Sverige äger! Barn och unga berättar om sitt land Barnombudsmannen 2008

Sverige äger! Barn och unga berättar om sitt land Barnombudsmannen 2008

Sverige är ett bra land för barn och unga att leva i. Det tycker de flesta av de ungefär 1 000 barn och ungdomar som svarade på en enkätundersökning från Barnombudsmannen 2007. Sverige är tryggt, fredligt, demokratiskt och har en fin natur och bra miljö. Sverige äger!, skriver någon och uttrycker på det sättet uppskattning och stolthet över sitt land. Men det finns sådant som kan förbättras. Barnombudsmannen har på olika sätt samlat in barns och ungas egna åsikter och tankar inför Sveriges rapportering till FN:s barnrättskommitté. I den här rapporten berättar barn och unga själva om sådant de vill att omvärlden ska veta. www.bo.se ISBN 978-91-87448-49-2

Sverige äger! Barn och unga berättar om sitt land Barnombudsmannen 2008

Innehåll Förord... 4 Del 1 Barn och unga berättar: Rapport till FN:s barnrättskommitté... 10 Del 2 Barn och unga berättar: Sverige är bra, men kan bli bättre... 15 Del 3 Barn och unga berättar: Främlingsfientlighet och lika värde... 23 Del 4 Barn och unga berättar: Skolan är framför allt en social arena... 45 Del 5 Barn och unga berättar: Inför strängare straff och bort med våldet... 69 Del 6 Barn och unga berättar: Viktigt med kunskap om sina rättigheter... 83 Del 7 Barn och unga berättar: Datorspel, tv och Internet är en del av vardagen... 91 Del 8 Barn och unga berättar: En del unga mår psykiskt dåligt... 99 Del 9 Heta frågor... 111 Vem tar hand om barns klagomål?... 112 Gör verklighet av barns rättigheter!... 113 När föräldrar inte kan enas... 116 Barn som upplever våld är brottsoffer... 119 Våld mot barn berör oss alla... 123 Registerkontroll för barnens skull... 128 Fakta om barns och ungas vardagsliv... 130 De yngsta barnens rättigheter på agendan... 137 Barns rätt till kultur... 140 Viktiga remisser... 141 Del 10 Barnkonventionens genomförande... 147 Konsekvenser för barn i kommunal planering... 148 Revisorer i barnens tjänst... 150 Barnperspektiv i länsstyrelserna... 151 Barns inflytande i hälso- och sjukvården... 154 Samla information och kunskap från barn och unga 158 Del 11 Om Barnombudsmannen... 169 Internationellt engagemang... 170 Att sprida kunskap genom medierna... 172 Råd, nätverk och grupper... 174 Publikationer... 177

4 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008 Förord Sverige äger! skriver en av de elever som besvarade Barnombudsmannens enkätfrågor om barns situation i Sverige inför rapporteringen till FN:s barnrättskommitté. Tolkningen av svaret måste bli att Sverige är bra att leva i som barn och att det finns mycket att vara nöjd med. Regeringens rapportering till FN:s barnrättskommitté, som sker vart femte år, är en okänd process för både vuxna och barn. Trots att den kan ha en relativt stor påverkan på utvecklingen av barns rättigheter i vårt land. Rapporten ska visa på vilka förbättringar som har skett när det gäller barns och ungas rättigheter i landet sedan den förra rapporteringen. De synpunkter som kommittén framhåller efter rapporteringen ska vara ett verktyg i landet för att höja ambitionen ytterligare när det gäller efterlevnaden av FN:s konvention om barnets rättigheter. För att få en bättre bild av vad barn och unga själva vill lyfta fram som viktiga frågor i Sverige valde vi att bland annat göra en undersökning i våra kontaktklasser. Vi frågade vad barnen och ungdomarna ville ändra på i Sverige och några områden framstod tydligt som viktiga för dem som svarat. Invandring, integration och rasism kom på andra plats efter svaret vet inte. Att dessa frågor kom högt i prioritering förvånar inte mig efter att i flera år rest runt i Sverige och träffat barn och ungdomar. Min bild är att många barn och ungdomar har en mycket öppen inställning till andra människor men att de påverkas av vuxnas attityder. För någon tid sedan mötte jag ett ungdomsråd i en kommun i södra Sverige. De ungdomar som satt i rådet var både besvikna och arga över vuxnas flathet när det gäller rasism och främlingsfientlighet. De tyckte att vi vuxna har abdikerat och lagt en stor del av ansvaret för kampen mot rasism på ungdomar i Sverige. De tyckte att vuxna inte vågar eller vill ta diskussionen om människors lika värde. Andelen barn med utländsk bakgrund ökar i Sverige och många av dessa barn bor i något av de tre storstadslänen. Att detta ställer nya krav på vårt samhälle är nog alla medvetna om, men hur vi ska kunna leva upp till likvärdiga villkor för alla barn kan upplevas som en svårare fråga att hantera. Alla barns rätt till en bra uppväxt är ett ansvar som vi vuxna måste ta. Vuxna måste själva vara goda förebilder. Vårt sätt att förhålla oss till andra människor är avgörande för hur våra barn kommer att förhålla sig till sina kompisar. För att skapa bra förutsättningar för alla barn måste vi motverka segregation och främlingsfientlighet redan tidigt i barndomen. Det ställer givetvis krav på ett medvetet arbete i förskolan och skolan. Ett sådant arbete sker redan i dag på många ställen, men vi vet att det kan bli ännu bättre. Det förutsätter även att samhället organiserar och erbjuder stöd till föräldrar och olika yrkesgrupper för att de ska kunna möta olika behov som finns hos barn och ungdomar. Skolhälsovården är en viktig aktör i skolan för att fånga upp behov och problem hos eleverna. Det kan vara problem som eleverna inte kan ta upp hemma och inte heller vill avslöja för sina lärare. En viktig del i arbetet mot rasism och främlingsfientlighet är att låta barn och unga själva komma till tals och berätta vad de upplever och vilka åtgärder de vill se för att minimera problem som kan uppstå på grund av att människor har olika bakgrund. Det är viktigt att vi vuxna inser att det vi upplever som ett problem eller en möjlighet inte alltid ses på samma sätt av dem som är yngre. Om barn och unga själva fick bestämma så skulle det även ske en rad förändringar inom skolan. Eleverna är ofta nöjda med lärarna, personalen och kompisarna medan de vill förbättra skolmaten,

BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008 5 Foto: Silvana Duarte arbetstiderna och den fysiska miljön. Enligt vår undersökning vill eleverna även påverka planeringen i skolan och de ordningsregler som gäller. Att elever vill vara med och påverka sin vardag är naturligt. Alla vill vi kunna påverka den vardag som vi befinner oss i. Det skapar bättre förutsättningar för alla som finns i verksamheten och dessutom mår man bättre om man kan vara med och påverka. I dag pågår en intensiv debatt om skolans innehåll och villkor. Det sker en rad förändringar både när det gäller lärarens roll, utbildningens innehåll och mätningen av elevernas kunskap. Det finns många synpunkter från olika håll om dessa viktiga frågor. Det som oroar mig är att barns och ungas egna åsikter inte tas tillvara i den debatten. Återigen kan vi se att vuxna gör sig till tolk för vad de tror är bra för barn och ungdomar, ofta utan att ta till sig vad de tycker. Skälet till detta är sannolikt att vi vuxna tror oss vara så mycket bättre på att veta vad elever egentligen behöver. Efter många möten med barn och unga i olika åldrar är jag övertygad om en sak: de kan i mycket stor utsträckning själva beskriva vad som behöver göras för att förbättra skolan. Det finns naturligtvis inte bara en åsikt bland alla barn och unga i Sverige om hur skolan ska vara, men det finns vissa gemensamma drag. En viktig förutsättning för att elever ska vara nöjda med sin skola är att de har duktiga lärare. Läraren ska vara lyhörd, kunnig och respektera eleverna. Då respekterar även eleverna läraren, vilket leder till ett bra arbetsklimat i klassrummet.

6 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008 Det oroar mig att barns och ungas egna åsikter inte tas tillvara i debatten om skolans innehåll och villkor. Många elever vill kunna vara med och påverka planeringen av sina studier. De vill kunna få diskutera ordningsregler i skolan och vara med och ta ansvar för sin arbetsmiljö. Dessvärre kan vi konstatera att en del vuxna tycker att det är deras ensak att bestämma i dessa frågor. I ett samhälle där vi vill att barn och ungdomar ska vara ansvarstagande, initiativkraftiga, vetgiriga och självständiga är det både svårt och olämpligt att försöka ställa dem utan reellt inflytande i skolan. Dessutom har barn och unga rätten att komma till tals i frågor som rör dem, enligt barnkonventionen. Kan man vara med och påverka tar man också ansvar. I det förändringsarbete som sker i skolan måste barns och ungas åsikter tas tillvara mycket mer. Vem kan vara bättre på deras vardag än de själva? Det är vuxnas ansvar att erbjuda alla barn en bra utbildning, men förutsättningen för att nå det målet är att vi har med oss deras erfarenheter och synpunkter. Kollektiv bestraffning är ett annat problem som allt för ofta framkommer som ett problem när man samtalar med elever i skolan. En viktig grundprincip i den svenska rättsordningen är att man endast ska stå till svars för sina egna handlingar. Trots det har nästan hälften av eleverna i vår undersökning uppgett att de någon gång varit med om att bli bestraffade för något som ett fåtal andra elever har gjort. De vanligaste straffen är bland annat kvarsittning, indragen rast, avbruten undervisning eller någon indragen förmån. Vi möter elever som beskriver låsta toaletter, indragna aktiviteter och till och med att man inte får äta lunch. Att bli bestraffad för något som man inte själv har gjort är något som en vuxen aldrig skulle acceptera. Varför tror vi då att det skulle ha en positiv inverkan på våra barn? En viktig förändring i skolan skulle vara att i lag förbjuda kollektiv bestraffning. Det är en förändring som många barn efterfrågar. Jag möter en del vuxna som fortfarande tycker att vi pratar för mycket om barns rättigheter i vårt samhälle. De vill att vi i stället ska fokusera på barns skyldigheter. Bekymret är att vi vuxna ofta är rätt duktiga på att berätta för barn vilka skyldigheter de har, men vi ger dem alltför sällan information om deras rättigheter. Barn vet oftast vad de får göra och vad de inte får göra, men vi måste komma ihåg att rättigheter och skyldigheter går hand i hand. För att barn ska kunna ta tillvara sina rättigheter måste de känna till vilka rättigheter de har och vilket ansvar vuxna ska ta. Barnkonventionen har snart funnits i 20 år och allt fler vuxna vet om att konventionen finns. När vi frågar barn själva så är dessvärre kunskapen inte särskilt stor om vad barnkonventionen handlar om, och inte heller om vilka rättigheter man har som barn. Bara en liten del av barnen i vår undersökning tycker att de vet tillräckligt om sina rättigheter enligt barnkonventionen. De flesta tycker att de inte vet tillräckligt. Vår undersökning visar med all tydlighet att barn och ungdomar behöver få mycket mer information om vilka rättigheter de har och om vad barnkonventionen innehåller. Att nå ut till 20 procent av landets befolkning med information om deras rättigheter ställer krav på tydlighet och effektivitet. Skolan är en naturlig arena för att ge information, men det kan även vara föreningslivet och självklart föräldrar som förmedlar vilka rättigheter man faktiskt har som barn. Kunskap om sina rättigheter är viktig för alla barn, men den är särskilt viktig om man till exempel inte har föräldrar som tar

BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008 7 ansvar som föräldrar. Trots att vi inte vill tro det, far många barn illa i hemmen. De utsätts för våld, sexuella övergrepp, förtryck och psykisk misshandel i hemmen. Varje gång vi läser om detta blir vi lika förtvivlade över hur det kan ske och över varför ingen gjort något för att stoppa det. Vuxna måste alltid ta ansvar för att ge barn en bra uppväxt. I första hand är det föräldrarnas ansvar, men när de inte tar det måste samhället gå in och ge skydd och stöd till barnet. Alltför ofta fungerar inte samhällets skydd för barn som far illa hemma. Vuxna utanför familjen tar inte sitt ansvar. Ibland kan det bero på att man är för försiktig och inte vill lägga sig i familjens egna angelägen heter, men ibland kan det bero på att man inte vet vad som händer i familjen. Bristen på kunskap och information skulle till viss del kunna undanröjas om barn bättre kände till sina rättigheter. Då skulle de i lite större utsträckning våga förmedla problem som de upplever. Barn bär inte ansvaret för sin uppväxt, det gör vuxna, men vi måste förse dem de verktyg de kan behöva för att kunna påverka sin situation. Arbetet mot våld, förtryck och övergrepp mot barn måste prioriteras på alla områden. Att många barn upplever att Sverige är ett bra land att leva i innebär inte att vi vuxna kan slå oss till ro. Det finns många utmaningar kvar i vårt samhälle för att vi ska kunna erbjuda alla barn den barndom som de har rätt till och som de behöver för att få en trygg uppväxt. Lena Nyberg Barnombudsman

1 barnrättskommitté Barn och unga berättar: Rapport till FN:s

10 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008 Rapport till FN:s barnrättskommitté 2007 rapporterade Sveriges regering till FN:s barnrättskommitté för fjärde gången. Barnombudsmannen följde processen. Bland annat undersökte vi vad barn och ungdomar tycker att barnrättskommittén borde veta. FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, är ett folkrättsligt dokument som är juridiskt bindande för de stater som anslutit sig. I praktiken innebär det att den ska efterlevas på alla nivåer i samhället. Barnkonventionen är en del av den internationella folkrätten, men handlingar som inte är förenliga med barnkonventionen förs inte upp i någon internationell domstol. Kritik och påtryckningar är egentligen de enda sanktioner som finns att tillgå när ett land inte lever upp till det som står i konventionen. För att övervaka att de stater som har ratificerat konventionen också lever upp till den, finns det en FN-kommitté för barnets rättigheter. Sedan ett land har ratificerat barnkonventionen ska det regelbundet rapportera till kommittén om hur arbetet går med att genomföra den. År 2007 rapporterade Sverige för fjärde gången. Då var det fem år sedan sist. Barnrättskommittén gör därefter en bedömning av landets insatser. I sina sammanfattande slutsatser, Concluding Observations, uttalar kommittén beröm och konstruktiv kritik till landet. FN:s barnrättskommitté är med andra ord uttolkare av barnkonventionen och dess slutsatser är av yttersta vikt. Barnombudsmannens förberedelser Barnombudsmannens roll i Sveriges rapportering till kommittén har sett olika ut genom åren. Vår roll i 2007 års rapportering var att bistå med visst underlag till regeringens rapport. Barnombudsmannen förberedde sig inför processen, bland annat genom att involvera barn och unga. Vi diskuterade med barn och ungdomar i olika konstellationer och uppmanade dem att komma med förslag på vilka frågor vi skulle ta upp med kommittén. Bland annat hade vi samtal med våra barn- och ungdomsråd, med elevskyddsombud och med några skolklasser runt om i Sverige. Vi hade också en tävling på vår webbplats. I ett särskilt projekt tillsammans med Nationalmuseum fick ett fyrtiotal barn och unga vid fyra workshoptillfällen diskutera ett antal frågeställningar i syfte att skapa ett underlag. Vi genomförde även en enkätundersökning i våra kontaktklasser. En del av resultaten från kontaktklassundersökningen redovisade vi för regeringen inför Sveriges rapportering till kommittén. FN:s barnrättskommittés syn på Sveriges insatser Barnrättskommitténs sammanfattande slutsatser om Sverige kom 2005. Kommittén skrev då att den uppskattade de uppföljningsåtgärder som Sverige hade vidtagit för att genomföra de rekommendationer som kommittén lämnade efter Sveriges andra rapport. Kommittén var också mycket positiv till den allmänna debatt som hållits i riksdagen och de följande lagstiftande, administrativa och övriga åtgärder som vidtagits för att genomföra kommitténs rekommendationer. Kommittén lyfte bland annat fram den nationella strategi för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter som antogs 1999 och som följdes upp och utvecklades genom en skrivelse till riksdagen 2003/2004 om konventionens uppföljning och genomförande. 1 Den nationella handlingsplan för handikappolitiken som antogs 2000 och relevanta lagändringar för genomförandet av rättigheterna för barn med funktionshinder uppskattades också av kommittén. Den var också positiv till ändringarna i socialtjänstlagen 1 Utveckling av den nationella strategin för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter. Regeringens skrivelse, 2003/04:47.

RAPPORT TILL FN:S BARNRÄTTSKOMMITTÉ 11 från 2002 i syfte att förbättra barnets skydd mot övergrepp, liksom till bestämmelserna om ogiltigförklaring av barnäktenskap och andra påtvingade äktenskap. Ändringarna i lagen om internationella adoptioner som trädde i kraft den 1 januari 2005 uppskattades av kommittén, liksom flera lagstiftande åtgärder för att förbättra barnets skydd mot sexuellt utnyttjande och exploatering. I övrigt rekommenderade kommittén bland annat Sverige att överväga att ge Barnombudsmannen behörighet att utreda individuella klagomål. Den hade också fått uppfattningen att konventionens andemening inte är tillräckligt känd och kan förstås på egen hand av barn själva eller av alla yrkesgrupper som arbetar med och för barn, i synnerhet av de inom rättssystemet, bland politiker och på kommunnivå. Kommittén uttryckte sin oro över att det inte finns tillgänglig statistik över det totala antalet barn med funktionshinder i Sverige samt att det inte finns tillgänglig statistik över barn mellan 15 och 18 år som varit utsatta för övergrepp. Inte heller det totala antalet barn utsatta för sexuellt utnyttjande kunde preciseras av Sverige. Kommittén var också bekymrad över rapporterna om rasism, särskilt den i skolorna, och att rasistiska organisationer rekryterar barn redan vid 13 års ålder. Sverige rekommenderades att förstärka sina åtgärder för att bekämpa rasism och främlingsfientlighet, inklusive åtgärder inom utbildningen. Sverige ombads också att säkerställa att principen om barnets bästa utgör grunden i handläggningen och besluten som gäller barn i asylärenden, bland annat genom ändringar i Migrationsverkets riktlinjer och förfaranden. Kommittén var bekymrad över att en del barn och ungdomar, trots Sveriges avsevärda framsteg på det här området, inte känner att de har något verkligt inflytande i frågor som rör deras tillvaro i samhället. Den ville att Sverige garanterar att de beslut som är relevanta för barnet innehåller information om hur barnets åsikter inhämtades, i vilken utsträckning barnets åsikter accepterades och varför. Sverige bör, enligt kommittén, också överväga att ge lämplig assistans till barn i konfliktfyllda tvister om vårdnad och umgänge. Kommittén uttryckte sin oro över mängden av våldsskildringar som är tillgängliga för barn via Internet och i tv:s tidiga kvällsprogram och var även bekymrad över det bristfälliga skyddet mot barnpornografi och våldsskildrande datorspel. Kommittén rekommenderade Sverige att fortsätta stärka åtgärderna för att förebygga och bekämpa illegala bortföranden och kvarhållande av barn i utlandet och för att lösa de pågående tvisterna i linje med principen om barnets bästa. Kommittén uttryckte sin oro över det ökade antalet barn som har placerats på institution istället för i familjehem och över att andelen barn med utländsk bakgrund är större än andelen svenskfödda barn av de barn som placerats på institution. Kommittén rekommenderade därför Sverige att vidta förebyggande åtgärder speciellt riktade mot familjer med utländsk bakgrund, öka medvetenheten inom socialtjänsten gällande kulturell bakgrund och invandrar status, så att stödinsatser kan sättas in innan omständigheterna i familjen gör omhändertagandet av barn oundvikligt. Kommittén var särskilt oroad över det ökande antalet skolbarn som känner av stress, det ökande antalet fall av självmord, bulimi, anorexi, övervikt och fetma samt över bristen på program för barns psykiska hälsa. Kommittén var också oroad över den stora ökningen

Foto: Ewa Levau/Scanpix/Pressens Bild Jag brukar gå in som FN mellan mina för äldrar och säga: inget bråk! (Pojke 8 år) av antalet aborter bland tonåringar 2002 och den fortsatt allmänna förekomsten av droger och tobak samt missbruk av alkohol. Kommittén konstaterade att mobbning mot barn med funktionshinder eller med utländsk bakgrund fortfarande är ett bekymmer i Sverige och rekommenderade landet att, i sitt arbete med att förebygga och bekämpa mobbning, särskilt fokusera på barn med funktionshinder och barn med utländsk bakgrund samt på att bestämmelserna mot mobbning genomförs fullt ut i alla skolor och andra institutioner i samverkan med barnen. När det gällde utbildning kände sig kommittén bland annat bekymrad över att barn utan uppehållstillstånd, i synnerhet gömda barn, inte har tillgång till utbildning i Sverige och att studieresultaten i skolorna skiljer sig anmärkningsvärt mellan olika regioner. Kommittén ville att Sverige ska fortsätta sina ansträngningar när det gäller barn som kommer ensamma till Sverige för att söka asyl. Oroväckande var, enligt kommittén, det stora antalet ensamkommande barn som har försvunnit från Migrationsverkets boendeenheter, avsedda för barn utan vårdnadshavare, samt den mycket långa asylprocessen, vilken kan ha negativa följder för barnets psykiska hälsa. Kommittén uttryckte även oro över den orimligt långa behandlingstiden av familjeåterföreningsärenden för personer med flyktingstatus. Kommittén uttryckte också sin oro över förekomsten av trafficking, barnprostitution och relaterade övergrepp som begås av svenska medborgare i Sverige och utomlands och de rapporterade fallen av sexuellt utnyttjade av barn som ägde rum via kontakter som inleddes på Internet. En brist som kommittén såg var det dåliga skyddet som erbjuds av den svenska lagstiftningen, bland annat på grund av brottsbalkens subjektiva och ofullständiga definition av barn i barnpornografibrott. Kommittén var, bekymrad över den rådande bristen på åklagare och domare specialiserade på hantering av barnärenden och rekommenderade bland annat att Sverige säkerställer att alla åklagare och domare som hanterar barnärenden har relevanta kunskaper. Enkät i kontaktklasserna Syftet med vår enkätundersökning var främst att få fram vad barn och unga tycker om Sverige till FN:s barnrättskommitté. Vi ställde därför frågor som på olika sätt berör de synpunkter kommittén lämnade till Sveriges regering i sina sammanfattande slutsatser från 2005. 2 3 För att ringa in vad barnen och ungdomarna själva tycker är problem och möjligheter i Sverige ställde vi frågor om vad de skulle vilja ändra på om de fick bestämma. Syftet med det var att ringa in frågeområden eller politiska områden där barn och unga anser att det finns sådant som kan förbättras. Några frågor om hur barnen och ungdomarna mår är samma frågor som vi ställde till kontaktklasserna inför valet 2002. Det går därför att jämföra bakåt i tiden, vid tiden för regeringens förra rapport. Vi ställde dessutom några frågor om sådant som många barn och unga har valt att ta upp med sin ombudsman sedan regeringens senaste rapport till kommittén, 2002. Kollektiv bestraffning är en sådan fråga, liksom frågor om betyg. 2 Kommittén för barnets rättigheter. Den trettioåttonde sessionen. Sammanfattande slutsatser: Sverige. CRC/C/15 Tillägg, 248, 30 mars, 2005. 3 De av kommitténs synpunkter som på olika sätt följts upp står under punkterna 12 och 13 (om utbildning i och spridning av konventionen), 18 och 19 (om icke-diskriminering), 25 och, 26 (om tillgång till information) samt 35 och 36 (om mobbning).

BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008 13 Kontaktklassundersökningen 2007 Barnombudsmannen hade under 2007 ungefär 190 kontakt klasser, spridda över hela landet, med barn och ungdomar i årskurserna 4 9 i grundskolan och åren 1 3 i gymnasiet. Samarbetet sträcker sig ofta över flera år. Att vara kontaktklass lärare innebär ett engagemang från lärarens sida, eftersom kommunikationen med klassen går genom läraren. Kontaktklassläraren informeras via brev om när en ny enkät är på gång och under vilken tid eleverna kan svara på enkäten. Eleverna i kontaktklasserna utgör inte ett statistiskt slumpmässigt urval, eftersom lärarna ansöker eller tillfrågas om att bli kontaktklass lärare. Svaren blir därigenom inte representativa för befolkningsgruppen barn och unga i de aktuella åldrarna. De som svarar representerar sig själva. Men gruppen svarande är stor och har god spridning i åldrar och geografi, skolorna är spridda från Norrbotten till Skåne. Bland eleverna finns många med utländsk bakgrund. Fördelningen mellan pojkar och flickor brukar i våra enkätundersökningar också ungefärligen spegla den fördelning som finns i hela åldersgruppen. Svaren ger därför en god bild av vilka uppfattningar som finns bland barn och unga. Från mitten av februari till sista maj 2007 hade klasserna möjlighet att svara på enkätfrågorna. Vi ville ha in barnens och ungdomarnas synpunkter på en rad frågor kopplade till Sveriges rapportering till FN:s barnrättskommitté. Vi höll sedan enkäten öppen ytterligare några veckor medan vi aktivt uppmanade våra kontaktlärare att uppmuntra de barn och ungdomar som ännu inte hade besvarat enkäten att göra det. Sammanlagt svarade 1 060 barn och ungdomar på enkät frågorna, 57 procent flickor och 43 procent pojkar. Alla svarade inte på samtliga frågor. Av de svarande gick 13 procent i årskurserna 4 och lägre, 33 procent gick i årskurserna 5 och 6, 33 procent i årskurserna 7 9 och 19 procent i gymnasieskolans år 1 3. 11 procent svarade att de har något funktionshinder som, enligt dem själva, försvårar för dem eller hindrar dem från att göra det de vill. De är i genomsnitt något äldre än de som svarade nej på denna fråga i vår undersökning. 91 procent uppger sig vara födda i Sverige och 9 procent i ett annat land. 67 procent har två föräldrar födda i Sverige, 18 procent har två föräldrar födda i ett annat land. 11 procent har en förälder som är född i Sverige och en i ett annat land. En procent har enbart en förälder vilken är född i ett annat land och en halv procent har enbart en förälder vilken är född i Sverige. En procent uppger sig inte veta var föräldrarna är födda. Vi fick svar från elever i 48 olika skolor. De svarande bor spridda över landet i 42 olika kommuner. Relativt många av våra svarande bor i Skåne län, Västra Götalands län, Stockholms län och norrlandslänen Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland. Olika kommuntyper är representerade. 35 procent bor i storstadsområden, 25 procent bor i större städer eller pendlingskommuner, 25 procent bor i kommuner fler än 25 000 invånare och 20 procent bor i mindre kommuner inklusive glesbygdskommuner och varuproducerande kommuner. Av de svarande som bor i storstadsområdena har 40 procent utländsk bakgrund. Motsvarande andel utanför storstadsområdena är ungefär en av tio.

Barn och unga berättar: 2 Sverige är bra, men kan bli bättre

16 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008 Sverige är bra, men kan bli bättre 81 procent av barnen och ungdomarna i kontaktklasserna säger att Sverige är ett bra land för barn och ungdomar att leva i. Det är tryggt, fredligt, demokratiskt och har en bra miljö. Många vet inte vad de skulle ändra på om de fick bestämma. Men invandring och rasism, kriminalitet och skolan är några frågor som kommer upp. Är Sverige ett bra land för barn och ungdomar att leva i? Frågan går inte att besvara på ett enkelt sätt. Det som är bra för ett barn är kanske inte är bra för ett annat. Dessutom beror ju svaret på vad man jämför med. Som en 12-årig pojke i ett av våra barnråd sa när vi frågade om Sverige är ett bra land att leva i: Det beror på vem jag pratade med. Om jag pratade med någon från Afrika så skulle jag säga att det är jättebra här. Om det var någon från London skulle jag säga att det är bra, fast kanske inte det bästa. I en av de workshopar som Barnombudsmannen genomförde tillsammans med Nationalmuseum sa några nioåriga barn att det är bra att vi inte har flodvågor i Sverige och reglerna är bra här. Till ett barn som bor i ett annat land än Sverige skulle exempelvis en flicka säga att det är bra här i Sverige. Vi har inte krig. Man har en familj och en bra miljö. Man har bra och mycket mat och man går i skolan gratis, berättade hon. En annan flicka sa: Skolan är bra här, vi lär oss saker och har snälla fröknar som inte slår oss. Medvetna om att frågeställningen är vag ville vi ändå försöka få en bild av barns och ungas allmänna upplevelse av Sverige som land. Tycker du att Sverige är ett bra land för barn och ungdomar att leva i? (Procent) 1 Ja 81% Kanske 12% Vet inte 4% Nej 3% Inget svar 0% Antal svarande (procentbas): 990 Drygt åtta av tio barn svarar att Sverige är ett bra land för barn och ungdomar att leva i. Endast 3 procent svarar blankt nej. Sammanlagt 16 procent svarar kanske eller att de inte vet. När vi tittar åldersmässigt ser vi att svaren är lite mer positiva på mellanstadiet och i gymnasiet än på högstadiet. Under 2002 2005 genomförde Barnombudsmannen ett projekt om barns rätt att komma till tals. Vi utvecklade en metod för att beskriva hur nöjda barn är i olika länder. Metoden kallar vi Nöjt barnindex (se även kapitel 10). I åtta olika länder genomfördes samma 1 Summeringen av procentandelarna i tabellen kan avvika från 100, eftersom talen har avrundats till heltal.

BARN OCH UNGA BERÄTTAR: SVERIGE ÄR BRA, MEN KAN BLI BÄTTRE 17 typ av statistiska undersökning som skulle mäta hur nöjda barn och unga är med sina liv. 2 Barns nöjdhet med livet Medelvärde på en skala 1 100. Sverige 88 Bosnien och Herzegovina 85 Serbien 84 Montenegro 77 Sri Lanka 74 Vietnam 73 Peru 66 Kosovo 60 Vår undersökning visade att barnen och de unga i Sverige är mycket nöjda med livet som helhet och med de flesta områden som ingår i undersökningen. Den genomsnittliga totala tillfredsställelsen med livet för alla barn är 88 på en skala från 1 till 100 och kan betraktas som högt. Liknande mätningar av vuxnas nöjdhet med till exempel samhällsservice och servicen i näringslivet ligger oftast under 70. 3 Vi kan dra slutsatsen att många barn och ungdomar i Sverige är nöjda med sina liv i allmänhet. 2 Barnombudsmannen. The Right to be Heard, 2007. 3 Statskontoret och Statistiska centralbyrån. Att ta reda på vad folket tycker En pilotundersökning om medborgarnas syn på offentlig förvaltning, 2002:12. Sverige är ett fredligt land Vad är det då som är bra i Sverige? Även det frågade vi kontaktklasserna. Frågan var ställd så att man fick skriva två saker som är bra i Sverige. Det vi kommer åt på det sättet är det barnen och ungdomarna helt spontant kommer att tänka på just när de läser frågan. Vi tror att det kan ge en indikation på vad som ligger nära hjärtat för dem som har svarat, åtminstone just vid tidpunkten för svaret. Sammanlagt skrev 864 barn och ungdomar ner 1 542 saker som de tycker är bra i Sverige. En del skrev en, andra två, några tre eller fyra. Ur detta stora material utkristalliserade sig olika områden. Några av svaren handlar om att Sverige är bra i största allmänhet, till exempel Sverige är bäst!!, mycket... grovt mkt och Sverige äger. Skriv två saker som är bra i Sverige Procent. Antal svar Andel av svarande Fred och trygghet 264 30 Demokrati och frihet 249 29 Naturen och miljön 219 25 Övrigt 146 17 Skolan 105 12 Vet inte 97 11 Social trygghet, hjälp 78 9 Välfärd, ekonomi 69 8 Bra människor 66 8 Allt 63 7 Antal svar (procentbas): 864

18 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008 Vi har inget krig fast vi tänker inte på det. (Pojke 12 år) På första plats kommer sådant som handlar om att Sverige är ett tryggt och fredligt land. Till exempel: Vi har inget krig, och att vi har det bra för det mesta, Tryggheten. Trevligt land, Det är bästa landet. Det är inte krig i Sverige och Sverige har de bra på många flera sätt än andra länder, det är tex inte krig. På andra plats kommer demokratin och friheten, det vill säga sådant som rör öppenhet, yttrandefrihet, politik och rättigheter. Till exempel: Att man är fri i Sverige och att man har möjlighet till att göra nästan allting man har drömt om eller man vill göra, Alla har samma rättigheter, Att alla människor åtminstone ska vara lika värda och att man har yttrandefrihet och Att man får tycka vad man vill. På tredje plats kommer naturen och miljön. I den kategorin har bland annat svar som handlar om miljön, klimatet och allemansrätten hamnat. Exempel: Sverige är stort och grönt, Snö och bra väder, Mycket skog och Man kan åka till fjällen om man tycker om snö, eller så kan man åka till södra Sverige och bada :D. På fjärde plats kommer en kategori som vi kallar övrigt (17 procent). Den innehåller lite mer udda svar. Här ser vi svar som handlar om exempelvis shoppingmöjligheter, bra böcker, vissa namngivna städer eller personer, bra fotbollsspelare, trevliga aktiviteter och goda maträtter. Därefter ser vi svar som handlar om bra saker i skolan, vet inte samt social trygghet, välfärd, ekonomi och bra människor. Vad borde bli bättre i Sverige? För att komma åt vilka områden barn och unga inte tycker är lika bra, eller sådana områden där de tycker att det kan bli bättre i Sverige, ställde vi ytterligare en fråga: Om du fick bestämma i hela Sverige vilka två saker skulle du ändra på först? Det vi ville komma åt var sådant de spontant kommer att tänka på som problematiska. Sammanlagt fick vi in 1 275 saker som de 875 barnen och ungdomarna som besvarade frågan skulle ändra på om de fick bestämma. En del skrev en, andra två, några tre eller fyra. Vi kategoriserade svaren tematiskt för att försöka se om det fanns frågeområden som utkristalliserade sig som viktiga för många. Om du fick bestämma i hela Sverige vilka två saker skulle du ändra på först? Procent. Andel av Antal svar svarande Vet ej 168 19 Invandring, integration och rasism 118 13 Skolan 106 12 Brott och straff 100 11 Miljön och klimatet 96 11 Pengar och ekonomi 86 10 Arbetsmarknadsfrågor 66 8 Våld, våldtäkter och övergrepp 48 5 Inget 48 5 Politik, statsskick 38 4 Antal svar (procentbas): 875 De svar vi får kan eventuellt förklaras utifrån hur frågan varit formulerad: Om du fick bestämma i hela Sverige vilka två saker skulle du ändra på först. En sådan fråga är dels allmän och övergripande, dels kan man också som svarande känna att svaren eller förslagen

BARN OCH UNGA BERÄTTAR: SVERIGE ÄR BRA, MEN KAN BLI BÄTTRE 19 Foto: Mark Earthy/Scanpix också måste vara möjliga att genomföra i praktiken. Trots det är de intressanta och värda att genomlysa lite närmare. I de tre följande kapitlen i den här rapporten kommer vi att fördjupa oss inom de tre områden som kom först på listan, efter det vanligaste svaret, nämligen att man inte vet. Här presenterar vi först samtliga kategorier lite översiktligt. Vet inte På allra första plats kommer svaret att man inte vet vad man skulle ändra på först. Det kan tolkas så att det finns många saker barnen och ungdomarna vill ändra på, men att de inte vet vad de skulle börja med. Det kan också tolkas så att de inte vet om det finns så mycket att ändra på. Det mesta kanske är bra? Vi kan egentligen inte dra någon säker slutats av svaren. Invandring, integration och rasism Efter vet inte kommer svar som på olika sätt handlar om invandring och integration, både rasistiska och anti-rasistiska uttalanden. Här hittar vi svar som Underlätta invandringen, rättvisare mot invandrare och rasismen. Men också skicka hem alla utlänningar

20 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008 Jag bryr mig inte [om att jorden ska gå under]. Jag kommer att vara död då ändå när det händer. (Pojke 12 år) som beter sig illa och Ta tag i invandrarfrågan, den sköts inte rätt, Minska på intagandet av utlänningar och Mindre invandrare. 13 procent av alla barnen och ungdomarna, det vill säga 118 personer av 875, har valt att spontant lyfta fram någon aspekt av det faktum att människor har invandrat till Sverige. Skolan Alla frågor som har med skolan att göra samlade vi i en kategori. Skolan är en mycket viktig arena för barn och unga och frågor som rör skolan kommer högt i prioritetsordningen när det gäller sådant man vill ändra på i Sverige. Svaren rör resurser till skolan, som jag skulle ge skolan mer pengar, att alla skolor skulle få lika mycket pengar att göra saker för. Andra tar upp frågan om när man borde få betyg. En del tar upp att man vill ha kortare arbetsdagar, mer ledigt eller ingen skola alls. Brott och straff Frågor som rör kriminalitet, straff och säkerhet kommer trea på listan över sådant barnen och ungdomarna vill ändra på. De uppger att de vill ha fler poliser och vakter ute på gatorna: Längre straff för folk som gjort något olagligt, ex mördat någon, föra in dödsstraff och Att det blev fler poliser. Och att pedofiler får längre straff. Miljön och klimatet Miljöfrågorna handlar om klimatet, den globala uppvärmningen, nedskräpning i naturen. En stor del handlar om att vi borde minska utsläppen och köpa miljövänliga produkter: Att vi inte släpper ut så mkt koldioxid och andra farliga gaser, bara miljövänliga bilar och Naturförstöringar skulle stoppas. Andra skriver om att folk borde bry sig mer om miljön rent generellt: Jag skulle ändra på att det skulle bli en bättre miljö och Alla skulle bry sig mer om miljön. En grupp efterlyser också mindre nedskräpning: att inte skräpa ner, Ytterligare en efterlyser bättre väder i Sverige, företrädesvis varmare. Pengar och ekonomi En del barn och ungdomar tar upp sådant som har med ekonomi att göra. En del handlar om vilka principer som ska råda i samhället, till exempel Ta från dom rika. Ge till dom fattiga., Satsa pengar på rätt saker. Andra är mer konkreta förslag som att sänka skatten, höja skatterna, högre barnbidrag. Några är mer generella, exempelvis Bättre ekonomi eller alla barn var rika. En del handlar om att saker borde vara billigare, till exempel Billigare grejer på affärer, att rockaffärer blir billiga, sänka priser och Billigare på allt. Arbetsmarknadsfrågor De frågor som rör arbete och arbetsmarknad handlar mest om arbetslösheten på olika sätt. En del påtalar problemet och andra presenterar lösningar: att man ska försöka göra något åt arbetslösheten, Jobbmöjligheterna, att alla hade jobb och hjälpa dom som är arbetslösa. Flera svar handlar om jämställdhet, som Fördela könen jämlikt i arbetsmarknaden, Lika lön för samma jobb, Att kvinnorna ska få högre lön, Jag skulle ge lika lön till tjejer och killar. Några skriver om andra arbetsmarknadsfrågor: låta de fattiga få jobb och bra lön och att man inte behöver läsa högskola för att få jobb.

BARN OCH UNGA BERÄTTAR: SVERIGE ÄR BRA, MEN KAN BLI BÄTTRE 21 Våld, våldtäkter och övergrepp Svaren handlar här i allmänhet om att barnen och ungdomarna vill få bort våld och våldtäkter. Till exempel: INGET BRÅK, att det inte finns någon misshandel, mindre våldtäkter och våld o övergrepp. Inget I den här kategorin har vi samlat de som på olika sätt har svarat att de inte skulle vilja ändra på något. Till exempel inget, ingenting skulle jag ändra på, Inget allt är bra, Jag skulle inte vilja ändra på något. Politik, statsskick En hel del av svaren i den här kategorin präglas av att Sverige har fått en ny regering. att moderaterna skulle vinna valet, byta tillbaka regeringen, att det bara är dom rika som drar fördel av den nya regeringen. I övrigt skriver de mest i generella termer: Regeringen, politikerna, Partiledarna... Dom säger bara saker för att dom ska få det bättre och Jag skulle ändra på politikerna och försöka göra ett bättre samhälle. Några vill också ändra statsskicket: Monarkin ska få mer makt och att vi fick en president.

Barn och unga berättar: Främlingsfientlighet 3 och lika värde

24 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008 Främlingsfientlighet och lika värde I kontaktklassundersökningen 2007 tar en del av barnen och ungdomarna spontant upp att de vill ändra på sådant som rör invandring, integration och rasism. Dessa frågor kommer på första plats efter svaret vet inte. FN:s barnrättskommitté var bekymrad över rapporterna om rasism i Sverige, särskilt i skolorna. Artikel 2 i barnkonventionen fastställer att alla barn har samma rättigheter enligt konventionen oavsett ras, hudfärg, kön, språk, religion, politiska eller annan åskådning, nationella, etniska eller sociala ursprung, egendom, handikapp, börd eller ställning i övrigt. FN:s barnrättskommitté har också tydliggjort att barn har rätt till skydd mot diskriminering som har samband med sexuell läggning, antingen barnets, dess föräldrars eller vårdnadshavares. 1 Det är av yttersta vikt att icke-diskrimineringsprincipen i barnkonventionens artikel 2 genomsyrar allt arbete med barn och unga och arbetet med deras rättigheter i samhället. Artikeln har en dubbel dimension. Barn får inte diskrimineras i förhållande till vuxna och barn får heller inte diskrimineras i förhållande till andra barn. Där det behövs måste särskilda åtgärder vidtas. Barnombudsmannen har ofta lyft fram att olika gruppers specifika behov och rättigheter måste tillgodoses för att skapa jämlikhet och bekämpa utanförskap. Vi har under de senaste åren träffat barn och ungdomar som tar upp antingen rasismen eller invandringen som ett problem i Sverige. Invandring, integration och rasism När vi frågar vad kontaktklasserna skulle ändra på i Sverige om de fick bestämma handlar det näst vanligaste svaret alltså på något sätt om invandring, integration eller rasism. Om vi delar upp de öppna svaren inom denna kategori ser vi att: Hälften är negativa till invandring, till exempel: Inte ta in fler 1 General Comment no. 3, CRC/GC/2003/3, 17 mars, 2003. General Comment no. 4, CRC/ GC/2003/4, 1 juli, 2003. Årsrapport från kommitténs 19:e session, CRC/C/80, 9 oktober 1998. List of Issues, UK, CRC/C/Q/UK-IM/1, 26 juni, 2000, CRC/C/15/Add. 188, 9 oktober, 2002 samt periodisk granskningsrapport beträffande Österrike. utlänningar i Sverige. Vi tar in mer än vi kan ta hand om och Ta inte in så många invandrare!!! I den här kategorin har alla rasistiska uttalanden placerats. Drygt en femtedel handlar om att man vill få bort rasismen, till exempel: få slut på rasism, inga rasister, bara blattar och att ingen var rasist/nazist. Knappt en femtedel handlar om integration och invandringspolitik, till exempel: Jag skulle ändra så alla utländska som hade det svårt (krig) i sitt hemland skulle få stanna..., ha rätt att få jobb, även om man är invandrare och Ge invandrare fler valmöjligheter. En tiondel vill öka invandringen, låta fler få stanna, att Sverige ska välkomna invandring. Några skriver: mer invandring, underlätta invandringen och alla asylsökande får stanna. Av de 118 elever som svarade inom kategorin om invandring, integration eller rasism tycks ungefär hälften känna ett motstånd mot personer med utländsk bakgrund och invandrare medan den andra hälften på olika sätt är positivt inställda till invandring och utlandsfödda personer. Vi kan alltså se en polarisering bland de svarande som tagit upp frågan, men vi kan samtidigt konstatera att stor en majoritet, mer än 80 procent av eleverna, inte spontant tar upp ämnet. I slutet av 2004 presenterade Forum för levande historia och Brottsförebyggande rådet (Brå) en kartläggning av 10 600 ungdomars inställning till antisemitism, islamofobi, homofobi och invandrarfientlighet (Intoleransrapporten). 2 Exempelvis ansåg 12 procent 2 Brottsförebyggande rådet och Forum för levande historia. Intolerans, antisemitiska, homofobiska, islamofobiska och invandrarfientliga tendenser bland unga, 2004.

BARN OCH UNGA BERÄTTAR: INTEGRATION OCH LIKA VÄRDE 25 av de tillfrågade ungdomarna att Sverige inte bör fortsätta att ta emot flyktingar. Knappt 10 procent instämde helt med påståendet att invandrare i Sverige som kommit från länder utanför Europa ska återvända till sina hemländer. Lika värde i skolan Barnombudsmannen ville fråga barn och unga hur de upplever att principen om barns och ungdomars lika värde respekteras i skolan. Därför skrev vi i frågeformuläret till kontaktklasserna att vi ville veta hur stämningen är i skolan och om de kände att alla är lika mycket värda. Känns det som om alla elever är lika mycket värda i skolan? (Procent) Ja 44% Nej 32% Kanske 16% Knappt hälften av alla som svarade säger att det känns som om alla elever är lika mycket värda i skolan, medan 32 procent säger att det inte känns så. Av de elever som är födda utomlands svarar 40 procent nej på frågan om de upplever att alla elever är lika mycket värda i skolan. Det kan jämföras med att 31 procent av de svenskfödda svarar nej på frågan. Utlandsfödda elever och ungdomar på högstadiet är de, som enligt vår undersökning, i störst utsträckning har en känsla av ojämlikhet i skolan. En femtedel av eleverna i en undersökning som genomförts av Skolverket har utsatts för etniskt relaterade kränkningar. 3 Elever med utländsk bakgrund är överrepresenterade bland dem som drabbas och denna typ av kränkningar är vanligast i årskurs 8. Etniskt relaterade kränkningar drabbar könen i lika stor omfattning. Elever med utländsk bakgrund trivs sämre i skolan, enligt samma undersökning. Barnombudsmannen gick vidare med frågor som skulle visa hur känslan av olika värde ser ut. Vi frågade om det finns personer i skolan som anser att andra är mindre värda. Knappt hälften svarar ja. Vet inte 8% Antal svarande (procentbas): 1 030 3 Skolverket. Delredovisning av regeringsuppdrag om diskriminering (U2006/5849/S), 2007.

26 BARNOMBUDSMANNENS ÅRSRAPPORT 2008 Finns det någon i skolan som tycker att andra är mindre värda än honom eller henne själv? (Procent) Om du svarade ja eller kanske på fråga 22: De som tycker att andra är mindre värda är (Procent): Ja 46% Vet inte 27% Kanske 15% Nej 13% Elever 55% Både vuxna och elever 27% Vet inte 14% Vuxna 4% Antal svarande (procentbas): 1 027 Antal svarande (procentbas): 625 På frågan om det finns någon som tycker att andra är mindre värda svarar 46 procent ja och 13 procent kanske. Här finns en könsskillnad. En majoritet, 51 procent av flickorna, tror att det finns någon i skolan som tycker att andra är mindre värda än de själva, medan endast 39 procent av pojkarna tror detta. Barnombudsmannen har sedan vi började vårt arbete kontinuerligt fått in uppgifter om att mobbning sker mellan barn utan att vuxna ingriper och att det finns vuxna i skolan som kränker, diskriminerar och mobbar elever. Därför ville vi också ställa frågan om vilka barnen uppfattar har en människosyn som säger att alla inte har lika värde. De som svarade ja eller kanske på frågan om att sådana personer finns, fick också svara på frågan vilka dessa är. De flesta anser att det huvudsakligen är de jämnåriga som värderar andra lägre än sig själva. Endast 4 procent svarar att det i första hand är vuxna. Men mer än en fjärdedel säger samtidigt att det handlar om både vuxna och elever. Andelen svar som anger att det handlar om båda grupperna är större bland de äldre eleverna. För att försöka ringa in vilka som anses vara mindre värda ställde vi en öppen fråga där vi bad barnen och ungdomarna att beskriva dessa. Vi ville undersöka vilka grupper de identifierar som mest utsatta för andras tankar om lägre värde. De som svarade ja eller kanske på frågan om att det finns personer som anser att andra är mindre värda fick därför också svara på frågan vilka de tror att dessa andra anser vara mindre värda.

BARN OCH UNGA BERÄTTAR: INTEGRATION OCH LIKA VÄRDE 27 Sammanlagt fick vi 687 svar från 580 elever. Några har alltså lämnat flera svar som då har räknats individuellt. Om du har svarat ja eller kanske på fråga 22: Vilka är mindre värda, tycker de? 1. Vet inte 2. De som är annorlunda, töntarna, de med låg status 3. Övrigt 4. Barn (värderas lågt av vuxna) 5. De med provocerande utseende eller fula eller fel kläder 6. De med en annan etnisk bakgrund, religion eller sexuell läggning än man själv 7. Andra elever eller lärare 8. De med lägre kunskap 9. Barn med funktionshinder 10. Mindre, yngre och svagare elever 11. Sig själva (elever med dåligt självförtroende) 12. Plugghästar, duktiga elever 13. Elever med lite pengar Ungefär en fjärdedel svarar att de inte vet. De säger att det finns vissa som tycker att andra har ett lägre värde, men på den direkta frågan svarar de att de inte vet vilka dessa är. Kanske är det svårt att definiera någon särskild grupp. De som ger konkreta svar tror i första hand att de som betraktas som lite annorlunda i största allmänhet är de som är mest utsatta för andras nedvärdering. De annorlunda, de med låg status, nördarna eller töntarna uppges av en femtedel. I kategorin övrigt ser vi lite mer udda svar som handlar om att olika personer tycker olika. Här namnges också personer eller vissa gymnasieprogram. Andra exempel på svar som har hamnat i övrigt är: skvallerbyttor, de som är ganska nya i skolan, några personer och dom som dom kanske är ovän med. 13 procent av de svarande hamnar i den här kategorin. En tiondel svarar att vuxna värderar barn lägre och en tiondel tar upp barn som har ett provocerande yttre, till exempel genom att bära vissa kläder. En knapp tiondel lyfter fram barn med annan etnisk bakgrund eller religion. Den största delen av dessa svar handlar om invandrare eller personer med utländskt utseende. Ett litet fåtal tar upp det omvända, att personer med utländsk bakgrund ser ner på dem med svensk bakgrund. Rasism förekommer i skolan Enligt studien Attityder till skolan uppger 6 procent av eleverna i årskurs 7 9 och i gymnasieskolan att rasism ofta förekommer på deras skola. 4 Ytterligare 10 procent uppger att det förekommer ibland. Det är ingen skillnad mellan hur elever med svensk respektive utländsk bakgrund svarar. Cirka 10 procent av ungdomarna svarar att man tycker det skulle vara helt okej eller ganska okej om deras kompisar klottrade stoppa invandringen på en vägg i stan. 5 Den mindre grupp elever som är starkt intolerant mot såväl muslimer, judar som homosexuella består så gott som uteslutande av elever födda i Sverige (99,5 procent). 4 Skolverket. Attityder till skolan, 2006. Rapport nr, 299, 2007. 5 Brottsförebyggande rådet och Forum för levande historia. Intolerans, antisemitiska, homofobiska, islamofobiska och invandrarfientliga tendenser bland unga, 2004.