Epidemiologi Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar Epi = bland, mitt i Demo = befolkning Logi= = läran l om Deskriptiv resp. Etiologisk inriktning
Kan man mäta m hälsa? h Självrapporterad hälsa h subjektiv hälsah Hur mår m r du? - mycket god hälsoindikator h VAS-skala skala: Mår r mycket bra ---X--------------------- --------------------- Mår r dåligtd
Mäter snarare sjukdomsförekomst eller avsaknad av sjukdom än n hälsa h i forskningen Livskvalitet mäter m man (t ex SF-36) Jämför r folkhälsan lsan mellan länder l indikatorer som spädbarnsd dbarnsdödlighet, dlighet, förvf rväntad medellivslängd och dödsorsakerd dsorsaker
Hur ska man veta hur många m som har vissa sjukdomar? Okända fall Befolkningen Fall med diagnos Hela Befolkningen
Hur ska man veta hur många m som har vissa sjukdomar? Nationella eller regionala diagnosregister: t ex Cancerregistret, Vårddatalager Nationella eller regionala hälsoenkh lsoenkäter: ULF-studier, Folkhälsoinstitutet, lsoinstitutet, Landstingsenkäter ter Specialriktade studier: t ex astma och allergier bland barn
Det epidemiologiska perspektivet John Snow (1813-1858) 1858) Koleraepidemi i London 1850-talet
Londonkartor och vattenpumpar Föreställning om miasma dvs dålig luft orsakar död
Avlidna i kvarteret och deras vattenpump Antal avlidna i relation till antal boende
Tidig intervention/prevention Pumphandtaget togs bort vad hände?
Slutsatser.. Ställde antal fall i relation till population dvs plats och tidssamband Hade bara teori om den verkliga orsaken = bakterier (kolibakterier) okänt förorenat vatten Bröt t en orsakskedja och påvisade samband
Epidemiologiska grundbegrepp - att beskriva sjukdomsförekomst - Incidens Insjuknandefekvens, dvs hur många m nya fall som inträffar under en viss tidsperiod i relation till antal individer som finns i befolkningen under samma tid t ex antal nya fall per 1.000 personår
Epidemiologiska grundbegrepp - att beskriva sjukdomsförekomst - Prevalens Hur stor del av en befolkning som vid en tidpunkt har en viss sjukdom t ex procentandel med sjukdomen eller antal fall per 10.000 invånare nare
Hög incidens men låg prevalens t ex förkylning, många insjuknar men går fort över Hög prevalens men låg incidens t ex diabetes, kronisk sjukdom som ackumuleras
Urval - Bortfall Totalundersökningar FoB urval Slumpmässigt urval av Definierade populationer Hur många m ska man välja? v (Powerberäkning) Uppstår r alltid ett bortfall population
Generaliserbarhet (Vetenskaplig grundföruts rutsättning) ttning) kan man generalisera resultaten så s att de även kan gälla g populationen som urvalet är r hämtat h ifrån dvs är r resultaten giltiga över tid och rum?
Hälsorisker En exponering, egenskap eller beteende som utmärker individer som har ökad risk att insjukna i en specifik sjukdom
Risken att få f läppcancer fördubblas f med rött r läppstift! l RR = 2.00 1/100 000 till 2/100 000 x 4,5 milj = från 45 till 90 personer per år
Relativa risker (RR( RR) Risken för f r personer med en viss faktor eller egenskap (exponerad) att utveckla sjukdomen i jämfj mförelse med / i relation till personer utan denna faktor (oexponerad( oexponerad) RR från n 1.00 uppåt Jmfr absoluta risker
Resultat från n en studie 30 25 20 15 10 5 0 fyra tre två en
Socialt nätverk n och mortalitet bland 60-åriga män m Studien 1913 års mänm Dödlighet 60-71 år 29.5 30 25 20 15 10 5 15.2 18.8 21.1 0 fyra tre två ensamboende
Beräkning av relativa risker % avlidna RR 4 personer 15.2 15.2/15.2 1.00 3 personer 18.8 18.8/15.2 1.24 2 personer 21.1 21.1/15.2 1.39 ensamboende 29.5 29.5/15.2 1.94 Dvs fördubblad risk RR=1.94 att avlida kommande 11 år r om en 60-årig man är ensamboende vid 60 års ålder
Hälsoprofil - Självrapporterad hälsa, h levnadsvanor och ohälsosymtom bland Hälsouniversitetets H nya studenter vt 2008 av Tomas Faresjö
Deltagare Hälsoprofilenkäten vt 2008 Antal deltagare n = 283 (N = 320) Svarsfrekvens 88,4% Bortfall n = 37 dvs 10,6 % 75 % Kvinnor 25 % MänM 16 % har barn 60 % ogifta 28 % sambo 8 % gifta (ej svar 4%)
Livsstilsfr sfrågor - Hälsoprofilenkät vt 08 07 06 05 04) Regelbunden motion minst 1ggr/v 62 (64 69 67 67) Äter frukt varje dag 53 (53 54) Tänker ofta/alltid på p vad du äter 69 (70 75 62 63) Feströkare 14 (6 14 15 15) Dagligrökare 4 (5 5 5 5) Alkohol nästan n varje vecka/varje vecka 34 (37 31 35 38) Använder nder cykelhjälm lm nästan n alltid/alltid 7 (6 10 9 6) Träffar familjen ofta/mycket ofta 70 (66 62 68 62) Träffar vänner v ofta/mycket ofta 68 (68 65 68 66) Känner sig ofta/mycket ofta ensam 4 (4 5 4 5) Känner sig ofta/mycket ofta stressad 42 (36 36 44 41)
Hälsoprofil - Självrapporterad sjukdom, medicinering och vårdv Långvarig (kronisk) sjukdom: 19% (17%) Män: 23% Kvinnor: 17% Regelbunden medicinering: 18% Män: 16% Kvinnor: 19% 18% (15%) Läkarbesök k senaste 12 månaderna: m 50% (44%) Män: 40% Kvinnor: 53%
Ohälsosymptom vt08 08 (07 06 05 04) under de senaste 3 månadernam vt! Värk i rygg eller nacke 56! Värk i leder 17! Magbesvär 41! Huvudvärk 69! Sömnbesvär 42! Trötthet 56! Nedstämdhet 33! Koncentrationssvårigheter righeter 31! Allergiska besvär/astma 17! Högt blodtryck 1 (3 2 4 2) 56 (62 55 62 61) 17 (20 16 16 21) 41 (36 40 42 38) 69 (61 62 66 61) 42 (37 40 44 39) 56 (54 56 65 57) 33 (34 35 32 37) 31 (35 33 35 33) 17 (15 12 21 19)
Hur mår m r du? - Självrapporterad hälsa h vt 2008! Män 8.20 (8.56 8.77 8.78)! kvinnor 8.08 (8.20 8.18 8.05)! Totalt: 8.11 (8.30 8.33 8.32) 35 30 25 20 15 10 5 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Subj hälsa
Ålder och självrapporterad hälsah m 18 24 år 8.03 206 n 25 34 år 8.27 56 34-8.43 21
Hur mår m r du? Utbildningsprogram - Självrapporterad hälsah! Sjuksköterskor 7,99! Sjukgymnaster 8,61! Arbetsterapeuter 7,79! Läkare 8,23
Hur mår m r du? - Självrapporterad hälsah 2ggr/v 1ggr/v då och då motion aldrig 5 6 7 8 9 10
Hur mår m r du? - Självrapporterad hälsah dagligrökare feströkare fd rökare aldrig 5 6 7 8 9 10 rökning
Hur mår m r du? - Självrapporterad hälsah varje vecka nästan varje v. ngr ggr månad Alkohol ngr ggr år aldrig 5 6 7 8 9 10
Hur mår m r du? - Självrapporterad hälsah mkt ofta ofta då och då Tänker på kosten sällan aldrig 5 6 7 8 9 10
Hur mår m r du? - Självrapporterad hälsah mkt ofta ofta då och då träffa familj sällan 5 6 7 8 9 10
Hur mår m r du? - Självrapporterad hälsah mkt ofta ofta då och då träffa vänner sällan 5 6 7 8 9 10
Hur mår m r du? - Självrapporterad hälsah mycket ofta ofta då och då känner sig ensam sällan aldrig 5 6 7 8 9
Hur mår m r du? - Självrapporterad hälsah mkt ofta ofta då och då Stressad sällan aldrig 5 6 7 8 9 10
Hur mår m r du? - Självrapporterad hälsah Ja Långvarig sjukdom Nej 5 6 7 8 9 10
Hur mår m r du? - Självrapporterad hälsah Ja Läkarbesök senaste året Nej 5 6 7 8 9 10
Hur mår m r du? - Självrapporterad hälsah sämre ngt sämre lika hälsa jmf andra ngt bättre bättre 0 2 4 6 8 10
Vilka faktorer förklarar f god självrapporterad hälsa h?! Inte stressad 0.0001! Ofta träffa vännerv 0.001! Motionera regelbundet 0.001! Inte känna k sig ensam 0.01! Dagligen äta frukt 0.01! ålder 0.19 n.s! kön (man) 0.32 n.s (Multivariat analys: model adj R2 = 0.21, p = 0.0001 df= 7)
Tack och hej!