Resultat Högskolans hållbarhetsarbete 2014 Birgitta Påhlsson Jessika Weilitz
högskolan i borås hållbarhetsarbete 2014 Innehåll Mål och måluppfyllelse för perioden 2014 2016 3 1.1 Utbildning 3 1.2 Forskning 4 1.3 Minskad klimatpåverkan 4 1.4 Resursanvändning 6 1.5 Samverkan 6 1.6 Socialt ansvarstagande 7 1.7 Kompetensnivå 7 Teckenförklaring: Grad av måluppfyllelse Resultat i linje med uppsatt mål för 3-årsperioden. Positiv utveckling och/eller påbörjad process, men tidsmässigt inte helt i linje/fas med uppsatt mål för 3-årsperioden. Ingen tydlig förbättring eller bristfälligt underlag för att mäta måluppfyllelsen på ettårsbasis. Negativ utveckling eller ej uppstartad process.
högskolan i borås hållbarhetsarbete 2014 Mål och måluppfyllelse 1. och måluppfyllelse 2014 1.1 Utbildning Högskolan ska öka integrationen av hållbar utveckling i utbildningen. Studenter som avslutar sina programutbildningar 2016 ska ha fått kunskap om och förmåga att problematisera kring hållbar utveckling. I utbildningen inkluderas grundnivå och avancerad nivå. Följande detaljerade mål ska vara uppfyllda vid utgången av år 2016: 1. Samtliga utbildningsprogram på grund- och avancerad nivå ska innehålla minst en obligatorisk diplomerad kurs inom hållbar utveckling. 2. Antal utbildningsprogram som innehåller en högskolegemensam kurs/moment i hållbar utveckling ska öka. 3. Studenternas självständiga arbeten ska i ökad omfattning belysa hållbar utveckling. 4. Examensarbeten som har ett fokus på hållbar utveckling, och som bedöms vara av god kvalitet, ska uppmärksammas vid ett årligen återkommande högskolegemensamt högtidstillfälle. 2014 Antalet diplomerade kurser har ökat men i begränsad omfattning. Under året har fyra kurser nominerats, varav tre har diplomerats. Stipendier har också delats ut för vidareutveckling av diplomerade kurser. I bilaga 1 redovisas det totala antalet nominerade och diplomerade kurser per akademi åren 2013 2014 (med tidigare institutionsindelning inom parantes). Inom vissa utbildningsområden är målet redan uppnått medan andra ämnesområden/utbildningar saknar diplomerade kurser. Gällande det andra detaljerade målet har processen för att få fram ett högskolegemensamt utbildningsmoment påbörjats. Upplägg och innehåll har diskuterats men ännu inte utmynnat i ett konkret förslag. Ett examensarbete på avancerad nivå, av tre nominerade, har premierats som bästa HU-uppsats. Högskolans bedömargrupp har kvalitetsgranskat ansökningar, kurser och examensarbeten utifrån fastställda kriterier. Bedömnings- och diplomeringsprocessen stödjer en kvalitativ utveckling av integrationen av hållbar utveckling i utbildningen. Under hösten startades också en ny magisterutbildning i hållbart samhällsbyggande. Det preliminära resultatet av den årligen genomförda studentenkäten visar att en ökad andel av studenterna, från 85 % till 88 %, anser att det är viktigt med en integration av hållbar utveckling i utbildning och forskning. Drygt 55 % av studenterna anger att hållbar utveckling som begrepp diskuterats inom ramen för utbildningen i ganska liten, ganska stor eller mycket stor utsträckning, vilket är en mindre ökning jämfört med föregående år (+4 %). I bilaga 2 redovisas fler detaljer samt resultat uppdelat per akademi. Noteras bör att kommunikation av hållbarhetsarbetet till studenter kan behöva förbättras (se bilaga 2). 3
högskolan i borås hållbarhetsarbete 2014 1.2 Forskning Högskolan ska öka integrationen av hållbar utveckling i forskningen och i egna forskarutbildningar. Högskolans forskningsprogram ska explicitgöra förhållningssätt till hållbar utveckling och bidra till en kunskapsutveckling och ett högskolegemensamt förhållningssätt till hållbar utveckling. 1. Omfattningen av publikationer som behandlar hållbar utveckling ska öka inom samtliga forskningsområden. 2. Högskolans egna forskarutbildningar ska vid 2016 års utgång innehålla ett högskolegemensamt moment, där doktoranderna relaterar sitt forskningsämne till hållbar utveckling. 3. Högskolegemensamma forskningsprogram ska innefatta hållbar utveckling. Vid 2016 års utgång ska programmens olika sätt att belysa hållbar utveckling gemensamt ha vidareutvecklats i syfte att generera underlag för gemensamma frågeställningar. 2014 Forskningen inom hållbar utveckling utgör en betydelsefull och successivt ökande andel av forskningsverksamheten. Antalet inrapporterade publikationer 2014 utgör en relativt sett hög andel (drygt 50 %) av det totala antalet inrapporterade publikationer, men har minskat marginellt under året, från 312 till 293. I bilaga 3 redovisas fördelningen av publikationer på akademinivå. Kunskaper om hållbarhetsperspektivet kan ha bidragit till en mer restriktiv bedömning av vad som ska inrapporteras som HU-publikation. Nya kriterier för vad en HU-publikation ska innehålla har tagits fram men inte beslutats. Gällande övriga detaljerade mål har processer påbörjats för att uppnå målen 2016. Under 2014-2015 genomförs en granskning av forskarutbildningen. Vicerektor för forskning har inlett arbetet med att ta fram en organisation kring den högskolegemensamma forskarutbildningen. Inom ramen för en sådan organisation kommer ett uppdrag ges gällande framtagandet av ett högskolegemensamt moment. Gällande det tredje målet har professor Jan Nolin och rektor utarbetat en rapport om Sustainable University som under hösten diskuterats och förankrats i professorskollegiet. Denna rapport kommer att presenteras vid ett GEM-möte i mars 2015 och kan ses som ett första steg i processen att vidareutveckla forskningsprogrammens sätt att belysa hållbar utveckling i syfte att ta fram gemensamma frågeställningar. 1.3 Minskad klimatpåverkan Området klimatpåverkan omfattar energianvändning och koldioxidutsläpp Högskolan ska bidra till en minskad klimatpåverkan genom minskat utsläpp av koldioxid och minskad energianvändning. 1. Högskolan ska minska energianvändningen per m2 med 4 % under målperioden. 2. Högskolan ska minska mängden koldioxidutsläpp från tjänsteresor och energianvändning, total och per årsarbetskraft med 5 % jämfört med 2013. 2014 Förändringen i det totala koldioxidutsläppet, innefattande både tjänsteresor och energianvändning, kan mätas först 2015, eftersom det saknas jämförbar statistik för 2013/2014. 4
högskolan i borås hållbarhetsarbete 2014 Energi n gällande energiförbrukningen är tillfredsställande, vilket framgår av tabellen nedan. Energiförbrukningen per m2 har minskat med knappt 1,4 % under året, vilket är på god väg mot målet om en minskning med 4 % under målperioden 2014 2016. Energi- kwh totalt kwh/m2 förbrukning Förändring Förändring 2013 2014 2013 2014 2013 2014 2013 2014 Verksamhetsel 2 766 392 2 639 161 4,6 % 53 49 7,5 % Övrig energianvändning* 4 813 899 5 123 781 6,4 % 93 95 2,2 % Sammanlagt 7 580 291 7 762 942 2,4 % 146 144-1,4 % * Övrig energianvändning innefattar fastighetsel, värme och kyla. Fördelningen mellan de tre nämnda parametrarna är inte jämförbara mellan de båda åren, eftersom kyla och värme för tidigare hyrda fastigheter ingått i fastighetsel. Den totala energianvändningen har ökat något under 2014, vilket delvis kan förklaras av utökad lokalyta. Ökningen är kopplad till övrig energianvändning och till största delen hänförlig till verksamheten i Simonsland. Enligt en av fastighetsägarna har den ovanligt varma hösten 2014 påverkat resultatet negativt, eftersom onormal värme bidrar till att den normalårskorrigerade energiförbrukningen överskattas. Noteras kan att hyrda fastigheter är mycket energieffektiva och att nästan uteslutande förnyelsebar energi används. Tjänsteresor Tjänsteresor, kg CO 2 totalt kg CO 2 per årsarbetskraft koldioxidutsläpp Förändring Förändring 2013 2014 2013 2014 2013 2014 2013 2014 Bilresor 49 768 51 914 4,3 % 86 90 5,8 % Flygresor 312 112 311 121 0,3 % 536 542 1,1 % Totalt 361 881 363 037 0,3 % 622 633 1,7 % Koldioxidutsläppet från tjänsteresor, totalt sett, har ökat marginellt (0,3 %), medan ökningen per årsarbetskraft är något större (1,7 %). Det totala koldioxidutsläppet från flygresande har dock minskat något. Positivt är att antalet korta flygresor med slutdestination under 50 mil fortsatt att minska, om än i mindre omfattning än tidigare (egen statistik), samtidigt som tågresandet har ökat. Koldioxidutsläppen från bilresande har ökat med 5,8 % under året, vilket behöver analyseras närmare och då inte enbart av miljömässiga skäl. Kostnadsaspekten och framför allt säkerhetsaspekten är här av betydelse. Troliga orsaker till att bil används i tjänsten (trots restriktiva riktlinjer) är utlokaliserad undervisning (inklusive transport av undervisningsmaterial), lärarbesök på praktikplatser, problem med allmänna kommunikationer mellan vissa orter och bristfällig kunskap om riktlinjer eller avsaknad av fungerande rutiner. En delförklaring till att bilresandet ökat kan också vara den ökade forskningsverksamheten, vilket bör tas hänsyn till i bedömningen. Det relativt omfattande och i vissa fall markant ökade bilresandet (uttryckt i bilersättningsnivåer) inom vissa organisatoriska enheter, se bilaga 4, behöver dock utredas närmare innan eventuella förbättrande åtgärder vidtas. Möten genomförda med verktyget Adobe Connect har minskat något mellan 2013 och 2014, vilket sannolikt inte beror på minskad användning av distansteknik. En ökad användning av andra verktyg/ system för resfria möten är den troliga förklaringen. Detta går dock i dagsläget inte att mäta. 5
högskolan i borås hållbarhetsarbete 2014 1.4 Resursanvändning Området resursanvändning omfattar inköp och upphandling respektive avfall och övrig resursanvändning. Högskolan i Borås ska bidra till en mer hållbar resursanvändning utifrån ett livscykelperspektiv. 1. Högskolan ska öka andelen upphandlingar och inköp där såväl ekologiska som etiska och sociala aspekter ska beaktas 2. Högskolan i Borås ska minska det brännbara avfallet med 7 % under målperioden genom effektiv avfallshantering, återbruk och återvinning. 2014 n gällande det första detaljerade målet ligger inte i linje med uppsatt mål för treårsperioden och har också föranlett en anmärkning vid den externa revisionen i november 2014. Högskolan har ännu inte har något komplett system för redovisning/uppföljning av samtliga inköp. Detta kommer att åtgärdas genom det pågående införandet av ett e-handelssystem som successivt nu införs. Högskolan i Borås avropar till största delen från statliga avtal samt ingår i ett upphandlingssamarbete med Göteborgs Universitet. Detta bidrar till att antalet egna upphandlingar är lågt. Andelen egna upphandlingar där miljökrav ställts har minskat från 40 % 2013 till 29 % 2014. En anledning till detta är att vissa av årets upphandlingar avsett specialutrustning, där alternativ som uppfyller specifika miljökrav inte funnits att tillgå. Varje institution/enhet gör mer specifika inköp för den egna verksamheten och ska då beakta miljöaspekten enligt HBs inköpspolicy. I vilken omfattning policyn följs i verksamheten är inte undersökt. All IT utrustning som införskaffades 2014 höll samma nivå eller bättre än Energy Star. Upphandling av nya kopiatorer sker i enlighet med Konkurrensverkets hållbarhetskriterier. Dock finns förbättringspotential inom området Grön IT. Mängden brännbart avfall har minskat med 2,6 % mellan 2013 och 2014, vilket ligger väl i linje med uppsatt mål om en minskning med 7 % under den treåriga målperioden. Pappersförbrukningen har under samma period minskat med 8 %. 1.5 Samverkan Mål för perioden 2014-2016 Högskolan ska i ökad omfattning samverka inom området hållbar utveckling såväl internt som med det omgivande samhället 1. Högskolan ska i dialog med studentkåren organisera studentaktiviteter/-projekt, som syftar till att öka medvetenheten om och inspirera till ett hållbart agerande. 2. Aktiviteter vid högskolan som har ett fokus på hållbar utveckling ska i ökad utsträckning genomföras i samverkan med det omgivande samhället och samverkan internt. 2014 Under året har högskolan samverkat med olika aktörer i gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt inom hållbarhetsområdet; internationellt, nationellt och regionalt. En ökad samverkan har skett med Borås Stad och CSR Västsverige gällande klimatfrågor resp. bildandet av ett företagsnätverk i Borås samt med fastighetsägare gällande energieffektivisering. Genom den klimatstrategiska överenskommelsen har samverkan ökat med/mellan studenter, lokala aktörer och andra lärosäten i regionen. 6
högskolan i borås hållbarhetsarbete 2014 1.6 Socialt ansvarstagande Högskolan i Borås ska vara en förebild i strategier och handlingar avseende socialt ansvarstagande. 1.Vid 2016 års utgång ska området lika villkor vara integrerat i det systematiska hållbarhetsarbetet. 2.Kunskapen bland högskolans personal och studenter om innebörden av socialt ansvarstagande ska öka. 2014 Under året har lika villkor delvis integrerats i det systematiska förbättringsarbetet. Anställda har deltagit i, för anställningen, relevanta utbildningar inom hållbarsområdet. Gällande det andra detaljerade målet påbörjas ett mer aktivt arbete med denna fråga under 2015. 1.7 Kompetensnivå Medarbetare vid Högskolan i Borås ska ha en, för sitt arbetsområde, relevant kompetensnivå inom hållbar utveckling. 1. Anställda vid högskolan ska i ökad omfattning ha relevant kompetensnivå inom hållbar utveckling. Kompetensutvecklingsplaner ska vara ett stöd i detta arbete. 2. Det högskolegemensamma utbildningsutbudet som erbjuds anställda ska i ökad utsträckning möta identifierade behov lokalt. 2014 En mindre andel av personalen har deltagit i, för anställningen, relevanta utbildningar inom hållbarsområdet, såsom utbildning inom kemikaliehantering och upphandling. I introduktionsutbildningen av nyanställd personal ingår ett moment om hållbar utveckling och högskolans systematiska miljö-/hållbarhetsarbete. I den högskolepedagogiska utbildningen fördjupas och problematiseras området i ett seminarium kring lärande för hållbar utveckling. Under 2014 fanns för första gången en möjlighet för personalen att delta i en distansutbildning Lärande för hållbar utveckling och i en grundläggande CSR-utbildning. I sistnämnda utbildning deltog också studenter vid högskolan. Dock saknas en grundläggande miljö-/ hållbarhetsutbildning för samtliga anställda. Seminarieserien För och emot hållbarhetsdilemman i vardagen och i samhällsdebatten, som främst vänder sig till högskolans personal, bidrar till en problematisering och kunskapsutveckling inom betydelsefulla samhälleliga frågeställningar. Under året har hållbar stadsutveckling utifrån ett ekologiskt respektive ett socialt inkluderande perspektiv debatterats, liksom högskolan som ett Sustainable University. Vidare har personalen medverkat i återkommande högskolegemensamma informationstillfällen och föreläsningar inom hållbarhetsområdet. 7
postadress: högskolan i borås 501 90 borås besöksadress: allégatan 1 tfn: 033-435 40 00 e-post: registrator@hb.se www.hb.se