Anna-Karin Jälminger 2009-02-19



Relevanta dokument
Bra mellanmål på fritids

Hälsomålets Mellanmålsguide. Mellanmål till barn på fritids i åldern 6-12 år baserade på Svenska Näringsrekommendationer 2005

Pedagogik kring mat och hälsa

Centrum för folkhälsa. Tillämpad näringslära. Andrea Friedl.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. Kostpolicy Skolornas fritidshem. Bakgrunden till kommunens gemensamma kostpolicy för skolornas fritidshem är att:

Bra mat för hela familjen

Mellanmål Här följer tips om bra mellanmål baserat på Livsmedelverkets rekommendationer i "Bra mat i förskolan".

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål

för ditt barn! Tips och recept på nyttiga mellanmål

Havregryn/rågflingor Müsli/flingor nyckelhålsmärkt

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

6 hu vudm tips &å l4 frukostar

6 h &udtips l 4 frukostar

Vad väljer du till mellanmål?

Mellanmålet. Källängsgården fritidsgården med hälsa som profil

Planering av måltiderna

Tio steg till goda matvanor

Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Blåsut Öxnered Onsjö Tärnan F-6 Mariedal Lunchtider 10:50 11: :15. (köket)

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

60 kg 80 kg. 1,5 dl 3 % naturell yoghurt 1 dl 3 % naturell yoghurt. 1 msk nötter 1 msk nötter. 1 st morot 1 st morot

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Diabetesutbildning del 2 Maten

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen

Sunda matvanor för skolbarn

Bra mat för barn och ungdomar. Hur skall min matdag se ut? Frukost. Måltidsordning. Icke-energigivande näringsämnen

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning

SUNDA MATVANOR FÖR SKOLBARN

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Mat. Mer information om mat. Gilla. Sjukvårdsupplysningen. Livsmedelsverket 1 1. nyckelhålet

Det lilla extra Hur mycket kan du äta under en vecka?

Förslag på frukost, mellanmål och kvällsmål

Aktuella kostrekommendationer för barn

Vad påverkar vår hälsa?

Kost & idrott. Andreas B Fysakademin.se

Årets Pt 2010 Tel

RIKSMATEN VUXNA Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige

RIKTLINJER FÖR FÖRSKOLA OCH SKOLA

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Bra mat för skolbarn. Leg dietist Anna Neymark Wolgast Länssjukhuset Ryhov

Frukost och mellanmål

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Läsa och förstå text på förpackningar

Ladda med rätt mat! Alexandra Petersson Nutritionist

ÄTA RÄTT. Träff 1, år. maten du äter. den energi din kropp gör av med

RECEPT & INSPIRATION. Ur kursen Mat och hälsa för äldre

Vegetarisk kost. Det finns flera sätt att äta vegetariskt. Ofta äter man mycket grönsaker, rotfrukter, frukt, bär, nötter och frön.

Kostråd för idrott. En vägledning för bättre kost inom idrotten

Kost för prestation. Västergötlands FF. Örjan Jonsson Västergötlands FF

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

När du har all den information där uppgifter behöver inhämtas loggar du in på och besvarar frågorna på riktigt!

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Eftersom maten får stor volym är mellanmålen extra viktiga!

Information om E-kost, energi/- proteinrik kost, samt förslag till måltidsordning

Varför ska man ha ett balanserat?

Namn: Klass: Datum: Frågor till dig som går i 4:an

MAT LÄS MER OM MATVANOR. matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor

Arbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun

KOSTRÅD VID HJÄRT- OCH KÄRLSJUKDOMAR

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått

Föräldrajuryn om skolkafeterior. Mars 2005 Konsumentföreningen Stockholm

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur)

Riktlinjer för mat i skolan

Smarta skolkaféer i Halland

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an/8:an

Bilaga 1. Mellanmål 390 kcal Förskola 1-5 år Frukost 300 kcal

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

Bilaga 14TEK25-1. SkolmatSverige.se Skolmåltidens kvalitet ur helhetsperspektiv

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan och Den ska stå för procent ( kcal) av dagens energibehov.

BRA MAT FÖR BARN I SKOLÅLDERN

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar

OBS! Recepten är inte provlagade ännu! Tips på energirika och goda mellanmål

Riktlinjer till måltidspolicy för utbildningsverksamheter i Vaxholms stad

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Mellanmål. Gott och enkelt

ARBETSMATSEDEL. Järfälla förskolor och familjedaghem. vecka

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Transkript:

Anna-Karin Jälminger Bra mat på fritids 3 april 2009 Anna-Karin Jälminger Folkhälsonutritionist Karolinska Institutet, Institutionen för folkhälsovetenskap 08-524 888 87 Anna-karin.jalminger@ki.se Desinformation... Matreklam riktad till barn och ungdomar Redan i 2-årsåldern har barn en uppfattning om varumärken, och uttrycker i 3-årsåldern önskemål om specifika produktvarumärken, särskilt de associerade med tecknade figurer Matreklam ökar barns matkonsumtion, särskilt bland överviktiga och feta barn Barn från lägre socioekonomisk bakgrund ser mer på tv och är utsatta för mer reklam. Föräldrar från denna bakgrund är mindre medvetna om reklamens effekter och kontrollerar barnens tv-tittande mindre Anna-Karin Jälminger 2009-02-19 2009-04-14 Utrymmet Maten vi äter ger oss både energi och näring För att få i oss alla näringsämnen behöver lägga en stor del av vårt energiintag på bra mat OM vi äter bra och balanserat finns ett visst utrymme för livsmedel som INTE ger mycket näring Utrymmet kan fyllas med såkallade tomma kalorier dvs kalorier som inte kommer tillsammans med näringsämnen Anna-Karin Jälminger 2009-02-19 Bra mat på fritids 1

Anna-Karin Jälminger Utrymmet under en vecka vuxna Ca 15% av energin Utrymmet under en vecka 6-9 år Ca 8 % 3 flaskor läsk, 1 rulle mjölkchoklad, 1 damsugare, 100 g chips, 70 g ädelost, 4 glas vin 3 flaskor läsk, 2 chokladbitar, 2 dammsugare, 200 g chips, 70 g ädelost, 7 glas vin 2 glas chokladmjölk, 2 skivor vetelängd, 100 g lösgodis, 1 dl glass, 1 fyllt kex 1 flaska läsk, 1 damsugare, 1 chokladbit, 100 g chips, 1 glasstrut Så hur ser verkligheten ut? Barnen dricker i genomsnitt cirka två deciliter saft och läsk per dag och äter 150 gram godis i veckan. Vart tionde barn dricker mer än fyra deciliter saft och läsk per dag och äter mer än 300 gram godis i veckan. 25% av energin kommer från utrymmet Energibalans IN UT Flicka 8 år 2 hg lösgodis cykling 5 timmar Pojke 10 år 200 g chips fotboll 4 timmar Pojke 13 år 1,5 l läsk ishockey 1 h 45 min Livsmedelsverkets kostundersökning Riksmaten - barn 2003 www.slv.se Anna-Karin Jälminger 2009-02-19 1. Hur ofta serveras barnen Utrymmes-livsmedel på fritids? 2. På hela skolan? (mellanmål på fritids, bakning på hemkunskapen, försäljning inför klassresor, matsäcksmat, våffeldagen, kafeteria etc) 3. Är detta en bra nivå? 4. Finns alternativ till utrymmet i vissa situationer? Bra mat på fritids 2

Anna-Karin Jälminger Dagens måltider är som ett pussel Varför mellanmål? Alla delar är lika viktiga! Varför mellanmål? Byggstenar för bra mellanmål Energi Utan att konkurrera ut lunch och middag (15-20 %) Näring Särskilt Kalcium, vitamin D, fiber Mättnad Minskar risk för småätande (godis) Uppladdning För ev. idrottsaktiviteter Paus Tillfälle till samtal, avbrott Pedagogik Vi visar vad som är ett bra mellanmål Bra mat på fritids 3

Anna-Karin Jälminger Bröd som bröd? Gram fiber i en skiva bröd: Vitt typ franska 0,8 Tunnbröd 1,1 Grovt typ Gott & Gräddat 1,5 Wasa delikatess 1,5 Fullkorn 1,9 Wasa sport 2,4 Livsmedelsval- pålägg Variation under fyra veckor Bredbart pålägg t ex leverpastej, böcklingpastej, kaviar Ost/mjukost, max 17% fett Magert köttpålägg t ex skinka, saltkött, kalvsylta, rostbiff, kalkon Annat t ex ägghalva, makrill, sardiner, färskost (max 8% fett) Erbjud alternativ till vegetarianer: Tofu, Tartex, Hummus, Bönpasta mm. 8 ggr 5 ggr 4 ggr 2 ggr FETT Fettrekommendationer i skolan Mättat fett Feta mejeriprodukter, ost, korv, smör, kaffebröd, choklad, ostbågar Höjer LDL-kolesterol (det onda kolesterolet) Omättat fett Oljor, nötter, avocado, oliver Sänker LDL-kolesterol Fleromättat fett Fet fisk, rapsolja, linfröolja Höjer HDL-kolesterol (det goda kolesterolet) Lättmjölk (0,5% fett) Lättmargarin (40% fett) Detta för att minska på totala fettet samt hålla nere det mättade fettet och öka det fleromättade fettet Mjölk och mjölkprodukter Mjölkprodukt som mjölkprodukt? Produkt Kalorier Antal sockerbitar Lättmjölk Lätt- eller mellanfil Naturell lättyoghurt Osötade och naturella produkter Servera tex som: Glas/ portionsförpackning med lättmjölk Caffe latte/ Islatte Smoothie Frozen yoghurt Dipsåser på fil och yoghurt Tallrik/glas med fil/yoghurt och tillhörande müsli/flingor Portionsförpackning med naturell yoghurt Yoggi Yalla 3,5 dl 245 8 Hallonsmoothie 3 dl 210 6 Oboy drickfärdig 2,5 dl 150 5 Yoghurt vanilj 2 % 2 dl 160 5 Islatte 3 dl 150 1 Nat. yoghurt 0,5% 2dl 80 0 Lättmjölk 0,5% 2 dl 80 0 Bra mat på fritids 4

Anna-Karin Jälminger Juice inte alltid supernyttigt! Mer frukt och grönsaker... Hur? Förutom hel frukt, prova Fruktsallad Fruktspett Frukt som pålägg på smörgås Grönsaksstavar Blandade grönsaksbitar i påse- gott att dippa! Måltidstyper Olika måltidstyper -de vanligaste varianterna, 4 dagar i veckan Mjölk och smörgåsmåltid (2 dagar/vecka) 1 glas lättmjölk (1,75 dl), 1 smörgås med lättmargarin och pålägg inkl grönsak, 1 knäcke med bredbart pålägg inkl grönsak, 1 frukt Grötmåltid (1 dag/vecka) 1 port havregrynsgröt (ca 1,9 dl), 1 dl lättmjölk, 1,5 msk mos/sylt, 1 smörgås med lättmargarin och grönsak, 1 frukt Filmåltid (1 dag/vecka) 1,5 dl mellanfil (1,5% fett), ½ frukt, 2 dl flingor/0,75 dl müsli, 1 smörgås med lättmargarin och grönsak Olika måltidstyper -lite variation, en gång i veckan Chokladmåltid 1,75 dl mjölkchoklad (gjord på lättmjölk), 1 dubbelsmörgås* med lättmargarin och pålägg inkl grönsaker, 1 liten frukt t ex kiwi/clementin Medelhavsmellanmål Ca 1 dl hummus, 75 g grönsaker (morot, blomkål, paprika, gurka), ½ pitabröd, 1 glas mild lättyoghurt (1,75 dl) Festmellanmål välj ett av alternativen (1) 1,75 dl juice, 1 smörgås med lättmargarin och pålägg inkl grönsak,1 skiva vetelängd, eller (2) 1,5 dl glass, 0,5 dl bär, 1 smörgås med lättmargarin och pålägg inkl grönsak Matigt mellanmål välj ett av alternativen (1) 2 st pannkakor, 1,5 msk sylt eller mos, 50 g grönsaker (morot, gurka), 1 glas lättmjölk (1,75 dl), eller (2) 125 g ostkaka, 0,5 dl bär, 50 g grönsaker (morot, gurka), 1 glas lättmjölk (1,75 dl) Bra mat på fritids 5

Anna-Karin Jälminger Testa era mellanmål! Hur ofta serveras de tre huvudkomponenterna tillsammans? mjölk och frukt/grönsaker? söta och feta alternativ som t ex kräm, nyponsoppa, vetebröd, kakor, glass, saft, läsk och godis stora mellanmål (korv, pizza, pirog) Läs mer www.folkhalsoguiden.se/mat (här kan du ladda ned Hälsomålets mellanmålsguide, Ät S.M.A.R.T., samt beställa Matkunskap á la Hälsomålet och informationsmaterial) www.slv.se Kontakt: Anna-karin.jalminger@ki.se Bra mat på fritids 6