2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar i form av brist på personal och i lågkonjunktur får problem med minskad orderingång som leder till nedskärningar i personalen. För byggbranschen i Sverige innebar finanskrisen, som bröt ut under hösten förra året, mer eller mindre tvärstopp för en lång rad projekt. När finanskrisen övergår i en mer normal lågkonjunktur är tydligt vikande efterfrågan en realitet. Byggindustrin i Stockholm är beroende av såväl bostads- och anläggningsbyggande som infrastrukturprojekt. När finanskris och lågkonjunktur har lett till kraftigt minskat bostadsbyggande är det i stället flertalet pågående stora infrastruktursprojekt som håller uppe aktiviteten i Stockholms län. Därför ser byggindustrins siffror något bättre ut i Stockholmsregionen än i övriga landet. Utsikterna för branschen i stort ser dock mörka ut även i Stockholm. Den här analysen är en specialstudie av byggindustrin i Stockholms län. Siffrorna bygger på Stockholmsbarometern som är Stockholms Handelskammares kvartalsvisa konjunkturrapport. I analysen redovisas siffror för byggindustrin, såsom konjunktur- och konfidensindikator, byggande, orderstock, anbudspriser, trånga sektorer samt sysselsättning. För byggbranschen i Sverige innebar finanskrisen, som bröt ut under hösten förra året, mer eller mindre tvärstopp för en lång rad projekt.
Konjunkturen för hela näringslivet Konjunkturen i Stockholm fortsätter att falla kraftigt under sista kvartalet år 2008. Konjunkturindikatorn 1 minskar från -1 till -15, vilket bekräftar att Stockholms ekonomiska tillstånd tydligt har försämrats. Tillväxten inom näringslivet har stannat av och företagens verksamheter tvingas i stället att minska. Stockholm såg ett tag ut att klara sig lindrigare i den globala nedgången jämfört med övriga landet, men den finansiella krisen blev under tredje kvartalet startskottet för allvarlig nedgång också i Stockholms ekonomi. Konjunkturindikatorn på -15 är betydligt lägre än genomsnittet sedan år 2000 på 12. Vid jämförelse med riket som helhet, vars konjunkturindikator minskar från -7 till -24, framgår att minskningen är än större för övriga landet. Trots den kraftiga nedgången dämpar Stockholm fallet i Sveriges ekonomi. Utvecklingen för de olika branscherna är gemensam. Samtliga präglas av den breda nedgången. Uppdragsverksamheten, som är Stockholms största sektor, försämras kraftigt under fjärde kvartalet med avtagande efterfrågan och minskad volym på inneliggande uppdrag. Byggindustrin fortsätter att försäm ras, men bibehåller aktivitet främst tack vare offentligt finansierade infrastrukturprojekt. Tillverkningsindustrin utvecklas något sämre på både export- och hemmamarknaden med minskning av antalet anställda. Sammantaget försämras handeln tydligt, men utvecklingen för de olika delbranscherna skiljer sig till viss del. Handeln med motorfordon fortsätter att försämras kraftigt och försäljningen minskar mer än den någonsin gjort under 2000-talet. Dagligvaruhandeln bibehåller däremot relativt stabil utveckling med ökad försäljningsvolym och fortsatt höjda försäljningspriser, om än i långsammare takt än tidigare. Sällanköpsvaruhandeln försämras avsevärt med kraftigt minskad Byggindustrin påverkades, liksom de flesta andra branscherna, av finanskrisen som startade under hösten för att nu dämpas i takt med att lågkonjunkturen gör sig gällande. försäljningsvolym och inköp av varor samt försämrad försäljningssituation. Partihandeln försämras också under kvartalet när försäljningsvolymen och inköp av varor minskar. Databranschen dämpas visserligen, men bibehåller relativt stark utveckling jämfört med andra branscher. Efterfrågan på företagens tjänster är oförändrade. Konjunkturen i Stockholm påverkas tydligt av global lågkonjunktur och bred nedgång. Konjunkturindikatorn minskar avsevärt och når samma låga nivå som när IT-bubblan sprack i början av decenniet. Konjunkturen för byggindustrin Byggindustrin påverkades, liksom de flesta andra branscherna, av finanskrisen som startade under hösten för att nu dämpas i takt med att lågkonjunkturen gör sig gällande. Nedgången är tydlig och allvarlig även om den inte är lika kraftig som i övriga landet. Byggindustrins konfidensindikator 2 minskar från 25 till -1 under årets fjärde kvartal, vilket är samma som genomsnittet under 2000-talet. För riket som helhet minskar konfidensindikatorn från -2 till -25. Många byggnadsprojekt fortsätter att drivas i oförändrad takt i Stockholm, trots sämre affärsklimat, vilket förklarar stor del av skillnaden gentemot riket 1 Konjunkturindikatorn är en sammanslagning av samtliga branschers konfidensindikatorer. Den ger vägledning om hur konjunkturen utvecklas för näringslivet i stort. Konfidensindikatorn framtas för varje bransch genom en sammanslagning av två tre nyckelfrågor, enligt EU-standard. Den ger vägledning om hur branschen utvecklas i stort. 2 Konfidensindikatorn framtas för varje bransch genom en sammanslagning av två tre nyckelfrågor, enligt EU-standard. Den ger vägledning om hur branschen utvecklas i stort.
som helhet. Konfidensindikatorn för branschen är fortfarande långt ifrån bottennoteringarna från år 2003, men trenden är tydligt vikande och prognoserna för närmaste kvartalet är fortsatt negativa. Den snabba omställningen i konjunkturen blir särskilt tydlig när man konstaterar att konjunkturindikatorn nådde rekordnivån 76 så sent som under fjärde kvartalet 2007. Det totala byggandet minskar Totala byggandet prognostiseras dock att minska tydligt framöver. Nettotalet för förväntningarna för årets första kvartal mäter -36, att jämföra med -28 för kvartalet före. Nettotalen för förväntan har dock, sedan tredje kvartalet 2007, konsekvent var betydligt lägre än utfallen. Men trenden för utfallet är ändå tydligt avtagande, vilket talar för en faktisk minskning av byggandet under nästa kvartal. Nettotalet 3 för byggandet under fjärde kvartalet mäter 3, alltså en knapp ökning. Så pass låg tillväxttakt har vi inte sett för byggande sedan början av 2005. 40 procent av företagen noterar ökat byggande samtidigt som nästan lika stor andel noterar minskat byggande under fjärde kvartalet 2008. Att företagens verksamhet inom en och samma bransch utvecklas så pass skiftande beror på olika förutsättningar för byggandet. Branschen präglas av att byggprojekten gällande bostäder och anläggningar på kort tid har avbrutits som ett led i stagnerad bostadsmarknad, medan statligt finansierade infrastrukturprojekt fortsätter i oförändrad takt och i vissa fall även intensifieras. Exempel på byggnadsprojekt som fortsätter är Norra Länken, Citybanan och Norra Bantorget. Orderstocken minskade överraskande kraftigt för byggbranschen under fjärde kvartalet. Förväntningarna inför kvartalet hade nettotal -26, men utfallet blev ännu lägre med nettotal -45. Så pass stor minskning av orderstocken har inte skett sedan år 2003. Orderstocken prognostiseras att fortsätta minska framöver. Nettotalet mäter -70, vilket är den i särklass lägsta noteringen för förväntningar under 2000-talet. 40 procent av företagen noterar ökat byggande samtidigt som nästan lika stor andel noterar minskat byggande under fjärde kvartalet 2008. 3 Nettotal är saldot mellan andelen företag som angett en ökning respektive en minskning för en viss faktor.
Sjunkande anbudspriser I takt med att byggandet avtar och företagens orderstock minskar blir det omöjligt att bibehålla samma prissättning som tidigare. Prognosen för anbudspriserna var en tydlig minskning med nettotal -34, men utfallet blev betydligt lägre än så. Utfallet hade nettotal -86, vilket tydligt är den lägsta noteringen för utfall under 2000-talet. Nästan 90 procent av företagen anger alltså att anbudspriserna sjunker. Så gott som lika stor andel räknar med fortsatt minskade anbudspriser för årets första kvartal. Nettotal för förväntningarna är -83, vilket är den i särklass lägsta noteringen för förväntningar under 2000-talet. Minskad sysselsättning Sysselsättningen minskar under fjärde kvartalet i så gott som samtliga av näringslivets branscher. Det är bara i byggindustrin som det sker viss ökning av antalet anställda, trots att branschen prognostiserade minskningar. Bristande efterfrågan eller brist på arbetskraft? I olika tider upplever byggföretagen olika trånga sektorer och hinder för att fullt ut kunna bedriva sin verksamhet. Under förra lågkonjunkturen, åren efter it-kraschen, var otillräcklig efterfrågan ett allvarligt problem för företagen. Över 90 procent av företagen angav otillräcklig efterfrågan som den trånga sektorn under fem kvartal i rad. Under den efterföljande högkonjunkturen, som vi nu har lämnat, har tillgången på arbetskraft varit det stora hindret för fortsatt tillväxt. Under tredje kvartalet år 2007 angav nästan 90 procent av företagen att de inte fick tag på den arbetskraft de behövde. När efterfrågan viker och sysselsättningen minskar blir bristen inte längre något problem. När vi går in i lågkonjunktur är det i stället återigen otillräcklig efterfrågan som försvårar verksamheten för byggföretagen. Nettotalet 48 för fjärde kvartalet är visserligen ännu inte i närheten av rekordnoteringarna från år 2003 och 2004, men tendensen är tydligt negativ. Prognosen framöver är dock tydligt negativ med kraftigt minskad sysselsättning i byggbranschen. Nettotalet för förväntan om sysselsättningen för årets första kvartal ligger på låga -77, vilket är den sämsta noteringen sedan år 2004. Visserligen ökade antalet anställda i byggindustrin under fjärde kvartalet med nettotal 32 trots prognoser om minskningar med nettotal -19, men den kraftigt negativa prognosen för årets första kvartal ger tydlig indikation på att branschen står vid inledningen av stora nedskärningar av personal.
Brist på arbetskraft och kompetent personal är ett mindre problem för näringslivet i stort än tidigare i och med den kraftigt försämrade arbetsmarknaden. Uppdragsverksamheten, databranschen och byggindustrin hade stora problem tidigare under året, men situationen är tydligt annorlunda nu. I byggindustrin var det under fjärde kvartalet inget företag som angav brist på arbetskraft som ett problem för verksamheten. Motsvarande andel var 5 procent av företagen under tredje kvartalet. Under andra kvartalet, halvåret före, var det i stället över 70 procent av byggföretagen som angav brist på arbetskraft. Under tredje kvartalet år 2007 angav nästan 90 procent av byggföretagen brist på arbetskraft. I byggindustrin var det under fjärde kvartalet inget företag som angav brist på arbetskraft som ett problem för verksamheten.. Byggbranschen framöver Sista kvartalet för 2008 visar upp en mörk bild av konjunkturläget i Stockholms län. Så gott som samtliga branscher visar en tydligt negativ trend, varav vissa mer än andra. Byggindustrin är inget undantag. Byggandet avtar, orderstocken minskar och anbudspriser sjunker. Att utvecklingen är mindre negativ för Stockholm än landet i stort beror till stor del på att flertalet offentligt finansierade infrastrukturprojekt fortfarande rullar på i huvudstaden. Beställningar på att bygga bostäder och anläggningar har däremot minskat kraftigt i alla delar av landet. Utsikterna framöver är fortsatt mörka. Byggandet väntas minska för första gången sedan år 2004 och orderstocken prognostiseras att fortsätta minska kraftigt under årets första kvartal. I takt med att otillräcklig efterfrågan blir ett ökat problem för företagens verksamhet beräknas anbudspriserna att sjunka kraftigt och sysselsättningen att minska. För årets första kvartal blir det särskilt intressant att följa byggindustrins utveckling utifrån fyra faktorer: Regeringen bör fortsätta prioritera infrastrukturprojekten med avsikt att stimulera ekonomin. Att driva på infrastrukturprojekten och kanske tidigarelägga ytterligare planerade projekt, kommer att ge positiva effekter även för andra branscher och bidra till ökat förtroende för framtiden i stort. Införandet av ROTavdraget skedde i slutet av fjärde kvartalet förra året, så effekten borde först kunna registreras under början av det här året. Det är osäkert hur stort genomslag åtgärden kan få på branschen i stort. De senaste månaderna har också räntan fallit kraftigt. Det borde ha en positiv inverkan på såväl investeringskostnader som köp av nya bostäder. Slutligen, för en liten öppen ekonomi som Sverige är utvecklingen på den globala marknaden avgörande. Kraftigt förändrade förutsättningar på internationell nivå ger snabba konsekvenser för hela näringslivet i Stockholm. Stockholms Handelskammare Västra Trädgårdsgatan 9, Box 160 50, 103 21 Stockholm Tel: 08 555 100 00, www.chamber.se ISSN: 1654-1758 Ansvarig analys: Johan Treschow, johan.treschow@chamber.se Ansvarig information: Andreas Krohn, andreas.krohn@chamber.se