Slutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet Datum: 2010-01-28 Projektnamn: Mat, miljö, klimat, Dnr. 19-14172/08 1. SAMMANFATTNING 1.1 Positiva effekter av projektet Projekthemsidan www.miljösmartmat.se lanserades i november 2009 Sedan lanseringen har projekthemsidan haft drygt 2500 besökare (nov-09 till jan-10) och antalet besökare ser ut att öka stadigt Några besökare har betygssatt hemsidans texter flera med högsta betyg En serie om tre videoseminarier med olika teman inom området mat-miljö hölls i november 2009 Seminarieserien fick ca 50 besökare per tillfälle från fyra orter Seminarieserien mottogs mycket positivt av publiken som främst utgjordes av lärare Seminarieserien upplevdes som positiv av de forskare som deltog som experter flertalet har tackat ja till att medverka i ännu en seminarieserie i mars-april 2010 Videoseminarierna fungerade bra tekniskt och sparade resurser (färre och kortare resor, sparad arbetstid för åhörare) Seminarieserien gav genomslag i lokalradio (1 st.) och lokalpress (3 st.) Seminarieserien gav genomslag i fackpress (1 notis) Kontakter har knutits med forskare inom området mat-miljö 1.2 Övriga erfarenheter av projektet Antalet besökare vid seminarierna var färre än väntat varför vi planerar att ha en mer aktiv marknadsföring av kommande seminarieserie 2. BAKGRUND I dagens klimatdebatt anges maten som en av de största klimatbovarna. Detta har gjort att intresset för frågor om mat och matens påverkan på klimatet och andra aspekter på miljön är stort i samhället i dag. Många konsumenter undrar vilken mat som är nyttig, miljövänlig och närproducerad och vill gärna bidra till en bättre miljö, men saknar kunskap och förutsättningar för att kunna förändra sitt beteende. Det stora intresset och önskan hos konsumenter att kunna påverka genom medvetna matval utgör ett gyllene tillfälle att kommunicera den kunskap som finns i dag. Den kunskap och de aktuella forskningsrön som finns behöver dock kommuniceras. Det finns också ett behov av att koppla ihop och vidareförmedla sambandet och helheten mat-miljöhälsa-forskning på ett bra sätt och att sätta in mat-klimat-frågan i det vidare matmiljö-perspektivet. 1 (7)
3. SYFTE OCH MÅLGRUPP 3.1 Syfte Syftet med projektet är att öka medvetenheten om livsmedel i Sverige särskilt med avseende på matens miljö- och klimatpåverkan från jord till bord. Syftet är också att erbjuda konsumenterna information om hur man kan gå till väga för att välja och hantera maten rätt med tanke på miljön och klimatet. 3.2 Målgrupp Den primära målgruppen är konsumenter från hela landet som har ett miljö- och matintresse, lärare och gymnasieelever med inriktning på naturvetenskap, livsmedel och hotell- och restaurang. Den sekundära målgruppen är de mediala kontakter som upprättas under projektet, men även de kommunala lärcentra som finns runt om i landet. Förutom detta vill vi även väcka intresse och försöka påverka och utöka kunskapen hos de konsumenter som idag har ett mindre intresse av mat- och miljöfrågor. 3.3 Resultat Projekthemsidan www.miljösmartmat.se lanserades i november 2009 och är tillgänglig för allmänheten. Hemsidan presenterar fem teman inom området mat-miljö (se bilaga 1.1-1.6) och i dagsläget finns 14 texter tillgängliga på hemsidan. Texterna beskriver populärvetenskapligt det aktuella kunskapsläget om matproduktionens miljöpåverkan. Inspelade intervjuer och kortfrågor till forskare finns tillgängliga att se på hemsidan för dem som snabbt och enkelt vill ta del av informationen. Exempel på innehåll i texter och intervjuer är: Olika jordbruksbaserade produktionsmodeller med avseende på kvalitet, näringsinnehåll och miljö (konventionellt, ekologiskt, närodlat m.m.) Transporter och svinn i livsmedelskedjan samt livscykelanalyser Underlag för val av livsmedel som är bra både för hälsan och för miljön Olika livsmedelsmärkningar inklusive klimatmärkning av livsmedel Projekthemsidans nyhetsspalt, blogg, tips och kalendarium (se bilaga 1.1 och 1.7) uppdateras kontinuerligt. De olika temaavsnitten kommer likaså att uppdateras och kompletteras med nytt material och ytterligare teman planeras. Projekthemsidan har haft 2 535 unika besökare sedan den lanserades. Besökssiffran är troligen underskattad eftersom hemsidan till stor del antas ha besökts av elever och lärare på skolor. På skolor är antalet datorer betydligt färre än antalet användare och det är datorns identitet som registreras som ett unikt besök på hemsidan under en dag. Antalet besökare på hemsidan ser ut att öka stadigt. Sedan starten har besökarantalet stigit med ca 100 per månad från 767 i november 2009 till 927 i januari 2010. En seminarieserie om tre videosända seminarier hölls i november 2009 (bilaga 2.1-2.4). Seminarierna riktades mot sex orter - Uppsala, Mora, Leksand, Söderhamn, Bollnäs och Älvdalen. Vid varje tillfälle deltog sammanlagt ca 50 deltagare, främst lärare. Deltagarna fanns på fyra av de sex orterna, Älvdalen och Bollnäs hade inga anmälda. Sammanlagt sju experter/forskare från SLU, SIK, Svenskt sigill och Livsmedelsverket deltog i seminariernas expertpaneler. Deltagarantalet var dock lägre 2 (7)
än förväntat och inför framtida seminarier kommer vi att satsa mer på kommunikation och marknadsföring. Marknadsföringen bestod av inbjudan med program (bilaga 3.1) på projekthemsidan och på www.livsmedelssverige.se, annonser införda i lokala annonsblad (bilaga 3.2-3.3), presentation av inbjudan på en elektronisk skärm på SLU (endast lokalt) inför varje seminarium (bilaga 3.4-3.6) och kontakt med lärcentra och skolor via e-post och telefon. Ett antal representanter för lokalmedia (bilaga 3.7) kontaktades per telefon innan seminarieseriens start och pressinbjudan lades på projekthemsidan, på LivsmedelsSverige och på MyNewsdesk inför varje seminarium (bilaga 3.8-3.10). Vid lanseringen av projekthemsidan lades ett pressmeddelande (bilaga 3.11) ut på projekthemsidan, på LivsmedelsSverige och på MyNewsdesk. Pressinbjudningarna och pressmeddelandet skickades även ut med nyhetsbrev från LivsmedelsSverige och MyNewsdesk. Mediekontakterna resulterade i en viss respons från lokalpress, fackpress och lokalradio i samband med seminarierna (bilaga 4.1-4.5). 4. PROJEKTETS MÅL 4.1 Övergripande mål Det övergripande målet med projektet är att informera och upplysa den intresserade allmänheten om matens olika kopplingar till miljön och klimatet, vilket ska uppnås genom ett antal utåtriktade aktiviteter i olika regionala områden från norr till söder. Dessutom ska vi erbjuda ett lättillgängligt, uppdaterat och samlat webbmaterial på en projekthemsida. Webbmaterialet ska utformas så att det kan användas i gymnasieskolans undervisning. Målet är alltså att sätta in frågan om mat och klimat i ett bredare mat och miljöperspektiv genom att bland annat belysa olika miljöaspekter (klimatet, näringsläckage, gifter, avfall/kretslopp m.m.) och hur dessa påverkas av livsmedelsproduktionen. 4.2 Resultat Faktamaterial och inspelade intervjuer av forskare som speglar det målsatta innehållet finns tillgängligt för allmänheten på den i projektet utvecklade projekthemsidan www.miljösmartmat.se. Kontakt med lärcentra har etablerats och en seminarieserie om tre videosända seminarier genomfördes i november 2009 och riktades mot Uppsala, Mora, Leksand, Söderhamn, Älvdalen och Bollnäs. Deltagare anmäldes till 4 av de 6 orterna (Mora, Leksand, Söderhamn och Uppsala). Inför seminarieserien kontaktades media (se bilaga 3.7-3.10). Seminarierna gav genomslag i lokalmedia i form av tre tidningsartiklar (bilaga 4.1-4.3), en notis i fackpressen (bilaga 4.4) och en radiosänd intervju av projektledaren Karolin Bergman (bilaga 4.5). Seminarierna mottogs mycket positivt både av besökare och medverkande experter. En ny seminarieserie är inplanerad i mars-april 2010 och skolträffar planeras under 2010. 5. GENOMFÖRANDE OCH TIDSPLAN Under redovisningsperioden har Modul 1 enligt projektplanen genomförts. Modulen innefattar uppstart av projektet med informationsbearbetning och utveckling av projekthemsidan samt upprättande av nödvändiga kontakter. Lansering av projektshemsidan och utveckling/test av seminarieserien genomförs också i Modul 1. 3 (7)
Aktiviteterna i Modul 1, planerad tidpunkt för genomförande och faktisk tidpunkt för genomförande presenteras i tabellen nedan. Aktivitet (2009) Plan Utfört Insamling av bakgrundsmaterial, kontakt apr jun apr - jun med andra aktörer, dialog med forskare start av produktion av texter till projekthemsida maj aug och för media start av design och teknisk utveckling av sajten maj maj framtagning av program för tre seminarieträffar maj maj i samarbete med forskare dialog med lärcentra maj jun aug start av nätverk med lokalpress jul aug okt lansering av projekthemsida aug sep nov genomförande av en första seminarieserie, sep nov nov 3 träffar nov. fortsatt nätverksbyggande med lokalpress sep nov nov Alla planerade aktiviteter är genomförda, några dock med lite senare start än den ursprungliga tidsplanen angav. 6. SPRIDNING AV PROJEKTETS RESULTAT Informationsmaterial i form av texter, bilder och inspelade intervjuer av forskare finns tillgängligt för allmänheten via projekthemsidan www.miljösmartmat.se som kommer att leva vidare även efter projekttidens slut. Genom de videosända seminarierna och kontakten med media har vetskap om projektet spridits till personer som i sin tur sannolikt sprider kännedomen om projektet vidare. En ny seminarieserie som vänder sig till nya orter är inplanerad i mars-april 2010. Sex av sju forskare/experter som satt i panelerna för redan utförda seminarier kommer att delta även vid kommande seminarieserie en ersätts av en nyetablerad kontakt från Konsumentföreningen Stockholm. Samarbetet med forskare från olika universitet och högskolor har varit positivt och värdefullt. Samarbetet kommer att vidareutvecklas och vi fortsätter också att bygga nätverk med lokal media och kommunala lärcentra. 7. PROJEKTETS FINANSIERING Projektets totala kostnad under perioden 09-04-01 till 09-11-26: Varav har finansierats av: Jordbruksverket (50 %) SLU (50 %) 524 745 SEK 262 373 SEK 262 373 SEK 4 (7)
8. PROJEKTETS ARBETSSÄTT Projektet har genomförts av kunskapsplattformen LivsmedelsSverige som är en webbplats och ett nätverk som fyra branschorganisationer, en myndighet och nio universitet och högskolor står bakom. Formellt tillhör LivsmedelsSverige SLU, Sveriges lantbruksuniversitet. Samarbetet regleras i avtal och kärnverksamheten samfinansieras av branschorganisationerna och universiteten/högskolorna. De projekt som genomförs under LivsmedelsSveriges paraply är sanktionerade av ledningsgruppen för LivsmedelsSverige (se www.livsmedelssverige.se). Vi som jobbar med LivsmedelsSverige är: Ingela Hallberg- Verksamhetsledare för LivsmedelsSverige. Utbildad agronom och har jobbat med LivsmedelsSverige i många år. Ingela har övergripande ekonomiskt ansvar för projektet och jobbar med nätverken med media. Karolin Bergman- Projektledare och redaktör på LivsmedelsSverige. Karolin är legitimerad dietist och har jobbat med flera projekt om mat och hälsa under ett par års tid. Karolin är tillsammans med Pernilla Johnsson projektledare för detta projekt. Hon har skrivit texter för pressen, är redaktör för projekthemsidan och har satt struktur för projekthemsidans faktainnehåll och har ansvarat för anordnandet av seminarier. Carina Gossas- Projektledare och redaktör på LivsmedelsSverige, delvis föräldraledig under projekttiden. Carina är utbildad livsmedelsagronom och har jobbat med livsmedelsfrågor i ett par år. Carina har skött kontakten med de forskare som knutits till projektet och hon har också skrivit och redigerat faktatexter. Linda Cronsten- Webbmaster för LivsmedelsSverige. Linda är utbildad informatör. Hon håller samman webbplatsen för projektet och ansvarar för teknik och design. Anniqua Melin projektassistent. Anniqua har jobbat med information i olika former och som fotograf innan hon nyligen anställdes på LivsmedelsSverige. Anniqua sköter bl.a. kontakterna med kommunala lärcentra och samordnar tekniken inför seminarierna. Pernilla Johnsson är disputerad livsmedelsagronom och svarar speciellt för forskningsaspekterna i projektet Pernilla ersätter Carina Gossas under föräldraledigheten och delar ansvaret som projektledare och redaktör för www.miljösmartmat.se med Karolin Bergman. 9. SLUTSATS OCH REKOMMENDATIONER Erfarenheterna från projektet är mycket positiva och visar tydligt att vår projektidé har hållit och att den utan tvekan är värd att fortsätta att genomföra. Projekthemsidan har producerats och innehåller grundläggande fakta om matproduktionens miljöpåverkan i form av faktatexter, inspelade intervjuer m.m. Besökarantalet på projekthemsidan har ökat varje månad sedan lanseringen vilket betyder att informationen efterfrågas. Videosända seminarier har genomförts med stor framgång och visade att det kan vara ett effektivt och resurssnålt sätt att mötas på. Deltagarna på de olika orterna har varit mycket nöjda, liksom våra samarbetspartners i kommunala lärcentra som efterfrågar fler videosända seminarier. För att öka antalet åhörare på seminarierna tror vi dock att vi måste öka ansträngningarna gällande marknadsföring av seminarierna. Lokalpressen har varit med på seminarierna och skrivit artiklar vilket ytterligare ökar spridning av kunskap både om projektet och det ämne projektet behandlar. 5 (7)
10. KONTAKTPERSON Ingela Hallberg: telefon, 018-672456; e-post, Ingela.Hallberg@lmv.slu.se Karolin Bergman: telefon, 018-672457; e-post, Karolin.Bergman@lmv.slu.se Pernilla Johnsson: telefon, 018-672431; e-post, Pernilla.Johnsson@lmv.slu.se Samtliga har postadress: LivsmedelsSverige SLU Box 7052 750 07 Uppsala 6 (7)
Bilagor: Projekthemsidan www.miljösmartmat.se 1.1 Startsida 1.2 Tema: Jordbruket 1.3 Tema: Från jordbruk till tallrik 1.4 Tema: Att välja miljösmart 1.5 Tema: Miljö och klimat 1.6 Tema: Märkning 1.7 Om projektet Genomförande av seminarier 2.1 Diskussionsunderlag, seminarium 1, 3 nov 2009 2.2 Diskussionsunderlag, seminarium 2, 17 nov 2009 2.3 Diskussionsunderlag, seminarium 3, 24 nov 2009 2.4 Tips till föreläsare vid videokonferens Marknadsföring av seminarier och projekthemsida 3.1 Inbjudan till seminarieserien 3.2 Annons för seminarier i Bollnäs 3.3 Annons för seminarier i Älvdalen, Mora, Leksand 3.4 Skärmpresentation till seminarium 1 Ultuna, nov 2009 3.5 Skärmpresentation till seminarium 2 Ultuna, nov 2009 3.6 Skärmpresentation till seminarium 3 Ultuna, nov 2009 3.7 Kontaktade medier - MiljösmartMat 3.8 Pressinbjudan för seminarium 1, 3 nov 2009 3.9 Pressinbjudan för seminarium 2, 17 nov 2009 3.10 Pressinbjudan för seminarium 3, 24 nov 2009 3.11 Pressmeddelande lansering av projekthemsida Seminarieserien genomslag i media 4.1 Artikel i Söderhamnskuriren 4 november 2009 4.2 Artikel i Mora Tidning 6 november 2009 4.3 Artikel Mora Tidning 20 november 2009 4.4 Notis i Dietistaktuellt nr 6 december 2009 4.5 Intervju med Karolin Bergman i Radio Siljan 2 november 2009 notis från webbplats 7 (7)
1.1
1.2
1.3
1.4
1.5
1.6
1.7 (1)
1.7 (2)
1.7 (3)
2.1 (1) Underlag till videoseminarierna om mat, miljö och klimat Träff 1: Ekologiskt, konventionellt, närodlat v. 45, tisdag 3e nov 15.30-17.30 Moderator: Ingela Hallberg Bisittare: Karolin Bergman, Pernilla Johnsson Medverkande: Rune Andersson, Mat 21 Johanna Björklund, CUL Jan Bertilsson, HUV Seminariet inleds med en presentation av deltagarna. De första 45 minuterna får varje deltagare svara på 3 lite längre frågor med möjlighet att utveckla svaret något (svarstid max 3-4 minuter per fråga). Svaren kan gärna illustreras av bilder som visas via en dator. Det blir alltså tre frågerundor på ungefär samma tema till de medverkande, se nedan. Andra delen av seminariet är öppet för frågor från lyssnarna, om inte tillräckligt med frågor kommer in finns förberedda frågor som moderatorn kan ställa. En avslutande frågerunda med blick mot framtiden kan avrunda seminariet. Frågor till RUNE ANDERSSON Tre huvudfrågor; 1. Berätta om lantbruket i Sverige hur ser det ut i dag? 2. Vilka moment i produktionen av livsmedelsråvaror som till exempel spannmål och kött, har störst påverkan på miljön och varför? 3. Vilka fokusområden har svensk lantbruksforskning när det gäller miljön? Frågor att fylla ut med om inte publiken har så mycket frågor: Hur ser din bild ut av ett lantbruk som är så skonsamt som möjligt för miljön? Vilka moment i den svenska livsmedelsproduktionen har störst påverkan på miljön och varför? Hur skulle vi kunna ändra metoderna i jordbruk och djurhållning så att produktionen blir mer skonsam för miljön? Varför kallas det för konventionell produktion? Hur har arbetssättet utvecklats? Vilka är de största likheterna och skillnaderna mellan ekologisk och konventionell produktion? Avslutande fråga: Hur tror du att lantbruket kommer att se ut i Sverige om 50 år?
2.1 (2) Frågor till JOHANNA Tre huvudfrågor; 1. Berätta om det ekologiska lantbruket i Sverige hur ser det ut i dag? - Vilken filosofi ligger bakom det ekologiska lantbruket och vad är målet för den ekologiska rörelsen? 2. Vilka är de största miljöfrågorna inom det ekologiska lantbruket? 3. Vad forskar man om när det gäller ekologisk produktion och miljö? Frågor att fylla ut med om inte publiken har så mycket frågor: Hur ser din bild ut av ett lantbruk som är så skonsamt som möjligt för miljön? Hur påverkas miljön av det ekologiska jordbruket? Varför har vi ekologisk produktion i Sverige? Hur stor del av det svenska jordbruket är ekologisk? Hur mycket är det jämfört med andra länder? Hur kontrolleras ekologiska produkter? Hur kan man veta att en ekologisk produkt verkligen är ekologisk? Vad skiljer KRAV och ekologiskt, är det samma sak? (EU-ekologiskt) Avslutande fråga: Hur tror du att det ekologiska jordbruket kommer att se ut om 50 år? Frågor till JAN BERTILSSON Tre huvudfrågor; 1. Berätta om mjölkproduktionen i Sverige Hur ser den ut i dag? 2. Vilka moment inom mjölkproduktionen är viktigast att förbättra ur miljöoch klimatsynpunkt? 3. Ge exempel på forskning som bedrivs om effektiv och klimatsmart mjölkproduktion. Frågor att fylla ut med om inte publiken har så mycket frågor: Varför säger man att kor/nötkreatur är miljöbovar? Är det någon skillnad i miljö- och klimatbelastning mellan kor som hålls för mjölkproduktion och kor som hålls för köttproduktion? Avslutande fråga: Hur tror du att mjölkproduktionen ser ut om 50 år?
2.2 (1) Underlag till videoseminarierna om mat, miljö och klimat Träff 2: Livsmedelsval, kostråd och märkning v. 47, tisdag 17e nov 15.30-17.30 Moderator: Rune Andersson Bisittare: Pernilla Johnsson, Anniqua Melin Plats: Sal H, Undervisningshuset, Ultuna, SLU, Uppsala Medverkande: Monika Pearson, expert vid Livsmedelsverket Pernilla Tidåker, projektledare Svenskt Sigill/Klimatmärkningen Seminariet inleds med en presentation av deltagarna. De första 45 minuterna får varje deltagare svara på 3 lite längre frågor med möjlighet att utveckla svaret något (svarstid max 3-4 minuter per fråga). Svaren kan gärna illustreras av bilder som visas via en dator. Det blir alltså tre frågerundor på ungefär samma tema till de medverkande, se nedan. Andra delen av seminariet är öppet för frågor från lyssnarna. Om inte tillräckligt med frågor kommer in finns förberedda frågor som moderatorn kan ställa. En avslutande frågerunda med blick mot framtiden kan avrunda seminariet. Frågor till MONIKA PEARSON Tre huvudfrågor; 1. Varför har Livsmedelsverket tagit fram miljöanpassade kostråd? 2. Hur har arbetet gått till? 3. Vad är det i vår konsumtion som vi kan eller bör ändra på för att både kunna äta nyttigt OCH miljösmart? Frågor att fylla ut med om inte publiken har så mycket frågor: Är ekologiska livsmedel bättre för hälsan? Finns det något kostval som har stor positiv effekt för både hälsa och miljö? Hur har vår livsmedelskonsumtion ändrats de senaste årtiondena? Hur har vår hälsa förändrats de senaste årtiondena och vad har maten spelat för roll? Är märkningen sådan att konsumenter kan göra miljösmarta matval idag? Bortsett från en klimatmärkning, vad kan förbättras på området? Finns det några tillagningsmetoder som är bra/bättre för hälsan och miljön?
2.2 (2) Frågor till PERNILLA TIDÅKER Tre huvudfrågor; 1. Var i livsmedelskedjan är klimatpåverkan störst och varför? 2. Hur kommer klimatmärkningen att fungera? 3. Hur äter vi klimatsmart och vad kan olika aktörer i livsmedelskedjan göra? Frågor att fylla ut med om inte publiken har så mycket frågor: Hur långt har arbetet kommit och när kommer vi att kunna se ert klimatmärke i affären? Vilka är med och tar fram klimatmärkningen? Vad är det för skillnad på kött och kött ur ett klimatperspektiv vad ger de största skillnaderna? Är Sverige först med en klimatmärkning av livsmedel? Många av de livsmedel som finns i affärerna kommer från andra länder än Sverige - hur ska man kunna jämföra svenska och importerade produkter?
2.3 (1) Underlag till videoseminarierna om mat, miljö och klimat Träff 3: Förpackningar, matsvinn och transporter hur ska vi hantera maten på bästa sätt? v. 48, tisdag 24e nov 15.30-17.30 Moderator: Rune Andersson Bisittare: Pernilla Johnsson Plats: Sal H, Undervisningshuset, Ultuna, SLU, Uppsala Medverkande: Elin Röös, doktorand Inst. f. energi och teknik, SLU Johanna Berlin, expert på livscykelanalyser, SIK Seminariet inleds med en presentation av deltagarna. De första 45 minuterna får varje deltagare svara på 3 lite längre frågor med möjlighet att utveckla svaret något (svarstid max 3-4 minuter per fråga). Svaren kan gärna illustreras av bilder som visas via en dator. Det blir alltså tre frågerundor på ungefär samma tema till de medverkande, se nedan. Andra delen av seminariet är öppet för frågor från lyssnarna. Om inte tillräckligt med frågor kommer in finns förberedda frågor som moderatorn kan ställa. En avslutande frågerunda med blick mot framtiden kan avrunda seminariet. Frågor till ELIN RÖÖS Tre huvudfrågor: 1. Hur stor andel av livsmedelskedjans totala miljöbelastning står transporter, förpackningar och livsmedelsindustrin i övrigt för? Vilka typer av miljöbelastningar handlar det om? 2. Hur påverkas klimatet av olika transportsätt av mat? 3. Vad kan vi göra för att minska miljöpåverkan? Frågor att fylla ut med om inte publiken har så mycket frågor: Hur kan jag som konsument tänka när jag väljer livsmedel? Är närproducerade varor alltid bättre ur miljöperspektiv? Är ekologiska varor bättre ur miljöperspektiv? Ska jag välja ekologiska äpplen från Nya Zeeland eller svenska konventionellt odlade? Vilka är de största utmaningarna inom livsmedelsproduktionen för att få till en hållbar produktion? Vad är på gång i det svenska jordbruket för att få en mer hållbar livsmedelsproduktion?
2.3 (2) Frågor till JOHANNA BERLIN Tre huvudfrågor: o Hur kan man jämföra olika produkters klimatpåverkan och vad är det man tittar på? (vad är en livscykelanalys och hur går det till att ta fram en)? o Hur stort är svinnet i olika led i livsmedelskedjan och hur påverkar svinnet miljön/klimatet? o Vad har förpackningar för betydelse för klimatpåverkan (hållbarhet, svinn, transporter)? Frågor att fylla ut med om inte publiken har så mycket frågor: Hur kan svinnet begränsas (tips för konsumenter)? Vad sker i transport-/handelsledet för att minska svinnet? Finns det olika typer av livscykelanalyser, t. ex. att man tar hänsyn till klimatet i en och andra miljöaspekter i en annan analys eller syftar de till att vara heltäckande? Hur säkra är livscykelanalyserna (vilka begränsningar/svårigheter finns när man tar fram dem)? Hur står sig färska produkter jämfört med samma produkter som är djupfrysta ur ett miljö-/klimatperspektiv? Vilka förpackningar är miljösmartast respektive miljöosmartast och varför? Vad kan man tänka på som konsument om samma vara finns i olika slags förpackningar.
2.4 Tips till föreläsare i videokonferens Ställ in kameran så att du naturligt kan titta in i kameran när du talar, du ska inte behöva titta upp eller åt sidan utan rakt in i kameran. Om inte är det svårt att få kontakt med åhörarna. Ha mikrofonen placerad så att du inte kommer åt den med händerna eller kan lägga handlingar över den. Det blir ett förfärligt ljud hos åhörarna om inte mikrofonen får stå för sig själv. Videokonferensen är röststyrd dvs den som talar kommer i bild. Det är därför viktigt att den som inte talar stänger av sin mikrofon. Har du en pp-presentation, växla mellan bilderna och dig själv så att föreläsningen blir levande. Det är viktigt att åhörarna får se dig mellan bilderna. Skicka om möjligt ut åhörarkopior i förväg, ibland kan det vara svårt att läsa i rutan vad som står. Se gärna till att ha en moderator som håller i föreläsningen, kontrollerar att alla som ska vara med är det, håller koll på tiderna samt om någon av åhörarna vill fråga. Dela gärna upp föreläsningen i dina anföranden varvat med frågestund, eller lämna tid efter föreläsningen för frågor. Ett tips om klädsel är att inte ha rött eller stormönstrat i starka färger då det lätt blir flimmer då. Via nedanstående länk kan ni titta på en liten film som gjorts här i Östersund med skådespelaren Michael Rahm och Jan Zakrisson. Lite kul är den men också informativ. OBS!! Man behöver inte ha gult på sig! Hoppas att dessa små tips kan vara er behjälpliga att genomföra en bra föreläsning. Lycka till mms://video.jamtland.net/avmedia/videokonf_1mb.wmv
3.1
3.2
3.3
3.4 Inbjudan till seminarium Tid: Tisdagen 3 november kl. 15:30-17:30 Plats: Sal H, Undervisningshuset, Ultuna Kostnadsfritt finns det? Experter svarar på aktuella frågor I panelen sitter: Rune Andersson, prof. i markvetenskap, SLU Johanna Björklund, forskare vid centr. f. uthålligt lantbruk, CUL Jan Bertilsson, prof. i husdjursvetenskap, SLU Moderator: Ingela Hallberg, LivsmedelsSverige Arrangeras av LivsmedelsSverige
3.5 Seminarium om Livsmedelsval, kostråd d och märkningm - hur ska jag som konsument tänka? t Tid: Tisdagen 17 november kl. 15:30-17:30 17:30 Plats: Sal H, Undervisningshuset, Ultuna Kostnadsfritt Experter svarar påp aktuella frågor I panelen sitter: Monika Pearson, expert vid Livsmedelsverket Pernilla Tidåker ker,, projektledare Svenskt Sigill/Klimatmärkningen Moderator: Rune Andersson, prof. i markvetenskap, SLU Arrangeras av LivsmedelsSverige
3.6 Inbjudan till seminarium om Förpackningar, matsvinn och transporter - hur ska vi hantera maten påp bästa sätt? s Tid: Tisdagen 24 november kl. 15:30-17:30 Plats: Sal H, Undervisningshuset, Ultuna Kostnadsfritt Experter svarar påp aktuella frågor I panelen sitter: Elin Röös,, forskare vid Inst. f. energiteknik, SLU Johanna Berlin, expert påp livscykelanalyser, SIK Moderator: Rune Andersson, prof. i markvetenskap, SLU Arrangeras av LivsmedelsSverige
3.7 Mediekontakter MiljösmartMat Karolin Bergman Kontaktade medier för MiljösmartMat 2/11 2009 Falukuriren (Dalarnas tidningar) 023-936 00 Nina Funke, nyhetschef fk.red@dt.se Även mailat: '72023@dt.se'; 'info@dt.se' Dalademokraten 023-47500 Eva Högkvist redaktion@daladem.se Även mailat: 'red@daladem.se'; 'webmaster@daladem.se'; 'tips@daladem.se' Ljusnan (Bollnäs) 0278-27540 nyhetschefen@ljusnan.se Söderhamnskuriren 0270-74044 Mattias Guaring Även mailat: 'redaktion@helahalsingland.se' UNT 018-478 00 Nyhetschef Anna Martin Mailat: 'lanschefen@unt.se'; 'nyhetsredaktionen@unt.se'; 'ekonomiredaktionen@unt.se'; 'www@unt.se'
3.8
3.9 Pressinbjudan 17 november 2009 Hur gör jag för att bli en miljösmart matkonsument? Experter svarar på dina frågor tisdagen den 17 november Hur ska jag som konsument kunna välja mat som både är bra för miljön och min hälsa? När får vi en klimatmärkning av livsmedel och hur kommer den att fungera? Dessa och andra frågor kring samma tema diskuteras vid den andra seminarieträffen i projektet Miljösmart mat som handlar om livsmedelsproduktionens och konsumtionens miljöpåverkan. I expertpanelen sitter nutritionist Monika Pearson från Livsmedelsverket och Pernilla Tidåker, projektledare för Klimatmärkningen/Svenskt sigill. -Klimatmärkningen av livsmedel kommer innebära att vi ställer krav på ett ansvar för hela produktionskedjan. Till exempel får man inte utfodra sina djur med soja som odlats på mark som kommit till genom skövling av regnskog. Energin som används ska också vara förnybar och utsläpp av klimatgaser ska begränsas. Detta säger Pernilla Tidåker som leder projektet med att ta fram en klimatmärkning av livsmedel. Monika Pearson har medverkat vid framtagandet av Livsmedelsverkets nya miljöanpassade kostråd. Seminariet ges via videolänk och sänds från Sveriges lantbruksuniversitet vid Ultuna i Uppsala till lärcentra i Bollnäs, Leksand, Mora, Söderhamn och Älvdalen, där Du som journalist kan vara med och ställa dina frågor. Inbjudna är även skolpersonal och allmänhet. Datum: tisdagen den 17 november Tid: 15.30-17.30 Plats: Centrum för flexibelt lärande i Söderhamn, Högskoleenheten i Bollnäs och SiljansUtbildarna i Leksand, Mora och Älvdalen samt sändningslokal, sal H i Undervisningshuset på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Varmt välkomna! Projektet Miljösmart Mat genomförs av LivsmedelsSverige med stöd från Jordbruksverket. Ytterligare en seminarieträff äger rum den 24 november. Då handlar det om transporter, förpackningar och svinn. Kontakt: Pernilla Johnsson, 018-67 24 31 eller Ingela Hallberg 018-67 24 56, LivsmedelsSverige www.livsmedelssverige.se
3.10 Pressinbjudan 24 november 2009 Visst är det väl transporten av mat som är den största miljöboven - eller? Experter svarar på dina frågor tisdagen den 24 november Ett av tio kilo mat som vi köper i Sverige slängs i onödan. Odlad lax från Norge transporteras till andra sidan jordklotet för att rensas och styckas och transporteras sedan till svenska butiker. Hur ska vi hantera maten på bästa sätt för att minska onödig miljöbelastning? Hur stor skillnad gör det om jag cyklar till affären istället för att ta bilen? Hur gör man för att jämföra klimatpåverkan från olika livsmedel? Frågor kring transporter, förpackningar och svinn diskuteras vid den tredje seminarieträffen i projektet Miljösmart Mat som handlar om livsmedelsproduktionens och konsumtionens miljöpåverkan. I expertpanelen sitter Elin Röös från Institutionen för energi och teknik vid SLU, Uppsala och Johanna Berlin, expert på livscykelanalyser från Institutet för livsmedel och bioteknik, SIK, i Göteborg. - Det kan göra stor skillnad vad vi väljer att köpa. Ett kilo äpplen som importeras från Nya Zeeland kan orsaka utsläpp av 7 gånger så mycket koldioxid som ett kilo svenskodlade äpplen, säger Elin Röös. Seminariet ges via videolänk och sänds från Sveriges lantbruksuniversitet vid Ultuna i Uppsala till lärcentra i Bollnäs, Leksand, Mora, Söderhamn och Älvdalen, där Du som journalist kan vara med och ställa dina frågor. Inbjudna är även skolpersonal och allmänhet. Datum: tisdagen den 24 november Tid: 15.30-17.30 Plats: Sal H i Undervisningshuset på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala, Centrum för flexibelt lärande i Söderhamn, Högskoleenheten i Bollnäs och SiljansUtbildarna i Leksand, Mora och Älvdalen samt sändningslokal, Varmt välkomna! Projektet Miljösmart Mat genomförs av LivsmedelsSverige med stöd från Jordbruksverket. Kontakt: Pernilla Johnsson, 018-67 24 31 eller Ingela Hallberg 018-67 24 56, LivsmedelsSverige www.livsmedelssverige.se
3.11 PRESSMEDDELANDE 2009-11-17 Miljösmart Mat Nytt webbforum Idag lanseras den nya webbplatsen Miljösmart mat www.miljösmartmat.se. Bakom projektet ligger den nu 13-åriga plattformen LivsmedelsSverige som fått finansiering av Jordbruksveket för att samla och presentera kunskap kring mat, miljö och klimat. - Syftet med projektet Miljösmart mat är att öka medvetenheten om livsmedel i Sverige, särskilt med avseende på matens miljö- och klimatpåverkan från jord till bord, säger projektledare Karolin Bergman. - Vi vill också erbjuda engagerade konsumenter information om hur de kan göra för att välja och hantera maten rätt med tanke på miljö och klimat, tillägger Karolin. Projektets mål kommer att uppnås genom att ett enkelt och tillgängligt webbmaterial utformas, det omfattar både faktatexter och intervjuer med forskare. Ett antal utåtriktade aktiviteter i olika regionala områden från norr till söder kommer också anordnas. Webbplatsen är tänkt att kunna användas i undervisning för gymnasieskolan. Det första informationsmaterialet som görs tillgängligt handlar om jordbruket och dess miljöpåverkan. Projektet stöds av Jordbruksverket genom regeringens särskilda satsning på livsmedel. Länk till webbplatsen Miljösmart Mat (http://www.miljösmartmat.se/) Kontakt: Ingela Hallberg 018-67 24 56, LivsmedelsSverige Pernilla Johnsson 018-67 24 31, LivsmedelsSverige (www.livsmedelssverige.se)
4.1 Artikel i Söderhamnskuriren 4 november 2009
4.2 Artikel i Mora Tidning 6 november 2009
4.3 Artikel i Mora Tidning 20 november 2009
4.4 Notis i DietistAktuellt nr 6 december 2009
4.5