Svenska språkets struktur: fonetik konsonanter + fonologi Helen Winzell (rum 4315, Key-huset) 013-28 69 28 helen.winzell@liu.se
Att beskriva konsonanter Tre särdrag anges för att beskriva konsonanter: 1. stämbandston 2. artikulationsställe (vilka delar som skapar förträngning) 3. artikulationssätt (förträngningens eller avspärrningens art)
Konsonanttyper Klusil Frikativa Lateral Nasal Tremulant explosionsljud väsljud sidan av tungan luftströmmen genom näsan vibrationsljud
Att beskriva konsonanter Artikulationsställen som adjektiv labial läpparna labio-dental underläpp mot framtänderna dental tungan mot tänderna alveolar tungan mot tandvallen palatal tungan mot hårda gommen velar tungan mot mjuka gommen faryngal svalget
Fortis- och leniskonsonanter [fiska] [fo:r] [viska] [vo:r] [p h a:ra] [ba:ra] När vi viskar blir alla ljud tonlösa. Trots det hör vi skillnad på normalt tonade och tonlösa fonem.
Artikulationsställe Svenskans konsonantfonem artikulationssätt klusiler frikativor lateraler tremulant nasaler labialer p b m labio- dentaler f v dentaler t d s l n alveolarer r palataler ç j velarer k g ɧ ŋ faryngaler h
fonologi Handlar om hur språkljuden bygger upp betydelsebärande morfem ord uttryck fraser yttranden
fonologi vetenskapen om språkljudens och prosodins funktion identifierar bl.a. vilka ljud som är betydelseskiljande för ett specifikt språk
Minimala par Huruvida ljud är betydelseskiljande eller inte kan visas med hjälp av minimala par ord som enbart skiljer sig åt vad gäller ett enda ljud. [bi:l] [mi:l] [si:l] [fi:l]
Fonem/allofon = språkspecifikt Ljudskillnader som är fonematiska i ett språk (och därmed betydelseskiljande) kan I ett annat språk vara uttalsvarianter (det vill säga allofoner.)
Svenskans 27 fonem 9 vokaler 18 konsonanter Svenskan har ett relativt komplicerat vokalsystem. Vi har främre rundade vokaler, vilket är ovanligt och därmed svårt att lära.
Antalet fonem Vad blir följden om ett språk endast har två fonem? Vad blir följden om ett språk har hundra fonem?
Ljudens samspel i talet reduktion att hoppa över vissa ljud assimilation närliggande ljud färgar av sig på varandra och blir mer lika avaspirering luftpuffen efter tonlösa klusiler försvinner efter [s] samt mellan vokaler
Reduktion Det är faktiskt oerhört viktigt. natuts Östesjön nittnanittinie råsspiff jografi nas tangkräm brätta rässåstor fresten fasna pangkaka
Manifestationsregler Assimilation Tonassimilation Nasalassimilation Supradentalisering/retroflexering
Tonassimilation Ett tonande fonem mister sin ton i mötet med ett tonlöst fonem. <tvål> [tvo:l] <kväll> [kvεl] <rytm> [rytm] o o o <knapp> [knap] <tisdag> [t h i:sda] o o <havs> [havs] [hafs] o <pjäxa> [pjεksa] o
Nasalassimilation Nasalen byter uttalsställe för att underlätta uttalet vid vissa ljudmöten. [m] labial <anbud> [àmbɯ:d] <en boll> [εm'bɔl] <handboll> [hàmbɔl] [ɱ] labiodental <anföra> [àɱfœ:ra] <banvall> [bàɱval]
Nasalassimilation Nasalen byter uttalsställe för att underlätta uttalet vid vissa ljudmöten. [ɲ] palatal <konjak> ['k h ɔɲjak] <han ljuger> [haɲ'ju:ger] [ŋ] velar <en katt> [εŋ'k h at]
Avaspirering/avaspiration Tumregel: Ordinitiala tonlösa klusiler är aspirerade. Aspirationen försvinner efter [s] inom samma stavelse. [k h a:ka] [sk = a:ka] [sga:ka] [p h a:r] [sp = a:r] [sba:r] [t h a:r] [st = a:re] [sda:re] [k h a:r] [sk = a:r] [sga:r]
Avaspirering/avaspiration lätta tankar lättat ankar [lεta t h aŋkar] [lεtat aŋkar] [k h a:ka] [sk = a:ka] [sga:ka] [p h a:r] [sp = a:r] [sba:r] [t h a:r] [st = a:re] [sda:re] [k h a:r] [sk = a:r] [sga:r]
Supradentalisering/retroflexering Dentala konsonanter blir alveolara efter /r/. De båda ljuden smälter samman och realiseras som ett segment. /r/ + /t/ [ʈ] <svart> [svaʈ] /r/ + /d/ [ɖ] <bord> [bu:ɖ] /r/ + /s/ [ʂ] <färs> [fæʂ] /r/ + /l/ [ɭ] <sorl> [so:ɭ] /r/ + /n/ [ɳ] <korn> [k h u:ɳ]
Artikulationsställe Svenskans konsonantfonem + allofoner artikulationssätt klusiler frikativor lateraler tremulant nasaler labialer p b m labiodentaler f v ɱ dentaler t d s l n alveolarer ʈ ɖ ʂ ɭ r ɳ palataler ç j ɲ velarer k g ɧ ŋ faryngaler h