Hållbar Grönsaksodling Markhushållning i planeringen Tomelilla 22 sep 2015 Enar Magnusson

Relevanta dokument
A changing climate för Findus Grönsaker

Hållbar Grönsaksodling enligt Findus LISAkoncept och klimatcertifiering enligt den svenska modellen

Findus Grönsaker rapport klimatanpassning

Hållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker

Hållbar Grönsaksodling enligt Findus LISA-koncept och klimatcertifiering enligt svensk modell Enar Magnusson, Findus Lantbruksavdeln

Klimatcertifiering enligt svensk modell Enar Magnusson, Findus Lantbruksavdelning

Matkasse -Ditt matval. mat på hållbar väg

HÅLLBAR GRÖNSAKSODLING. med miljö- och klimathänsyn

Antal daggrader, medel per dygn under månaden, , 10 st 5T-gårdar

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel

Gröna Ärter Kungen i grönsaksdisken! Nässjö 2011/Odling i Balans/EM

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

Sortimentslista 2017 DLF 3

Morotsproduktionen i Sverige

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Naturskyddsföreningens kampanj för att minska matens miljöpåverkan.

Att sätta värde på kvalitet

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket

God mat + Bra miljö = Sant

Tidningsrubriker GRÖDAN kräver VATTEN. Tidningsrubriker Tidningsrubriker Tidningsrubriker i lagom mängd

Sortimentslista 2017 DLF 4

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

Klimatförändringarna och vår anpassning

Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling. Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum

Sortimentslista 2018 DLF 1

Disposition. Hur kan vi hushålla bäst med våra vattenresurser? Markavvattning Bevattning - vattentillgång Bevattning - vattenhushållning

Sortimentslista 2019 DLF 2

Växtskyddsmedel för ekologisk lantbruk. Johan Ascard, Jordbruksverket

Sortimentslista 2018 DLF 4

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV) mjölkbönder med kor producerar 3 milj ton

Månadens råvaror januari

januari Borja Ata - Sluta ata pumpa, purjolök, salladskål, savoykål mandag tisdag onsdag torsdag fredag lordag sondag nyårsafton tjugondedag jul

Inhemska proteingrödor med fokus på soja

Jordbruksinformation Reviderad Starta eko Grönsaker

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

COMMUNITY SUPPORTED AGRICULTURE { Stackvallens Andelsjordbruk }

Ärtrotröta. Vad vet vi och vad kan vi göra åt problemet? Lars Persson. Brandsberga gård/sbu AB. Lars Persson Ekodag

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Hestebønnerodråd og bønnefrøbiller - to nye skadegørere i hestebønner. Rotröta och bönsmyg - två nya skadegörare i åkerbönor

Sortimentlista

Ekologisk och SMART mat. Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark

Amerikansk grönsaksblandning KRAV 2x2,5 kg

Klimat och vatten i Jönköpings län - Idag och i framtiden

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Finliret lämnar vi till dig

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

Kompis med kroppen. 3. Matens resa

Miljöredovisning 2018

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Varför sjunker spannmålsskördarna?

Kolinlagring i jordbruksmark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Jordbruksinformation Reviderad Starta eko Bär

Lektion nr 3 Matens resa

Sandra Andersson Avdelningen för Information och Statistik. Sveriges klimat, igår och idag

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

5 Trädgårdsodling Trädgårdsodling

Växtodling. Nyckeltalen växtodling (många)

version januari 2019 Manual SMHI klimatdata

Författare Winter C. Utgivningsår 2010

Checklista för bekämpningsmedelstillsyn i jordbruket 2015

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?

Försöksåret 2012/2013

Klimatförändringar och jordbruk i Norden i ett historiskt perspektiv

Varmt och gott eller.

Rotpatogener i åkerböna och ärt

DISPOSITION FÖREDRAG. Grödor och skördenivåer

Världen har blivit varmare

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat

Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök

Växtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Försöksåret Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne

Hur mycket frukt och grönsaker äter du varje dag?

Ekologisk produktion lantbruk

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011

R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Hur bygger vi en hållbar växtodling med sunt bondförnuft?

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Klimatneutralt jordbruk 2050

PS. Tips var med i tävlingen om hållbarhet hos White Guide Junior

Klimatanpassa din matlagning

Kristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs

Underlag för effektiv packning i plastlådor

Klimatfrågan 2025 Aktiva seniorer Anna Säfvestad Albinsson

Integrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn

Fuktcentrums informationsdag

Täckdikning en viktig och lönsam investering

Är Sverige konkurrenskraftigt inom eko? -helikopterperspektivet. Ulrik Lovang, Lovang Lantbrukskonsult

Växtskyddsmedel i mat - en risk nu och i framtiden?

Dränering Från missväxt till tillväxt

Transkript:

Hållbar Grönsaksodling Markhushållning i planeringen Tomelilla 22 sep 2015 Enar Magnusson Svenskt Sigill april 2014 - Enar Magnusson 1

Framtida jordbruksutmaningar Öka effektiviteten i ekologisk odling Reducera miljöpåverkan i konventionell odling 2

3

Findus 10-punktsprogram Enligt LISA-konceptet 1. Kontraktsodling Skyldigheter och rättigheter 2. Jordtester Friska, sunda jordar 3. Sorter Sjukdomsresistenta sorter 4. Växtnäring Produktkvalitet och miljöpåverkan 5. Såplanering Sorter och såtider 6. Växtskydd Resthalter under detektionsgräns (<10ppb = EU s gränsvärde för barnmat) 4

Findus 10-punktsprogram Enligt LISA-konceptet 7. Bevattning Tidpunkt och kvantitet 8. Mognadsgrad - Provtagning under en vecka 9. Skörd Kvalitet och snabb infrysning 10. Ständiga förbättringar Biologisk utsädesbehandling och klimatcertifiering Findus LISA-koncept ger välkontrollerade grönsaker av hög och jämn kvalitet med låg miljöpåverkan 5

Findus försöksgård Syfte Hög kvalitet på grönsaker Färg, textur, smak, näringsinnehåll, renhet God produktivitet Låg miljöpåverkan Uthållighet 6

Findus F&U - Ärtförädling Förädlingsmål Resistens mot sjukdomar Avkastning Småärtsandel Ärtfärg Smak Vitaminhalt 7

Test i växthus För att välja friska jordar Bild överst: friska rötter till vänster och infekterade rötter till höger Bild i mitten: 100 % skörd Bild nederst: 50 % skörd 8

Ogräs orsakar problem Knoppar och frukter hamnar i produkten samt ger lägre skörd Baldersbrå i obehandlad ruta överst. Bär från nattskatta nederst. 9

Insekter Påverkar både skörd och kvalitet Överst Ärtvecklare kan ge maskätna ärter Mitten Gammafly kan ge larver på tallriken Underst Ärtbladlus kan ge 50% skördetapp 10

Tillåtna restsubstanser Av bekämpningsmedel i ärter inom EU *MRL= Maximum Residue Level < 10 ppb Findus ärter, spenat,morötter, kryddor Svenskt Sigill april 2014 - Enar Magnusson 11 11

Klimatcertifiering Initierad av svenska regeringen 2007 Svenskt Sigll och KRAV har utvecklat standarden tillsammans med expertis från SIK, Chalmers och Lantbruksuniversitet. Producenten fastställer aktuellt läge och därefter gör man en plan för förbättringar i syfte att minska klimatpåverkan 12

Krav för klimatcertifiering Svenskt Sigill Tredje parts bascertifiering Energikartläggning Kvävelbalansberäkning Växtföljder Stallgödselspridning Sparsam körning BAT gödselmedel: < 4 kg CO 2 e per kg N Ständiga förbättringar: < 3,6 kg CO 2 e per kg N 2012 13

Findus LISA-koncept Ger mindre klimatpåverkan SIK-rapport 767, 2007 visar på 0,3 kg CO 2 e per kg ärter för Findus LISA-koncept reducerat med mer än 30% sedan 1980 från nya sorter, jordtest och mindre spill SIK-rapport, nr 838, 2012 visar på 40% högre utsläpp av växthusgaser per kg i ekologisk ärtodling huvudsakligen från lägre skörd (70% skörd) och högre bränsleförbrukning vid ogräskontroll Tredje parts klimatcertifiering av alla Findus odlare 14

Reaktioner på klimatcertifiering 15

Kontraktsodling Hos 600 odlare i Skåne och Halland 16

17

Ärtbältet i Europa BJUV Latitude 56 18

Framtidens jordbruk Mer mat, mindre klimatpåverkan Jämn avkastning och hög odlingssäkerhet Barnmatskvalitet - <10 ppb resthalter av växtskyddsmedel Lågt CO 2 e per kg produkt Hög synlig kvalitet insekter och ogräs kan vara problem Uthålligt jordbruk säkerställer sundhet och bördighet (jordtest och BAT-gödsel) Konkurrenskraftiga priser Samma smak, vit C och mineraler i LISA och Eko visar ett 6 - årigt försök 19

Dedikerade och passionerade odlare Svenskt Sigill april 2014 - Enar Magnusson 20

Probably the best pea in the world! Sik nätverksmöte 20 nov 2014 21

A changing climate för Findus Grönsaker Klimatanpassningskonferens 8 okt 2014 Krinova Science Park, Kristianstad Enar Magnusson, Agronom, Findus Grönsaker

Klimatet 2030 Fram till 2030 visar klimatmodelleringar1 på att temperaturen stiger i Skåne, under alla årstider. Såväl årsmedelvärdet som vår, sommar och hösttemperaturer beräknas vara ca 1,5 grader varmare i genomsnitt jämfört med perioden 1961-1990. Vintern kan däremot bli upp mot två grader varmare. Värmeböljor2 är relativt nytt i Skåne och har i princip inte inträffat tidigare, men kan 2030 förekomma upp till 2 gånger varje sommar. De högre temperaturerna medför att vegetationsperioden börjar ca 1 månad tidigare och varar runt 10 dagar längre på hösten, vilket ger en förlängning med ca 40-45 dagar totalt fram till 2030. Samtidigt kommer den sista vårfrosten att i genomsnitt komma runt 10-15 dagar tidigare. Även nederbörden förändras och mängderna kommer generellt sett att öka jämfört med idag. Sett över året ökar regnmängderna med upp mot 10 %, med den största ökningen vintertid med upp mot 15 procent mer nederbörd. Samtidigt kommer nederbörden oftast som regn istället för snö vintertid. Nederbörden på sommaren förändras inte så mycket, men de högre temperaturerna gör att markfuktighet minskar och risken för torka blir större. Fram till 2030 blir perioder med torka3 allt vanligare och antalet dagar med torka blir fler och ökar med 10-40 dagar per år, med lokala variationer, att jämföra med dagens 6-14 dagar/år. Risken för torka varierar inom Skåne, de sydligaste och östra delarna uppvisar flest dagar med torka i dag men antalet dagar med torka ökar mest i nordväst och mindre i de östra delarna. Den längre vegetationsperioden kommer påverka grundvattenbildningen, och till 2030 kan man börja se en liten minskning av grundvattenbildningen. Den lägsta grundvattennivån kan då komma senare på hösten och vara som högst tidigare på våren. De ändrade klimatförhållandena påverkar vattnets cykel i naturen. Runt 2030 kommer vattenföringen i större vattendrag i Skåne generellt att öka i början och slutet av året medan den minskar vår och sommar. Totalt sett över året kommer vattenföringen i de större vattendragen att öka något fram till 2030 jämfört med idag.4 Samtidigt kommer det att vara låg vattenföring oftare, dessa tillfällen kommer att öka med runt 20-40 dagar/år vilket kan påverka tillgången på ytvatten för bevattning.5 1,5 2 grader C varmare än medel 1960-90, mer torka, mer regn 2

Ext EM 2013-03-11 3

Planerad ärtskördekampanj 1973-2014 ygn 70 60 50 40 30 20 10 0 Övergång till rullande 20 års temperaturmedelvärde och nya sorter har lett till 1 vecka längre planerad säsong 4

Planerad ärtvolym 1973-2014 Ton 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 Ökad fält- och fabrikskapacitet och varmare klimat har lett till dubblerad ärtvolym

Tre olika framtidsscenarier A. Normalår B. Torrår C. Blötår A. Vad betyder 1 grad högre medeltemperatur för grönsaksodlingen i Bjuv? B. Åtgärder för att minska konsekvenserna vid torr och varm sommar - 30% kortare kampanj (40 dygn) oftast mycket god tillgång på råvara! C. Åtgärder för att minska konsekvenserna vid blöt och kall sommar lång ärtsäsong (75 dygn) lägre skördar volymtapp! 6

A changing climate for business 1. Längre växtperiod tidigare ärtskördestart. 2. Längre skördefönster för höstgrödorna högre skörd och ökad konkurrenskraft. 3. Möjlighet till fler skördar per säsong inom krydd- och bladgrönt ökad konkurrenskraft. 4. Längre produktion direkt från fält kan bli aktuellt inom rotfrukterna ökad konkurrenskraft. 5. Tidigare skördestart påverkar det tillgången på säsongspersonal? Troligen inte! 6. Varmare klimat/mildare vintrar kan ge ökat tryck av svamp-, insekts-, ogräsproblem! Gammafly, bladlus och morotsflugan kommer att öka viktigt att svenska myndigheter uppmärksammas på problemet/utvecklingen. Viktigt med lika villkor mot länderna i grönsaksbältet norr om Alperna. A. Vad betyder 1 grad högre temperatur för grönsaksodlingen i Bjuv? (Planen 2014 är beräknad på medeltemperatur 1994 2013, som är ca 0,5 grad C högre än medeltemperaturen 1960-1990) 7. Ökad konkurrens från nya grödor typ soja-bönor och majs inom ärtbältet och biogasproduktion. 8. Nya grödor för 56e breddgraden: gröna bönor, broccoli, brysselkål, rotpersilja, rotselleri, snap pea 9. Ev sådd av ärter under vinterperioden kan ge flera dagars ärtskörd före skörden av normalsådden 10. Slutsats: vårt odlingsområde gynnas av varmare väder och Sydeuropa missgynnas! 7

Skördeperioder för grönsaker i Bjuv Veckonr Gröda Ärter Spenat Grönkål Dill Persilja Gräslök Morötter Palsternacka Kålrot Purjolök Jordärtskocka Potatis Bönor Broccoli Brysselkål Blomkål Rotselleri Rotpersilja Sugar snap 1 6 1 7 1 8 1 9 2 0 2 1 2 2 2 3 2 4 2 5 Grödor 2014 Expansion 2030 av befintliga grödor och nya grödor 2030 2 6 2 7 2 8 2 9 3 0 3 1 3 2 3 3 3 4 3 5 3 6 3 7 3 8 3 9 4 0 4 1 4 2 4 3 4 4 4 5 4 6 4 7 4 8 4 9 5 0 5 1 8

A changing climate for business B. Åtgärder för att minska konsekvenserna vid torr och varm sommar - 30% kortare kampanj (40 dygn) ofta mycket god tillgång på råvara? 1. Undvika lätta jordar utan bevattning 2. Ökad satsning på tork- och mjöldaggsresistenta sorter i förädlingsprogrammet 3. Ökad skörde-/produktionstid enl fråga A ska kanske inte intecknas utan användas till ökad reservfryskapacitet, med tanke på att extremvädret blir mer frekvent i framtiden! 4. Oftast finns skördekapacitet vid denna väderlekstyp! 5. Öka totalvolym enl fråga A, men bygg ut reservfryskapaciten. 6. Finns ytterligare produktionstid att ta till kontinuerlig avfrostning, alternativa städprogram? 7. Undvika skörd över rikt-t-tal för att säkerställa skörd av söta och mjälla ärter och därmed säkerställa leverans av hög och jämn kvalitet även när det är extremväder. 8. Ett lägre plantantal per kvm leder till bättre vattenhushållning 9. Ökad flexibilitet när det gäller skiftbyte under skördekampanjen 10.Viktigt med utbyggd bevattningskapacitet/vattendomar 9

A changing climate for business C. Åtgärder för att minska konsekvenserna vid blöt och kall sommar lång ärtsäsong (75 dygn) lägre skördar volymtapp! 1. Undvika styva lerjordar syrebrist vid mycket regn 2. Sjukdomsresistenta sorter (Aphanomyces, Perenospora, Phytophtora) 3. Flexibla arbetstider undvika skörd under rikt-t-tal för att säkerställa avkastning per ha 4. Förbereda organisationen för säsongslängd på 75 dygn bonus för full säsong 5. Plan B för backup av volymer från södra halvklotet eller alternativ producent (riskspridning) 6. Undvika låglänta översvämningsmarker 7. Viktigt med dränering och kalkning av jordarna (strukturförbättrande åtgärder) 8. Maskin- och teknikutveckling för mindre markpackning - banddrift 9. Utveckling av fånggrödor efter ärterna för att minska utsläppet av växthusgaser 10

Give Peas a chance Ext EM 2014-03-14 11