\linncrnde tcrkrik lör LYg, DH ch llulg iegling: Säg att du vid starten vill gå ut mt änster, men du seglar en liten båt ch ris:erar att bli överkörd - vad gör du då? )ee Smith: Det är ganska enkelt. Om \ran ligger snett bakm ch i lvart - på båten så följer man,fter den så länge man kan efter starten. )m den inte kan gå högre än man själv, så r man OK - de bara glider ifrån. Och m let ligger andra små båtar i lä m den stra råten, så är man säker på att ha tagit dem rm de måste slå sig fria för att krnma ur len stra båter.rs störda vind. Så att ligga i vart m den stra båten är bara bra, ch å långt ner på linjen sm det går. Jhn Kstecki: Det verkar sm m störe båtar går högre i frisk vir.rd, så man måste åringen - m den stra a hänsyn till det. Om man ligger tillräckligt långt i lä rn lem kan man starta vid läändan av linjen; rär de börjar ge dig störda vindar har du edan fått segla de viktiga första fem eller ex minuterna i ett rent spår. 'rur skulle ni starta med en större båt m 'änstra sidan av banan var gynnad? Terry Nielsen: M försöker vara på linjen ned fart där det inte finns några mindre råtar sm kmmer upp från lä ch lvar :h tvingar ss att sänka farten eller tjuv-,tarta. Så vi försöker bestämma var det immer att bli trångt på linjen någn minut 'öre start genm att se vart de flesta verkar ägga sig. Och m ni vill gå ut åt höger? Slåss ni för att få lvartsändan ch slår direkt m ni har den lilla båten? Smith: Abslut, ch man bryr sig inte alls m båtarna i andra ledet. Man slår (till babrd efter starten) m man trr att man kan klara sig där en hygglig stund. Om inte, så går man bara framför den största båten ch lägger sig på hans lvarts låring ch 1åter hnm köra över alla andra. Nyckeln är att hitta ett spår där man kan leva länge så att man inte tvingas slå fi am ch tillbaka. Kstecki: Vid Lymingtn Regattan (på ILC40:an Pinta) hade vi en situatin där man måste gå ut åt höger, men startlinjen var lagd så att iäändan var gynnad. Om nu alla tänkte lägga sig uppe vid startfartyget, så skulle vi kunna starta mitt på linjen för babrds hals ch alla skulle slå under ss. Med 1äändan gynnad så fick vi ett försprång på fyra båtlängder. Vi kunde gå störda hela vägen ut mt högra hörnet ch hela tiden ha båtar sm slg under ss. Och m ni är den stra båten ch vill gå ut åt höger efter starten? Smith: Starta bara i lä m klungan. pina höjd så att de måste slå, slå sen själv ch kör över dem. De mindre båtarna måste brt för att få fri vind. slå FöRSTA KRY$SEN ligger på kryss, i fas med skiften, ch en liten båt kmmer ch slår på er. Slår ni er liia eller försöker ni bryta igenm i lä? Säg att ni är str båt ch Smith: Det berr på skillnaden i fart. Om man seglar en 40-ftare ch båten srn slår är mindre än 32 ft. då siäcker man bara på skten ch går på fart igenm deras lä. Kstecki: Det berl på hur stra vindskiftena är, vad de andra båtarna gör, ch hur liten båten sm slår är. Man bör hålla sig i fas n.red vindskiftena såvida inte den lilla båten hindrar en från att hålla sig framför de andra båtarna av sa[lma strlek sm den egna. Om man beslutar sig för att ligga kvar ska man bara köra rakt igenm hans 1ä. Försöker man passera i lvart ch killen framför försöker höjda bara några grader, så får man prblem. Det är nästan möjligt att passera i lvart m båtarna ligger nära varandra i sidled. Neilsn: Om det är tätt ernellan så kan man, innan de slår på en, falla av lite ch gå på fart, så att (n-r de slår på en) n.ran kan lva upp ch ha f i vind. Hur avgör ni m de skadar er tillräckligt mycket lör att det ska vara värt att slå? Neilsn: Vi satsar sällan på att ligga närmast startfartyget eftersm risken är så str att det inte finns plats ch att man måste tränga sig in. Neilsn: Rrsman bör ta en rdentlig titt på farter.r. Om man bör'jal förlra tre tin- delar, fyra tindelar, fem tindelar...vid _q m = m cdt 'c E L Ec rnal 6 c I Grup, LCC. Segling is the exclusive licensee f Miller Sprls Grup, LCC ;EGilNG
någn punkt måste man slå. Men man vill inte vänta tills man tappat en halv knp, för då har man redan förlrat en båtlängd under väntetiden. Det handlar mycket m känsla - att man vet att man kan bryta igenm den andra båtens 1ä ganska snabbt, eller att man inser att den andra båten bara är en meter krtare än den egna ch att det kmmer att ta fyra minuter att bryta igenm. Den autmatiska reaktinen är att trycka ner rrkulten ch säga, "M slår". Men m man verkligen betänker vad det kstar att göra två slag ch gå åt fel håll ett tag, så är det ganska kännbart. Så m man har den stra båten är det fta bäst att falla lite ch gå förbi den andra i lä. Kstecki: Det är en viktig fråga. Man måste se vad sm händer m man gör två slag extra - man kanske går åt fel håll i en minut eller två - man måste minst få upp farten igen innan man kan slå tillbaka - ch m det mt slutet av benet visar sig bättre att göra så istället för att ligga kvar i den störda vinden. Det är ett svårt val. Smith: Många gånger tittar jag på den sanna vindvinkeln. När man får störd vind är det vanligen sm att segla in i ett tregraders mtvrid. Någn kmmer att tjäna i förhållande till en själv, det är säkert. Men är man beredd att ta det där mtvridet med tanke på den strategiska situatinen? Om inte, så får man slå. Dessutm, m någn slår på en så tar det en stund innan man får den störda vinden på sig. Så jag brukar försöka vänta lite, ch inte bara slå direkt. Och m man seglar med genua 3 uppe så påverkas man inte lika mycket sm m man har lätta 1:an uppe. Frågan är, vart vill man gå ch hur mycket kstar två slag? Km ihåg att det ftast inte bara är fråga m ett slag, utan m två stagvändningar. Andra saker man får överväga är hur långt det är kvar till märket, ch kmmer någr.r annan att slå på hnm så att han n.råste slå? Du seglar en liten båt. Du har gjrt en bra start, ch så börjar du få ett mtvrid. De stra båtarna i lä trörjar slå ch kmmer upp mt dig. Slår du under dem i fas med vindskiftet, eller går du bakm ch slår uppe på deras lvartslåring? Smith: Det berr på m vinden pendlar fram ch tillbaka eller m det är ett hållbart mtvrid. Om vinden pendlar så slår man under dem ch håller sig till pendlingarna så länge det går. Och man försöker alltid hitta ett spår där man aldrig blir täckt. Det är nästan möjligt, men man måste försöka. Kstecki: Om man antar att det är ganska skiftande förhållanden så skulle jag slå i lä ch hålla mig i fas (med vinden). När de större båtarna börjat ta min vind skulle jag fatta nästa beslut, m det är värt att ligga kvar eller slå sig fri. Jag kanske kan hålla mitt spår i två tre minuter - det är lång tid på en bg sm lyfter. Och vinden kanske skiftar tillbaka, ch då ligger jag rätt i fas igen. Ni nämnde möjligheten att slå på lvarts låring m den stra båten ch haka på när den kör över fältet i lä. Låt ss tala m hur SEGLTNc
man väljer spår när man har den lilla båten. Smith: Ja, den stra båten drar ju sakta ifrån, så den egna vinden blir bara friare hela tiden. Med andra rd kan man. rr båtarna skiljer sig i strlek. slå på någns lvartslåring i en annan utsräcknins än m båtarna är lika stra. eftersm man i det senare fallet skadas under längre tid. Att hitta rätt spår är det viktigaste när det gäller att vinna i handikappsegling. Har man inte ett bra spår kan man inte vinna. Så pririteringen när det gäller taktiken är att hitta de rätta spåren. Har ni någn allmän taktisk filsli m ni seglar en mindre båt? Smith: Psyklgiskt sett är det svåra att man vet att man kmmer att få prbler.n ch att man är i stånd att leva med det ch kla- rar att ta smällarna - att man vet när en ill är undviklig ch hur rnan mininrerar en. När man väl l.ramnat så långt bak att de stra båtarna inte längre kan skada en, då kan man göra ett rlycket bättre jbb med vindskiftena ch utnyttja dem till hundra prcent. Kstecki: Jag tr r att det viktigaste är att vara öppen i sitt tänkande. Det går inte att ha en spelplan eftersm ens seglande kmmer att dikteras av de större båtarna. Segla i det renaste spåret så länge det går. Och än en gång, jag trr att man måste väga segling i störd vind men åt rätt håll mt att slå ch segla åt fel håli. Det är det svåt aste valet för min del. IrLtervjLttl J'rtsiitter i ntist nunmter, då vi rundar lvrtsmärl{et clt ger ss trt på undtutvinden. SEGLING
Vlnneinde f,ör EYS' Dff ceh Beraltelsen m David ch Gltat pa kappseghngsbanan f rfsaffer. Våra taktt ska gtganter förklarar hur de L t seglar slra cn sma båtar runf marken ch undanvtnden. lnferviu av Pefer lsler lll. av l-1enry Hill Dee Smith Sm taktiker på framgångsrika Mumm 36:an Jamesn, liten båt i USA:s vinnande Admiral's Gup-lag i smras, kan Dee Smith knsten att segla mt större båtar. Jhn Kstecki Sm taktiker på mellanstra ILC 4:an Pinta, sm vann sin klass i fjlårets Admiral's Cup, fick Kstecki segla mt både större ch mindre båtar på samma bana. Han är ckså Mumm 36-mästare ch lympisk silvermedaljör. Terry Neilsn Sm taktiker på segerrika S-ftaren Equatin seglar Neilsn på handikapp enligt PHRF (amerikanska mtsvarigheten till LYS) ch får ständigt försöka, passera mindre båtar på banan. Han är tidigare lympisk brnsmedaljör, m m. Reprinted by permissin f Miller Sprls Grup, LCC. Frm the Februay 1998 issue f Sailing Wrld. Cpyright O '1 998 by Miiler Sprts Grup, LCC. Segling is the exclusive licensee f Miller Sprls Grup, LCC. 76 Har ni någn allmän taktisk filsfi m ni seglar en str båt? Dee Smith: öka, öka ch öka ännu mer. Man vill öka avståndet så mycket att de små båtarna trr att det är möjligt att ta igen på krrigerad tid. Der svåra med att segla en str båt är att hålla reda_på tiderna (respiten) ch vilka båtar på banan det är man egentligen kappseglar mt. Så man måste känna titl skillnaderna I matetat ch förfå reda på hur man ligger till vid varje märke. Ibland kn_ "..- <, centrerar man sig på helt fel båt ch förlrar racet. På kryssen ska man försöka styra resten av fältet så mycket man kan" så att de måste göra samma saker sm man själv gör. Efter starten ska man (med hjälp av sina störande vindar) tvinga dem att slå, sedan slår man på dem ch kör över dem igen på det sättet får man en psitin där man kan styra fattet. ch sedan väljer man baia ut dem sm gör de rätta dragen, ch de kan man styra ännu mer - antingen genm att skada dem eller tvingadem att välja en viss väg. Man ska vara den sm styl trifiken. --, va., :. Jhn Kstecki: Den viktigaste faktrn är att ha ett rent spår i lä på kryssen, så att man inte tvingas pina ch tappar farten - för fördelen man har sm störrå båt år att man skapar sin egen vindstyrka, ch när de andra båtarna hindrar en från att göra det, ja då förlrär man strt. När man ryckt ifrån fältet ska någn mbrd hålla kll på tiderna så att man kan peppa SEGLTN6 3.98
alltid lägga sig på höger layline. Man måsre slå i lä m de större båtarna, ch sedan slå upp igen mt märket för babrd, hitta ett ch ta sig runt. Eftersm det är ett handikapprace så finns det nästan alltid någt hål man kan utnyttja - det är inte sm i en entypsklass där det inte finns någn lucka. hå1, Låt ss anta att ni seglar den långsammare båten ch att ni just har rundat lvartsmärket några båtlängder framför en större båt. Ni Iigger på den gynnade styrbrdsbgen på undanvinden. Vad bör ni göra? Kstecki: Låt den stera båten segla förbi. Jag vill helst minimera förluster, ch genm att lva ch lva ännu mer för att försvara sig från att bli mseglad så förlrar man mt resten av båtarna sm är lika stra sm din. Låt den större båten segla förbi tidigt, kanske får du chansen att lägga dig på deras häckvåg, det berr på förhållandena. Smith: Det berr på. Om vinden är lätt ch benet bara består av en enda bg (utan gipp), så ska man försöka hålla sig i lvart, det är ingen tve- kan m det, Men m det blåser mer ch han kmmer att segla förbi, så vill man åka med. Kmmunicera med hnm ch tala m att du inte tänker hindra hnm ch låt hnm passera så nära du kan. Sen hppar man på hans häckvåg. Där får n.ran gratisskjuts - en direktverkande handi,. kappvinst. Man kan vinna ett race på att bli bgserad. Neilsn: Den stra båten rnåste lägga sig i mkörningsfilen tidigt. Så när du rundat märket, vänta på att den stra båten sätter spinnakern ch höj sedan upp inte bara ett par tre grader, utan lva åtminstne 15 grader. Det största misstag en str båt kan göra är att försöka passera någn alltför nära i lvart eftersm den andra båten kmmer att börja luffa. UNDANVINDEN Hur är det med att låta sig 'bgseras' på häckvågen - är de mdernare båtarna svårare att haka på? 'v besättningen med inf, t ex: 'Vi ligger tre sekunder efter, nu måste vi öka.'nrmalt. kan det skötas av den sm brukar navigera. Terry Neilsn: Utnyttja din fart ch segla ditt eget race. Man tjänar ingenting på att bråka med de mindre båtarna, eftersm man ju befinner sig i ett helt annat mönster ifråga m vindskiftena. Försök bara segla ifrån dem på tid. RUITIT LOVARTSMÄRKET Vad har ni för taktik m det är trängsel på styrbrds layline upp mt märket? Neilsn: Om man har en str båt ch slår på layline så måste man ta sig igenm alla små båtar ch då tappar man lätt en halv knp i fart - kanske t m en hel knp - eftersm det blir så mycket störd vind ch många båtar sm ligger ch pinar höjd för att klara märket. Då är det möjligt att hålla fart på båten. I så fall är det långt bättre att stå över layline med ett par båtlängder, så att man gå sista biten mt märket med full fart ch slippa trassel. Smith: Är man på väg upp mt märket i en liten båt kan man inte SEGLTNG 3-98 Smith: Nja, de är ju frtfarande deplacementsbåtar, så även m de blivit lättare drar de frtfarande upp en häckvåg. Man kan utan vidare haka på en båt sm är 4 eller 5 ft längre ch det blåser tillräckligt mycket för att den ska bygga upp en häckvåg. Om det är en brant slör så går det inte att lägga sig på deras lävåg (p g a vindstörningar). Men annars är häckvågen på lä låring fta klart lämplig. Och på slutet, vid lämärket, kanske man kan rycka fram ch sn åt sig en överlapp så att man får innerplatsen - ch det är bra! Kstecki: Sm du säger, så är häckvågen mindre på mderna båtar. Och när vinden ökar så kan en del lätta små båtar ibland faktiskt vara snabbare än de stra - så det är knepigt. I allmänhet är det ingenting vi planerar för, men m det är en lång undanvindsbg så gör vi ett försök. Neilsn: Det är definitivt möjligt. Man kanske kan surfa iväg på häckvågen i bara 30 sekunder, men under den tiden så är det sm att åka på en meterhög våg. Jag kmmer ihåg nere i Key West där en del lätta 3O-ftare kunde haka på vår häckvåg ch segla förbi ti båtar på ett benl Det gäller att pläcera sin båt rått, så ati man är på exakt rätt ställe ch verkligen jbbar för att haka på vågen när den stra båten seglar förbi. Man vill fånga upp den första vågen direkt bakm båten, eftersm varje följande våg minskar i strlek. Hur gör den stra båten för att skaka av sig den lilla båten sm lagt sig på hans häckvåg? Neilsn: Tyvärr kan man inte slänga nåt i vattnet sm fastnar runt kölen på den! En gång lyckades vi skaka ss en liftare på en annan 77