2014/1005.181. Delårsrapport per 31 augusti 2014 för Huddinge kommun



Relevanta dokument
Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet syftar till att synliggöra kommunens prestationer inom fem områden tillgänglighet, trygghetsaspekter, effektivitet,

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Månadsrapport augusti 2016

1 September

Granskning av delårsrapport

Verksamhetsplan (Barn- och utbildningsnämnd) sid 1

Delårsrapport per den 31 mars 2013 för Huddinge kommun

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Befolkningsutveckling

Delårsrapport 31 augusti 2011

Månadsrapport december 2015

Uppföljning mål och nyckeltal Bilaga till årsredovisning

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed

Vision och mål. Antagen av: Ärendebeteckning: Kommunfullmäktige Dokumentägare: Dokumentansvarig: Dokumenttyp:

2013/ Delårsrapport per augusti 2013 för Huddinge kommun

VERKSAMHETSUPPFÖLJNING JANUARI SEPTEMBER 2009 EKONOMI och FINANS

Månadsrapport september 2015

Granskning av delårs- rapport 2012

Katarina Sandberg Mål - Kalmar kommun ska bli en av Sveriges 30 bästa skolkommuner år 2020.

2019 Strategisk plan

Kvartalsrapport september med prognos 4. Barn- och utbildningsnämnd

Verksamhetsplan Förslag från Socialdemokraterna

Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner?

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun

Verksamhetsplan för utskrift (Barn och utbildning)

Granskning av delårsrapport 2016

Innehåll. Förord 4 Huddinges styrmodell 5 Huddinges vision och kärnvärden 6 Fem år i sammandrag 6

Dina pengar. Fakta ur Munkedals kommuns Årsredovisning

Verksamhetsplan

Lund i siffror. Figur 1 Folkmängden i Lunds kommun. Veckovis 2009 samt prognos för befolkningen Folkmängden i Lunds kommun veckovis 2009

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

Delårsrapport per 31 mars 2011

Region Gotlands styrmodell

Uppföljning av Södermöre kommundelsnämnds nyckeltal för jämställdhet 2018

Månadsrapport februari 2016

Månadsrapport december 2016

Tertialbokslut 1 jan-apr 2014 för utbildningsnämnden

2017 Strategisk plan

Styrkort: Mål och resultatmått gymnasie- och vuxenutbildningen 2019

Vision 2030 Burlövs kommun

Nominering till Kvalitetsutmärkelse i Danderyd Bästa förskola Bästa skola

Kommunens kvalitet i korthet - resultat 2010

Månadsrapport augusti 2018 Innehåller månatlig statistik från verksamheterna i Västerås stad

Resultatsammanställning läsåret 2017/2018

Tertialbokslut 2 år 2016, utbildningsnämnden

Verksamhetsuppföljning Socialnämnden ,00 12,00

Boksluts- kommuniké 2007

Månadsrapport Piteå kommun januari september 2009

Ekonomisk rapport april 2019

Barn och unga. Medelvärde. Indikator Eda 2018

Månadsrapport augusti 2017

Uppföljning mål och nyckeltal Bilaga till årsredovisning

DELÅ RSRÅPPORT Skolnä mnden Bärn och utbildning

Månadsrapport Ekonomi och Personal. Nybro kommun Okt 2014

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsuppföljning augusti 2016

Tillgänglighet Indikator Eda 2016 Eda 2017

Granskning av delårsrapport 2016

Månadsrapport februari

Månadsrapport Piteå kommun januari maj 2010

Uppföljning volymprognos 2011

Verksamhetsplan 2014 Vimmerby gymnasium

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Granskning av delårsrapport 2014

Utbildningsnämndens verksamhetsplan Antagen av Utbildningsnämnden

Revisionsrapport Granskning av målstyrning.

bokslutskommuniké 2011

Månadsrapport juli 2017

VI TAR ANSVAR! BUDGET 2019

Apr 2019 MÅNADSRAPPORT APRIL. Barn- och skolnämnden

Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Periodrapport OKTOBER

Månadsrapport juli 2018 Innehåller månatlig statistik från verksamheterna i Västerås stad

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

God ekonomisk hushållning

Granskning av delårsrapport 2014

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

Ekonomisk månadsrapport januari mars 2017

Maj 2019 MÅNADSRAPPORT MAJ. Barn- och skolnämnden

Örkelljunga kommun - kommunövergripande styrkort

Hur ligger Kungälv till 2014, i förhållande till drygt 200 andra kommuner?

Säffle kommuns kvalitet för 2009 i korta drag

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Ordförande: Catharina Malmborg Förvaltningschef: Kerstin Melén-Gyllensten

Beslut för grundskola

Granskning av delårsrapport 2008

Månadsrapport per februari 2017

Ekonomisk månadsrapport april 2014

15. Ekonomisk månadsrapport för kommunen januari - mars 2015 Dnr 2015/94-042

Kvartalsrapport mars och prognos 1. Utbildningsnämnden

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015

Tertialbokslut 1 år 2018, utbildningsnämnden

Årsredovisning Skolområde VÄST 2014

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010

Återrapportering av måluppfyllelse i kommunplan och nämndplan, april 2013

Osby kommun Granskning av delårsrapport per

Transkript:

2014/1005.181 Delårsrapport per 31 augusti 2014 för Huddinge kommun Kommunstyrelsens förvaltning SEPTEMBER 2014

Innehåll Bedömning och prognos för kommunens arbete... 3 Kommunens vision... 4 Huddinge kommuns mål och resultat... 4 Nöjda invånare... 5 Hållbar samhällsutveckling... 8 Attraktiv arbetsgivare... 11 Sund ekonomi... 13 Ekonomi... 14 Intern kontroll... 21 Bolagen och kommunalförbundet... 21

Bedömning och prognos för kommunens arbete Bedömning och prognos av kommunens arbete med mål och uppdrag bygger på uppföljning av åtaganden och resultat, där nya resultat finns att redovisa. Fler nya resultat kommer att redovisas i nämndernas verksamhetsberättelser och kommunens årsredovisning. En del mätningar genomförs inte varje år och här bygger då bedömningarna i större utsträckning på arbetet med planerade åtaganden. Nöjda invånare Den samlade bedömningen för målet Nöjda invånare, sett till det som rapporterats av nämnderna, är att arbetet i stort löper enligt plan. Satsningen på 150 Huddingejobb fortsätter med goda resultat. Av de som har avslutat insatsen är 73 procent självförsörjande och övriga har minskat sitt behov av bistånd genom att ha kompletterande inkomst av a-kassa eller deltidsarbete. Trots utökning av skolplatser är det fortsatt problem att tillgodose vårdnadshavarnas önskemål om skola. 81 procent fick sitt förstahandsval till höstterminen. KSL:s gemensamma enkätundersökning för gymnasieskolorna i länet visar att kommunen genomgående har goda resultat och följer samma svarsmönster som länet. Av enkätresultaten att döma är inflytande att betrakta som ett fortsatt förbättringsområde. Flera nya resultat kommer att rapporteras först i verksamhetsberättelsen. Prognosen för Nöjda invånare är att måluppfyllelsen för året kommer att vara god. Hållbar samhällsutveckling Bedömningen är att arbetet inom Hållbar samhällsutveckling i huvudsak löper enligt plan. Översiktsplaneringens mål om 700 nya bostäder per år har inte uppnåtts med hittillsvarande takt på bostadsbyggandet. Men trenden är positiv. Bedömningen är att byggstart kommer att ske för sammanlagt närmare 800 bostäder under 2014. Meritvärden för årskurs 9 har förbättrats för tredje året i rad och fler är behöriga till gymnasiet. Samtidigt konstateras att skillnaderna mellan grundskolornas resultat fortfarande är stor. Prognosen för Hållbar samhällsutveckling är att måluppfyllelsen för året kommer att vara god. Attraktiv arbetsgivare Arbetet med åtagandena under målet Attraktiv arbetsgivare löper enligt plan. Resultat ur medarbetarenkäten har även i år ett bättre värde jämfört med föregående års mätning och värdena ligger över de validerade riktvärdena. Sjukfrånvaron ökar och har stigit jämfört med föregående år och det är den längre sjukfrånvaron som ökar. Den korta sjukfrånvaron (0-14 dagar) är relativt oförändrad. Sjukfrånvaron ökar både för kvinnor och för män. Prognosen är att måluppfyllelsen för Attraktiv arbetsgivare kommer att vara god. Sund ekonomi Bedömningen är att arbetet inom målet Sund ekonomi till stor del löper enligt plan. Kommunens resultat för helåret, exklusive exploatering, beräknas uppgå till 95 mnkr. Det budgeterade resultatet (+36 mnkr) bedöms därmed klaras med god marginal. Nämndernas mål för budgethållning bedöms också klaras, utom för socialnämnden som prognostiserar ett stort underskott (-16 mnkr) och behöver vidta åtgärder för att förbättra sitt årsresultat. Prognosen är att måluppfyllelsen för Sund ekonomi kommer att vara god. Sammanvägd bedömning Nämndernas delårsrapporter visar att arbetet med mål och åtaganden i huvudsak följer planeringen för året. Arbetet med att kunna erbjuda fler plats i förskola och skola utifrån önskemål har fortsatt hög prioritet. Det ekonomiska målet för kommunen beräknas att klaras. Socialnämnden redovisar ett befarat underskott för året och bör vidta åtgärder för att förbättra årets resultat. Kommunens finansiella mål och verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning bedöms sammantaget kunna uppfyllas för året. För att ytterligare förbättra kommunens måluppfyllelse är det av stor vikt att identifierade avvikelser i resultat eller åtaganden beaktas av nämnderna i arbetet med verksamhetsplanering för 2015. 3

Kommunens vision Huddinges vision är att vara en av de tre mest populära kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. I den nya varumärkesplattformen slås fyra kärnvärden fast: mod, omtänksamhet, driv och mångfald. Syftet med kärnvärden är att tala om vad vi som kommun vill stå för och ska fungera som ledstjärnor för alla verksamheter och individer som verkar i kommunen. Nämnderna beskriver i sina delårsrapportern hur arbetet med de åtaganden som tagits fram för 2014 har gått. Rapporteringen visar att arbetet följer planering och bedöms att genomföras under året. Huddinge kommuns mål och resultat Huddinge kommun har två övergripande mål: Nöjda invånare Hållbar samhällsutveckling Målet Nöjda invånare handlar om hur Huddinge kommun här och nu arbetar för att kommunens invånare får den levnadsmiljö, den service, det inflytande i vardagen och det bemötande de har rätt till. Målet Hållbar samhällsutveckling handlar om att på lång sikt utveckla det geografiska samhället Huddinge på ett ansvarsfullt och hållbart sätt vad avser miljö, boende, arbete, kunskap, folkhälsa och demokrati. Kommunens arbete för nöjda invånare tar avstamp i huddingebornas upplevelser av kommunen och de kommunala tjänsterna. Satsningar och prioriteringar för en hållbar samhällsutveckling utvecklas med stöd av statistik om faktiska förhållanden utifrån relevanta indikatorer. Till dessa två övergripande mål tillkommer två strategiska mål: attraktiv arbetsgivare och sund ekonomi. Framgång i detta arbete är nödvändigt för att de två övergripande målen ska kunna nås. 4

Nöjda invånare Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Kommentar Bra att leva och bo i Huddinge (1.1) Invånarnas betyg på hur de bedömer Huddinge som en plats att leva och bo på (index 1 100) 62 (60) Kvinnor 62 (62) Män 61 (58) Ranking i länet 15/24 Område: Vårby 55, Stuvsta- Snättringe 66 1 2013 (jmf 2011)SCB Medborgarundersökning Rekommendation Arbetsmöjligheter Utbildningsmöjligheter Bostäder Trygghet Kommunikationer Kommersiellt utbud Fritid 66 (66) 56 (60) 69 (72) 56 (59) 56 (54) 69 (67) 61 (60) 59 (60) God kommunal verksamhet (1.2) Invånarnas betyg på hur de bedömer de kommunala verksamheterna (index 1 100) 56 (57) Kvinnor 57 (60) Män 56 (55) Ranking i länet 8/24 Område: Vårby 50 Flemingsberg 62, 2013 (jmf 2011)SCB Medborgarundersökning - Bemötande/tillgänglighet - Gator och vägar - Fritid Idrott - Fritid Kultur 56 (56) 51 (51) 61 (58) 61 (59) Föräldrar är nöjda med sitt barns förskola (styrtal 2 kommunal förskola) 8,1 (8,2) Flickor 8,2 (8,3) Pojkar 8,0 (8,1) 2013 (jmf 2012), BUF egen undersökning Föräldrar är nöjda med sitt barns förskola (styrtal fristående förskola) 8,4 (8,6) Flickor 8,5 (8,6) Pojkar 8,4 (8,6) 2013 (jmf 2012), BUF egen undersökning Andel elever nöjda med grundskolan Tidigaredel: 89 (89) Flickor 90 (89) Pojkar 88(89) 2013-2014 (jmf 2012-2013), kommunala grundskolor. BUF egen undersökning Senaredel: 77 (74) Flickor 78 (75) Pojkar 79 (74) Jag kan rekommendera min gymnasieskola till andra (nationella program) 66 Flickor 65 Pojkar 67 2014, KSLs undersökning Jag kan rekommendera mitt gymnasieprogram till andra elever (nationella program) 71 Flickor 70 Pojkar 72 Andel elever nöjda med grundvux i egen regi 4,1 Kvinnor 4,1 Män 4,1 2013 KSL:s undersökning. Andel brukare nöjda med äldreomsorgen (oavsett utförare) 78 (78) Kvinnor 79 (76) Män 76 (83) Ranking i länet 19/26 2013 (2012) Socialstyrelsen Andel brukare nöjda med hemtjänsten (oavsett utförare) 88 (87) Kvinnor 88 (86) Män 87 (88) Ranking i länet 14/26 2013 (2012) Socialstyrelsen Brukare nöjda med socialnämndens verksam 84 (78) 2012 SÄF egen undersökning 1 För alla områdesuppdelade mått redovisas de geografiska områdena med lägsta och högsta värdet. 2 Styrtal är ett sammanvägt resultatmått på de påståenden från föräldraenkäten som belyser samma nämndmål. Värdet varierar från 0 (stämmer inte alls) till 10 (stämmer helt). Värdet 6,7 erhålls exempelvis om samtliga föräldrar använt svarsalternativet 3 (instämmer ganska mycket). 5

Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Kommentar Inflytande i vardagen (1.3) heter (index 1 100) Kvinnor 83 (82) Män 83 (77) Invånarnas betyg på hur de bedömer möjligheterna till inflytande på kommunens verksamheter och beslut (index 1 100) 44 (43) Kvinnor 44 (45) Män 44 (40) Ranking i länet 6/24 Område: Sjödalen-Fullersta 41, Flemingsberg 51 2013 (jmf 2011)SCB Medborgarundersökning Valfrihet (1.4) Andelen hos annan utförare: - förskolebarn - grundskoleelever - gymnasieelever - hemtjänsttagare 30 20 61 56 Intern avstämning Januari 2014 Januari 2014 Januari 2014 Januari 2014 Andel som fått sitt förstahandsval: - förskolan (kommunala) - kommunala grundskolor - gymnasiet 37 81 76 1/1-31/3 2014 Antagningen HT14 Antagningen HT13 Likvärdig behandling (1.5) Andel brukare som upplever sig diskriminerade i kontakt med - Socialnämndens verksamheter Totalt 7 (4,8) Kvinnor 9 (3) Män 4 (5) 2012 SÄF egen undersökning Antal anmälningar om kränkande behandling till Barn och elevombudet 10 2012 Skolinspektionen Bedömning Den samlade bedömningen för målet Nöjda invånare, sett till det som rapporterats av nämnderna, är att arbetet i stort löper enligt plan, även om den del avvikelser rapporterats. Flera nya resultat kommer att rapporteras först i verksamhetsberättelsen. Prognosen är att måluppfyllelsen för året kommer att vara god. Bra att leva och bo i Huddinge Arbetet löper enligt plan med vissa avvikelser. Miljönämnden rapporterar att arbetet med att upprätta en vandringsled mellan Sundbygård och Björksättra herrgård är försenat då den sista sträckningen av leden är beroende av kommunens val av inriktning för Björksättra herrgård. Nytt förslag till inriktningsbeslut behöver tas fram under 2015. Arbetet med att synliggöra naturreservatens huvudentréer ligger efter i planeringen. Utvidgningen av naturreservat Lännaskogen avvaktar bland annat fastighetsregleringar och beräknas bli klart under 2015. Samhällsbyggnadsnämnden rapporterar att arbetet med att ta fram en reinvesteringsplan för gator och vägar är försenat på grund av hög belastning på den enda konsult som utför den här typen av uppdrag. Arbetet med att ta fram en ny cykelplan är något försenat och förvaltningen räknar med att återkomma till nämnden för beslut under våren 2015. På miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har projektet god information och service genomförts på två pilotavdelningar (de två gatuavdelningarna) och starten för övriga avdelningar var planerad till hösten. Detta har dock nedprioriterats och fokus ligger istället på projektet Front Office Back Office som är en del av förvaltningens organisationsöversyn och har ett liknande syfte. För närvarande pågår en kartläggning av förvaltningens kundkontakter. Uppdraget kommer att slutredovisas under året men implementeringen av åtgärder kommer att ske först 2015. God kommunal verksamhet Arbetet löper enligt plan med vissa avvikelser. Valet av skola inför förskoleklass genomfördes för första gången med hjälp av en e-tjänst. Tjänsten har haft driftstörningar, föråldrade e-certifikat och webbläsare har ställt till det för vårdnadshavarna. Möjligheten att använda mobilt bank-id har heller inte funnits. 45 procent av de sökande har använt tjänsten. Årets val har utvärderasts och ett arbete för att avhjälpa bristerna är påbörjat. Under hösten ska ett arbete med förbättringar påbörjas utifrån den utvärdering som har gjorts. Huddinge har för första gången deltagit i KSL:s gemensamma enkätundersökning för gymnasieskolorna i länet. De mått som angavs i verksamhetsplanen kan inte följas upp då frågorna inte är desamma. Den nya undersökningen visar att kommunen genomgående har goda resultat och 6

följer samma svarsmönster som länet, det finns inga påståenden där skillnaden mellan kommunen och länet är markant. Det finns dock påtagliga skillnader mellan både skolor och program. En analys visar att skillnaden i andelen nöjda framförallt framkommer i påståenden som rör kontakten med framtida arbetsliv och huruvida undervisningen motiverar till vidare lärande där elever på yrkesprogrammen uppger sig vara mer nöjda än eleverna på de högskoleförberedande programmen. Eleverna på de högskoleförberedande programmen önskade fler studiebesök och föredrag av personer med olika yrken för att få mer inspiration och bättre information inför framtida studie- och yrkesval. Analysen av skillnaderna mellan könen visar att andelen nöjda pojkar är större än andelen nöjda flickor, skillnaderna mellan könen ökar ju mindre nöjda eleverna som helhet uppgav sig vara. Resultaten visar att 92 procent av eleverna är trygga på sin skola och att 77 procent är nöjda med stämningen på skolan. Däremot är det endast 49 procent som är nöjda med arbetsron i klassrummet. Vid skolinspektionens tillsyn under våren 2012 påtalades brister gällande elevernas inflytande. Av enkätresultaten att döma är inflytande att betrakta som ett fortsatt förbättringsområde trots de åtgärder som skolorna redan har vidtagit. Det saknas en enkät för introduktionsprogrammet på länsnivå men jämförelser kan göras med de elever som går årskurs 2 på Huddinges nationella program. Här visar resultaten på motsatsen jämfört med de nationella programmen då det är flickorna som är mer positivt inställda än pojkarna. På enhetsnivå finns stora skillnader i resultaten. Gymnasienämnden lyfter fram vikten av en fortsatt utveckling av LIS för att möjligöra för skolorna att följa upp sina resultat och därmed fullfölja skollagens krav på ett systematiskt kvalitetsarbete. Det är statistik gällande vuxenutbildningen, gymnasiesärskolan och introduktionsutbildningen som saknas. Åtagandet att automatisera de befintliga e-tjänsterna för gymnasiekolan har inte kommit igång men planeras att påbörjas under hösten. Satsningen på 150 Huddingejobb fortsätter med goda resultat. Under 2014 är 114 brukare anställda inom satsningen. Av de som har avslutat insatsen huddingejobb är 73 procent självförsörjande. De resterande 27 procenten har minskat sitt behov av bistånd genom att ha kompletterande inkomst av a-kassa eller deltidsarbete. Det är framförallt barn- och utbildningsförvaltningen och social- och äldreomsorgsförvaltningen som erbjudit platser. Socialnämnden rapporterar att nya resultat från brukarundersökningen kommer att redovisas i verksamhetsberättelsen. De rapporterar också att av de barnavårdsutredningar som överstiger fyra månader finns det bara förlängningsbeslut i 30 procent av fallen. Arbetet med att säkerställa rättssäkerheten fortsätter. Kultur- och fritidsnämnden redovisar två nya mått nu medan flera resultat kommer att redovisas i verksamhetsberättelsen. En undersökning gällande föreningars och studieförbunds nöjdhet med lokalbokning (via telefon, mail eller webbokning) visar att 88 procent är nöjda eller mycket nöjda med servicen. En undersökning av kulturskolan visar att 98 procent av kulturskolans elever är helt eller ganska nöjda. Äldreomsorgsnämnden har inga nya resultat från brukarundersökningar, dessa kommer att redovisas i verksamhetsberättelsen. Dock finns ett nytt resultat för personalkontinuiteten, det vill säga ett mått som beskriver genomsnittliga antalet personer från hemtjänsten som hjälper en äldre person under 14 dagar (och som har minst två hemtjänstinsatser varje dag). Resultatet är 9,3 vilket är högre än föregående år och inte i nivå med etappmålet på 8,8. Läkemedelsavvikelser per boendeplats minskade kraftigt under 2013 från 1,24 till 0,82 avvikelser per boendeplats men har under 2014 ökat till 1,33. Förklaringen till minskningen under 2013 beskrevs som ett troligt resultat av det läkemedelsprojekt som hade genomförts och de åtgärder som därefter vidtagits på enheterna, utifrån detta sattes etappmålet på 0,6. Den ökning som skett nu under 2014 förklaras med att verksamheterna skriver avvikelser i större utstäckning i år än tidigare år. Kommunstyrelsen rapporterar avvikelser från plan vad gäller projekteringen av ett nytt kommunhus. De ekonomiska förutsättningarna för den valda lokaliseringen var sämre än beräknat och arbetet inriktas nu på att dels finna en annan lämplig fastighet i Huddinge centrum dels på att fullfölja framtagandet av rumsfunktionsprogram oberoende av lokalisering. Inflytande i vardagen Arbetet löper enligt plan. Inga avvikelser har rapporterats. Valfrihet Arbetet löper enligt plan med vissa större avvikelser. Förskolenämnden kommer att redovisa andelen som fått sitt förstahandsval vid höstens placeringar i verksamhetsberättelsen. Grundskolenämnden rapporterar att de fortsatt har problem att tillgodose vårdnadshavarnas önskemål om skola. 81 procent fick sitt förstahandsval till höstterminen trots extra grupper på Stensängsskolan och Tomtbergaskolan samt en paviljong till Kästa/Vistaskolan. Problemen kommer att fortsätta om inte flera skolor byggs. Gymnasienämnden rapporterar att förutsättningarna för en länsgemensam vuxenutbildningsregion har förändrats 7

under 2014 och att det nu pågår samtal om ett delregionalt samarbete på Södertörn. Likvärdig behandling Arbetet löper enligt plan. Inga avvikelser har rapporterats. Hållbar samhällsutveckling Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Kommentar Ekosystem i balans (2.1) Utsläpp av växthusgas per invånare 2,2 ton/inv (2,4) Ranking i länet 9/17 2011 (jmf 2010) SMED (Svenska- MiljöEmissionsData) Koldioxidutsläpp från tjänsteresor med bil och flyg i kommunala verksamheter (ton/invånare) 555 ton (498) 2013 (jmf 2011) statistik från resebyrå, drivmedelsleverantör och kommunens ekonomisystem Andel ekologiska livsmedel i de kommunala verksamheterna 33,4 (34,4) Ranking i länet 2/18 2013 (jmf 2011) Leverantörsstatistik Andel källsorterat material av totalt insamlat hushållsavfall 15 (15) 2013 (jmf 2010)SRV Energianvändning i kommunens lokaler 186 kwh/m2/år (194) 2013 (jmf 2012) (Huge fastigheter AB) Demokrati (2.2) Andel förtroendevalda som är nöjda med arbetsförutsättningarna (Skala 1 5 ) Kvinnor 4,0 (4,2) Män 3,9 (4,2) Intern politikerenkät 2012 (2009) Andel invånare som kan tänka sig att arbeta politiskt i Huddinge kommun 15 (2011: 20) Kvinnor 10 (17) Män 20 (23 ) 2013 SCB (jmf 2011) Medborgarundersökning Jämlikhet (2.3) Upplevd diskriminering i samhället, andel 9 % (2012:7 %) Kvinnor 9 % (7 %) Män 9 % (7 %) Segeltorp: 3 % (5 %)3 Vårby: 16 % (10 %) 4 2014 (jmf 2012) Befolkningsundersökning Andel barn 0-17 år i hushåll med försörjningsstöd 5 2010 SCB Ansvarsfullt bostadsbyggande (2.4) Andel respektive upplåtelseformer äganderätter, bostadsrätter, hyresrätter 41,6 (41,6), 25,6 (25,4), 32,8 (33,0) 2012 (jmf 2011). Område: Vårby 78,3 (78,5) Segeltorp 4,3 (4,2) SCB Andel invånare som har max 400 meter i gångavstånd till en dagligvarubutik 2013:35 % (2012:36 %) Huddinge kommun Andel invånare som har max 500 m gångavstånd till kollektivtrafikhållplats med en turtäthet på 20 minuter eller bättre i rusningstid 2013:82 % (2012:83 %) Huddinge kommun Kunskap och livslångt lärande (2.5) Genomsnittligt meritvärde, åk 9 220,9 (217) Flickor 230,1 (225) Pojkar 211,4 (210) 2014 (2013) LIS Andelen elever som klarar de nationella läs- och skrivproven i åk 3 87 (87) Flickor 88 (90) Pojkar 87 (84) 2014 (2013) LIS Andel elever behöriga till yrkesförberedande program i gymnasieskolan 90 (89) Flickor 89 (88) Pojkar 90 (90) 2014 (2013) LIS Andel elever med gymnasieexamen 70,7 Flickor 73,9 2014 (2013) LIS 8

Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Kommentar Pojkar 67,8 Andel elever med högskoleförberedande examen 73,4 Flickor 78,6 Pojkar 68,1 2014 (2013) LIS Antal besök per inv på biblioteken 4,5 (4,7) Stockholms län 6,5 (6,8) 2013 (jmf 2012) Egen statistik KUF Positivt näringslivsklimat för fler jobb (2.6) Företagarnas betyg på kommunens service (index 1 100) 65 (72) Ranking i länet 22/26 SBA serviceundersökning 2013 (2011) (jmf medel Stockholmsregionens kommuner) Placering i Svenskt Näringslivs mätning 100 (110, 112) Ranking i länet 20/26 2013 (jmf 2012 och 2011) Svenskt Näringslivs Ranking Nystartade företag per 1000 inv 6,5 (6,1) 2013 (jmf 2012) Nyföretagarbarometern Antal konkurser 47 (60) 2013 (jmf 2012) UC Obalanstal 3 5,0 % (5,5) Kvinnor 5,2 % (5,7) Män 4,9 % (5,4) Ranking i länet 19/26 Augusti 2014 (jmf 2013) Arbetsförmedlingen Områdesuppgifter avser mars, nästa redovisning görs per okt Område: Vårby: 12,5 (12,0) Stuvsta-Snättringe: 2,4 (2,0) Folkhälsa (2.7) Ohälsotal 4 20,1 (19,5) Kvinnor 23,9 (23,3) Män 16,3 (15,8) Ranking i länet 14/26 Område: Vårby 34,3 (33,9) Stuvsta-Snättringe 11,6 (11,0) 2013 (jmf 2012) SCB Försörjningsstöd: Andel biståndsmottagare i befolkningen 3,8 (3,5) Ranking i länet 14/23 2013 (jmf 2012)Socialstyrelsen Andelen i åk 4-6 respektive 7-9 - tränar/motionerar 1 gång per vecka eller mindre (förutom i skolans idrottsundervisning) Flickor åk 4-6: 28 Pojkar åk 4-6: 14 Flickor åk 7-9 :38 Pojkar åk 7-9: 22 2009 Ung livsstil-undersökning 3 Obalanstalet beskriver arbetslösa inklusive sökande i program, 18-64 år 4 Summan av antalet dagar med sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning och rehabiliteringsersättning, dividerat med befolkningen 16 64 år 9

Bedömning Bedömningen är att arbetet inom Hållbar samhällsutveckling i huvudsak löper enligt plan och prognosen är att måluppfyllelsen för året kommer att vara god. Ekosystem i balans Arbete löper planenligt. Inga avvikelser rapporterade. Huddinge kommun minskade sina utsläpp av växthusgaser med 44 procent mellan år 1990 och 2011. Det senaste mätvärdet är från 2011 och uppmätte en nivå på 2,2 ton koldioxidekvivalenter per capita. Målet är att nå 2 ton per capita till år 2020 och 1 ton per capita till år 2050. De nu uppnådda utsläppsminskningarna beror främst på omställning till förnyelsebara bränslen i energiförsörjningssektorn. Den största utsläppskällan i Huddinge kommun utgörs av trafiken, vilken står för ungefär hälften av de totala utsläppen. Inom denna sektor har ingen minskning skett utan nivåerna ligger på ungefär desamma eller har ökat något. Huddinge är fortfarande näst bäst i länet på andel ekologisk mat i kommunens verksamheter, men resultaten ligger på samma nivå som förra året. Energianvändning i kommunens lokaler har minskat, men koldioxidutsläppen från tjänsteresor med bil och flyg i kommunala verksamheter ökar. Arbetet med att minska utsläppen från tjänste- och arbetsresor löper enligt plan, men prognosen är trots det att mål inte kommer nås. En sammanställning av situationen rörande miljökvalitetsnormerna inom de tre olika områdena luft, vatten och buller tas fram under året och åtgärder ska genomföras i den utsträckning som kommunen har rådighet Demokrati Arbete löper planenligt. Inga avvikelser rapporterade. Val till Europaparlamentet, riksdag, landstings- och kommunfullmäktige har genomförts. Demokratidagarna ersattes av insatser kopplade inför valet likt politiska debatter på gymnasieskolorna. Valdeltagandet i Huddinge ökade i Europaparlamentetsvalet med 5 procentenheter. Att skapa goda förutsättningar för de förtroendevaldas arbete är viktigt för att demokratin ska fungera. I senaste politikerenkäten gav politikerna sina arbetsförutsättningar betyget 4,0 (av 5) Andel invånare som kan tänka sig att arbeta politiskt i Huddinge kommun har minskat till 15 procent. Dubbelt så många män som kvinnor kan tänka sig att arbeta politiskt i kommunen. Jämlikhet Arbete löper planenligt. Inga avvikelser rapporterade Upplevd diskriminering har ökat till nio procent i Huddinge kommun som ort och gäller i lika hög grad för män som kvinnor. Högst är siffran i Vårby samt Flemingsberg. Oftast har diskriminering skett på arbetet eller i skolan. Kön och etnisk tillhörighet anges som den vanligaste diskrimineringsgrunden. Gruppen funktionsnedsatta anger i stor utsträckning att de blir diskriminerade. Huddinge kommun har kommit en bit på väg i att implementera arbetet för jämlikhet i de ordinarie styr- och ledningsprocesserna med fokus på jämställdhet och områdesperspektiv. Nämnderna beskriver sina verksamheter i allt högre grad utifrån brukares könstillhörighet och bostadsort, men trots att tydliga skillnader identifierats beskrivs få analyser och konkreta åtgärder. Ansvarsfullt bostadsbyggande Arbetet med fördjupade översiktsplaner i Flemingsberg och Kungens kurva-skärholmen är förskjutna i tid och beräknas kunna färdigställas först under 2015. Nya mätningar visar att andelen invånare som har max 400 meter i gångavstånd till en dagligvarubutik gradvis blir lägre. Även andelen invånare som har max 500 meter gångavstånd till kollektivtrafikhållplats med en turtäthet på 20 minuter eller bättre i rusningstid har minskat. Detta beror inte på färre butiker eller på indragna hållplatser/sämre turtäthet, utan på ökat invånarantal. Översiktsplaneringens mål om 700 nya bostäder per år har inte uppnåtts med hittillsvarande takt på bostadsbyggandet. Men trenden är positiv. Bedömningen är att byggstart kommer att ske för sammanlagt närmare 800 bostäder under 2014. Kunskap och livslångt lärande Arbete löper planenligt. Inga avvikelser rapporterade. Resultaten i de nationella proven för årskurs 3 är genomgående högre än föregående år. Elevkullen i årskurs 6 har lägre resultat än föregående års elevkull. Meritvärden för årskurs 9 har förbättrats för tredje året i rad och fler är behöriga till gymnasiet. Samtidigt konstateras att skillnaderna mellan grundskolornas resultat fortfarande är stor. Läsåret 2013/2014 var det första år som eleverna lämnade gymnasieskolan med betyg enligt GY11, vilket innebär att läsårets resultat inte är jämförbara med tidigare års resultat. Andelen flickor med gymnasieexamen, i det nya betygsystemet, är större än andelen pojkar. Positivt företagsklimat för fler jobb Arbete löper planenligt. Inga avvikelser rapporterade. Huddinge är en kommun där nyföretagandet är högt. Av 290 kommuner i Sverige hamnar Huddinge på plats 54 när 10

det gäller nystartade företag per 1000 invånare. Det är en bra siffra, men den kan förbättras om marknadsföring och resurser till rådgivning förstärks till vissa grupper. Huddinge har ökat tio placeringar i svenskt näringslivs mätning. Antalet konkurser har minskat. Nya mätningar visar att obalanstalet, arbetslösa inklusive sökande i program 18-64 år, är något lägre jämfört med föregående år. Skillnaderna mellan kommundelar är stort och Vårby har flest öppet arbetslösa plus personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder (obalanstal). Folkhälsa Arbete löper i stort sett planenligt. Sju av tio i Huddinge bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som gott eller mycket gott i befolkningsundersökningen 2014. Fler yngre än äldre karaktäriserar sitt hälsotillstånd som gott. Män upplever i högre grad, jämfört med kvinnor, att de har ett bra hälsotillstånd. Funktionsnedsatta skattar sin hälsa mycket lägre än övriga grupper. Den självuppskattade hälsan är högst i Segeltorp och lägst i Vårby. Nya mätningar visar att ohälsotalet ökar och är högst för kvinnor och för boende i Vårby. Andelen biståndstagare av försörjningsstöd ökade 2013 till 3,8 procent, men har under 2014 minskat igen. Attraktiv arbetsgivare Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Kommentar Aktivt ledarskap (3.1) Index baserat på områdena: effektivitet, återkoppling, ledarskap, målkvalitet Mätskala 1-100 Medarbetarenkät Ledarskapsprofil Kvinnor Män 71,3 (70,2) 71,8 (70,8) 69,8 (68,9) Riktvärde 68 2014 (jmf 2013) Vilja och förmåga (3.2) Index baserat på områdena: delaktighet, socialt klimat, lärande i arbetet, medarbetarskap Mätskala 1-100 Medarbetarenkät Medarbetaprofil Kvinnor Män 77,7 (77,3) 77,9 (77,5) 77,3 (76,5) Riktvärde 75 2014 (jmf 2013) Goda förutsättningar (3.3) Står för det samlade resultatet av medarbetarenkäten Mätskala 1-100 Medarbetarenkät Prestationsnivå Kvinnor Män 72,8 (72,0) 73,1 (72,4) 71,7 (70,9) Riktvärde 70 2014 (jmf 2013) Sjukfrånvaro (%) Kvinnor Män 7,3 % (6,8 %) 7,9 % (7,4 %) 4,8 % (4,7 %) Sjukfrånvaro senaste 12 mån Korttidsfrånvaro 0 14 dagar (%) Kvinnor Män 2,5 % (2,7 %) 2,6 % (2,8 %) 2,1 % (2,2 %) Sjukfrånvaro senaste 12 mån Bedömning Arbetet med åtagandena under målet Attraktiv arbetsgivare löper enligt plan. Resultat ur medarbetarenkäten har även i år ett bättre värde jämfört med föregående års mätning och värdena ligger över de validerade riktvärdena. I jämförelse med tre andra kommuner/landsting har Huddinge kommun en prestationsnivå (det samlade värdet av hela medarbetarenkäten) som står sig väl i jämförelse. Sjukfrånvaron ökar och har stigit jämfört med föregående år och det är den längre sjukfrånvaron som ökar. Den korta sjukfrånvaron (0-14 dagar) är relativt oförändrad. Sjukfrånvaron ökar både för kvinnor och för män. Prognosen är att måluppfyllelsen för året kommer att vara god. Aktivt ledarskap Ledarskap handlar om att leda och ta tillvara medarbetares motivation så att de kan göra ett bra arbete, känna arbets- 11

glädje och utvecklas i takt med verksamhetens utveckling och krav. Kommunens chefer ska arbeta för ett positivt arbetsklimat, vara tydliga i krav, förväntningar och värderingar, vara tillgängliga, verka för delaktighet samt ge återkoppling och stöd utifrån medarbetarnas behov. Ledarskapsprofilen i medarbetarenkäten har ett index på 71,3 och ligger väl över riktvärdet på 68. Ledarskapsprofilen består av områdena ledarskap, återkoppling, effektivitet och målkvalitet. Resultatet har ökat sedan föregående år. Under året har utbildningsinsatser genomförts inom ramen för kommunens chefsutvecklingsprogram och en ny utbildningsinsats i time management har genomförts. Den tredje Huddingeanpassade e-utbildningen, som avser genomförande av lönesamtalet, har tagits fram och kommunicerats. Utveckling av kommunens chefsutvecklingsprogram är påbörjad och fortsätter under nästa år. Vilja och förmåga Medarbetares vilja, förmåga, ansvars- och servicekänsla är centralt för verksamhetens resultat och kvalitet. Medarbetarskapet ska kännetecknas av motivation och engagemang, professionalism, ansvars- och servicekänsla samt en vilja att utvecklas och att bidra till verksamhetens utveckling och kvalitet. Medarbetarprofilens värde i medarbetarenkäten, 77,7 ligger över riktvärdet på 75. Medarbetarprofilen består av områdena delaktighet, lärande i arbetet, socialt klimat och medarbetarskap. Resultatet har ökat något sedan föregående år. Goda förutsättningar För att medarbetare och chefer ska kunna bidra med sin vilja och förmåga krävs att kommunen som arbetsgivare ger rätt förutsättningar för att utveckla och ta tillvara medarbetarnas engagemang. Detta ställer krav på ett långsiktigt arbete med insatser för kompetensutveckling, aktiv lönepolitik och jämställdhet och mångfald. Kommunen har ett bra resultat i medarbetarenkäten och en hög prestationsnivå som indikerar på att förutsättningarna att utföra sitt arbete är mycket goda och att kraft finns i organisationen att hantera förändringar. Prestationsnivån, som är det samlade resultatet av medarbetarunderenkäten, har ökat jämfört med föregående års mätning. Sjukfrånvaron har ökat jämfört med motsvarande period föregående år. Sjukfrånvaron (mätt som genomsnitt av de 12 senaste månaderna) är nu 7,3 procent och den korta sjukfrånvaron (0-14 dagar) är 2,5 procent. Både kvinnornas och männens sjukfrånvaro har ökat sedan föregående år och det är framför allt i intervallet sjukfrånvaro över 180 dagar. Högst sjukfrånvaro, och samtidigt stora ökningar sedan föregående år, har äldreomsorgsnämnden och förskolenämnden. Jämställdhet- och mångfaldsarbetet är viktigt för att alla anställda ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsplanen är påbörjad och en ny plan förbereds. Åtaganden direkt kopplade till målet attraktiv arbetsgivare Kommunen en attraktiv arbetsgivare Utveckla arbetsgivarvarumärket. Arbetsgivarvarumärkesprojektet har samlat in underlag samt påbörjat arbetet med att ta fram en arbetsgivarvarumärkesplattsform. Ett nytt arbetsgivarvarumärke ska kommuniceras under 2015 så att rekryteringsbasen breddas och igenkännande ökar. Införande av en förmånsportal Utreda och eventuellt införa en förmånsportal. I september lanserades förmånsmenyn som samlar och tydliggör alla förmåner på en webbplats. I förmånsmenyn, som innehåller individualiserade uppgifter, kan anställda till exempel se sitt lönebesked, ansöka om friskvård och ta del av ett flertal nya förmåner och personalrabatter. Parallellt pågår arbete med att utreda och föreslå nya förmåner i syfte att understödja kompetensförsörjningen. Även insamlande av bisysslor förbereds. Minskad sjukfrånvaro Genomföra riktade åtgärder för att minska total sjukfrånvaro. En extern genomlysning av kommunens arbete med sjukfrånvaro och rehabilitering har genomförts. Arbete pågår nu med att genomföra de åtgärder som genomlysningen föreslog, bland annat arbete med att tydliggöra anvisningarna och rollerna i rehabiliteringsarbetet. I övrigt har analys och uppföljning av långvarig sjukfrånvaro förstärkts i samarbete med förvaltningarnas personalfunktioner och personalhälsan. Personalhälsan följer sedan 2014 sjukfrånvarostatistiken och har fått i uppdrag att rikta satsningar utifrån denna. Minskad stress Minska upplevelsen av stress. Upplevelsen av arbetsrelaterad utmattning har sjunkit sedan föregående år och i den externa jämförelsen med tre andra kommuner/landsting har kommunen förhållandevis låga värden. Medarbetarna har enligt medarbetarenkäten energi och kraft samt tillräckligt med tid att genomföra sina arbetsuppgifter. Personalhälsan har under året fortsatt insatserna för att minska upplevelsen av stress genom bland annat föreläsningar och kurser. 12

Sund ekonomi Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Kommentar Budgethållning (4.1) Nämndernas utfall i förhållande till budget (mnkr) +24 (+2) Helårsprognos augusti 2014 (jmf bokslut 2013) Långsiktig balans (4.2) Finansiellt årligt mål: positivt resultat exkl. exploateringsvinst (mnkr) +95 (+159) Helårsprognos augusti 2014 (jmf bokslut 2013) Konsolidering, genomsnittligt resultat, exkl. exploateringsvinst, senaste treårsperioden i förhållande till eget kapital (%) 4,2 (4,9) Bokslut 2013 (jmf bokslut 2012) Investeringsutrymme, investeringar i förhållande till summan av avskrivningar och årets resultat, senaste treårsperioden (bör inte överstiga 100 procent över en treårsperiod) 74 (77) Bokslut 2013 (jmf bokslut 2012) Successivt minskat skatteuttag (4.3) Kommunal skattesats (öre per skattekrona) 19,85 (19,95) Skattesats 2014 (jmf 2013) Södertörnssnitt 2014: 19,88 öre Länssnitt 2014: 19,10 öre Bedömning Bedömningen är att arbetet inom målet Sund ekonomi till stor del löper enligt plan. Kommunens resultat för helåret, exklusive exploatering, beräknas uppgå till 95 mnkr. Det budgeterade resultatet (+36 mnkr) bedöms därmed klaras med god marginal. Årets resultat kan komma att förbättras om AFA Försäkrings styrelse beslutar om återbetalning av 2004 års inbetalda premier. För Huddinge skulle detta motsvara en återbetalning på cirka 28 mnkr. Beslut beräknas fattas i mitten av oktober. Nämndernas mål för budgethållning bedöms också klaras, utom för socialnämnden som prognostiserar ett stort underskott (-16 mnkr) och behöver vidta åtgärder för att förbättra sitt årsresultat. Prognosen är att måluppfyllelsen för året kommer att vara god. Budgethållning Nämndernas utfall per augusti i förhållande till budget är ett överskott med 76 mnkr som till största delen orsakats av färre förskolebarn och elever än det tilldelats medel för, olika projekt och satsningar som får kostnadseffekt först i slutet av året, vakanser och ökade intäkter för till exempel markupplåtelser. Det är endast socialnämnden som redovisar ett negativt utfall i augusti (-7 mnkr). Glädjande är däremot att försörjningsstödet uppvisar en positiv avvikelse mot budget med drygt 3 mnkr. Nämndernas samlade prognoser för helåret är ett överskott mot budget med 24 mnkr. Det största överskottet redovisar äldreomsorgsnämnden (+19 mnkr) som en följd av färre insatser inom hemtjänst, servicehus och äldreboende samt en effektiv budgethållning. Färre insatser just nu förklaras delvis av att nya ärenden har generellt något färre insatser än avslutade ärenden. Behovet av insatser bedöms åter att öka framöver. Gymnasienämndens (+8 mnkr) och förskolenämndens (+5 mnkr) prognostiserade överskott härleds till att antalet elever och barn beräknas bli färre än vad det tilldelats medel för. Kommunstyrelsens prognostiserade överskott (+5 mnkr) beror till största delen på vakanser samt på senarelagda projekt. Även samhällsbyggnadsnämnden (+4 mnkr) räknar med ett plusresultat till helåret, vilket bland annat kopplas till nya markupplåtelser samt ökat antal bygglov. Socialnämnden å andra sidan prognostiserar ett stort minusresultat (-16 mnkr) som grundas på ökade behov av insatser inom funktionshinderområdet och inom individ- och familjeomsorgen. Underskott prognostiseras även för arbetsmarknadsåtgärder. Positivt är att det prognostiseras ett överskott med drygt 2 mnkr för ekonomiskt bistånd. Grundskolenämndens helårsprognos uppvisar ett mindre underskott (-1 mnkr) bland annat för ökade lokalkostnader. Övriga nämnder prognostiserar nollresultat. För mer information se avsnittet verksamhetens nettokostnader. Långsiktig balans En långsiktig ekonomisk balans handlar om största möjliga nytta för invånarna genom att producera tjänsterna effektivast möjligt och på så sätt få ett balanserat resultat. 13

Under år 2013 har en analys av det långsiktiga (10 år) finansieringsbehovet inom kommunen och de största bolagen genomförts. Resultatet har bearbetats i en workshop med kommunens ekonomer under våren 2014. I det sammanhanget upprättades en bruttolista med förslag på möjliga åtgärder. Ett ständigt arbete för en effektiv styrning och uppföljning av kommunens verksamhet pågår. Detta görs genom förbättringar av kommunens planerings- och uppföljningsprocess via uppföljningar, dialoger samt framtagande av verktyg. Implementeringen av det nya systemstödet för ekonomisk budget och prognos och dess rutiner påbörjades under 2013 och slutförs till stor del under 2014. Arbetet löper enligt plan. Avsaknad av ett tydligt regelverk för hur kommunens investeringar ska hanteras innebär att budgetering, redovisning och uppföljning blir svårare för alla inblandade i hela organisationen. En översyn av detta har precis inletts och beräknas inte kunna slutföras i år som planerat. En väl fungerade upphandlingsverksamhet behöver vara både effektiv och rättssäker. Detta mäts i dagsläget genom att följa upp köp från avtal (tidigare avtalstrohet). Det tidigare upphandlingsreglementet och den tidigare upphandlingsprocessen hade brister och otydligheter i exempelvis ansvarsfördelning, rutiner och förankringsprocesser. Vidare är inköpsprocessen inte reglerad i reglemente. Genom att revidera och förtydliga befintliga processer och ta fram en gemensam och värdeskapande process för upphandling och inköp skapas förutsättningarna för en effektivare verksamhet med såväl verksamhetens behov som kommunens totala ekonomi i fokus. Att förändra och implementera detta löper över flera år. En handbok för upphandling har arbetats fram av upphandlingsstyrgruppen och antagits i kommunens ledningsgrupp. Förslaget till nytt reglemente för upphandling godkändes av kommunfullmäktige i juni. I syfte att säkerställa en god implementering och förståelse för den nya upphandlingsprocessen med tillhörande reglemente pågår för tillfället ett arbete med att färdigställa utbildningsmaterial och boka tider för genomgång och implementering av detta i samtliga nämnder och förvaltningar. Under hösten fortsätter arbetet med att utveckla inköpsprocessen (med inköp avses beställning från befintliga ramavtal och övriga avtal samt direktupphandlingar). Arbetet löper enligt plan. En välfungerande lokalförsörjningsprocess är av vikt för att säkerställa att kommunen har ändamålsenliga verksamhetslokaler. Lokalförsörjningsprocessen består för närvarande av fyra steg som kommer att gås igenom, utvecklas och tas i drift. Det första steget i processen är klart. Under hösten inleds arbetet med det andra steget, vilket väntas bli klart under 2014. Översynen av processens övriga steg väntas pågå och slutföras under 2015. Arbetet är försenat jämfört med plan. Utbildningsnämndernas strategi för långsiktig balans är att ha kunskap om barn- och elevströmmar för en ändamålsenlig planering samt att få en optimal användning av förvaltningens lokaler. För äldreomsorgsnämnden och socialnämnden är kunskap om befolkningsutvecklingen och arbetsmarknadsläget en mycket viktig faktor för vilka behov av vård och omsorg samt insatser som uppkommer. Ekonomi Samhällsekonomi Efter en liten försvagning i världsekonomin i början av 2014 fortsätter den globala återhämtningen. Ett tecken på det är att den globala varuhandeln under de senaste månaderna har repat sig. Uppgången av tillväxten sker dock långsamt. I USA steg såväl exporten som de fasta bruttoinvesteringarna markant efter att ha påverkats negativt av det kalla vädret under årets första månader. Utvecklingen i euroområdet har varit svag men väntas stärkas under resten av året, i första hand till följd av växande export. I många tillväxtekonomier ser tillväxten ut att ha stabiliserats men utvecklingen skiljer sig mycket mellan länderna. I Kina har utsikterna förbättrats. För många latinamerikanska länder har utsikterna istället försämrats och myndigheterna tvingas vidta åtgärder för att återställa den alltför höga inflationen. Enligt Konjunkturinstitutet (KI) väntas BNP-tillväxten för år 2014 sammantaget öka med 3,4 procent i världen och med 4,9 procent i tillväxtekonomierna. Svensk ekonomi befinner sig i en utdragen lågkonjunktur. Den pågående återhämtningen har hittills endast synts i en stark hushållssektor medan exportindustrin har utvecklats svagt och inte kunnat ge den skjuts som behövs för att sätta fart på tillväxten. Även näringslivets investeringar (exklusive bostadsinvesteringarna) har varit svaga. Lågkonjunkturen har medfört en hög arbetslöshet och en låg inflation under flera års tid. Under andra kvartalet 2014 växte BNP med blygsamma 0,2 procent. Bostadsinvesteringarna bedöms fortsätta öka och många indikatorer tyder även på att efterfrågan på de svenska exportmarknaderna tar bättre fart nästa år. Detta ger följaktligen en ökad BNP-tillväxt. Efter en trög inledning på året väntas arbetsmarknaden förbättras successivt med högre sysselsättning och lägre arbetslöshet. BNP i Sverige växte med 2,6 procent andra kvartalet i år, jämfört med motsvarande period i fjol. KI bedömer att BNP stiger med 1,9 procent under helåret 2014. 14

Enligt Statiska centralbyrån (SCB) har sysselsättningsgraden ökat från 65,4 procent i mars 2014 till 67,4 procent i augusti. Det är i sin tur en ökning med 0,8 procentenheter jämfört med augusti år 2013. Samtidigt har arbetslösheten minskat från 8,6 procent i mars 2014 till 7,4 procent i augusti samma år. Jämfört med augusti förra året innebär det en marginell ökning med 0,1 procentenheter. Enligt SCB uppgår inflationstakten, mätt med KPIF, till 0,5 procent i augusti 2014. Den låga inflationen tillsammans med dämpande inflationsutsikter ledde till att Riksbanken i juli 2014 sänkte reporäntan från 0,75 procent till 0,25 procent. Mycket talar däremot om att inflationen kommer att börja stiga framöver. KI prognostiserar att KPIF stiger från 0,6 procent i år till 1,5 procent nästa år. Enligt prognosen dröjer det dock till år 2018 innan inflationsmålet om 2 procent uppnås. Ekonomin i Huddinge Utfallet för perioden januari-augusti uppgår till plus 200 mnkr (190 mnkr 2013). En samlad bedömning utifrån prognoserna för nämnderna och för gemensamma intäkter och kostnader är att 2014 års resultat blir plus 190 mnkr, vilket är 54 mnkr högre än det budgeterade resultatet. Exklusive exploateringsvinster beräknas resultatet till plus 95 mnkr. Verksamhetens nettokostnader (exklusive exploateringsvinster) ökar i helårsprognosen jämfört med utfallet för 2013 med 5,1 procent. Skatter och bidrag beräknas i prognosen öka med 2,9 procent. Prognosen för skatteunderlagets utveckling i år är sämre i förhållande till de senaste åren (4,8 procent) på grund av en svagare tillväxt. Befolkning och sysselsättning Folkmängden ökar enligt prognos aug 2013 dec 2013 aug 2014 Antal invånare 102 082 102 557 103 928 Kommunens befolkning uppgår den sista augusti preliminärt till 103 928 personer, vilket är en ökning sedan årsskiftet med 1 371 personer (1,3 procent). Det är 200 fler jämfört med samma period i fjol då ökningen var 1 172 personer (1,1 procent). Ökningen sedan årsskiftet beror på ett fortsatt positivt födelsenetto men framförallt på ett stort positivt flyttningsnetto. Antalet födda är färre hittills i år jämfört med i fjol. Flyttningsnettot förklaras till 70 procent av en stor inflyttning från utlandet men att 30 procent av flyttningsnettot utgörs av inhemsk inflyttning är ovanligt. Detta trendbrott uppmärksammades redan vid delårsrapporten per 31 mars och har varit bestående. Ett stort inhemskt flyttnetto har tidigare år haft en koppling till nybyggnation, men i dagsläget är det för tidigt att säga om så är fallet. När årets befolkningsprognos stäms av mot den preliminära befolkningen per den sista augusti visar det sig att avvikelserna varierar. De nyfödda ligger lite lägre än förväntat och de äldre åldersgrupperna lite över förväntad nivå. Just nu ser årets prognos ut att ligga lågt i förhållande till utfall. Arbetslöshet och konjunktur Arbetslöshet, % (AMS) aug 2013 dec 2013 aug 2014 Andel öppet arbetslösa, Huddinge 3,3 3,1 3,2 Andel öppet arbetslösa, länet 3,6 3,4 3,3 Andel öppet arbetslösa, riket 3,8 3,6 3,5 Andel i åtgärder, Huddinge 2,2 2,2 1,8 Andel i åtgärder, länet 2,0 2,0 1,8 Andel i åtgärder, riket 2,9 3,2 2,7 Totalt Huddinge 5,5 5,3 5,0 Totalt länet 5,6 5,4 5,1 Totalt riket 6,7 6,8 6,2 Den öppna arbetslösheten i Huddinge uppgår i augusti 2014 till 3,2 procent eller 2 142 personer, vilket innebär att den är 0,1 procentenheter lägre än i augusti 2013. Huddinge har något lägre andel öppet arbetslösa än både länet och riket medan andelen i åtgärder är på samma nivå i kommunen och länet. Den officiella arbetslösheten i riket, enligt SCB, har ökat marginellt från 7,3 procent i augusti 2013 till 7,4 procent i augusti 2014. SCB använder en EU-anpassad definition av arbetslöshet. Statistiken är intervjubaserad och omfattar personer i åldrarna 15-74 år. Även heltidsstuderande som söker arbete ingår i gruppen arbetslösa enligt denna definition. AMS arbetslöshetsstatistik omfattar personer i åldrarna 16-64 år som är inskrivna på landets arbetsförmedlingar. Det så kallade obalanstalet, det vill säga antalet öppet arbetslösa plus arbetslösa i åtgärder, har i Huddinge minskat med 0,5 procentenheter jämfört med augusti 2013. Det följer den utveckling som finns för både riket och länet, minskningar med 0,5 respektive 0,4 procentenheter. När det gäller ungdomar mellan 18-24 år har den öppna arbetslösheten ökat från 3,7 procent i augusti 2013 till 4,0 procent motsvarande period i år. Andelen öppet arbetslösa ungdomar har i över två år varit lägre i Huddinge än i länet, dock inte längre. Utfall per augusti plus 200 mnkr Utfallet per augusti 2014 är positivt med 200 mnkr (exklusive exploatering +126 mnkr), ett plus mot periodens budget med 112 mnkr. 15

Verksamhetens nettokostnader har ett överskott med 96 mnkr. Tillsammans står nämnderna för ett överskott med 76 mnkr (+2 %). Finansförvaltningens resultat per augusti är ett plus med 14 mnkr som avser reserverade medel, avskrivningar och pensioner. Exploateringsverksamhetens utfall är 73 mnkr, ett plus mot budget med 7 mnkr. Kommunen utreder införande av avskrivning av anläggningstillgångar enligt komponentmetoden. Per augusti har inga nya anläggningar, som är aktuella för avskrivning enligt komponentmetoden, aktiverats i avvaktan på att utredningen blir klar och beslut om komponenter och avskrivningstider fattats. Bokförda avskrivningar är därför något för lågt i resultatet per augusti. Utfallet för skatt, utjämning och bidrag är plus 4 mnkr jämfört med periodens budget. Finansnettot visar ett överskott med 14 mnkr. Helårsprognos plus 190 mnkr Årets andra prognos visar totalt ett helårsresultat på plus 190 mnkr, vilket är drygt 6 mnkr högre än 2013 års resultat. Prognosen, exklusive exploateringsvinster, beräknas till plus 95 mnkr. Det innebär en resultatmarginal på 1,9 procent och en helårsprognos som avviker positivt mot det budgeterade målet med 59 mnkr. Verksamhetens nettokostnader beräknas ligga under budgeterad nivå med 38 mnkr. Det är nämnderna (+24 mnkr) och reserverade medel (+16 mnkr) som i första hand bidrar till överskottet. Det sistnämnda är kopplat till den nya avskrivningsmetoden, komponentavskrivning, som kommunen övergår till under året. Metoden innebär att vissa kostnader för beläggningsarbeten som tidigare belastat driftbudgeten kommer att belasta investeringsbudgeten framöver. Detta utrymme har lagts i medelsreserven som därför avviker positivt ifrån budget. Orsakerna till nämndernas sammantagna positiva avvikelse går att läsa om i nästa avsnitt. Resterande poster visar mindre avvikelser mot budget. Prognosen för avskrivningarna är ett plus mot budget med 5 mnkr samtidigt som exploateringar och finansförvaltning väntas få ett lägre utfall mot budget med 5 respektive 2 mnkr. Verksamhetens nettokostnader Av nämnderna är det äldreomsorgsnämndens helårsprognos som uppvisar ett stort plusresultat (+19 mnkr). Överskottet beror på flera faktorer såsom färre insatser inom hemtjänst, servicehus och äldreboende samt en effektiv budgethållning på flertalet enheter. Färre insatser just nu förklaras delvis av att nya ärenden har generellt något färre insatser än avslutade ärenden. Behovet av insatser bedöms åter att öka framöver. Även vakanta administrativa tjänster bidrar till den positiva avvikelsen. Gymnasienämndens (+8 mnkr) och förskolenämndens (+5 mnkr) prognostiserade överskott härleds till att antalet elever och förskolebarn beräknas bli färre än vad det tilldelats medel för. Kommunstyrelsens prognostiserade överskott (+5 mnkr) beror till största delen på vakanser samt på senarelagda projekt. Även samhällsbyggnadsnämnden (+4 mnkr) räknar med ett plusresultat till helåret. Överskottet beror på nya markupplåtelser, förlängning av en större markupplåtelse, ökat antal bygglov samt på stora planärenden. Socialnämnden å andra sidan prognostiserar ett stort minusresultat (-16 mnkr) som i första hand beror på ökade behov av insatser inom funktionshinderområdet. Ett stort inflöde av anmälningar inom barnsektionen samt ökade kostnader inom ungdomssektionen bidrar också till den negativa avvikelsen. Det sistnämnda beror på den mycket kostsamma vård som vissa nytillkomna ungdomar är i behov av. Underskott prognostiseras även för arbetsmarknadsåtgärder. Positivt är att det prognostiseras ett överskott med drygt 2 mnkr för ekonomiskt bistånd. Grundskolenämndens helårsprognos uppvisar ett mindre underskott (-1 mnkr) för ökade lokalkostnader för nya skollokaler till följd av fler elever samt eftersatt lokalutbyggnad och underhåll. Övriga nämnder prognostiserar nollresultat. Total prognos visar att nettokostnadsökningen (exklusive exploatering) beräknas bli 5,1 procent, vilket är högre än den genomsnittliga ökningen (3,8 %) de senaste fem åren. Volymökningen för förskolan beräknas bli lägre än den planerade nivån. Antal helårsinskrivna barn väntas bli 70 färre än budgeterat men 130 fler än förra året. Grundskolans volymökning beräknas också understiga den planerade nivån. För helåret beräknas elevantalet bli 131 färre än budgeterat men 456 fler än snittet för 2013. Inom särskolan fortsätter antalet elever att minska. Volymökningen beräknas bli en elev mer än den planerade nivån och i snitt beräknas antalet elever under året uppgå till 115. Det är en minskning med 32 procent eller 53 elever sedan 2008. Minskningen har framförallt skett i de kommunala skolorna. Även inom gymnasieskolan fortsätter antalet elever att minska. I augusti hade Huddinges gymnasieskolor 74 elever färre än den budgeterade nivån för 2014 och 171 elever färre än utfallet för 2013. Inom gymnasiesärskolan är antalet elever i enlighet med budget samt i samma nivå som utfallet för förra året. Inom äldreomsorgen understiger antalet helårsplatser för särskilt boende den budgeterade nivån med 17 platser (egen utförare). Samma sak gäller för ordinärt boende där antalet personer med hemtjänstinsats hittills understiger den planerade nivån med 61 personer. Under augusti månad utgör antalet beviljade utförda hemtjänsttimmar (egen utförare) 62 procent av helårsbudgeten, vilket är lägre än månadssnittet för åren 2013 (99 %), 2012 (98 %) och 2011 (97 %). Minskningen av antalet hemtjänsttimmar kan för- 16

klaras av att fler personer vistas på korttidsboende och att insatsen dagverksamhet har ökat. Inom socialtjänsten har ekonomiskt bistånd minskat med 298 hushåll eller 500 personer jämfört med augusti förra året. Även bidragstidens genomsnittliga längd har minskat (-1,4 månader). Denna positiva utveckling har sin orsak dels i satsningen på de 150 huddingejobben, dels i det utvecklingsarbete som bedrivs i verksamheten. Det teambaserade arbetssättet möjliggör mer tid för brukaren, och de insatser som erbjuds i verksamheten anpassas utifrån brukarnas behov och stöd. Antal personer med pågående arbetsmarknadsinsatser har per den sista augusti ökat med 150 stycken jämfört med samma period förra året. Att antalet personer som uppbär ekonomiskt bistånd har minskat och att andelen försörjningsstödstagare som får ta del av arbetsmarknadsinsatser tydligt ökar, är i enlighet med kommunens målsättning. För individ- och familjeomsorg uppgår i augusti 2014 antalet barn och ungdomar placerade på institution till 5 respektive 35 stycken. Det är en ökning med två respektive tre personer jämfört med samma period förra året. Samtidigt har antalet barn placerade i jourhem minskat med 16 personer till 40 medan antalet ungdomar (50 stycken) är oförändrat. Extern öppenvård för ungdomar i form av personligt stöd har ökat med 16 personer till 60. Trots att fler ungdomar har fått insatser genom den egna öppenvården har detta inte kunnat täcka allt behov som finns, vilket gjort det nödvändigt med köp av extern öppenvård. Inom missbruk har antalet personer i institution ökat med 13 personer till 87 jämfört med samma period förra året. Flera av de nyinkomna är brukare med komplexa behov. För individer placerade i institutionsvård är prognosen för helåret att antalet barn blir oförändrat, att antalet ungdomar ökar med tre personer och att antalet missbrukare ökar med 13 personer. Personer med beviljad personlig assistans enligt LSS är per den sista augusti 37, vilket är åtta fler än den planerade nivån för helåret. Personer med beviljad assistansersättning av försäkringskassan är också åtta fler än den planerade årsnivån. Nämnderna bedöms ha gjort realistiska men försiktiga prognoser. Budgetavvikelsen mellan utfallet i augusti och i årsprognosen skiljer med 52 mnkr (från +76 mnkr i augusti till +24 mnkr i årsprognosen). En ökad förbrukning sker normalt under hösten inom vissa verksamheter. Många projekt avslutas också ofta under slutet av året och får ingen kostnadseffekt förrän då. Den nämnd som har störst budgetavvikelse mellan utfallet i augusti och helårsprognosen är kommunstyrelsen som under årets andra halva beräknar förbruka 17 mnkr (från +22 mnkr i augusti till +5 mnkr i slutet av året). Orsaken är att kostnaderna för flera större projekt och kommungemensamma satsningar kommer senare under året. Samhällsbyggnadsnämndens avvikelse uppgår till 12 mnkr (från +15 mnkr till +3 mnkr). Gymnasienämndens och förskolenämndens årsprognoser avviker med 4 mnkr vardera från utfallet i augusti (från +12 mnkr till +8 mnkr samt från +9 mnkr till +5 mnkr). Kultur- och fritidsnämnden och grundskolenämnden avviker med cirka 3 mnkr (från +3 mnkr till 0 mnkr samt från +2 mnkr till -1 mnkr). Socialnämnden är den nämnd med störst negativ avvikelse från budget, vilken beräknas bli större med 9 mnkr till slutet av året (från - 7 mnkr till -16 mnkr). Övriga nämnder uppvisar inga större avvikelser. Nämndernas prognosförmåga per augusti har historiskt varit god. I år är det däremot störst skillnad mellan den första och andra prognosen (38 mnkr) jämfört med åren 2012 (12 mnkr) och 2013 (9 mnkr). Eftersom socialnämnden, som prognostiserar underskott, har räknat in att åtgärder vidtagits eller kommer att vidtas finns risk för att underskottet kan bli större om inte åtgärderna får effekt eller hinner genomföras. Särskilt när antalet brukare inom funktionshinderområdet och individ- och familjeomsorgen väntas öka ytterligare. Kostnaderna för försörjningsstöd har sjunkit och den genomsnittliga bidragstidens längd minskat. Utvecklingen på arbetsmarknaden är en fortsatt viktig komponent att följa som påverkar försörjningsstödet. För utbildningsnämnderna är det viktigt att varje enhet med underskott lyckas genomföra åtgärder som medför en ekonomi i balans. Nämnderna bedöms sammantaget kunna uppnå en balanserad budget. Skatt, utjämning, bidrag Skatt och inkomstutjämning beräknas till ett plus på 11,9 mnkr jämfört med budget, medan övrig utjämning och generella statsbidrag beräknas till ett minus med 5,4 mnkr. Sammantaget bedöms skatt, utjämning och bidrag till plus 6,5 mnkr för året. Bedömningarna bygger på SKL:s skatteprognos i augusti 2014. Finansnettot Sammantaget är finansiella intäkter och kostnader budgeterade till netto 61 mnkr. Ett plus på 10 mnkr beräknas för året och avser en lägre uppräkning av pensionskulden än budgeterat, plus för försäljning av värdepapper och i övrigt ett mindre plus i förhållande till internbankens totala omslutning till följd av bättre avkastning än vad som bedömdes inför året. Rådet för kommunal redovisning (RKR) har tagit fram en rekommendation om redovisning av derivat och säkringsredovisning. Rekommendationen gäller från och med 2014 och behandlar bland annat finansiella instrument som används för att kontrollera finansiella risker. Finansiellt instrument som inte kvalificerar sig för säkringsredovisning ska redovisas i enlighet med lägsta värdets princip och kan 17

då påverka kommunens resultat. Per augusti 2014 har kommunen ett finansiellt instrument som inte klarar kraven för att säkringsklassificeras. Marknadsvärdet för den affären är positiv och ska inte redovisas enligt lägsta värdets princip. Övriga finansiella instrument som kommunen innehar per augusti är kvalificerade för säkringsredovisning. Samlad ekonomisk bedömning För kommunen totalt är bedömningen att balanskravet kommer att uppnås och att resultatet mot det budgeterade målet, exklusive exploateringsvinster, kommer att avvika positivt med 59 mnkr. Årets resultat kan komma att förbättras om AFA Försäkrings styrelse beslutar om återbetalning av 2004 års inbetalda premier. För Huddinge skulle detta motsvara en återbetalning på cirka 28 mnkr. Beslut beräknas fattas i mitten av oktober. Investeringar Investeringarna uppgår till 94 mnkr per augusti, 179 mnkr lägre än budget. Det är främst större projekt inom samhällsbyggnadsnämnden som avviker mot periodens budget. Helårsprognosen beräknas till 325 mnkr, vilket är 85 mnkr lägre jämfört med beslutad budget. Avvikelsen avser i huvudsak samhällsbyggnadsprojekt, men även en del förseningar i samhällsbyggnadsnämndens investeringar. Samhällsbyggnadsprojekt Exploateringsverksamhet Exploateringsresultatet för året bedöms uppgå till 95 mnkr, vilket understiger budget med 5 mnkr. I förhållande till prognos för delår 1 (175 mnkr) är avvikelsen stor. Då bedömdes att försäljning av mark till SRV Återvinning skulle kunna genomföras under 2015, vilket inte visat sig vara möjligt. Vissa förändringar har skett även i övrigt. Dessa beror framför allt på tidsförskjutningar i projekten. Bland dessa kan nämnas Visättra ängar II, där endast delar genomförs i år, och Styrmannen 31. I budget ingick även projekt i planeringsskede där mark bedömdes kunna säljas under 2014, men där antagen detaljplan och avtal för genomförande saknas. Investeringar Investeringarna för samhällsbyggnadsprojekt under 2014 bedöms uppgå till 150 mnkr, vilket är 50 mnkr mindre än budgeterat. Det finns större förändringar i såväl inkomster och utgifter, av vilka de största kommenteras nedan. Avvikelser i projekt i genomförandeskedet redovisas i samhällsbyggnadsnämndens delårsbokslut. Förändringarna i prognostiserat utfall under 2014 beror i regel på tidsförskjutningar i projekteten, vilket dels leder till senarelagda utgifter, dels till senareläggning av gatukostnadsuttag. För några av projekten har investeringskostnaden ökat till följd av mer omfattande utbyggnadsarbeten eller att entreprenaden efter genomförd upphandling blivit dyrare än vad som kalkylerats. För projekten Visättra Ängar, Vidja etapp 1 och Segmentet 1 har beslut om utökad budget fattats av kommunfullmäktige. För Västra Länna har nettoinvesteringen efter upphandling av entreprenaden ökat från 28 mnkr till 35 mnkr. Det finns också projekt där slutkostnaden har blivit lägre. Den enskilt största avvikelsen är att kommunen träffat avtal med Skanska om förvärv av mark i Flemingsberg för 72 mnkr, vilket genomförs i oktober. Då planläggning och avyttring inte kommer att ske inom de närmaste åren utgör marken anläggningstillgång och den redovisas därför som investering. Avvikelser i utgifter inom projekten under året i övrigt beror i huvudsak på tidsförskjutningar, förutom för de som nämnts ovan även för till exempel för projekten Förbifart Stockholm, Högmora etapp 1 och Gladö kvarn. Även bland de projekt som befinner sig i ett planeringsskede finns i ett flertal fall förseningar som gör att investeringarna är betydligt mindre än vad som budgeterats. Övriga avvikelser gällande fastställda projektbudgetar är av mindre omfattning och kommenteras i tabellen. 18

Personal Personalkostnadsredovisning 2014-03 2013-03 +/- +/- % Personalkostnad, mnkr 724,1 693,2 30,9 4,5 Sjuklönekostn. (5121), mnkr 10,4 10,4 0,0-0,1 Inhyrd persona (4711), mnkr 6,7 9,0-2,3-25,8 Övertid (5061), mnkr 2,9 3,2-0,3-11,8 Fyllnadstid (5062), mnkr 1,2 1,3-0,1-11,7 Friskvårdspeng (5830), mnkr 1,2 1,3-0,1-6,5 Frånvaro, % 20,6 21,5-0,9-4,0 Sjukfrånvaro (inkl. sjukers), % 8,0 7,7 0,4 5,0 Sjukfrånvaro (exkl. sjukers), % 8,0 7,6 0,4 5,2 Korttidsfrånvaro 0-14 dagar, % 3,2 3,6-0,4-11,0 Nyanställningar 94 70 24 34,3 Antal avgångar 130 125 5 4,0 Personalomsättning % 2,4 2,3 0,1 1,1 Årsarbetare 5 252 5 167 85 1,7 - Tillsvidare (%) 81,5 81,0 0,5 0,6 - Visstid (%) 11,0 11,7-0,7-6,0 - Timavlönad (%) 7,5 7,3 0,2 2,5 Anställda 6 174 6 098 76 1,2 Genomsnittlig krontalslön 27 563 26 668 895 3,4 Antal chefer 303 289 14 4,8 Kostnaderna för inhyrd personal har minskat för kommunen totalt jämfört med samma period föregående år och minskningen har framför allt skett inom förskolan. Den ackumulerade sjukfrånvaron för första kvartalet är högre än jämfört med föregående år och en analys av sjuktimmarna visar att sjukfrånvaron framför allt i mars månad, men även delvis i februari, har varit högre för förskolenämnden, äldreomsorgsnämnden och grundskolenämnden än jämfört med kvartal 1 2013. Antalet årsarbetare har ökat jämfört med första kvartalet föregående år. Detta beror främst på en ökning av anställda och årsarbetare inom förkolan då nyöppning av bland annat Källbrinks förskola skedde under 2013. Även kommunstyrelsens förvaltning har ökat antalet anställda. Antal chefer har också ökat och ökningen finns i alla delar av kommunen. Lokaler Nämndernas planerade arbete med lokalförsörjning under 2014 redovisas enligt följande: Förskolenämndens arbete fortlöper i enlighet med lokalförsörjningsplanen. En större hyresökning under året avser nya förskolan Talldalen i Glömsta, med 2,2 mnkr. Förskolan Väktaren i Segeltorp får en tillkommande hyreskostnad med 1,1 mnkr. Förskolan planerades starta i enskild regi men drivs i kommunal regi. Hyreseffekter finns även för nya förskolan Källbrink i Fullersta (1,6 mnkr) och förskolan Atlas i Stuvsta (1,4 mnkr). Minskade lokalkostnader uppstår genom att hyror för två förskolelokaler, en avdelning i Segeltorpskyrkan och en avdelning i en bostadsrättslägenhet i Sjödalen bortfaller. Inventering av ute- och lekgårdsmiljön har under sommaren genomförts vid de kommunala förskolorna. Utredningen kommer att ligga till grund för vilka eventuella satsningar som ska genomföras. Grundskolenämndens arbete fortlöper som planerat i enlighet med nämndens lokalförsörjningsplan. Den samlade bedömningen innebär ett underskott för ökade lokalkostnader under året på 4,5 mnkr. De största förklaringsposterna är tidigare ombyggnationer vid Trångsundsskolan, paviljonger vid Vistaskolan samt kostnader för verksamhetsanpassning av Kvarnbergsskolan. På grund av ett stort elevunderlag i Segeltorp kommer del av förskolan Skansberget inför hösten 2014 överlåtas till grundskoleverksamhet, benämnd Skansbergsskolan. Delar av lokalerna har verksamhetsanpassats vilket kommer att pågå även under nästa år. Vistaskolans paviljong III (temporära lokaler för Kästaskolans elever) har blivit 2,0 mnkr dyrare än beräknat. Främst beroende på att ytan utökats från 755 kvm till 912 kvm. 19

Kvarnbergsskolans verksamhetsanpassning samt ombyggnad har beslutats av kommunstyrelse och kommunfullmäktige (september 2014). Total investering uppgår till 200 mnkr och tillkommande hyreskostnad uppgår till 10 mnkr. Arbetet fortlöper som planerat enligt gymnasienämndens lokalförsörjningsplan. Sågbäcksgymnasiets renovering har gått enligt tidsplan och återflytten från paviljongerna är gjord. Kostnader för flyttkonsult, flyttfirma och magasinering av möbler har blivit 1,5 mnkr högre än beräknat. Det beror bland annat på tillkommande kostnader för magasinering och fler transporter än beräknat. Samtidigt fås en hyresreducering från Huge på 1 mnkr under året då byggnationen pågått. Nämndens bedömning innebär ett underskott mot lokalramen på 2,5 mnkr. Detta finansieras inom nämndens totala ram. Socialnämndens lokalförsörjningsplan löper enligt plan. Lavspinnarvägen gruppbostad för LSS beräknas vara inflyttningsklar den 20 oktober. I Milstensvägens korttidsboende pågår en förstudie av en större ombyggnation. Förstudie pågår även gällande Norströms väg 10. En förstudie har beställts av Huge för att utreda kostnaden för installation av sprinklers av två fastigheter på Kavlevägen till boende för ensamkommande flyktingbarn. Kommunen har tilldelats sju lägenheter för flyktingfamiljer av Huge. Ungdomsmottagningen har byggts om och ventilationen i lokalerna har setts över. Åtgärderna är ett krav för att få fortsatt bygglov för användning av lokalerna. Äldreomsorgsnämndens arbete med lokalförsörjningsplanen löper enligt plan. Ombyggnad av H-huset på Tallgården beräknas vara klar i oktober 2014. Ombyggnad av B- huset på Stortorps äldrecentrum beräknas vara klar i oktober 2014. Kostnadsuppföljning har gjorts med Huge då det gäller ombyggnadsprojekten Björnkulla äldreboende och Stortorp A-hus (Ängsgården). Det slutliga hyresavtalet utifrån den slutliga kostnaden är ännu inte klar. Inom kultur- och fritidsnämnden genomförs inga lokalinvesteringar under året. Beslut har tagits om uppförande av mötesplats/idrottshall på Stuvsta IP samt av en rackethall i Skogås. Första spadtaget är taget för byggandet av Rackethallen, som ska vara klar vid årsskiftet 2015/2016. Däremot är idrottshall/mötesplats på Stuvsta IP överklagat varför en försening på ytterligare ett år kan förväntas. För samhällsbyggnadsnämnden och miljönämnden har Tekniska nämndhuset utretts och delar av huset har stängts. De åtgärder som vidtagits hittills är att verksamhet som inte tillhör miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen (MSB) gradvis har flyttats ut. Detta kommer fortsätta under första kvartalet 2015. I september beslutades om att utreda andra lokallösningar än Tekniska nämndhuset på grund av kvardröjande hälsorisker i lokalerna. En organisationsförändring som omfattar miljö- och samhällsbyggnadsnämnderna samt kommunstyrelsen utreds för närvarande. Om den genomförs i enlighet med det förslag som utreds medför det att personal flyttas från MSB till kommunstyrelsens förvaltning (KSF). Det innebär att KSF behöver ökad lokalyta som troligtvis inte kan lösas med hjälp av förtätning av befintliga lokaler, utan det skulle kräva en utökad lokalyta. Planeringen rörande ett eventuellt nytt kommunhus fortsätter, även om den tidigare framtagna lösningen inte längre är aktuell. 20