Projektnamn: Barn till föräldrar med kognitiva svårigheter Projektägare: Kerstin Melén Gyllensten Styrgrupp: Jörgen Larsson, Eva Wensmark och Sara Anderhov Projektledare: Agneta Söderholm och Camilla Petersson Godkänt av: Kommunstyrelsen Datum för godkännande: 2013-11-05 1. Bakgrund När personer med utvecklingsstörning blir föräldrar ställs yrkesverksamma inför såväl praktiska som etiska frågeställningar. Tveksamhet om och hur föräldrar kommer att kunna tillfredsställa sitt barns fysiska och känslomässiga behov och svara för en trygg miljö kombineras ofta med en osäkerhet om hur stödet till familjen kan utformas på bästa sätt (Socialstyrelsen 2007). Idén till projektet uppkommer i samband med att personal från Vård och Omsorg (VoU) som arbetar med LSS (Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade) är i kontakt med en barnfamilj vars föräldrar har svårigheter i sitt föräldraskap, och där barnen riskerar att fara illa. Detta aktualiserar behovet av att samarbeta över förvaltningsgränserna med Barn och Utbildning (BoU) m.fl. för att möjliggöra insatser åt familjen. Flertalet studier visar att barnen är en utsatt grupp. Barnen riskerar att få bristande stimulans och försenas i utvecklingen. Samhällets insats för barnen är ofullständiga. Det finns en ofullständig samordning och myndighetspersoner saknar i regel kunskap om problematiken (FOU 2009/5). VoO möter flera unga personer med funktionsnedsättningar som har en stark önskan om att bilda familj. Förvaltningen arbetar med personer som idag har umgängesrätt till sina barn, men där behovet av stöd och handledning är påkallat. Dessa behov behöver hanteras. BoU möter barn och ungdomar i förskola/skola, där det kan anas att de inte mår bra eller inte får sina behov tillgodosedda på grund av deras föräldrars egna svårigheter. Professionella upplever också att de i sin yrkesutövning kommer till insikt om barnens svårigheter i ett alltför sent skede när oron leder till en 1
anmälan till sociala myndigheter. Det saknas kunskap att möta dessa föräldrar och att identifiera dem. Det saknas även kunskap i att vägleda föräldrarna och veta vilket stöd de kan ha rätt till. Det kan även finnas en tro om att personer med stöd, t.ex. via LSS eller arbete med lönebidrag, automatiskt har all hjälp de behöver från samhället. Professionella kan, utifrån den missuppfattningen, avstå från att agera när de har misstankar om att barnen inte får sina rättigheter tillgodosedda enligt Barnkonventionens principer. Barnkonventionens principer, förstärkta i Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige (prop. 2009/10:232), är synliggjorda utifrån ett beslut i Kommunstyrelsen den 7 januari 2014, gällande Strategi för att stärka barnrättsperspektivet i Eslövs kommun. Besluten är: Kommunstyrelsen beslutar att Eslövs kommun ska följa Regeringens strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige (2010). Kommunstyrelsen ger Kommunledningskontoret i uppdrag att stödja och följa upp implementeringen av Regeringens strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige (2010) i Eslövs kommun. I projektplanen återfinns ovannämnda regeringsstrategi ett flertal gånger både i text och förväntad handling. Framför allt syftar projektet till att förverkliga två av de nio punkterna, tydliggjorda under rubriken Effektmål, s 4. Projektet är beviljat av Kommunstyrelsen, vilket kan tolkas som att Kommunstyrelsen går från ord till handling utifrån den kommunala strategin att stärka barnrättsperspektivet. I projektplanen finns ingen given definition av de svårigheter som föräldrarna till dessa barn har. Att definiera föräldrarna utifrån personkretstillhörighet enligt LSS är en risk. En definition riskerar att utesluta delar av målgruppen. Den kognitiva förmågan omfattar de tankefunktioner med vilkas hjälp information och kunskap förvärvas. Kognitiva svårigheter innebär att man kan ha stora problem med planering, struktur, tidsuppfattning, minne, automatisering, abstrakt tänkande, läsoch skrivförmåga, räkning, orsak-verkan och social kompetens. Personer kan ha vad man kallar för en svag teoretisk begåvning, eller en diagnos såsom utvecklingsstörning, förvärvad hjärnskada eller andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, t.ex. Aspergers syndrom, ADD eller ADHD. När det gäller målgruppen, så innebär det att de kognitiva svårigheterna var för sig eller gemensamt inverkar på föräldraförmågan. När svårigheterna är så stora att föräldraförmågan på något sätt sviktar blir intentionerna i projektet aktuella. De kognitiva svårigheterna varierar från person till person och speglar många olika biologiska orsaker och omgivningsfaktorer. Personer med kognitiva svårigheter utgör inte en homogen grupp det finns stora variationer i intellektuell kapacitet och adaptiva sociala färdigheter därför är det inte alltid lätt att prata om typiska symptom eller tecken. 2
Det finns barn till föräldrar med intellektuella begränsningar i Eslövs kommun där föräldrarnas svårigheter har en påverkan på barnens utveckling. Studier gör gällande att familjer, där en eller båda föräldrarna har kognitiva svårigheter, inte får det stöd som de är i behov av för att möjliggöra uppväxtförhållanden för barn i enlighet med barnrättsperspektivet. Det finns brister i samordning och kompetensöverföring inom kommunens egna förvaltningar samt mellan kommunen och externa aktörer som försvårar möjligheten för familjerna att få det stöd som de behöver. Det råder en osäkerhet kring hur många barn i Eslöv som befinner sig i denna situation. Det föds barn där föräldrar är i behov av särskilt stöd, men det råder en stor osäkerhet kring hur många barn som faktiskt är berörda. Enligt regionförbundet Uppsala Län rör det sig om ca 23 000 barn i Sverige. Ett likartat projekt i Tomelilla visade att 7 % av kommunens familjer och 196 barn tillhör målgruppen. Det finns inte mycket svensk forskning inom området och den internationella forskningen är begränsad gällande dessa barn. I Uppsala län finns en organisation kring Barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller andra kognitiva svårigheter SUF. SUF-Kunskapscentrum har stor kompetens och erfarenhet kring dessa frågor utifrån den forskning de bedriver. Projektledarna ämnar att på ett tidigt stadium ta kontakt med SUF-Kunskapscentrum för att inleda ett samarbete utifrån projektet. Faktiska förbättringsområden är en ökad samverkan mellan professioner som möter målgruppen. Professionerna behöver information om varandra och vilka metoder som används. De behöver även belysas om nya metoder, som prövats med gott resultat i andra delar av landet, kan ligga till grund för ett utvidgat arbetssätt. Vidare behöver de aktuella professionerna gemensam fortbildning. En kartläggning av antal barn som är berörda i Eslövs kommun kan vara ett viktigt underlag inför framtida insatser. Det återstår att se om det är möjligt att göra en sådan kartläggning utifrån PUL-lagen, eller om ett försök ska göras att dra troliga slutsatser utifrån de prognoser som redan finns genom att göra en skattning. En utmaning är att träffa personer från målgruppen för att de ska bygga nätverk med varandra och få möjlighet att få regelbunden information som kan vara nödvändig i ett gott föräldraskap. Föräldrar med kognitiva svårigheter kan ha svårt att prata om sin situation. Ett naturligt forum för detta och där de kan få hjälp att hantera sina rättigheter och skyldigheter regelbundet är en framtida vision. En annan utmaning kan vara att ge evidensbaserade förslag kring aktivt stöd i hemmet. Någon kommun har startat med hemterapeuter, och det arbetet kommer att följas. De som ska påverkas av resultatet är i första hand barnen från målgruppen. Det ska säkerställas att barnrättsperspektivet stärks i Eslövs kommun utifrån ett evidensbaserat arbetssätt. En vision är att barn till föräldrar med kognitiva svårigheter i lägre utsträckning placeras utanför hemmet. Forskning visar att det inte 3
går så bra i livet för familjehemsplacerade barn. Om det är möjligt att barnen kan få växa upp i sin ursprungsfamilj, under förutsättning att barnrättsperspektivet efterlevs, är det detta som ska strävas efter i Eslövs kommun. Det finns ingen tillgänglig dokumentation om tidigare lösningsförsök i kommunen. Muntliga uppgifter om USIS och FUNKIS indikerar att försök gjorts. Begreppet målgrupp används dels om barn till föräldrar med kognitiva svårigheter i Eslövs kommun och dels om föräldrar med kognitiva svårigheter. I något sammanhang kan målgrupp syfta på annan grupp eller båda grupperna. Det framgår ur sammanhanget vem som avses annars görs ett förtydligande. Det fanns en tanke om att rubricera målgrupperna som 1 och 2, men det försvårar helhetsbilden. Det blir komplext att skilja på barn och föräldrar då insatser och mål påverkar alla. 2. Målbild (Syfte, effektmål och leveransmål) Syfte Syftet är att öka skyddsfaktorerna för hela familjen och minska riskerna för att barn far illa i Eslöv. Kan Eslövs kommun trygga barns uppväxtvillkor genom att öka och samordna de offentliga insatserna för familjerna, så kan de negativa mänskliga, sociala och ekonomiska effekterna av det utanförskap som barnen riskerar att hamna i, på sikt minska. Säkerställandet av att barnrättsperspektivet stärks i Eslövs kommun är ett politiskt beslut, som projektet ska bidra till att synliggöra. Effektmål Ökad kunskap för personal som arbetar med barn till föräldrar med kognitiva svårigheter samt föräldrar med kognitiva svårigheter En samsyn av målgruppen, definierad utifrån givna kriterier, är uppnådd Barnkonventionens intentioner, förstärkt i Strategi för att stärka barnets rättigheter (prop. 2009/10:232), uppnås för målgruppen gällande två punkter (1. Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap. 2. Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan.) En förväntad minskning av de negativa mänskliga, sociala och ekonomiska effekter av det utanförskap som barnen i målgruppen riskerar att hamna i Fler barn till föräldrar med kognitiva svårigheter kan, med hjälp av anpassat stöd och samverkan, växa upp i sin ursprungsfamilj Personer med kognitiva svårigheter får stöd inför och under ett föräldraskap, för att motverka att barn far illa och för att öka skyddsfaktorerna 4
Eslövs kommun kan, utifrån de kartläggningar som redovisas, ha ett underlag inför budget-, fortbildnings- och kompetensrekryteringsplanering Effektmålen bör vara utvärderingsbara. En del av dem förväntas bli uppnådda under projekttiden. Av dessa kommer det att göras olika, men enkla, utvärderingar som kan ge vägledning inför det fortsatta arbetet. Leveransmål Inleda ett samarbete med SUF-Kunskapscentrum i Uppsala Ge projektdeltagarutbildning till projektgruppen Identifiera kriterier för bestämning av målgrupp Göra en kartläggning av antal berörda familjer i Eslövs kommun varav minst en förälder har ett LSS-beslut Redovisa en inventering av Eslövs kommuns stöd till målgruppen. Sammanställa information från SUF-arbetet i Tomelilla och Hässleholm Sammanställa information från studiebesök/referenser Intervjua föräldrar med kognitiva svårigheter och LSS-stöd i Eslövs kommun för att ta reda på deras behov och hitta möjligheter tillsammans för att tillgodose behoven. Arbetet är en pilotstudie och drivs som ett delprojekt. En fiktiv utredning, baserat på ett reellt fall, görs för att projektledarna och projektgruppen kan ta del av hur en komplex familjebild med inslag av föräldrar med kognitiva svårigheter ser ut och vilka insatser som är möjliga. Eventuellt kan nya infallsvinklar komma fram som bidrar till projektets utveckling. Arbetet är ett delprojekt. Göra en kartläggning, utifrån tidigare publicerade resultat, som resulterar i en trolig bild av antal berörda barn och föräldrar i Eslövs kommun Ta fram utbildningsmaterial/föreläsare Göra en handlingsplan inklusive syfte för uppstart av SUF-grupp Starta en SUF-grupp Privata organisationer och andra som inte är yrkesverksamma inom kommun och landsting, som möter målgruppen ska efter enskilda övervägningar från projektledare eller styrgrupp bjudas in till samverkan och fortbildning Samverkansstrategier och nätverksbyggen är utvecklade mellan verksamheter i Eslövs kommun och Region Skåne. Förutsättning är skapad för professionella, genom evidensbaserad samverkansform, för målgruppen att få samordnat stöd av Eslövs kommun 5
3. Avgränsningar Barnrättsperspektivet har en central ställning i projektet. Arbetet med att implementera barnrättsperspektivet i kommunala styrdokument är redan ålagd alla förvaltningar i kommunen utifrån beslut i Kommunstyrelsen, vilket gör att fokus hålls till vissa professioners praktik och kunnande. Barnkonventionen innehåller ett stort antal mänskliga rättigheter som nästan alla världens länder skrivit under på. I svensk lagstiftning och i förverkligandet av lagarna har Sverige kommit långt. Det är trots det problematiskt att i detta projekt lova att intentionerna efterföljs, eftersom det är svårt att mäta. Två punkter har valts ut (se under Effektmål och Övergripande kopplingar) för att synliggöra projektets strävan. Andra punkter är inte på något sätt mindre betydelsefulla. Alla barn har rätt att få en uppväxt utifrån barnrättsperspektivet. Begränsningen är att det fokuseras på en riskgrupp Barn till föräldrar med kognitiva svårigheter. Efterlevnaden av barnrättsperspektivet gäller allt som sker i samhället. Det fokuseras i projektet på de offentliga insatserna från Eslövs kommun och Region Skåne, utan att förminska eller negligera alla de värdefulla insatser som sker i andra sammanhang. Fokus utifrån de professioner som kontaktas och önskas samverka med inom kommunen återfinns främst inom BoU och VoO, utan att förminska eller negligera behovet inom andra förvaltningar gällande deras behov av kunskap och förnyat arbetssätt för att professionellt möta personer med kognitiva svårigheter och deras familjer och närstående. 4. Tidplan Projektet varar 2013-11-05 2014-12-31. Det kommer att finnas en aktiv tidplan, presenterad grafiskt med hjälp av GANT-schema. Den kan inte presenteras i projektplanen på grund av väntan på leverans av Visio från helpdesk. Tidplanen bifogas i efterhand som bilaga. Denna tidplan ska innehålla: projektets varaktighet (start- och slutdatum för återstående faser) start- och slutdatum för huvudaktiviteter datum för milstolpar datum för grindar och tydliga kriterier för att få klartecken att gå vidare vid varje grind 6
5. Budget Budgeten är 200 000 kr för 2013 och 459 000 kr för 2014. Persontiden utgör 70 % tjänst under 2013 och 60 % tjänst under 2014. Förväntade poster under kapitalkostnad är resa för två personer till Uppsala och ev andra näraliggande kommuner, resor och uppehälle för projektgrupp och styrgrupp gällande konferens i Uppsala, fikakostnader i samband med träffar, arvode till föreläsare/utbildare, utbildningsmaterial. Här är en uträkning på lönekostnad (persontid) 50 % under två månader 2013 och 40 % under 2014 Total kostnad för projektledare BoU 2013 Kostnad 19/11-30/11 16 380 Kostnad 1/12-31/12 21 840 Summa: 38 219 Total kostnad för projektledare BoU 2014 Kostnad 1/1-31/12 209 659 Här är en uträkning på lönekostnad (persontid) 20 % under två månader 2013 och 20 % under 2014 Total kostnad för projektledare VoO 2013 Kostnad 19/11-30/11 3 390 Kostnad 1/12-31/12 7 920 Summa: 11 310 Total kostnad för projektledare VoO 2014 Kostnad 1/1-31/12 95 022 Här är en uträkning på lönekostnad (persontid) 50+20 % under två månader 2013 och 40+20 % under 2014 Total kostnad för projektledare 2013-2014 Summa 14 månader: 354 210 7
6. Projektorganisation Projektägare: Kerstin Melén Gyllensten. Styrgrupp: Eva Wensmark, Jörgen Larsson och Sara Anderhov. Projektledare: Agneta Söderholm och Camilla Petersson. Projektgrupp: Thomas Larsen, Caroline Andersson, Eleonora Karlsson, Anders Svensson, Kristina Germundsson Lööf och Sara Torres. Delprojekt kommer att verkställas av deltagare i projektgruppen. Referensgrupp: Lotta Ljungström, enhetschef för Barn- och elevstödsenheten, Britten Tiderius, tidigare kurator i Eslövs kommun, Veronica Lilja, socialsekreterare på Familjens hus, Anna Öhlund, enhetschef för Öppenvården samt personer på nyckelposter i andra kommuner/landsting och från SUF-centrum. Projektägare Kerstin Melén Gyllensten Referensgrupp Lotta Ljungström Britten Tiderius Veronica Lilja Anna Öhlund SUF-kunskapscentrum Hab/Kristianstad Tomelilla kommun Styrgrupp Eva Wensmark Jörgen Larsson Sara Anderhov Projektledare Camilla Petersson Agneta Söderholm Fiktiv utredning Intervju föräldrar LSS Inventering av stöd Delprojekt Projektgrupp Eleonora Karlsson VoO Thomas Larsen VoO Caroline Andersson VoO Kicki Lööf BoU Anders Svensson BoU Sara Torres BoU 8
7. Beroenden Beslut om projektet är tagit i Kommunstyrelsen, och därmed förankrat i hela kommunen. Tanken om att involvera nyckelpersoner från vissa specifika yrkesgrupper inom Region Skåne är central för att lyckas fullt ut. Varaktiga kontakter eftersträvas, framför allt på chefsnivå till att börja med, för att förankra arbetet. Det finns chefer med både i styr- och i projektgrupp samt som referenser. De kan ha ett kontaktnät som underlättar samverkan. 8. Övergripande kopplingar Prioriterade mål för Eslövs kommun, antagna av Kommunstyrelsen 2011 är: Långsiktigt hållbart Eslöv Att bygga ett hållbart samhälle kräver en ekonomi i balans samt ekologiska och sociala hänsyn. Bo och verka i Eslöv Eslöv växer vilket ger möjlighet för mer och bättre service till medborgarna. Det skapar även bättre möjligheter för näringslivet. Mångfald Alla medarbetare ska veta vad det innebär att arbeta för mångfald och jämlikhet och mot diskriminering. Eslövs kommun visar handlingskraft i arbetet med att utveckla individens olika möjligheter. Medborgarfokus och bemötande Eslöv är en tillgänglig kommun som utvecklas utifrån kunskap om medborgarnas behov. Dialog och tydlig kommunikation är viktiga delar i kvalitetsutvecklingen. Konventionen om barnens rättigheter antas av FN:s generalförsamling 1989. Sverige är ett av de första länderna som ratificerar konventionen, vilket innebär att den är folkrättsligt bindande. Därmed har Sverige åtagit sig att följa konventionens innehåll och anda samt att aktivt förverkliga intentionerna i den. Kommunstyrelsen i Eslövs kommun har beslutat om Strategi för att stärka barnrättsperspektivet i Eslövs kommun den 7 januari 2014 som en följd av att Riksdagen den 1 december 2010 har godkänt den strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige som regeringen har föreslagit i propositionen Strategi för att stärka barnets rättigheter (prop. 2009/10:232). För att stärka barnets rättigheter i Sverige ska följande strategi gälla: All lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonventionen. 9
Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang. Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken. Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap. Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter. Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan. Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn. Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv. Att barn ska ha en trygg uppväxt i Eslövs kommun kan tydligt utläsas i de fyra prioriterade målen. De målen bygger i sin tur bl.a. på barnkonventionens intentioner. Programmet för socialt hållbar utveckling är en del av kommunens satsningar för att gå från ord till handling. Detta projekt, som har fått pengar som är avsatte inom kommunen för välfärdsprojekt, bygger på alla fyra prioriterade mål samt barnrättsperspektivet. 9. Kommunikationsplan Den interna kommunikationen mellan deltagarna sker via mail, där alla ingår i en mailgrupp för att förhindra att någon saknas på sändlistan. Det sker även genom att projektledarna dokumenterar alla möten och studiebesök, och samlar all dokumentation under en för gruppen avsedd mötesplats: G:\Barn_och_Utbildning\BoU-VoO projekt. Styr- och projektgruppsmöten sker 1 gång/månad. Delprojekt kommuniceras efter överenskommelse. Utöver den planerade kommunikationen, där ansvaret är hos projektledarna, kan och bör samtliga deltagare diskutera och problematisera frågor och synpunkter som dyker upp med en eller flera andra deltagare när som helst under projektets gång. Jörgen Larsson ansvarar för kommunikationen till och från projektägaren. Kommunikation inom kommunen sker genom att projektledarna och styrgruppen initierar möten med nämnder, verksamhetschefer inom BoU och VoO, Rådet för hälsa och trygghet samt andra forum, där deltagarna kan ha intresse av information. 10
Övriga t.ex. privata företag/org Projektledare Referensgrupp Kommunikation ska även ske via Ekis. Det finns planer på att ta kontakt med lokala tidningar och organisationer. När projektet kommer närmare en uppstart av en lokal SUF-grupp så kommer berörda i Region Skåne att få information och därmed även en plan för kommunikation. Eftersom det inte finns en samlad bild av vilka barn och föräldrar som kommer att vara berörda, så finns ingen planerad kommunikation gentemot den gruppen utifrån projektets mål och syfte. En viss kommunikation kommer att ges till de föräldrar som kommer att bli erbjudna deltagande i pilotstudie. Styrgrupp Projektägare Projektgrupp Extern Information t.ex. till Region Skåne och Eslövs kommuns hemsida Massmedia Intern information t.ex. via Ekis/chefsgrupper/politiker Anställda i Eslövs kommun 11
10. Risker Att intressenter utanför kommunen faller ifrån Juridiska hinder t.ex. att nämna hur många föräldrar med LSS som det finns i kommunen Att pilotstudien inte går att genomföra på grund av ointresse från brukarna Att kommunikationen inom gruppen inte når fram Att information om projektet får dålig spridning Projektmedlemmars kontaktnät kommer att användas för att förankra arbetet utanför kommunen, och arbeta efter erfarenheter från andra projekt i Sverige som tydligt visar att om deltagande i en SUF-grupp är verifierat av chefer så varar delaktigheten över tid och även vid personskifte. Arbetsuppgiften ska ingå i tjänsten och inte bygga på enskilda individers brinnande intresse för arbetet. Under utarbetandet av projektplanen har det beslutats, av juridiska skäl, att inte försöka genomföra en kartläggning av individer i kommunen som anses ingå i målgruppen. Istället kommer redovisningen ge ett ungefärligt underlag, som kan tas fram utifrån statistik i tidigare forskning. Möjligheten undersöks att använda de uppgifter som finns inom kommunen gällande LSS och föräldraskap. Om den exakta statistiken inte får offentliggöras, så finns ändå möjlighet att arbeta med målgruppen, och är inte avhängigt för slutrapporten och arbetet i SUF-gruppen. Genom att ha en rutinerad handledare för pilotstudien, som dessutom känner brukarna, så har risken minimerats för att de avsäger sig deltagande. Pilotstudien anses värdefull, men kan den inte genomföras och därmed nya erfarenheter inte kan fås, så fortsätts med andra försök. Andra kommuners erfarenheter är blandade kring deltagande och en noggrann riskanalys får göras innan start. Genom att rita upp en projektorganisation och kommunikationsplan så förebyggs risken att kommunikationen blir otydlig. Projektledarna är ansvariga för informationsflödet. Alla möten och studiebesök dokumenteras. En gemensam plattform har skapats på G där alla protokoll läggs in regelbundet. Mailen sänds via en mailgrupp så ingen glöms bort i utskicken. Regelbundna möten med styr- och projektgruppen är inbokade och kallelser är skickade för första halvåret. För att stärka projektets effekter är projektledarna aktiva i att bjuda in sig själva till olika forum för att berätta om projektets syfte och mål. Projektledarna uppmuntrar alla involverade i projektet att komma med förslag till synliggörande. De aktiviteter som är på gång är att synliggöras på Ekis, träffa nämnderna, träffa verksamhetschefer på BoU och VoO, ta kontakt med lokala tidningar, FUB och andra privata organisationer. 12
11. Kriterier för projektavslut För att projektet ska kunna avslutas förutsätts att leveransmålen är uppnådda. Det finns dock en ekonomisk plan som gäller till och med 2014-12-31, som inte är möjlig att förlänga med de medel som finansierar projektet idag. Om inte alla leverensmålen är uppnådda vid projekttidens slut så kommer en lista med olösta frågor att sammanställas i projektavslutsrapporten. Där kommer då även att finnas en lista som anger en eller flera personer som är ansvariga för att ta emot leveransmålen och ta dem i drift om möjligt. Detta får då föregås av ett samtal med styrgruppen för att komma överens om fortsatt implementering. Det är projektägaren som formellt avslutar projektet. Projektavslutsrapporten kommer att innehålla en sammanställning av goda idéer som har framkommit under projekttiden, men som inte ryms inom projektet. Den kommer även att innehålla förslag på fortsatt arbete i kommunen. Resultatet kommer att presenteras, vilka erfarenheter som har getts rörande projektarbete i denna form, vilka svårigheter och framgångsfaktorer som har uppstått och vilka utvecklingsbehov utanför projektets avgränsningar som diskuterats. Det kommer att klargöras vem som tar över driften av leveransmålen och hur det ska gå till. Det kommer att anges vem som har ansvar för att projektets effektmål följs upp, hur det ska följas upp och till vem det ska kommuniceras. En sammanställning av leveransmål kommer att redovisas med dokumentens namn, så att det blir lätt att följa processen och dokumentationen i efterhand. Eslöv den 21 mars 2014 Projektledare Projektledare Styrgrupp Styrgrupp Styrgrupp Projektägare 13