Verksamhetsbera ttelse 2012

Verksamhetsbera ttelse 2012 Sveriges Företagshälsor är företagshälsovårdens branschorganisation. Tillsammans med våra medlemmar strävar vi efter att landets arbetsgivare ska få hållbara, effektiva och attraktiva organisationer. Medarbetare ska samtidigt få ett hälsosamt, säkert och stimulerande yrkesliv. Investeringar i företagshälsovård är en vinst för alla parter. Sveriges Företagshälsor har 150 medlemsföretag som motsvarar 90 procent av branschen med över 4000 samverkande specialister inom arbetsmiljö & hälsa, frisk- och sjukvård samt rehabilitering. Sveriges Företagshälsor och Sveriges Företagshälsor Service AB

1

2 Innehållsförteckning Förord... 3 En medlemstyrd organisation... 4 Ekonomi... 5 Kommunikation... 5 En konkurrenskraftig bransch... 6 Företagshälsovårdens image och varumärke... 7 Namnbyte... 7 Auktoriserat medlemskap... 8 Kommunikation... 8 Utbildning och kompetensförsörjning... 8 Framtidens Företagsläkare... 9 Företagshälsovårdens roll i sjukskrivningsprocessen... 10 Årets aktiviteter... 11 Hälsokonvent... 11 Jobbhälsobarometern... 11 EU projekt Företagshälsovård Hållbar Hälsa... 12 TIA Tidiga Insatser i Arbetslivet mot Alkoholberoende... 13 Regionala möten... 14 Övriga deltaganden och samarbeten... 15 Implementeringsgruppen... 15 Arbetsmiljöverket... 15 Försäkringskassan... 16 Regering, riksdag och övriga myndigheter... 16 Företagshälsovårdsforskningen... 16 Programrådet... 17 Arbetsmarknadens Parter... 17 Styrelse... 18 Sveriges Företagshälsor i regionen... 19 Om oss... 20

3 Förord Det behövs mer av företagshälsor i framtiden! Sjukfrånvaron stiger återigen och framtidsutsikterna är negativa. Vi ser också från Jobbhälsobarometern att de yngre är mindre motiverade i sitt arbete jämfört med äldre. De upplever att deras åsikter inte respekteras, de är mindre nöjda med innehållet i sitt arbete och de har sämre möjligheter att påverka hur arbetet ska utföras. De är också mer kritiska till sin arbetsmiljö. Endast 31 procent är nöjda med arbetsmiljön, medan motsvarande siffra i den äldre generationen är 51 procent. Om inget görs riskerar detta att helt urholka arbetslinjen. Det är därför hög tid att införa tydliga styrmedel och ekonomiska incitament som premierar arbetsgivarna att satsa på arbetsmiljöarbetet, med stöd av en kvalitativ företagshälsovård. Om företagshälsovården, med sin specialistkompetens, får möjlighet att delta i ett tidigt skede och samverka med arbetsgivarna kring arbetsmiljöfrågor, för att i tid fånga upp problem som kan leda till otrivsel och sjukskrivning, kan mycket ohälsa undanröjas och mer arbetsförmåga tas till vara till allas glädje och nytta. Stockholm den 14 maj 2013 Sveriges Företagshälsor Lars Hjalmarson Verkställande direktör

4 En medlemstyrd organisation Sveriges Företagshälsor är företagshälsovårdens branschorganisation. Som en samlad organisation företräder vi medlemsföretagen i kontakt med politiker, myndigheter, näringsliv och andra beslutsfattare. Vi är en remissinstans för branschfrågor och bedriver opinionsbildning kring hälsa och arbetsliv. Vi verkar också för god utbildning och hög kompetens inom området och stödjer branschens kvalitetsutveckling. Tillsammans med våra medlemmar strävar vi efter att landets arbetsgivare ska få hållbara, effektiva och attraktiva organisationer. Vilket också innebär att medarbetarna ska få ett hälsosamt, säkert och stimulerande yrkesliv. Ett medlemskap i Sveriges Företagshälsor innebär att man stödjer det gemensamma utvecklingsarbetet för branschen. Föreningen är en medlemsstyrd organisation och utgör grunden för samarbetet i gemensamma branschfrågor för en majoritet av landets företagshälsovårdsföretag. Antalet medlemmar per den sista december 2012 var 149. Det är en minskning med tiotalet medlemmar jämfört med föregående år. Denna minskning beror uteslutande på att interna enheter läggs ned och att branschen konsolideras genom uppköp och sammanslagningar. Denna trend väntas fortsätta och är ett naturligt led i den pågående strukturrationaliseringen. Unik uppslutning Föreningens medlemmar uppskattas omsätta knappt fyra miljarder kronor, vilket motsvarar över 95 procent av branschens beräknade totalomsättning på drygt 4,1 miljarder kronor. I omsättningssiffror pekar det på en unik medlemsuppslutning för en branschförening. Branschens omsättning visar nu på en svagt stigande trend sedan bottennoteringen 2010.

5 Ekonomi Den löpande verksamheten finansieras av service- och medlemsavgifter, vilket tillsammans med viss extern projektfinansiering har gjort att föreningens ekonomi är i god balans och välkonsoliderad. Den pågående omstruktureringen inom branschen med sammanslagningar kommer dock på sikt att kräva en diskussion om verksamhetens framtida ekonomi. Se vidare resultat- och balansräkningar för Föreningen respektive servicebolaget. Kommunikation Kommunikationen med medlemmarna är viktig. Medlemsinformationen har under året skett i form av Elektroniska nyhetsbrev från Sveriges Företagshälsor till ledningen för våra medlemmar. Hemsidan www.foretagshalsovard.se. Regionala träffar i samtliga län/regioner har också genomförts av Föreningen. Mycket information ges också vid andra formella och informella träffar och konferenser från styrelse och kansli samt i direktkontakter med medlemmarna.

6 En konkurrenskraftig bransch Företagshälsovården är en viktig aktör i välfärdssamhället. Den ska bidra både till att förebygga ohälsa och främja hälsa samt till att skapa goda och säkra arbetsplatser där de anställda inte riskerar att skadas eller bli sjuka. Alla vet att arbetsmiljöfrågorna är viktiga men trots det kan företagshälsovårdens roll och mål ibland uppfattas som otydlig. En förklaring kan vara att kontexten som företagshälsovården befinner sig i innefattar en mängd olika områden, aktörer och påverkansfaktorer. Allt ifrån den offentliga sjukvården, friskvårdsföretag, försäkringsbolag till rena konsulttjänster inom exempelvis organisation/mangament, rehabilitering, utbildning, coaching med mera. Alla konkurrerar på ett eller annat sätt om arbetsmiljöfrågorna. Att det dessutom finns en förväntan på företagshälsovården från samhällshåll gör inte saken mindre komplex. Men på marknaden styr utbud och efterfrågan och eftersom företagshälsovården är en marknadsanpassad kunskapsbransch med en bred kompetens där samarbetet mellan olika kompetenserna är unikt och viktigt är det svårt att konkurrera med företagshälsovården när den fungerar som bäst och ligger i framkant. Den samlade kompetensen och kunskapen om arbetsplatsen är en avgörande skillnad mellan företagshälsovård och andra verksamheter som i olika former erbjuder tjänster som liknar det som branschen har i sitt utbud. Arbetsgivarens roll som kund hos företagshälsovården är av stor betydelse. Eftersom arbetsmiljöarbetet är en ständigt pågående process i ett föränderligt arbetsliv är det de just de insatser som görs genom ett välutvecklat samarbete mellan uppdragsgivaren och företagshälsovården som leder till det mest konkurrenskraftiga resultaten för en hållbar utveckling av svenskt arbetsliv. För att stärka medlemmarna i sitt arbete har styrelsen beslutat att den sedan flera år fastlagda huvudinriktningen på tre fokusområden för branschföreningen skulle ligga fast även för 2012.

7 Den huvudsakliga inriktningen under 2012 1. En utveckling av företagshälsovårdens varumärke och image. 2. Kompetensförsörjning och utbildningsfrågor. 3. En stärkt roll för företagshälsovården i sjukskrivningsprocessen innefattande en förändring av det statliga bidragssystemet. Företagshälsovårdens image och varumärke Ett prioriterat arbete för föreningen är att stärka företagshälsovårdens image och varumärke och att branschen ska få en mer strategisk roll i arbetslivet. Ett långsiktigt led i detta arbete är insamlingen av olika former av fakta och data som ska kunna spridas som en strategisk information. Ett sådant faktabaserat underlag är Jobbhälsobarometern som i sin första del bygger på telefonintervjuer med 4000-5000 medborgare som arbetar minst halvtid. 2012 års data inhämtades under maj och den första rapporten kom ut under september. Uppmärksamheten i media i samband med rapporterna brukar i allmänhet vara god (helsida i Dagens Industri sep 2012). Namnbyte Under 2012 bytte föreningen och servicebolaget namn till Sveriges Företagshälsor respektive Sveriges Företagshälsors Service AB som en ytterligare del i varumärkesarbetet. I samband med detta fick verksamheten en ny logotype och en förändrad grafisk profil som framförallt förmedlas via den nya hemsidan www.foretagshalsor.se som lanserades under våren.

8 En så kallad boilerplate har också lagts till i föreningens kommunikation med omvärlden som lyder; Sveriges Företagshälsor är företagshälsovårdens branschorganisation. Tillsammans med våra medlemmar strävar vi efter att landets arbetsgivare ska få hållbara, effektiva och attraktiva organisationer. Medarbetare ska samtidigt få ett hälsosamt, säkert och stimulerande yrkesliv. Investeringar i företagshälsovård är en vinst för alla parter. Sveriges Företagshälsor har 150 medlemsföretag som motsvarar 90 procent av branschen med över 4000 samverkande specialister inom arbetsmiljö & hälsa, frisk- och sjukvård samt rehabilitering. Auktoriserat medlemskap Det nya auktoriserade medlemskapet som kommer att beslutas på årsmötet 2013 stärker kraven på branschens aktörer och är även det en del i det strategiska arbetet för att förstärka företagshälsovårdens image och varumärke. Kommunikation Kommunikationen med omvärlden är en viktig del för att synas och märkas som en samlad bransch med arbetsmiljökompetens i framkant. Den viktigaste kanalen är hemsidan som mer eller mindre uppdateras dagligen och nyhetsbreven som går ut två till tre gånger i månaden både till medlemmar och till övriga intresserade. Nya intressenter som vill prenumerera på nyhetsbrevet tillkommer varje vecka. Periodvis syns vi även i massmedia i debattartiklar och intervjuer. Föreningen har också medverkat i ett antal artiklar i olika tidningar inom arbetsmiljöområdet. Under året deltog föreningen även i en informationsfilm som producerades utav en medlem. Filmen, i en nedklippt version, kommer att kunna användas av alla medlemmar som ett hjälpmedel och informationsstöd, med eller utan engelsk text, för att förmedla en gemensam bild av företagshälsovård i Sverige i dag. Utbildning och kompetensförsörjning Sveriges Företagshälsor stödjer branschens kvalitetsutveckling och verkar för att branschen ska tillgång till god utbildning och hög kompetens inom området. Under året har arbetet framförallt rört företagsläkarförsörjningen. Den sista, av föreningen upphandlade, 9-veckorsutbildningen avslutas vå-

9 ren 2013 med 29 deltagare. Arbetet med den mer långsiktiga lösningen pågår och ser ut att bli mycket positiv. Lunds universitet, KI och KTH, Örebro universitet och Umeå universitet, som alla genomför utbildningar på master och magisternivå för företagshälsovårdens övriga professioner, inbjöds till ett gemensamt möte i december. Utbildningarna rullar på bra med många sökande till de flesta inriktningarna framförallt gällande företagssköterskor. Arbetsmiljöingenjörsutbildningen är dock fortfarande problematiskt, flera kurser har fått ställas in då för få behöriga har sökt trots stor efterfrågan på arbetskraft. Behovet av arbetsmiljöingenjörer är större än utbudet men behovet tycks spreta vad gäller kompetenskrav. Som ett resultat av det kommer Umeå universitet under 2013 att erbjuda fristående kurser på grundnivå som ger viktiga kunskaper för den som ska arbeta som arbetsmiljöingenjör, eller vid andra befattningar med behov av kunskaper inom området kemisk/teknisk arbetsmiljö. Pris för bästa uppsats Sveriges Företagshälsor vill visa på branschens intresse för att ta tillvara på ny kunskap. Vi ser att studenternas arbete på de nya master och magisterutbildningarna på sikt kommer att kunna främja branschens kunskaps- och kompetensutveckling och ge nya aspekter kring arbetssätt, metoder och andra frågor rörande arbetsmiljö och hälsa. Därför har Sveriges Företagshälsor har tillsammans med berörda universitet och högskolor beslutat att utlysa en tävling där den uppsats som mest motsvarar branschens behov kommer att premieras. Detta innebär också att studenternas arbeten fortare kan komma till nytta och användning i praktiken samtidigt som en ökad uppmärksamhet kring utbildningarna kan förväntas uppstå. Framtidens Företagsläkare Socialstyrelsens har på regeringens uppdrag utfört en översyn av läkarnas specialitetsindelning. I rapporten, som presenterades i juli 2012, föreslås bland annat att arbetsmedicin införs som en tilläggsspecialitet till kliniska basspecialiteter som har patientkontakt. Utredningens förslag utgör ett ramverk för Socialstyrelsen föreskriftsarbete som sker i samråd med specialitetsföreningar och berörda organisationer. I föreskriftsarbetet som star-

10 tade hösten 2012 har bland annat målbeskrivningarna för de berörda specialiteterna setts över. Sveriges Företagshälsor har haft en del möten med Socialstyrelsen i frågan under året. Föreningen har ett nära samarbete med Företagsläkarföreningen och Arbets- och miljömedicinska föreningen och föreslår; att den gamla företagsläkarutbildningen på nio kursveckor modifieras och kompletteras med viss tjänstgöringstid vid AMM-klinik, att den totala kurs- och tjänstgöringstiden vid AMM-klinik uppskattas till 17-19 veckor (kunskapskraven är målstyrda och tiden kan därför variera), att tjänstgöring vid företagshälsovård under handledning är fortsatt två år. Sveriges Företagshälsor har också tydligt poängterat att förutsättningen för detta är att staten svarar för den merkostnad som uppstår för branschen med den nya utbildningen och att man vid utformningen av målbeskrivningen beaktar de särskilda krav och behov som företagshälsovårdsbranschen har. Företagshälsovårdens roll i sjukskrivningsprocessen Förordning (2009:1423) om bidrag till företagshälsovård med vissa insatser inom rehabiliteringsområdet som sedan 2010 gett ett visst statsbidrag till företagshälsovården blev oförändrad under 2012. Mot bakgrund till att Företagshälsovården inte i tillräcklig omfattning har utnyttjat förordningen tog Sveriges Företagshälsor under 2011 fram ett förslag till förändring av förordningen och en tydligare roll för företagshälsovården i sjukskrivningsprocessen. Diskussion kring detta förslag har genomförts vid regionala möten runt om i landet. Förslaget som i stort går ut på att involvera arbetsgivaren mer i bidragssystemet är stabilt förankrat bland medlemmar och övriga intressenter. 2012 presenterades det och togs emot positivt av socialdepartementet men refu-

11 serades av finansdepartementet i sluttampen. Dialogen fortsätter dock då intresset för förslaget kvarstår från departementshåll. Huvudsyftet med förordningen var att stimulera tidiga insatser från företagshälsovården i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen för att därigenom öka möjligheterna till återgång i arbete. Syftet med förordningen har varit rätt men har inte fungerat i praktiken. Huvudorsaken till att systemet inte fungerat fullt ut är att företagshälsovården inte får kännedom om sjukfall i tid för att göra sina insatser eller att man inte får kännedom om sjukfallen överhuvudtaget. Det behövs ett tydligare incitament för arbetsgivare att köpa tidiga insatser från företagshälsovården. För att uppnå detta behövs dessa modifieringar av förordningen samt ändrade riktlinjer dels i sjukskrivningsprocessen (läkarintyget) och dels vad gäller rehabiliteringsgarantin. Årets aktiviteter Hälsokonvent 2012 inleddes med ett väl genomfört Hälsokonvent i Södertälje under temat Hållbart arbetsliv. Programmet innehöll många intressanta gemensamma föredrag, varvat med ett antal delseminarium med olika inriktning. Dessutom kunde deltagarna genomföra studiebesök i Scanias produktionsmiljö. Hälsokonventet drog drygt 300 deltagare från hela landet som i utvärderingar gav dagarna mycket höga betyg. Under hösten har planeringsarbete pågått med Hälsokonvent 2013, den 29-30 augusti. Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern tas fram av Sveriges Företagshälsor i samarbete med SKI, Svenskt Kvalitetsindex, när det gäller datainsamlingen. Den visar

12 på trender när det gäller hälsa i förhållande till arbetet, skillnader mellan sektorer, åldrar och branscher samt sambanden mellan hälsa, sjukdagar och arbete med mera. Barometern bygger på telefonintervjuer av ett representativt urval svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid och har sedan 2007 genomförts varje år. Urvalet omfattar mellan 4.000-5.000 personer runt om i landet. Den kompletterar på ett statistiskt sätt den bild vi inom företagshälsovården ser bland anställda på arbetsplatser i Sverige. Samtliga uppgifter i Jobbhälsobarometern bygger på de anställdas egen uppfattning och skattning. 2012 genomfördes intervjuerna för Jobbhälsobarometern under våren/ försommaren. De första resultaten redovisades i september i Delrapport 1 Trenden fortsatt negativ sjukfrånvaron ökar och visade på att allt färre friska finns på våra arbetsplatser och att trenden framöver ser än mer negativ ut. I rapporten framgår det tydligt att de som är plus 55 år är de som är mest helårsfriska, medan den yngre generationen är mer frånvarande från jobbet. Rapporten fick en hel del genomslag i massmedia. EU projekt Företagshälsovård Hållbar Hälsa Sveriges Företagshälsor initierade och startade under 2010 ett större utvecklingsprojekt för branschen för att stärka företagshälsovården som en mer strategisk resurs. Projektet finansierades av EUs Socialfond under år 2010 2012 med 17 miljoner. Målet med projektet var att företagshälsovården tillsammans med sina kundföretag/organisationer skulle få möjlighet att öka sin kunskap om hur man främjar hälsa och minskar ohälsan i svenskt arbetsliv. Huvudaktörer i projektet har varit tio medlemsenheter, från Gällivare i norr till Varberg i söder, och 18 av deras kundföretag verksamma inom en rad olika branscher. Ett syfte med projektet var också att företagshälsovården, förutom möjligheten att öka sin strategiska betydelse i svenskt arbetsliv, genom kompetensutveckling även skulle få möjlighet att i samverkan med sina kunder

13 stärka sitt metodutvecklingsarbete och tydliggöra sambanden kring hälsa och ohälsa såväl på individ-, grupp- som organisationsnivå. I december 2012 avslutades projektet och ett antal spridningskonferenser med stor uppslutning genomfördes runt om i landet under hösten. Målsättningen har varit att erfarenheter och lärdomar från projekten ska ge en bra kunskapsspridning inom branschen. TIA Tidiga Insatser i Arbetslivet mot Alkoholberoende Att dricka för mycket - Ett problem som påverkar produktiviteten Befolkningsstudier och studier genomförda på svenska arbetsplatser visar att 10 20 procent har en riskkonsumtion av alkohol. De flesta som har begynnande till mer omfattande alkoholproblem har både ett arbete och ett fungerande socialt liv. Det är i den här gruppen som problemen och kostnaderna sammantaget blir som störst eftersom det handlar om så många individer. Flertalet som har alkoholproblem söker inte hjälp inom den befintliga beroendevården då de bland annat inte identifierar sig med dem som vanligtvis söker hjälp där. Konsekvenserna blir negativa för såväl den individ som inte får den hjälp han eller hon behöver, som för arbetslivet och samhället i stort. Och behandlingsbehoven bara växer. Under de senaste tio åren har antalet alkoholberoende ökat kraftigt. Nationellt kompetensstöd till företagshälsovården För företagshälsovården är det naturligt att ta upp och arbeta med livsstilsfrågor såsom alkoholvanor med sina kunder. I slutet på maj 2012 beviljade Regeringen projektmedel till Stiftelsen Arbetslivsforum för att Sveriges Företagshälsor i samverkan med Karolinska Institutet samt Riddargatan1/ Centrum för psykiatriforskning inom SLL under 2012-2013 ska stödja företagshälsovårdens arbete med tidiga insatser i arbetslivet mot alkoholproblem. Stiftelsen Arbetslivsforum, vars ändamål är att främja utvecklingen inom företagshälsovårds- och arbetslivsområdet, har i allt väsentligt slussat projektmedlen vidare till Sveriges Företagshälsor och Riddargatan 1 inom SLL vilka bedrivit metodutveckling, informations- och utbildningsinsatser. Utbildning Kompetens kring mindre tidskrävande evidensbaserade alkoholmetoder för tidigt behandlingsstöd har efterfrågats av företagshälsovården. Fyra utbild-

14 ningar i en sådan metod, 15-metoden, har genomförts under hösten 2012 med totalt ca 120 deltagare. En workshop med ca 50 medverkande genomfördes i december med syftet att öka erfarenhetsutbytet mellan företagshälsorna. För att få en systematisk utveckling av 15-metoden fungerar 11 företagshälsor som pilotenheter. Den primära uppgiften för piloterna är att anpassa informationsmaterial, manualer, faktadokument och självhjälpsmaterial till branschen samt att vara delaktiga i implementeringsprocessen. Presentationsmaterial i form av bildspel med talmanus riktat till arbetslivet har tagits fram som ökar spridningen om 15-metoden via företagshälsovården. Ytterligare insatser är inplanerade för 2013 och intresset för 15-metoden förväntas öka markant allteftersom fler genomgår utbildning och är redo att erbjuda tjänster som inkluderar 15-metoden till kunder och beställare. Riktad information till arbetslivet har genomförts av projektet i själva i samband med frukost- och lunchmöten, specifika utbildningar till chefer kring alkoholfrågor samt via allmänna informationsmöten där kunskap om 15- metoden utgjort en viktig del av innehållet. Regionala möten Ett 15-tal regionala möten genomfördes runt om i landet under första halvåret. Huvudsyftet var att presentera branschföreningens fastlagda huvudinriktning på tre fokusområden. Men även andra frågor var viktiga att kommunicera och diskutera. Mötena var välbesökta och uppskattningsvis har ledningen för huvuddelen av den samlade svenska företagshälsovårdsbranschen mött upp. Huvudfokus regionala möten 2012 Föreningen och branschens varumärke och image Kompetensförsörjningen och Företagsläkarutbildning Utveckling av Förordningen om stöd till tidiga insatser och en tydligare roll för företagshälsovården

15 Övriga deltaganden och samarbeten Implementeringsgruppen En viktig uppgift för företagshälsovården är givetvis att påvisa resultat och effekt av genomförda insatser som kan återrapporteras till uppdragsgivaren/kunden. Företagshälsovården strävar efter att i möjligaste mån använda evidensbaserade metoder där så finns. I det nya auktorisationsmedlemskapet är detta även ett betydelsefullt kriterium. När en metod, kanske efter många års forskning, bedöms som effektiv och lämplig förväntas det kanske att metoden ska börja användas relativt omgående, så är dock sällan fallet. I detta läge befinner sig metoden snarast bara i början av en lång process på väg mot rutinmässig användning. Att snabba på processen från färdiga forskningsresultat till praktisk användning av nya metoder är därför en angelägen uppgift. För att råda bot på detta bildade Sveriges Företagshälsor tillsammans med professor Irené Jensen och hennes forskarteam (KI) sommaren 2012 den så kallade Implementeringsgruppen bestående av representanter från de olika yrkesprofessionerna i branschen. Gruppen träffas ca sex gånger per år och ska tillsammans utvärdera hur olika evidensbaserade metoder på bästa sätt kan implementeras och användas inom företagshälsovården. Följeforskning av gruppens arbete sker av Karolinska Institutet. Arbetsmiljöverket Ett kontinuerligt samarbete med en bra och öppen dialog med Arbetsmiljöverket på olika nivåer är viktigt för branschföreningen. Under året har många möten och samtal, tillsammans med representanter från branschen, bland annat handlat om de Medicinska kontrollerna och Arbetsmiljöverkets AFS:ar. Arbetsmiljöverket har även varit delaktiga i diskussionerna kring det nya auktorisationsmedlemskapet. Sveriges Företagshälsor ingår också i referensgruppen för Arbetsmiljöverkets stora regeringsuppdrag angående kvinnors hälsa.

16 Försäkringskassan Ett nära samarbete med Försäkringskassan som utförare av socialförsäkringssystemet är självklart och viktigt för branschföreningen. Under året har ett antal möten genomförts som företrädelsevis rört utformningen och utnyttjandet av statsbidraget, Förordning (2009:1423) om bidrag till företagshälsovård med vissa insatser inom rehabiliteringsområdet. Regering, riksdag och övriga myndigheter Som företrädare för branschen kallas föreningen med jämna mellanrum till det politiska rummet för frågor, diskussioner och föredrag kring företagshälsovårdens roll i samhället. Under året har möten initierade från båda parter skett med arbetsmarknadsdepartementet, socialministerns statssekreterare, socialdepartementet och företrädare för socialförsäkringsutskottet mm. En under lång tid väl upparbetat förtroendefull dialog med departementen har möjliggjort att branschen, trots sin relativt smala andel inom hälso- och sjukvårdssektorn, kunnat bli en betydelsefull och konstruktiv instans för frågor som företrädelsevis rört arbetslivet i relation till sjukskrivningsprocessen. Ett antal möten med socialstyrelsen har skett under året som framförallt har gällt framtidens företagsläkarutbildning. Föreningen ingår även i referensgruppen för myndigheten Handisams arbete med förebyggandet av psykisk ohälsa i nationella kampanjen Hjärnkoll. Företagshälsovårdsforskningen Ett nära och kontinuerligt samarbete sker mellan branschföreningen och FHV-forskningen. Sveriges Företagshälsor för en dialog med ett flertal forskningsgrupperingar och representeras i såväl styrgrupper som referensgrupper i projekt på bland annat Karolinska Institutet och IVL Svenska Miljöinstitutet. Seminarier, utbildningar och möten Sveriges Företagshälsor har under 2012 medverkat på en rad olika seminarier, konferenser och utbildningar anordnade av olika aktörer såväl nationellt som internationellt. Såsom på Arbets- och miljömedicinska årsmötet i

17 Umeå, Företagsläkarutbildningen i Uppsala, Scanias fabrik i Holländska Zwolle och Statens Arbetsmiljöinstitut (STAMI) i Norge mm. Internationella möten med representanter från arbetsgivarorganisationer, fackförbund och myndigheter har skett med såväl Norge som Danmark under året. Programrådet Representanter från yrkesföreningarna och Almega inbjuds till ett gemensamt råd med föreningen två gånger per år. I rådet ingår Svenska Företagsläkarföreningen, Riksföreningen för Företagssköterskor, Ergonomisektionen inom LSR, FTF Arbetsmiljö, Hälsoakademikerna samt Almega. Programrådet är ett värdefullt forum för beredning av många branschspecifika frågor och är en styrka i samband med olika uppvaktningar och annan lobbyverksamhet. Utöver rådet sker en kontinuerlig dialog med olika representanter från yrkesföreningarna. Arbetsmarknadens Parter För företagshälsovården är arbetsmarknadens parter en viktig aktör för samverkan och dialog. I ett antal forum är återkommande möten och diskussioner med parterna en självklar och betydelsefull del i branschens utvecklingsarbete.

18 Styrelse Ordförande Stefan Persson Scania CV AB, Södertälje Ordinarie ledamöter valda 2011 till år 2013 Anette Forsberg Alviva, Göteborg Lars Eidenvall Human Resurs AB, Örnsköldsvik Per-Anders Gustafsson Kinnekullehälsan, Lidköping Ordinarie ledamöter valda 2012 till år 2014 Kristina Öberg Feelgood Företagshälsa AB, Stockholm Marie-Louise Fasth Hälsa & Arbetslivet, Göteborg Lena Tuvene Betania, Stockholm Carina Reidler Manpower Hälsopartner, Stockholm Verkställande direktör Lars Hjalmarson Revisor vald t o m 2013 Maria Karlsten, Grant Thornton Sweden AB, Stockholm Revisorsuppleant vald t o m 2013 Elisabeth Simonsson, Grant Thornton Sweden AB, Stockholm Styrelsen har under året haft sex sammanträden varav en tvådagars styrelsekonferens i Norge. Ordinarie årsmöte genomfördes den 22 maj 2012 i Stockholm. Ett extra föreningsmöte hölls den 18 oktober i Stockholm. Syftet med mötet var att ta beslut (en andra gång) om stadgeförändringen samt ett rambeslut om ackrediterat medlemskap.

19 Sveriges Företagshälsor i regionen Vikten av att företagshälsovården företräds som bransch gäller i lika hög grad på regional nivå som central. Förutom rena samverkansfrågor behöver regionens företagshälsovårdsenheter företrädas i överläggningar/samverkan med bland annat Försäkringskassan och Landstingen. STOCKHOLM (AB) Helena Börjesson Betania, Stockholm NORRBOTTEN (BD) Vakant SÖDERMANLAND (D) Anki Nyzell Smedhälsan, Eskilstuna JÖNKÖPING (F) Jan Jonsson Företagshälsan i Jönköping KALMAR (H) Anders Lindgren Sensia Hälsa AB, Kalmar SKÅNE LÄN (L - M) Helen Berg Kirkegaard Tjugonde företagshälsovård, Malmö VÄSTRA GÖTALANDS LÄN (O, P, R) Per-Anders Gustafsson Kinnekullehälsan, Lidköping ÖREBRO (T) Bennet Sandberg Landstingshälsan, Örebro DALARNA (W) Vakant VÄSTERNORRLAND (Y) Lars Eidenvall Human Resurs AB, Örnsköldsvik GOTLAND (I) Lars Krone Hansahälsan AB, Visby VÄSTERBOTTEN (AC) Marie-Louise Brändström FHV Västerbottens läns landsting, Umeå UPPSALA (C) Ann-Sofie Silfverswärd ProHelia Företagshälsa AB, Uppsala ÖSTERGÖTLAND (E) Anders Pernes, Sensia Hälsa AB, Norrköping KRONOBERG (G) Vakant BLEKINGE (K) Jan-Erik Lindqvist Företagshälsan FHC AB, Karlskrona HALLAND (H) Anders Lundin Företagshälsan Tre Hjärtan, Halmstad VÄRMLAND (S) Christina Johansson Landstingshälsan, Karlstad VÄSTMANLAND (U) Carina Lundmark Avonova Servicehälsan, Västerås GÄVLEBORG (X) Ulf Högberg Feelgood Företagshälsa, Bollnäs JÄMTLAND (Z) Karin Englund Mäki Commodia AB, Östersund

20 Om oss Sveriges Företagshälsors kansli finns centralt i Stockholm i närheten av Humlegården. I samma byggnad som Almega och Vårdföretagarna. Besöksadress Sturegatan 11 Tel: 08 762 67 46 E-post: info@foretagshalsor.se Postadress Box 55545 102 04 Stockholm Medarbetare på kansliet 2012 Lars Hjalmarson, vd Marie Dahlgren, programansvarig Elisabeth Wester, kansliansvarig Ylva Nordling, projektledare, Företagshälsovård - Hållbart arbetsliv Pernilla Nordkvist, projektledare, TIA-projektet (Tidiga Insatser i arbetslivet mot Alkoholberoende)

21 Sveriges Företagshälsor, Box 55545, 102 04 Stockholm E-post: info@foretagshalsor.se Telefon: 08-762 67 46 www.foretagshalsor.se