Strukturerad journalgranskning och vårdrelaterade infektioner



Relevanta dokument
Markörbaserad journalgranskning

PATIENTSÄKERHET. Skador i vården RESULTAT FRÅN NATIONELL MÄTNING MED STRUKTURERAD JOURNALGRANSKNING UNDER PERIODEN JAN-MARS 2012.

SKL rapporten om vårdrelaterade infektioner 2017

MARKÖRBASERAD JOURNALGRANSKNING Skador i vården SKADEOMRÅDEN, UNDVIKBARHET SAMT FÖRÄNDRINGAR ÖVER TID.

Markörbaserad Journalgranskning

Markörbaserad Journalgranskning (MJG)

Markörbaserad journalgranskning för psykiatri

Patientsäkerhet aktuellt arbete i Socialstyrelsens perspektiv. Axana Haggar, utredare Enheten för patientsäkerhet

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Strukturerad journalgranskning. Komplikationer och vårdskador inom kirurgi. Vårdskador

Rapport Markörbaserad journalgranskning

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Skador i vården 2013 första halvåret 2017

Skador i vården skadeöversikt och kostnad

Allvarliga skador och vårdskador. Fördjupad analys av skador och vårdskador i somatisk vård av vuxna vid akutsjukhus

Patientsäkerhet i Sverige Erfarenheter från prestationsbaserad satsning

Medicinsk stab. Patientsäkerhet. Samverkan mellan kommun och landsting

Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

Program Patientsäkerhet

Skador i vården skadeområden och undvikbarhet

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010: Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision

Nationellt patientsäkerhetsarbete

EN CHEFLÄKARES ERFARENHET. Hans Rutberg Professor, ordförande i SLS kommitté för säker vård Tidigare chefläkare, Universitetssjukhuset i Linköping

Patientsäkerhetsöverenskommelsen

Temagranskning Patientsäkerhet - sammanfattande rapport. Region Västmanland

Skador i vården - utveckling

Smittskydd Värmland. Ingemar Hallén, bitr smittskyddsläkare

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet?

Tillsammans för världens säkraste vård

Skador i vården utveckling

Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall

PPM mätningar 2019 Närsjukvården

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9

Landstingsstyrelsen Magnus Persson, Utvecklingsdirektör

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Hur når vi en säker vård tillsammans? MATS MOLT chefläkare Region Skåne IRENE AXMAN ANDERSSON

Skador i vården skadepanorama och kostnader för kirurgi

Infektionsverktyget. med fokus på vårdrelaterade infektioner (VRI)

HANDBOK Markörbaserad journalgranskning FÖR ATT IDENTIFIERA OCH MÄTA SKADOR I VÅRDEN

Patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL

Skador i vården skadefrekvens och skadepanorama för obstetrik och gynekologi

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Varför undervisar jag om patientsäkerhet?

Hur ska bra vård vara?

Att vara avvikelsesamordnare i ett Systematiskt patientsäkerhetsarbete

Vårdskador VAD TRODDE VI DÅ VAD VET VI NU?

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

09.45 Blåsöverfyllnad Eva Joelsson Alm

Strama Stockholm. Infektionsverktyget Annika Hahlin, apotekare

Medicinteknikdagarna 2009 Västerås Dag Ström

Säker vård - patientsäkerhet. 3 jumbojet störtar varje år! Ca 1500 dödsfall. När kursen är slut har 13,5 av er blivit skadade!

Patientsäkerhetsfrågor

Spridning av säkrare praxis

Dokumentnivå Anvisning

Patientsäkerhetsarbete i Region Skåne

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

Nationell satsning för. Ökad patientsäkerhet

Skador i vården skadepanorama och kostnader inom ortopedisk verksamhet

Nationellt patientsäkerhetsarbete

Patientsäkerhet. Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten Sjuhärads kommunalförbund 15 mars 2012

Annika Nilsson,

Strukturerad journalgranskning

Markörbaserad Journalgranskning

PiR. Patientsäkerhet i Realtid. en metod för lärande. Medicin, Geriatrik och Akutmottagning Östra. Stefan Wallerius. Anna Gyberg.

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg VT10

Vårdrelaterade infektioner KUNSKAP, KONSEKVENSER OCH KOSTNADER

Tillsammans mot världens säkraste vård

Riktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete

Handhygienens betydelse

Allt färre skadas i vården. Markörbaserad journalgranskning, MJG

Ansvar i verksamheten. Verksamhetschefen hälso- och sjukvård 1(6)

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Patient berättelse 1

Svenska intensivvårdsregistret - SIR Sigtuna Dag Ström

Skador i vården utveckling

MARKÖRBASERAD JOURNALGRANSKNING JANUARI 2013-JUNI Skador i vården PÅ NATIONELL- SAMT REGION- OCH LANDSTINGSNIVÅ.

Vad vet vi om tillbud, skador och vårdskador inom hemsjukvården?

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria

AVVIKELSEHANTERING RIKTLINJE FÖR AVVIKELSEHANTERING

AVVIKELSEHANTERING RIKTLINJE FÖR AVVIKELSEHANTERING

Rutin för anmälan enl. Lex Maria

Meningen med avvikelser?

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Infektionsverktyget. Emma Halme Projektledare Verksamhetsutveckling/IT Utvecklings- och patientsäkerhetsenheten

Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013

Är Infektionsverktyget ett monster? Henry Fuseli - Mardrömmen, 1781

Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2013

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

Vårdhygien inom patientsäkerhet. Enheten för patientsäkerhet Axana Haggar

Patientsäkerhetsutredningen. SOU 2008:117 Patientsäkerhet Vad har gjorts? Vad behöver göras?

Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS

Vårdrelaterade infektioner i Landstinget Gävleborg VT 11

Svensk Förening för Vårdhygien Dag Ström

Hur ska vi minska vårdrelaterade infektioner?

Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria

Studiecirkel Säker vård alla gånger

Vårdrelaterade infektioner i tandvården

Transkript:

Strukturerad journalgranskning och vårdrelaterade infektioner Carina Berglund 073-620 46 15 Karolinska Universitetssjukhuset Staben Kvalitet och patientsäkerhet

Programpunkter Bakgrund Vad är strukturerad journalgranskning Metod Tillvägagångssätt Infektionstriggrar Resultat Automatiserad granskning mha IT-verktyg Patientsäkerhetsöverenskommelsen På gång..

Allmän bild av god kvalitet Exempel på ribbor för god kvalitet: Postoperativ mortalitet 1-3% vid vissa tillstånd Anastomosläckage <3% Sårinfektion <5% vid kolonkirurgi Trycksår har minskat i jämförelse med föregående års mätning...men är det gott nog från patientens perspektiv?

Visst går det snett hos oss ibland! Strul, extraarbete, irritation, risker, olägenhet för patienter, vårdskador, död

Hur vi har fångat avvikelser Avvikelserapporter Patientvägledare/patientombudsmän? Lex Maria Enskildas klagomål via SoS Patientförsäkringen LÖF Patientnämnden

Hur vi kan fånga avvikelser Avvikelserapporter Patientvägledare/ patientombudsmän Strukturerad journalgranskning Infektionsverktyget Lex Maria Enskildas klagomål via SoS Patientförsäkringen LÖF Patientnämnden

Vårdskador i Sverige 8.6 % av vårdtillfällena inom sluten vård var förenade med vårdskada 55 % av vårdskadorna läkte under vårdtillfället eller inom en månad efter utskrivningen 9 % av skadorna medförde bestående men 3 % bidrog till dödsfall En vårdskada medförde i genomsnitt 6 extra vårddygn Soop et al Läkartidningen 2008

Handbok Metoden (GTT) utvecklad av IHI i USA Svensk översättning 2007 av Landstingen i Östergötland, Jönköping och Kalmar, SKL och LÖF Undvikbarhetsbegreppet tillkom då

Varför strukturerad journalgranskning? Hjälp att se skador vi annars inte ser Ger oss både skadetyper och siffror på omfattning Vi kan optimera handläggning av skador/ komplikationer Tvingar oss att begrunda undvikbarhet Identifiera utvecklingsområden Leder till omprövning och nytt synsätt Möjlighet till ökad patientsäkerhet

Metod Instrument för att identifiera skador Retrospektiv analys av patientjournaler Systematiskt letande Triggrar/markörer kan indikera avsteg från det normala vårdförloppet Antal skador och svårighetsgrad antecknas Mätning över tid

Regler för metoden Granska månadsvis och fortlöpande Patienter > 18 år Välj patientjournalerna slumpvis Komplett med epikris och diagnos Vårdtillfällen avslutade sedan minst 30 dagar Granska sjukhusvårdtillfällen Leta triggrar i max 20 minuter Leta triggrar, läs inte journalen!

Granskningsproceduren 1. Patientjournal Patientjournal System Välj minst 20 patientjournaler slumpvis Olika valkriterier gäller, t ex: Vårdtid >= 24 timmar, minst 30 d sedan Är journalen komplett? (Epikris, diagnos, kodning) 1. URVAL AV PATIENTJOURNALER* 2. Triggersökning 3. Djupare granskning & skada Journalgranskning (< 20 minuter) Djupare granskning (läkare + sjuksköterska) Inga skador hittas En eller flera skador hittas Negativ: Trigger(s) hittas inte Positiv: Trigger(s) hittas Kategorisering 2. 3. GRANSKNINGSPROCESS* SKADA* 4. Sammanställning & nyckeltal Data- sammanställning 4. SAMMANSTÄLLNING AV DATA* * Kapitel i GTT-handboken.

Arbetssätt Team = läkare och sjuksköterska Sjuksköterska söker triggrar/markörer Läkare och sjuksköterska tillsammans gör djupare granskning med analys och bedömning

Positiv trigger?

Vad är en positiv trigger? Uppfyller triggerdefinitionen Är indikation på att skada kan ha förekommit men kan vara positiv utan att skada inträffat

Positiv trigger med skada INR > 6 under pågående Waran och med blödning, Hb-fall och hematom

Positiv trigger utan skada INR > 6 under pågående Waran men utan blödning, Hb-fall eller hematom

Vilka triggers finns?

Områden med triggers Vårdtriggers (14) Läkemedel (12) Kirurgi inklusive andra invasiva åtgärder (16) Intensivvård (4) Perinatal vård (5) Akutmottagning (2)

Exempel på triggrar Transfusion Plötsligt Hb-fall Stroke på sjukhus Fall Trycksår Glukos < 3 mmol/l Flumazenil Naloxon Reoperation Förändrat ingrepp Postop komplikation Lunginflammation Behandlingar/ingrepp på IVA Apgar <7 efter 5 minuter Åter till akutmott inom 48 tim efter utskrivning

Vilka Infektions/VRItriggers finns?

VRI-triggers C4 Svikt eller stillestånd och larm C6 Positiva blododlingar C10 Återinskrivning inom 30 dagar C11 Vårdrelaterade infektioner C12 Överföring till högre vårdnivå M1 Clostridium difficile i fecesodling S 12 Förekomst av postoperativ komplikation I1 Lunginflammation P4 Sfinkterskada

C11 VRI Definition: En infektion som debuterar 48 timmar eller senare efter inskrivning i slutenvård och inom 30 dagar efter utskrivning.

Infektionshöjande faktorer Immobilisering Nedsatt immunförsvar, tumörsjukdomar Kärl- och urinvägskatetrar, dränage Nedsatt lungfunktion Sväljningssvårigheter och aspiration Diabetes Malnutrition Trycksår Behandling med vissa läkemedel som kortison och cytostatika

Delsteg Har något hänt som inte var avsett? Bedömning - om skada - ange skadetyp 1 - hur allvarlig var den? 2 - var den undvikbar? 3 Analys och utvecklingsarbete

Skadetyper Allergisk Anestesirelaterad Blödning (även ej postoperativ blödning) Fall/fraktur Vårdrelaterad infektion Kirurgisk komplikation Läkemedelsorsakad (inkl. blod och iv vätsketerapi) Medicintekniska produkter Postpartum/obstetrisk Trombos/emboli Trycksår Övrigt

Kategorisering av skada Kategori E Bidrog till eller resulterade i temporär skada som krävde åtgärd Kategori F Bidrog till eller resulterade i temporär skada som krävde sjukhusvård eller förlängde sjukhusvistelsen Kategori G Bidrog till eller orsakade permanent skada Kategori H Krävde livsuppehållande åtgärder Kategori I Bidrog till patientens död

Klassificering av undvikbarhet 1. Inget verkligt belägg för att skadan går att undvika 2. Lätt eller moderat stöd för att skadan går att undvika 3. Sannolikheten att skadan går att undvika är < 50% 4. Sannolikheten att skadan går att undvika är > 50% 5. Starkt stöd för att skadan går att undvika 6. Helt säkra belägg för att skadan går att undvika Klass 1-3 icke undvikbara skador Klass 4-6 undvikbara skador

Vad är en skada? Ogynnsamt resultat som ligger utanför det normala vårdförloppet men som inte hade kunnat undvikas Patientsäkerhetslagen 2010:659

Vad är en vårdskada? Lidande, obehag, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom, samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid kontakt med hälso- och sjukvården Patientsäkerhetslagen 2010:659

Vad är allvarlig vårdskada? Med allvarlig vårdskada avses vårdskada som 1. är bestående och inte ringa, eller 2.har lett till att patienten fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit Patientsäkerhetslagen 2010:659

En infektion ska betraktas som undvikbar bl a då: Förebyggande antibiotika eller antimykotisk behandling inte genomförts enligt föreskrift vid kirurgi och andra invasiva åtgärder eller vid cytostatikabehandling Kateter i urinvägar eller infarter lämnats kvar längre än indicerat Katetrar, infarter och dränage inte bytts, kontrollerats och skötts enligt föreskrift

Undvikbara skador klassificeras som vårdskador!

När vi journalgranskat vet vi mer om typ och frekvens av skador men det tar ett tag innan ett mönster syns!

Framgångsfaktorer Tydligt mandat och uppdrag struktur, systematik förväntan om resultat engagerade chefer! Rapportering av granskningsresultat på kliniken Delaktighet på kliniken i skadebedömning och initiativ till åtgärder Organisation för utvecklings- och förbättringsarbete Uppföljning av utvecklingsarbete och förbättringar Team- och nätverksmöten för granskningsteamen

Patientens perspektiv? Enligt patientsäkerhetslagen skyldig att informera patienten om vårdskada! Tänk igenom hur och vem Inte granskningsteamet! Inte vid UVI efter KAD men emboli efter missad trombosprofylax..?

Exempel på resultat

Mätning över tid Antal skador och vårdskador per 1000 vårddagar Skador per 100 vårdtillfällen Andel av vårdtillfällen med skada Skadetyper Jämför egen organisation över tid men inte sjukhus mot sjukhus!

Karolinska Universitetssjukhuset

22 Andel skador och vårdskador per månad 20 20,4 19,1 18 16 16,9 15,7 17,2 14 14,7 14,7 14 % 12 10 9,4 12,7 12,9 11,9 Andel skador Andel vårdskador 8 8,1 6 4 2 6,1 5,9 4,9 4,9 3 3,6 5,2 3,2 6,4 3,3 2,8 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

100 90 93 Antal skador per skadekategori och kvartal 2011 80 70 71 60 50 54 57 50 59 E F G H 40 39 32 I 0 30 20 10 0 11 10 8 8 9 6 4 5 5 3 3 2 3 0 0 1 Q1 Q2 Q3 Q4

Bakgrund till utveckling av IT-verktyget MAG= Modifierad automatiserad granskning

Dödsfall på Karolinska Material: Totalt 1643 dödsfall 2008 Slumpurval av 20 journaler per månad

Typer av skador Vårdskador Trycksår (14), Brännskada av värmefilt (1) 35 % Fall med skada (2 med fraktur) 4 % Hypoglykemi under insulinbehandling 2 % Blödningskomplikationer: 26% efter operation av hjärta(1), op. av fraktur (3), lungpunktion (1) pleuradränage (1), nefrostomi (1), kärlkatetrar (2), blödning under Waranbehandling (2) Infektioner: 26% i pleura efter dränage (1), aspirationspneumoni efter CF-sond (1), kateterrelaterad sepsis (3), neutropen sepsis (2), postoperativ infektion efter bukop. (2), frakturop. (1), Calicivirusinfektion (1) Sent ställd diagnos: inklämt bråck (1) sepsis (2) 7 % S:a 42 (39 patienter)

Fortsatt arbete inom Karolinska Förstudie tillsammans med IT-företag Syfte Att se om ett IT-stöd kan hitta triggers

Projekt under 2010 Text- och datamining Analyskompetens GTT-kompetens GTT-kompetens Verksamhetskompetens Facitdata Projektledare Integration mot journalsystem GTT-kompetens Finansiering, nationellt nätverk, styrgrupp

Vad innebar automatiseringen? Definition/omdefinition - av triggers Koder, termer och mätvärden identifieras Underlag till textmining - ord, begrepp, sammanhang Tillgängliga data spåras - komplett journal Sjukhusvårdtillfällen ska granskas

Vad blev automatiserat? Urval av patienter / vtf - som förut Triggersökningen Preciserat var trigger finns Bakgrundsfaktorer Bedömning - som förut

Översikt över granskade patienter

vad vinner vi med automatiserad granskning? Effektivare journalgranskning högre kapacitet Mer tid för analys av skador Mer tid för utvecklings- och förbättringsarbete Barn- och vuxenvård Kontinuerlig uppföljning blir möjlig

Patientsäkerhetssatsning 2011-14 Överenskommelse mellan staten och SKL om förbättrad patientsäkerhet Syfte Att minska antalet vårdskador genom att intensifiera patientsäkerhetsarbetet

Patientsäkerhetssatsningen Nationell patientöversikt (NPÖ) Infektionsverktyget Patientsäkerhetskultur Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler Trycksår Överbeläggningar

Patientsäkerhetssatsningen För 2012 gäller: Strukturerad journalgranskning ska användas Redovisning för januari, februari och mars om 20 vårdtillfällen per månad per sjukhus

På gång Projekt för triggers till barnsjukvård Ny handbok utarbetas Nordiskt samarbete Utbildning i metod för 19 landsting Webb-lösning för rapportering IT-stöd nationellt utreds IT-verktyg vid 2 sjukhus i SLL, övriga i plan D-VRI

D-VRI= Detektion av VRI-parametrar Utvecklingsprojekt mellan Karolinska och Stockholms Universitet Syfte att hitta typiska dokumenterade VRIparametrar i text samt i lab- och mätvärden

D-VRI Komplement till SJG och Infektionsverktyget Fångar både det vi vet och det vi missar Fångar samtliga F.n. endast på Karolinska

Infektionsverktyget och SJG är de komplement till varandra? Infektionsverktyget Fångar det som vi redan vet Fångar samtliga med AB Fördelning av vilken typ av infektion Möjlighet till eftertanke om AB ska sättas in Strukturerad journalgranskning Fångar det som missats Fångar det som vi redan vet Fångar ett urval Riktat urval Hittar många olika skador Förbättringsarbete stimuleras

Det övergripande målet är inte att hitta så få eller så många fel som möjligt utan att arbeta aktivt för att förbättra patientsäkerheten!

Tack för uppmärksamheten!