Beteendevetenskaplig metod Kvalitativ analys Eva-Lotta Sallnäs Ph.D. CSC, Kungliga Tekniska Högskolan evalotta@csc.kth.se Kvalitativ databearbetning Analysen syftar till att ge en god gestalt. Kontinuerlig växling mellan delar och helhet. Söka efter en konsistens i respondentens beskrivning av ett fenomen i intervjuns skilda delar. Förförståelse för det som studeras är en förutsättning för att kunna tolka data lyhört och nyanserat. 1
Kvalitativ databearbetning Det räcker inte att bara beskriva ett fenomen innehållsligt. Det krävs också en syntes och tolkning. Datainsamling Bilda dimensioner Datareduktion Söka mönster Granska slutsatser Förbereda datamaterialet Man kan transkribera materialet på olika nivåer det som sägs och görs sammanfattas (tolkas delvis) varje ord skrivs ned hummanden, pauser, pausers längd och mimik noteras Rådata är det urval av den totala mängden information som finns att hämta ur data, som kommer med i transkriptet och som kommer att utgöra underlaget för analysen Reducera materialet innehållsligt d.v.s. vilka ämnen som tas upp formmässigt d.v.s. hur transkriptionen görs 2
Bilda dimensioner Dela in materialet i analysenheter. Tillskriv varje analysenhet en kod eller kategori (numrera). Sammanfattande ord/mening eller symbol för en analysenhet. Sortera de enskilda analysenheterna från olika personer i meningsfulla dimensioner. Interbedömarreliabilitet vid kodning. Dimensioner KOMMUNIKATION I: Är platskanalen öppen för alla eller? R: Ja I: Så varenda brandman kan prata när som helst och höra allt som pågår? R: Ja, vi kör bara öppen trafik vi kör inget selektivt. INFORMATION KOORDINERING I: Vad skulle hända då? R: Om vi hade selektivt? Vi är rädda att vi ska missa en massa information då, ofta hör man information som är bra att höra va när två stycken pratar med varandra även om man inte pratar själv. R: Då är det räddningsledaren som bestämmer hur man ska jobba, men vi är uppdelade i enheter kan man säga, en rökdykargrupp består av en chaufför, som försörjer dem med vatten, en rökdykarledare som är utanför och håller radiokontakten, och två killar som är inne och jobbar så en rökdykargrupp är fyra stycken det är bara så. 3
Söka mönster i materialet Syntes Tolka vad resultatet gällande de enskilda delarna betyder på en abstraherad nivå. Sök efter övergripande princip/er. Undersöka om variabler verkar påverka varandra i någon riktning. K O M M U N I K A T I O N Brandmän Vid utryckning har de en komplicerad kommunikationsstruktur som bygger på olika nivåer av radiokanaler. De olika kanalerna har specifika användningsområden och behörighet. Hantverkare Hantverkarna använder kommunikationsradio och mobiltelefon i ungefär lika hög grad. Kommunikationen mellan teamen och mellan teamen och kontoret sker mestadels via komradion på en kanal som är öppen för alla team. Byggarbetare I teamen på byggarbetsplatsen kommunicerar man face-to-face då man jobbar nära varandra på en sektion av bygget. I varje team har man en komradio som lagbasen använder mest men som också övriga teammedlemmar kan använda. Dessutom har kranföraren och arbetsledarna var sin radio. Man har på bygget en öppen radiokanal som alla kommunicerar på vilket skapar en auditiv ITS. Försäljare Försäljarna kommunicerar mycket asynkront både internt i teamet men främst externt mot kunden. Förutom datorn och dess e-postfunktion använder de mobiltelefon och vanlig telefon och till viss del fax. De har inte något behov av att alltid vara nåbara i realtid men anser att man måste kunna få tag på varandra inom ett dygn. Slutsats Vilket kommunikationshjälpmedel som används beror på tillgänglighetsbehov, dels hur synkron kommunikation arbetet kräver dels hur hög grad intern respektive extern (t.ex. kunder) tillgänglighet som krävs. 4
Syntes Behov av nåbarhet genom delade kontexter Kommunikationsmediet dessa grupper använder varierar beroende på hur hög grad av tillgänglighet till andra team-medlemmar som krävs i deras arbete. Samtliga yrkesgrupper delar kontext genom auditiva kommunikationsmedier varav tre därigenom erhåller instant team status då dessa tre använder kommunikationsradio där alla lyssnar och pratar på samma kanal i realtid. En yrkesgrupp har ett formaliserat visuellt system för att skapa en gemensam kontext, men instant team status uppnås ej då de ej har mobil access till detta system idag. De flesta yrkesgrupperna har behov av visuella kontexter mobilt, en del i form av positioneringssystem en del i form av stöd för logistik dvs för koordinering av processer. Vilken av dessa två typer de olika yrkesgrupperna behöver beror till stor del på hur processorienterad deras verksamhet är. Teoriförankring Är det möjligt att utifrån en teori (deduktivt) fördjupa förståelsen för det resultat man fått i den induktiva analysen? Glappet mellan teorin och respondenternas utsagor får inte vara för stort. Kan man dra slutsatser som förklarar den övergripande frågeställningen? 5
Kritisk granskning av slutsatserna Giltighet finns det andra tolkningsmöjligheter? förståelsen av teoretiska begrepp dolda bakomliggande dimensioner har ny kunskap uppnåtts? Tillförlitligheten har forskaren som instrument varit tillräckligt bra? dimensionernas definitioner interbedömarreliabilitet Presentera resultatet Utskriftsutdrag Vi är rädda att vi ska missa en massa information då, ofta hör man information som är bra att höra när två stycken pratar med varandra även om man inte pratar själv. Illustrera med modell KONSUMERA/ FLYTTA DATA BYGGNADS ARBETARE INFORMATION BEARBETA DATA BRANDMÄN NÅBARHET VISUELL ITS HANTVER- KARE AUDITIV ITS FÖRSÄLJARE 6
Grounded theory Så förutsättningslöst som möjligt. Forskningsfrågor ska vara så öppna som möjligt. Problemspecificeringen är slutprodukten inte förutsättningen. Datainsamling och kodning sker parallellt. Ny datainsamling ska styras av internt framväxande teori. Planen revideras och kompletteras kontinuerligt. Mättnad När nya datainsamlingar inte tillför mer information gällande en kategori. 7