Handledning om matprat i föräldragrupper för BVC sjuksköterskor Centrala Barnhälsovården Göteborg &Södra Bohuslän Jan 2011 Anna Melin Andersen BHV dietist
Bild 1. Ditt barns första mat, under första levnadsåret Hälsa gruppen välkommen och berätta att ni vid detta tillfälle ska informera hur man börjar med smakprover och hur detta sedan skall ökas på med vanlig mat, gröt och välling. Bild 2. Introducera smakprover i kombination med fortsatt amning eller bröstmjölksersättning Förklara att de flesta barn klarar sig utmärkt på enbart bröstmjölk och modersmjölksersättning de sex första månaderna av sitt liv. - att vid cirka 6 månaders ålder är det lämpligt att börja låta barnet få små smakportioner av puréer och grötar. Smakportionerna är till för att barnet i långsam takt ska få smaka olika livsmedel och vänja sig vid att äta med sked. - att man tidigare trodde man kunde förebygga allergi genom att undvika ge barnet vissa livsmedel, detta har visat sig inte ha effekt. Bild 3. Hur och när ger jag barnet smakprover? Förklara att matpuréerna inte får serveras för varma och att man bör mata barnet med en liten sked. De flesta barn har svårt för att få in maten ordentligt i munnen och svälja den. Att maten kommer ut igen beror alltså inte på att barnet inte tycker om den, utan på att det inte vet hur det ska göra och är ovan vid konsistensen. Det är bara att försiktigt stoppa in skeden igen. Om barnet visar ovilja mot maten är det bättre att vänta någon vecka och prova igen när barnet på nytt visar att det är nyfiket på mat. - om man inte har för bråttom att torka bort matresterna runt munnen under matningen tränas barnet i att använda sin tunga och sina läppar. Huden runt munnen blir då heller inte så irriterad. - att man hjälper barnet på traven genom att själva ha en positiv attityd till den nya maten. Smaka på maten och visa barnet att du också tycker om den. Bild 4. Många smaker bör provas Berätta att när barnet vill ha större smakportioner ökar man successivt mängderna till små måltider. Men fortsätt gärna att amma lika ofta som tidigare. Puréer och grötar behöver inte ersätta bröstmjölken, utan kan vara ett komplement till den. - att fortsätta med potatis, rotfrukter och grönsaker som basmat i måltiden och lägg till kött, fisk, fågel, ägg och baljväxter efter hand. Stressa inte utan låt barnet få ta sig tid att vänja sig vid de nya smakerna. En del barn accepterar snabbt, medan andra är 2
mer skeptiska och behöver prova ny mat många gånger. Tvinga inte barnet, utan erbjud lite av den nya maten i samband med mat som det redan känner igen. Bild 5. Surt, sött och beskt Berätta här att barn gärna uppvisar olika miner vid sura smaker till exempel. På denna bild äter Thea mangopuré och uppvisar en liten grimas. -att detta betyder inte att barnet ogillar livsmedlet och att man ska fortsätta erbjuda maten även om barnet grimaserar. Bild 6. Bra livsmedel att börja med Tala om att potatis är mild och fin i smaken samt har en bra konsistens. Mosa en bit kokt potatis med en gaffel och tillsätt bröstmjölk eller modersmjölksersättning så att det blir ett löst mos. -att dom kan tillaga mos av andra rotfrukter och grönsaker. Mos av banan, äpple och päron får du enkelt genom att försiktigt skrapa på frukten med en sked. -att när smakportionerna blir större är det bra att blanda i lite matfett, till exempel flytande margarin eller matolja i moset. -att grönsakspuréer går bra att laga i större sats och frysa ner i till exempel istärningsfack, som förvaras i plastpåse i frysen. Det kan vara praktiskt även om du köper färdiga puréer på burk, eftersom det går åt så lite. (Färdig puré på burk som inte varit värmd kan frysas och värmas; dvs inte värma 2 gånger). Bild 7. Introduktion av olika livsmedel Här kan du visa föräldrarna vilka specifika livsmedel man kan börja med och när. Barn behöver nödvändigtvis inte börja med välling utan mycket väl kan övergå direkt från amning och bröstmjölksersättning till gröt. Välling rekommenderas inte före 6 månaders ålder på grund av att det kan konkurrera ut amningen. Bild 8. Bra redskap Visa föräldrarna vilka olika redskap som finns. Dessa är bra redskap att använda för att få fin konsistens på barnets första mat. Med dessa redskap kan du göra små bitar som också blir greppvänlig förhand till exempel: hacka små bitar av frukt eller riva ett äpple med ett rivjärn, hyvla en potatis eller morot med en osthyvel för snabbare uppkokning. Berätta att man kan frysa in små portioner av puré i små iskubs-formar eller muffinsformar. 3
Bild 9. En halv till en tesked är lagom De första dagarna räcker det med ½ - 1 tesked, sedan kan du långsamt öka mängden. Fortsätt gärna med samma livsmedel i några dagar. Bild 10. Kryddor och smaker Mat ska smaka gott för att vi ska äta. Det gäller även barns mat. Använd gärna som på bilden: tomat, citron, chili, mejram, lök och vitlök. Riv och finfördela små, små mängder i barnets mat. OBS Barn under 1 års ålder ska inte ha salt som krydda. Bild 11. En tesked extra i barnets mat, 2-3 gånger per dag Om man behöver tillsätta extra matfett beror på hur fet maten är i sig. I praktiken äter många vuxna en fetare kost än vad som rekommenderas. Den maten är oftast tillräckligt fet för små barn, vilket betyder att något extra fett inte behövs. Tillsätt cirka 1 tesked fett per portion i maten du lagar till ditt barn. Det är bra att använda fett som är mjukt i konsistensen som till exempel flytande margarin eller olja, eftersom även barn mår bättre av att äta mer omättat fett och mindre av mättat fett. Föräldrar till magra barn kan lockas att tillsätta ganska stora mängder fett till barnens mat. Det är ingen bra lösning i längden, eftersom det leder till obalans i näringsintaget och ökar risken för att barnet inte får i sig de vitaminer och mineralämnen det behöver. Mer än en tesked extra matfett per portion och sammanlagt högst en matsked om dagen bör i normala fall inte tillsättas. I industritillverkad barnmat finns rätt mängd fett. Bild 12. När och hur bör gluten introduceras? När du börjar ge smakportioner bör du också ge ditt barn mat med gluten så att barnet får vänja sig vid små mängder gluten medan det får den mesta av näringen genom bröstmjölken. Det är viktigt att gluten introduceras långsamt under pågående amning. Gluten ingår i livsmedel som innehåller vete i någon form. Det finns också lite gluten i korn, råg och havre. I havre rör det sig dock om minimala mängder. Därför är det viktigt att barnet även får prova vete, korn eller råg i till exempel gröt, bröd eller pasta. 4
13. Vatten och mjölk Berätta om att när mamman ammar i anslutning till måltiden behöver hon inte ge barnet något annat att dricka till maten. I övrigt är modersmjölksersättning eller vatten bra måltidsdrycker. Ge drycken med sked, ur glas eller mugg så är det ingen risk att nappflaskan konkurrerar med amningen. -att mjölk är rik på protein, vitaminer och mineraler och ingår naturligt i vår svenska mat. Bland annat innehåller mjölken mycket kalcium, som behövs för att bygga upp skelettet. Järninnehållet i mjölken är dock lågt. Om en stor del av barnets mat består av mjölk och mjölkprodukter är det risk för att barnet inte får i sig tillräckligt mycket av järnrika livsmedel. Vänta därför med mjölk som dryck och större mängder fil och yoghurt till slutet av spädbarnsåret. Små mängder i matlagning eller till gröt är dock inget hinder. Man bör å andra sidan inte vänta för länge med att införa dessa produkter, för då kan det bli svårare att få barnet att vänja sig vid de nya smakerna. För äldre barn är mjölk och mjölkprodukter viktiga näringskällor. Förtydliga att man inte bör servera opastöriserad mjölk till små barn då den kan innehålla skadliga bakterier. -att först när barnet är 10-12 månader kan man erbjuda lite mjölk som måltidsdryck (cirka 1/2 dl i en drickmugg). Dessförinnan går det bra att använda en liten skvätt till gröt och efterrätt. Bild 14. Gröt och välling varje dag upp till 2 år Man brukar rekommendera att ge 1-2 portioner per dag av industritillverkad välling eller gröt, upp till 2 års ålder. Det beror på järnberikningen som finns i grötarna och vällingarna. Det är annars svårt att få i barnet tillräckligt med järn. Järnbehov för ett barn mellan 6 mån-6 år är 8 mg per dag. Om antalet gröt- och vällingmåltider blir fler än 3 per dag finns det risk för att kosten blir för ensidig och att barnet inte får tillfälle att vänja sig vid andra smaker och konsistenser. Bild 15. Livsmedel att undvika första året Berätta att från cirka 8-10 månader kan man ge barnet det mesta av den mat som övriga familjen äter. En del livsmedel bör man dock vänta med att ge tills barnet fyllt ett år. Spädbarn bör inte äta honung eftersom den kan innehålla sporer som i tarmen kan utvecklas till bakterier och där producera ett farligt gift. Större mängder spenat, rödbetor, selleri, nässlor och mangold kommer på menyn först när barnet fyllt ett år. Det finns mycket nitrat i dessa grönsaker som kan omvandlas till nitrit, vilket kan försvåra syreupptagningen hos små barn. 5
Bild 16. Salt och socker Berätta att föräldrarna måste vara försiktiga med saltet. Eftersom njurarna hos barn under ett år inte är riktigt färdigutvecklade klarar de bara att ta hand om mycket små mängder salt. Det salt som finns i bröstmjölken eller modersmjölksersättningen är tillräcklig. -att när barnet börjar med puréer, ska man inte salta maten. Även om man själv uppfattar maten som smaklös är den inte smaklös för barnet, som ju inte har vants vid salt. Var också försiktig med färdigmat - som inte är anpassad till det lilla barnets förutsättningar - till barn under ett år. Exempelvis frukostflingor innehåller ofta mycket salt. -att när barnet blir äldre är det bra att fortsätta att hålla nere mängden salt i maten, och att inte lära barnet att salta extra. Om man inte vänjer sig vid mycket salt i maten som barn är det lättare att äta mindre salt som vuxen. -att man ska vara sparsam med socker. Det finns mycket dolt socker i till exempel sylt, marmelad, smaksatt yoghurt och fil, glass, kex och industritillverkade krämer. Om du vill ge barnet kräm i stället för bärmos är det bättre om du själv kokar krämen med lite mindre socker. Bild 17. Skapa matglädje runt matbordet Familjen ska ha en trevlig stund tillsammans runt matbordet och det lilla barnet ska göras delaktig i gemenskapen. Tänk efter vilka matvanor ni vill barnet ska ärva. Berätta för föräldrarna att dom kan hjälpa barnet på traven genom att själva ha en positiv attityd till all ny mat som erbjuds. Smaka gärna själv på maten och visa barnet att du tycker om den, säg Mm eller Åh vad gott. -att barnet läser av den vuxnas ansiktsuttryck, kroppsspråk och känner av stämningen vid matbordet. -att man ska äta tillsammans, så att barnet kan härma genom föräldrarnas bordsskick. Bild 18. När barnet vill ha mer mat Visa dessa exempel på näringsberäknade recept (spädbarn 6-11 mån) enligt rekommendationer. Det är viktigt att tillsätta 1 tesked fett per portion. I vanliga barnmatsburkar behövs inget extra tillsatt fett. Recept finns på hemsidan under länken recept i metodboken under Mat och hälsa. 6
Bild 19. Recept finns på BVC Här kan man prata om hur olika konsistenserna blir med olika livsmedel. Även mängderna mat ökar om maten är vegetarisk (samma energiinnehåll; kolhydrater, protein och fett). Bild 20. Vegetarisk mat Berätta om laktovegetarisk mat, som förutom mat från växtriket även innehåller mjölk och mjölkprodukter. -att detta går bra att ge till spädbarn. Men det är viktigt att barnet i så fall erbjuds järnberikad gröt eller välling. -att om man vill föda upp sitt barn med enbart veganmat krävs dock mycket ingående kunskaper. Remittera till dietist i de fall det behövs. Bild 21. Barnets tänder bör vila några timmar mellan måltiderna Berätta att vad och hur ofta barnet äter har stor betydelse. Frukost, lunch och middag och två-tre mellanmål är en bra måltidsordning. Med uppehåll mellan målen lär barnet sig att bli hungrig på bestämda tider. Med 2-2,5 timmars mellan målen är ett råd som man bör försöka följa. Först när barnet är runt 2 år kan man öka tiden mellan måltiderna till 3,5 timmar. Många barn avslutar sin dag med vällingflaskan och somnar kanske med den. Om barnet dricker osockrad välling och du som förälder har borstat barnets tänder innan intag av välling - är det ingen fara. Detsamma gäller om du ammar. Ett sista kvällsmål är ingen fara, men det är inte bra att småsnutta hela natten. -att man kan uppvakta sitt barn med en barntandborste så fort den första tanden visar sig. De första tänderna är mycket känsliga och det blir lätt hål i dem eftersom de inte ännu är färdigutvecklade. När barnet är 1 år är det viktigt att föräldrarna regelbundet borstar sitt barns tänder med fluortandkräm morgon och kväll. Bild 22. Vad gör jag om mitt barn är lös i magen? Berätta att man inte bör ha för bråttom med att ge fullkornsvälling. Man kan lugnt fortsätta med den vanliga milda vällingen eller ta hälften fullkorn och hälften av den vanliga fiberfattiga sorten till att börja med i flaskan. Låglaktos majsvälling kan vara bra att använda tills magproblemem lagt sig. 7
Bild 23. Vad gör jag om mitt barn är hård i magen? Berätta att barn som ammas får sällan förstoppning. Ofta kan barnet reagera med lite hårdare avföring vid introduktion av nya livsmedel. -att förstoppning kan orsakas vid introduktion av fullkornsvälling. Man bör även kontrollera om dosering av vällingen är den rätta (pulver och vatten). Läs noga på paketet. -att man kan till att börja med ge katrinplommon-, kiwi-, päron- puré (från moget päron), lite matolja eller messmör (1 tsk i en 200 ml flaska) under ett par dagar. Om besvären inte upphör prova med laktulos eller Bifidus. Viktigt med vätsketillförsel vid förstoppning. Referenser: http://www.slv.se/sv/grupp1/mat-och-naring/kostrad/spadbarn/ http://www.growingpeople.se/templates/overview.aspx?id=12957 Nam-nam, allt du behöver veta om ditt barns mat och matvanor från nyfödd till tonåring. Margit Eliasson och Mehari Gebre-Medhin. Albert Bonniers förlag, 2003. 8