt arbetsrum på vårdcentralen. De flesta tyckte att det fungerade bra men en chef uttryckte att organisationen borde ses över då sjukgymnasten har majoriteten av patienterna i en annan vårdcentrals område. Fyra verksamhetschefer beskrev att hemrehabsjukgymnasten har sitt arbetsrum inom kommunens lokaler, i anslutning till distriktsarbetsterapeuterna. Verksamhetschefer för tre av de här fyra uttryckte att det är bra med närheten till kommunens personal men att det är svårt att ge stöd och arbetsledning till en person som man träffar 1 gång i månaden. Chefen får då inte insyn i verksamheten vilket försvårar arbetsledarskapet och samhörigheten blir splittrad. En förstegymnast tog upp att hemrehabjukgymnasten inte syns så ofta av personalen på vårdcentralen och därför lätt kan bli bortglömd. 11 (15)
Flera förstegymnaster tog upp att det kan vara svårt att hitta lösningar som fungerar mellan två huvudmän. Landstinget har ingen befogenhet inom kommunens område även om hemrehabsjukgymnasten verkar där. Flera svar beskrev de positiva förändringar som de här sjukgymnasttjänsterna inneburit, som att fler patienter i eget boende har fått större tillgång till rehabiliteringsresurser och det har blivit en tydligare samverkan med kommunens personal. Hemrehabsjukgymnasten är en förmedlande länk mellan landsting och kommun vilket har gett ökad kvalitet på rehabiliteringen. Sjukgymnasten är en resurs i det dagliga arbetet. Samverkan samt information/instruktion till hemvårdspersonal har förbättrats. En verksamhetschef utryckte dock att det är svårt att bedöma kvaliteten på sjukgymnastens arbete och produktion då sjukgymnastens bedriver sitt arbete utanför vårdcentralens lokaler. Några tog upp att det är obalans mellan antalet distriktsarbetsterapeuter och sjukgymnaster, och att fler sjukgymnasttjänster för hemrehabilitering behövs. Samverkan inom vårdcentralen i rehabiliteringsarbetet för äldre sker oftast mellan distriktssjukgymnasterna och hemrehabsjukgymnasten. Distriktsläkare remitterar en del patienter eller kan ta upp vid gemensamma möten. En chef uttryckte att det är en rörig organisation och tror det skulle underlätta om kommunsjukgymnasten och hemrehabsjukgymnasten hade samma verksamhetschef (avser Karlskoga). Enkät till personal inom kommunerna I november skickades 175 enkäter till distriktsarbetsterapeuter och enhetschefer inom kommunerna i Örebro län. Svarsfrekvensen blev 115/175 (66%). Av de som svarade var 84 arbetsterapeuter och 28 enhetschefer. Tre personer besvarade inte frågan om arbete. Enkätsvaren var spridda över länet. Hur sker samverkan vanligtvis med sjukgymnasten för hemrehabilitering? Många beskriver att samverkan sker genom gemensamma hembesök, teamträffar, telefonkontakt och mailkontakt. I nästan alla enkätsvar framkommer den positiva förändring som blivit genom att det finns en sjukgymnast som arbetar med hemrehabilitering. Flera beskriver att de lägger upp gemensamma mål tillsammans med patienten. Flera beskriver hur lätt samverkan blir när sjukgymnasten har sitt arbetsrum nära. 12 (15)
Hur upplever du att samverkan fungerar med sjukgymnasten? I nästan alla svar framkommer att samverkan fungerar bra. Sjukgymnasten upplevs kompetent och engagerad. Att ha ett nära samarbete med sjukgymnasten upplevs som ett viktigt stöd för arbetsterapeuterna, teamet och för patienten. Skillnaden mellan en sjukgymnasts och en arbetsterapeuts arbetsuppgifter blir tydligare med ett nära teamarbete. Det är också många som tar upp några hinder i samverkan. Ett hinder är att sjukgymnasten inte hinner delta i alla teamträffar vilket gör att helhetsperspektivet i teamarbetet blir lidande. Detta beror på att sjukgymnasten har för många hemvårdsgrupper i sitt område. Kontinuitetens i samverkan med hemvårdspersonalen blir därför ibland bristande. Några lyfter fram att det är svårt att hitta tider som passar alla och att det därför görs få gemensamma hembesök. Några som inte har naturlig kontakt genom gemensamma lokaler beskriver att kontaktvägen till sjukgymnasten är lång. Ett annat hinder för samverkan och kommunikation är att det saknas ett gemensamt dokumentationssystem. Några arbetsterapeuter skriver till och med att de ibland känner sig som sekreterare då de får lägga in sjukgymnastens åtgärder i tidssystemet samt vara länk mellan sjukgymnasten och hemvårdspersonal. Att det är olika huvudmän försvårar samverkan. Har rehabiliteringsarbetet förändrats sedan sjukgymnasttjänsterna tillkom 2007? Många skriver att det förbättrade samarbetet och den ökade tillgängligheten leder till fördelar för patienterna. Flera lyfter fram att sjukgymnastens kompetens ger förhöjd kvalitet för brukarna. Sjukgymnasterna har en bra och lagom nivå på de träningsinstruktionerna som ges till patienter och personal. Några lyfter fram att ingen annan yrkesgrupp kan ersätta sjukgymnastens kompetens. Genom att sjukgymnasten nu finns i teamet kan patienterna erbjudas allsidig rehabilitering. Hemvårdspersonalens intresse för rehabilitering har ökat de senaste åren, vilket delvis beror på att sjukgymnasten är en del i teamet. Har samarbetet med övrig personal inom primärvården förändrats sedan sjukgymnasttjänsterna tillkom? Här skriver de flesta att samarbetet med övrig personal inom primärvården inte har förändrats. Någon person anger att viss ökat samarbete kring kognitiva bedömningar och hjälpmedel. 13 (15)
Vad kan förbättras? I många enkätsvar beskrivs att det behövs fler sjukgymnasttjänster för att kunna samverka optimalt. På flera håll har sjukgymnasten svårt att hinna med akuta insatser som när patienten skrivs hem från sjukhus. Om det fanns fler sjukgymnaster finns möjlighet för sjukgymnasten att bli mer synlig i hemvårdsgrupperna och arbetsterapeuten slipper vara mellanhand. Några skriver att kommunens personal nu måste avgöra om finns behov av sjukgymnast eller inte. Det bör finnas tid för sjukgymnasten att själv göra bedömningar. Det är viktigt att träffas regelbundet antingen genom att ha arbetsrum nära varandra eller att ses regelbundet på möten. Detta lyfter många fram som viktigt för att få bra samverkan. Ett gemensamt dokumentationssystem är ett måste tas upp flera gånger i enkätsvaren. Åldersprioriteringen bör ses över då även personer under 65 år kan ha behov av hemrehabilitering förslår några personer. Några personer tar upp att även rehabiliteringen för patienter som finns inom dagrehabilitering och särskilt boende behöver förstärkas genom att fler sjukgymnaster finns inom de här verksamheterna. Sammanfattning och förslag till förändringsområden utifrån resultatet av utvärderingen: Intervjusvaren och resultatet av de båda enkäterna visar att sjukgymnasterna för hemrehabilitering fyller en viktig funktion. Det har blivit tydligare och enklare samverkan med kommunens personal vilket gagnar patienterna. Det finns flera saker som försvårar samverkan. Alla tillfrågade lyfter i stort sett upp samma problem. För att främja samverkan kan följande förändringsområden identifieras: Färre antal hemtjänstgrupper per sjukgymnast ger möjlighet att regelbundet delta i teamträffar och erbjuda fler patienter hembesök. Detta ger möjlighet till utökad samverkan med hemvårdspersonal. En sjukgymnast per kommun (i länsdelarna). Särskilt i norra länsdelen går mycket arbetstid åt till resor, t.ex Nora och Hällefors. Det borde finnas möjlighet för sjukgymnasterna att ha tillgång till delar av kommunernas IT-system; att läsa journaler samt att kunna boka i tidsprogrammet. Översyn av Ädelreformen avseende huvudmannaskap för sjukgymnaster och arbetsterapeuter bör göras. Den här utvärderingen visar att två olika huvudmän gör arbetet splittrat och försvårar samverkan. 14 (15)
Teamträffarna där hemrehabsjukgymnasten ingår som teammedlem är en viktig del i samverkan mellan kommun och landsting. Strukturerade och effektiva teamträffar är ett måste för optimal samverkan, vilket är kommunernas ansvar. Både sjukgymnasterna själva och verksamhetschefer/förstegymnaster tar upp problem som försvårar arbete och samverkan inom primärvården. Det är överlag liknande problem som lyfts fram. Utifrån intervjuerna och enkäten till verksamhetschefer/förstegymnaster kan följande förändringsområden identifieras: Primärvården måste bli tydligare med syftet med de här tjänsterna och arbetsbeskrivningen ska avspegla detta. Tydligare arbetsledning behövs från verksamhetschefer och förstegymnaster Sjukgymnasten som är placerad på Adolfsbergs vårdcentral bör flyttas till t.ex. Skebäck för att får en närmare anknytning till primärvården. I Skebäcks område är andelen äldre betydligt större än i Adolfsberg. Vid delade tjänster bör tjänsterna vara på samma vårdcentral. Utökning av deltidstjänst till heltid skulle ge möjlighet till kontinuitet i rehabiliteringsarbetet (OP vårdcentral) Placeringen av arbetsrum är en viktig del i identifiering av arbetsrollen. Innebär arbetet primärvårdsjukgymnast med uppdraget hemrehabilitering eller kommunsjukgymnast med uppdrag att stödja kommunens personal? Primärvårdens borde vara tydligare vad uppdraget är och låta detta prägla även valet av arbetsrummets placering. Översyn av placering av arbetsrum för att underlätta samverkan med primärvården och möjliggöra tydligare arbetsledarskap. Det borde vara lika för alla avseende tillgång till egen bil, utifrån verksamhetsområdet storlek. Det verkar vara slumpen som avgör tillgången till egen bil. 15 (15)