Socialnämndens Årsrapport 2009 2010-02-19 Socialförvaltningen Box 834, 391 28 Kalmar Besöksadress Skeppsbrogatan 55 Tel 0480-45 00 00 vx Fax 0480-45 09 68 social@kalmar.se
Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Socialnämnden och dess förvaltning...6 Socialnämndens uppgifter...6 Vision...6 Personal...6 Ekonomi...7 Ekonomiskt bistånd...8 Viktiga händelser och ändrade förutsättningar...8 Resultatredovisning, måluppfyllelse och analys...8 Framtiden...9 Vuxna missbrukare...9 Viktiga händelser och ändrade förutsättningar...10 Resultatredovisning, måluppfyllelse och analys...10 Framtiden...11 Barn och familj samt familjerätt...12 Viktiga händelser och ändrade förutsättningar...12 Resultatredovisning, måluppfyllelse och analys...13 Framtiden...15 Invandrarservice/ensamkommande flyktingbarn...15 Viktiga händelser och ändrade förutsättningar...16 Resultatredovisning, måluppfyllelse och analys...16 Framtiden...17 Övrig verksamhet...17 Viktiga händelser och ändrade förutsättningar...17 Resultatredovisning, måluppfyllelse och analys...18 Framtiden...18 LSS...18 Framtiden...18 BILAGA 1.20 2
Sammanfattning Viktiga händelser och ändrade förutsättningar (Individ- och familjeomsorg) Lågkonjunkturens konsekvenser har i hög grad påverkat socialnämndens arbete under 2009. Fler hushåll har fått en allt kärvare ekonomi och allt fler barn och ungdomar har haft en sådan komplex problematik att institutionsvård eller familjehemsvård varit enda alternativet. En väl utbyggd vård på hemmaplan ger oss dock bra möjligheter att ta oss an denna utveckling. Likaså har vi nu förmånen att kunna dra nytta av erfarenheter som de 11 utvecklingsprojekt redovisat inom ramen för projektorganisationen. Vi har under året sammanställt alla resultat och erfarenheter som delprojekten redovisat i en slutrapport Fler ska få hjälp på bättre sätt elva projekt för att utveckla socialtjänsten i Kalmar. Då resurserna är begränsade måste socialtjänsten hitta nya metoder för att på bästa sätt hjälpa de mest utsatta. Förberedelserna inför sammanslagningen av IFO och LSS till en förvaltning samt omorganisationen inom IFO har engagerat berörda personer inom båda verksamhetsområdena. Bl a har tvärgruppsdiskussioner ordnats för att dra nytta av medarbetarnas erfarenheter och tankegångar inför det nya. Alltfler hushåll är beroende av försörjningsstöd. Många ungdomar står utanför arbetsmarknaden och olika åtgärder har vidtagits för att hitta vägar till egen försörjning för den här gruppen. Samverkan med andra myndigheter i olika sysselsättningsprojekt är exempel på åtgärder. Arbetslöshet men också förändringar i regelsystem inom försäkringskassan är orsaker till att försörjningsstödet ökat. Den totala alkoholkonsumtionen har minskat något under 2009. Trots detta ökar alkohol- och narkotikamissbruket bland ungdomar och unga vuxna. Samma tendens finns även bland kvinnor. Genom att avtal tecknats med ett stödboende på Öland har många omedelbart omhändertagna enl lagen om vård av missbrukare kunnat förhindras. Under året har inget omedelbart omhändertagande fastställts av domstol. Behovet av kategoriboende blir alltmer påtagligt. Fortfarande har ingen lämplig plats godkänts för en sådan verksamhet trots att olika alternativ presenterats under året. Antalet institutionsplaceringar för barn och ungdomar har ökat kraftigt under året. Ungdomar med psykisk ohälsa utgör en stor grupp av de placerade. Barn till resurssvaga föräldrar är också en grupp som blir alltfler. Antalet omedelbara omhändertaganden enligt lagen om vård av unga (LVU) har minskat från 15 under 2008 till 13 under 2009. Under året har Kalmar kommun tagit emot 182 flyktingar. Det är något fler än överenskommelsen med Migrationsverket. De flesta har kommit ifrån Irak men många är även ifrån gamla Sovjetunionen. Det har kommit 17 asylsökande ensamkommande flyktingbarn under 2009. Resultatredovisning, måluppfyllelse och analys (Individ- och familjeomsorg) Socialnämnden redovisar ett underskott på 23,2 mkr i 2009 års bokslut. Det är framför allt kostnader för försörjningsstöd samt placeringar som gett de största avvikelserna. 3
Administrationen har gett ett överskott på 1,1 mkr. Anledningen är en vakant tjänst, lägre kostnader för utbildning (pga att externa utbildningsbidrag till projektorganisationen) samt gjorda besparingar inom övrig administration. Verksamheten ekonomiskt bistånd (bl a försörjningsstöd) ger ett underskott med 7,7 mkr. Jämfört med kostnaderna 2008 har försörjningsstödet ökat med 24 %. Arbetslösheten har blivit högre men den relativt goda arbetsmarknaden inom bl a handeln de senaste åren har medfört att Kalmar klarat sig bättre än många andra kommuner. Verksamheten vård- och behandling vuxna missbrukare har gett ett litet överskott på 0,1 mkr. Överskott med 0,5 mkr redovisas för institutionsplaceringar. Jämfört med 2007 har kostnaderna minskat med 6,7 mkr. Underskott på ca 0,5 mkr finns inom vård på hemmaplan. Det största underskottet 16 mkr, finns inom verksamheten barn/ungdomar och familjer samt familjerätt. Institutionsplaceringarna överskrider budgeten med 11,5 mkr och familjehemsvården med 4,5 mkr. Inför varje placering görs alltid en noggrann prövning och det är endast då inget alternativ finns inom vård på hemmaplan som placering sker. Invandrarservice har bokfört ett inkomstförskott på 1,8 mkr i bokslutet. Det innebär att de fonderade medlen har ökat och uppgår nu till 14,6 mkr. Dessa medel kommer bl a att användas till sysselsättningsprojekt under år 2010 och framåt. Överförmyndarverksamheten överskrider budgeten med ca 1 mkr. Antalet ärenden ökar för varje år. Svårighetsgraden i ärendena gör att arvodesersättningarna blivit högre. För varje nytt ärende krävs omfattande utredningsarbete samt rekrytering av god man eller förvaltare som ska matchas i ärendet. Jämförelser (Individ- och familjeomsorg) Socialnämnden har sedan 1994 samarbetat med 3KVH-kommunerna där bland annat nycketalsjämförelser gjorts varje år. Nyckeltalssammanställningen för 2009 är inte klar ännu men preliminära uppgifter har begärts in från alla jämförelsekommunerna. Alla utom Halmstad har svarat. Nettokostnad per invånare Kalmar Karlskrona Kristianstad Växjö Institutionsplac vuxna missbrukare 46 104 41 127 Institutionsplac barn/ungd 422 206 275 389 Försörjningsstöd 783 960 833 998 Kalmar har mycket låga kostnader för försörjningsstöd och institutionsvård för vuxna missbrukare medan våra kostnader för institutionsvård barn/ungd är högst utav kommunerna. I vår ska en analys ske för att kartlägga orsaker till olikheterna. Framtiden (Individ- och familjeomsorg samt LSS) Den nya organisationen väntas ge många nya möjligheter att utnyttja våra gemensamma resurser på ett bättre och mer flexibelt sätt än tidigare. 4
Samverkan med andra myndigheter och samhällsaktörer kommer att prioriteras för att vi ska klara av de krav som vi ställs inför i framtiden. Kostnadsutvecklingen inom försörjningsstödet är helt beroende på konjunkturen samt hur socialförsäkringssystemet utformas. Budgeten för 2010 som förstärkts med 13 mkr väntas täcka kostnaderna. Det är dock omöjligt att göra prognos för 2011 och framåt. Om konjunkturen vänder är erfarenheten att det är några års fördröjning innan behovet av försörjningsstöd minskar. De grupper som är beroende av försörjningsstöd är oftast de som står längst ifrån arbetsmarknaden. Den negativa utvecklingen av ett ökat alkohol och narkotikaberoende bland framför allt ungdomar och unga vuxna gör att det är mycket ovisst hur kostnadsutvecklingen kommer att bli. Här finns det risk för underbudgetering redan under 2010. Fortsatt satsning och utveckling av vård på hemmaplan är nödvändig för att klara av att möta klienters allt större behov av vård och behandling. Åtgärder vidtas ständigt för att minska institutionsplaceringarna. Det finns dock en stor risk för underbudgering redan under 2010. Behovet av i stort sett samtliga LSS-insatser beräknas under perioden 2011-2013 att öka, se prognos och beräkningsunderlag i bil.1. De vanligaste och mest resurskrävande insatserna är boende och daglig verksamhet. För närvarande är trycket särskilt stort på boende för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Behovet har stegvis ökat under de senaste åren i takt med att nya vårdformer och diagnostiken har utvecklats för målgruppen. Allt mer vård övergår till att ske utanför institutioner och slutenvård och fler får neuropsykiatriska diagnoser som synliggör behoven på ett annat sätt än tidigare. Kommunens uppdrag har utvidgats och förändrats i denna utveckling. Fler behöver stöd och hjälp och behoven blir allt mer komplexa och svårdefinierade. Kalmar kommun har alltid haft att hantera en viss inflyttning av personer som ansöker om förhandsbesked på LSS-insatser. För närvarande finns det 10 ansökningar om förhandsbesked. Hur stort det totala behovet av boende kommer att bli är svårt att prognostisera. Både utifrån att vi inte i förväg vet hur många som kommer att ansöka och beviljas insatsen och att behovet av stöd skiljer sig åt mellan individer, allt från några timmars stöd per vecka till dubbel personal dygnet runt. En avgörande betydelse för hur verksamheten kommer klara av att möta det ökade behovet är hur man lyckas med samarbetet inom LSS-verksamheten, den nya organisationen och med andra förvaltningar och huvudmän. Särskilt viktigt är samverkan med Landstingets psykiatri. En viss oro har funnits gällande vad som kommer att hända med de förändringar som föreslås i LSS-kommiténs slutbetänkande. Den 4 februari i år överlämnades dock en lagrådsremiss som inte innehöll några större förändringar i nuläget. 5
Socialnämnden och dess förvaltning Socialnämndens uppgifter Socialnämnden ansvarar för kommunens individ- och familjeomsorg som har till uppgift att i olika former stödja och hjälpa utsatta grupper i samhället. Det gäller insatser till exempelvis barn och unga, familjer, missbrukare och personer med psykosociala problem och personer som utsätts för våld i nära relationer. Insatserna kan till exempel gälla råd, stöd och motivation, vård och behandling, ekonomiskt bistånd, ekonomisk rådgivning och familjerätt. Vissa insatser kan ges utan samtycke från den enskilda människan, med stöd av lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Enligt socialtjänstlagen (SoL) har kommunen det yttersta ansvaret för att människor som bor i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver. Socialnämndens uppgifter framgår av reglemente för socialnämnden, senast reviderat av Kommunfullmäktige 2004. Vision Socialnämndens visioner och inriktningsmål är följande: Socialtjänsten skall i första hand vända sig till de mest utsatta. Individinriktade insatser skall ta hänsyn till den enskildes egen förmåga, egna ansvar och självbestämmande, där målsättningen är en förbättrad livssituation Barnperspektivet ska prägla inriktningen i allt arbete Socialtjänsten skall bemöta människor med kunnighet, inlevelse och förståelse. Personalen ska ha hög kompetens och personlig lämplighet för uppgifterna. Våra metoder ska grunda sig på kunskap, vetenskap och/eller beprövad erfarenhet. Socialtjänsten skall präglas av öppenhet, tillgänglighet och serviceanda. Socialtjänsten skall visa serviceanda i dialogen med den enskilde. Säker myndlighetsutövning ska prägla arbetet för att säkra rättssäkerhet och riktiga insatser för den enskilde. Den enskilde skall vara nöjd med handläggningen och bemötandet. Socialtjänsten skall genom utvärdering och uppföljning utveckla kvaliteten i arbetet. Uppföljning, utvärdering och kvalitetskontroll av verksamheten skall vara en ständigt levande del av arbetet, även som ett led i de anställdas kompetensutveckling. Den enskildes perspektiv skall särskilt uppmärksammas. Personal Personalstatistik: 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Antalet tillsvidareanställda 133 139 147 170 178 180 Varav män % 23% 22% 22% 26% 28% 28% Varav kvinnor% 77% 78% 78% 74% 72% 72% 6
Antalet visstidsanställda 26 33 28 30 28 27 Medelålder 46 46 47 47 47 47 Antalet övertidstimmar 1670 1601 1891 1743 2314 2488 Total sjukfrånvaro i % av arbetstid 3,95% 4,10% 5,18% 3,34% 3,80% 3,50% Antalet tillsvidareanställda har fr o m 2004 ökat med 47 anställningar. Huvuddelen av dessa finns inom vård på hemmaplan. Nya tjänster har även skapats vid ATV (alternativ till våld) samt i samband med mottagandet av ensamkommande flyktingbarn. Den arbetsrättsliga lagstiftningen har medfört att vikarier har fått tillsvidareanställningar efter visstidsanställningar. Antalet visstidsanställningar är vikariat, allmän visstidsanställning eller projekt. Andelen män har ökat sedan 2004. Huvuddelen av dessa arbetar inom vård på hemmaplan. Endast ett fåtal arbetar med myndighetsutövning. Medelåldern är konstant den senaste femårsperioden. Yngre medarbetare under 30 år har visstidsanställningar och ingår inte i statistiken. Antalet övertidstimmar har ökat markant från 2008. Barn- och familjesektionen står för dryg hälften av dessa. Beredskapstjänstgöring ingår. Verksamheten med ensamkommande flyktingbarn redovisar också ett stort antal övertidstimmar. Socialförvaltningens personal har en låg sjukfrånvaro. Målsättningen är att sjukfrånvaron ska understiga 4 % vilket har uppnåtts de tre senaste åren. Ekonomi Sammanfattning av socialnämndens nettokostnader för 2009 Driftbudget: Nettokostnader per Budget Bokslut Diff verksamhet 2009 2009 Gemensam administration 18,5 17,4 1,1 Ekonomiskt bistånd 51,7 59,4-7,7 Rådgivning 4,9 4,9 0 Vård- och beh, vuxna missbr 24,3 24,2 0,1 Vård- o beh barn o övr vux 78,4 94,4-16,0 Invandrarservice 0,1 0,1 0 Ensamkommande flyktingbarn 0,0 0,0 0 Övrig verksamhet 6,3 7,0-0,7 TOTALT 184,1 207,3-23,2 7
Administrationen har gett ett överskott på 1,1 mkr. Det beror på vakant utredningssekreterartjänst, lägre kostnader för utbildning pga länsstyrelsens bidrag till projektorganisationen samt lägre kostnader för övrig administration. Övriga stora avvikelser gentemot budgeten kommenteras inom respektive avsnitt under rubriken resultatredovisning, måluppfyllelse och analys. Investeringsbudget: Budget Bokslut Diff 2009 2009 Ers.inventarier 0,2 0,1 +0,1 Investeringsbudgeten har använts till ersättningsinventarier och resultatet slutar på ett litet överskott 2009. Ekonomiskt bistånd Inom verksamheten ekonomiskt bistånd inryms försörjningsstöd, personal/administration, projekt Utgång, projekt Resurscenter, budgetrådgivning samt KARB. Viktiga händelser och ändrade förutsättningar År 2009 präglades av konsekvenserna från finanskrisen. Ökad arbetslöshet Nytt regelsystem inom försäkringskassan vilket betydde hårdare bedömningar av bland annat sjukersättning (tidigare förtidspension) Ökning av antalet utförsäkrade från A-kassorna Nya grupper har fått vända sig till socialförvaltningen för att få försörjningsstöd. Klienter som tidigare fått arbete har i många fall återvänt till bidragsberoende. Deras ställning på arbetsmarknaden är svag och det är ofta de som först blir arbetslösa. Antalet hushåll har totalt sett ökat med 6 % mellan 2008 och 2009. Den största ökningen (17 %) har skett inom ungdomsgruppen vilket är oroväckande. Det finns även stora svårigheter för gruppen 25-40 att hitta arbete/sysselsättning. Bl a medför problemet att hitta praktikplatser att det är svårare för dessa grupper att komma ut i arbetslivet. Resultatredovisning, måluppfyllelse och analys Totalt ger verksamheten ekonomiskt bistånd ett underskott på 7,7 mkr gentemot budgeten. Försörjningsstöd exkl flyktingar 2005 2006 2007 2008 2009 Antal hushåll 1418 1291 1209 1188 1255 Genomsnittlig utbet bidrag per mån 2 586 2 705 2 654 2 890 3 400 Total kostnad mkr 44,0 41,9 38,5 41,2 51,2 8
Jämfört med förra året har kostnaderna för försörjningsstöd ökat med 24 %. Även den genomsnittliga utbetalningen per hushåll och månad har stigit kraftigt. Flera av de hushåll som tidigare endast var i behov av kompletterande försörjningsstöd har under året blivit helt beroende av bidrag. Jämförande nettokostnader för försörjningsstöd, kronor per invånare Kalmar Karlskrona Kristianstad Växjö Kostnader för försörjningsstöd 2009 783 960 833 998 (2008) (635) (727) (704) (740) Trots den kraftiga ökningen har Kalmar jämfört med Karlskrona, Växjö och Kristianstad den lägsta kostnaden per invånare. Satsningarna på sysselsättningsprojekt samt att arbetslösheten trots allt är lägre än de övriga kommunerna är några av orsakerna till att Kalmar klarat sig bättre. Ett av de främsta målen när det gäller försörjningsstöd är att öka klienters möjlighet till egen försörjning. Samverkan med andra myndigheter, metodutveckling av bl a coachingmetoden, sysselsättningsprojekt är några exempel på åtgärder som vidtagits för att uppfylla målsättningen. Det gäller att hela tiden hitta nya sätt för våra klienter att nå ut på arbetsmarknaden. Problematiken hos de klienter som får försörjningsstöd tenderar att bli allt svårare. Psykiatrisk problematik samt missbruksproblem förekommer i allt större utsträckning. Dessa klienter har mycket svårt att komma ut i egen försörjning. Framtiden Utvecklingen av försörjningsstödet är helt beroende på konjunkturen samt hur socialförsäkringssystemet utformas. Budgeten för 2010 som förstärkts med 13 mkr väntas kunna balanseras. Det är dock omöjligt att göra prognos för 2011 och framåt. Om konjunkturen vänder är erfarenheten att det är några års fördröjning innan behovet av försörjningsstöd minskar. De grupper som uppbär försörjningsstöd är oftast de som står längst ifrån arbetsmarknaden. Det är mycket viktigt att försöka hitta nya former för att få ut de mest utsatta grupperna på arbetsmarknaden. Fortsatt samverkan med andra aktörer både offentliga och privata är en förutsättning för att lyckas. Ungdomar, flyktingar, handikappade och ensamstående föräldrar var de grupper som drabbades hårdast under lågkonjunkturen på 90-talet. Risk finns att det blir samma grupper som ställs utanför denna gång. Det gäller att arbeta mycket målinriktat för att förbättra situationen för dessa grupper. Arbetet med att få fram praktikplatser till 18-40 åringar ska intensifieras framöver. Vuxna missbrukare Inom verksamheten inryms alkohol- och narkotikasektionens verksamhet inklusive vård på hemmaplan. 9
Viktiga händelser och ändrade förutsättningar Den totala alkoholkonsumtionen har minskat något under 2009. Trots detta ökar alkohol- och narkotikamissbruket bland ungdomar och unga vuxna. Samma tendens finns även bland kvinnor. Konsumtionen hos de som missbrukar blir allt större vilket innebär att klienterna är i alltmer dåligt skick när de söker hjälp av socialförvaltningen. Med hjälp av alternativa insatser har antalet institutionsplaceringar kraftigt kunnat begränsas. Avtal med Törneby stödboende har gjort att klienter som riskerar att omhändertas jml. lagen om vård av missbrukare (LVM) kan vistas där och få hjälp i den akuta situationen. Genom detta har ett stort antal LVM-placeringar kunnat förhindras. Genom avtal med stiftelsen Blekingegårdar, ett jourfamiljehem i Långasjö där unga vuxna missbrukare kan placeras för att därefter fortsätta behandling på hemmaplan. Det har visat sig vara mycket framgångsrikt och förhindrat institutionsplaceringar. Under året har inga klienter omhändertagits enligt LVM (lagen om vård av missbrukare). Det är en förbättring jämfört med tidigare år. Antalet LVM-anmälningar (som inte lett till fastställande av omedelbart omhändertagande) har dock varit 17 under 2009 vilket är en ökning med från 3 jämfört med 2008. Behovet av kategoriboende blir alltmer påtagligt. Fortfarande har ingen lämplig plats för ett kategoriboende hittats trots att olika alternativ presenterats under året. Det behövs boendealternativ till äldre missbrukare med omsorgsbehov, klienter med dubbeldiagnos etc som inte klarar av vanligt lägenhetsboende. Resultatredovisning, måluppfyllelse och analys Verksamheten ger totalt ett överskott med 0,1 mkr i bokslutet. Antalet institutionsplaceringar har varit fortsatt lågt under 2009 vilket inneburit ett överskott på 0,5 mkr. Jämfört med 2007 har kostnaderna minskat med över 6 mkr. Vård på hemmaplan har inneburit underskott på ca 0,4 mkr. Det största överskottet är tack vare minskade institutionsplaceringar. Jämfört med 2007 har kostnaderna minskat med 6,7 mkr samtidigt som antalet klienter som haft kontakt med alkoholoch narkotikasektionen ökat med 5 % En av sektionens målsättningar med missbruksverksamheten är att hjälpa klienter att bryta sitt beroende. Unga vuxna, kvinnor och föräldrar är särskilt prioriterade grupper. Även äldre missbrukare har särskilt uppmärksammats. Att minska antalet missbrukare är ett viktigt arbete för socialförvaltningen. De senaste åren av satsningar inom vård på hemmaplan har gjort att det blivit lättare att hitta skräddarsydda behandlingsåtgärder för klienter med olika former av missbruksproblem. Allvarligt är dock att klienter som söker vård är i alltmer sämre kondition vilket ställer mycket stora krav på insatserna vid vård på hemmaplan så att omedelbara omhändertaganden kan undvikas. Externa institutionsplaceringar: Vuxna missbrukare 2005 2006 2007 2008 2009 Antal personer 20 26 35 27 24 Antal vårddygn 1 874 2 265 4414 2 070 1655 Antal årsplac vuxna missbruk 5 6 11 5,7 4,5 Kostnader per vårddygn 1 921 1 854 1 940 1 498 905 10
Antalet vårddygn har halverats mellan 2007 och 2009. Ett intensivt arbete med att förhindra institutionsplaceringar är förklaringen till detta. I statistiken ingår placeringar i Törneby stödboende. Jämförande kostnader extern institutionsvård vuxna missbrukare, kronor per invånare Kalmar Karlskrona Kristianstad Växjö Kostnader för institutions- 2009 46 104 41 127 placeringar vuxna missbr. per inv. (2008) (47) (112) (56) (114) I jämförelse med ovanstående kommuner har Kalmar fortfarande låga placeringskostnader. Varför skillnaden är så stor mellan Kalmar och t ex Växjö har ännu inte hunnit att analyseras men verksamhetsansvariga ska under våren 2010 träffas och diskutera utfallen. Genomströmningen av klienter inom vård på hemmaplan ser ut enligt följande: Vård på hemmaplan, alkohol- och narkotikasektionen: Antalet klienter: 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Narkomanv.enhet 169 143 137 141 152 211 Alkoholpolikliniken 299 275 305 329 332 346 Ekudden 18 13 8 10 13 13 Södertull 44 36 36 35 17 37 Alkohol och drogterapeut. 23 20 Skälby dagverksamhet 19 19 18 Siffrorna inkluderar ej andra former av stödinsatser inom öppenvård som t ex stödkontakt med socialsekreterare etc. Beläggningen inom vård på hemmaplan ökar för varje år. Antalet inskrivna klienter vid Södertull har fördubblats under 2009 jämfört med 2008 då omstrukturering av verksamheten ägde rum. Inriktningen är nu att svara upp mot ett mer kvalificerat vårdinnehåll samtidigt som man fungerar som en boendebas för olika kategorier. Den höga beläggningen är en av orsakerna till att Södertull har överskridit sina kostnader med ca 0,5 mkr. Narkomanvårdsenheten har en kraftig ökning av antalet klienter. Den grupp som ökat mest är unga under 18 år där problematiken i huvudsak är hasch och marijuana. En av målsättningarna är att undvika institutionsplaceringar för att i stället vårda och behandla klienter inom vård på hemmaplan. Beläggningsstatistiken samt fåtalet institutionsplaceringar visar på god måluppfyllelse. Efter varje avslutat ärende inom alkohol- och narkotikasektionen sker en utvärdering över hur det gått för klienterna. I alkohol och narkotikasektionens verksamhetsberättelse framgår resultaten för varje verksamhet. Framtiden De viktiga uppgifter som socialnämnden har framöver när det gäller alkohol och narkotika är att minska antalet nya missbrukare, att förmå personer med missbruksproblem att upphöra med sitt missbruk samt att minska tillgången på narkotika. För att klara detta krävs bl a ett gott samarbete med andra myndigheter. Fördjupad samverkan mellan landstinget och kommunen är mycket viktigt för framtiden. 11
Fortsatt satsning och utveckling av vård på hemmaplan är nödvändig för att klara av att möta klienters alltmer större behov av vård och behandling. Den nya organisationen på socialförvaltningen kommer att främja till en större flexibilitet i utnyttjandet av alla de resurser som finns tillgängliga inom vård på hemmaplan. Behovet av kategoriboende för människor som inte klarar av vanligt lägenhetsboende är stort. Målsättningen är att lyckas hitta en lämplig plats för den här insatsen framöver Barn och familj samt familjerätt Inom verksamheten inryms barn- och familjesektionen med alla vård på hemmaplan samt familjerättssektionen. Viktiga händelser och ändrade förutsättningar Antalet institutionsplaceringar har ökat med 50 % mellan 2008 och 2009. Trots detta har mängden ansökningar och anmälningar minskat något till förvaltningen. Statistik visar dock att antalet anmälda fall av barnmisshandel ökar i riket. En annan grupp som blivit fler de senaste åren är barn till resurssvaga föräldrar. Föräldrar med psykiskt eller intellektuellt handikapp och som inte har något socialt nätverk i sin omgivning har svårt att klara av föräldrarollen. För att möta de här grupperna fortsätter vården på hemmaplan att utvecklas. För att minska antalet institutionsplaceringar har i höst två hvb-socialsekreterare utsetts med uppgift att handlägga alla externa placeringar. Tanken är att de ska bygga upp en särskild kompetens när det gäller att utse hvb-hem, skriva vårduppdrag, planera hemflytt samt att följa upp vården. Idén är hämtad från Halmstad där man har goda erfarenheter av det här arbetssättet. Resultatet av deras arbete kommer inte att märkas förrän under 2010. Antalet omedelbara omhändertaganden enl lagen om vård av unga (LVU) har minskat från 15 till 13 under 2009. Antalet jourhemsplacerade barn fördubblades mellan 2007 och 2008. Under 2009 ligger antalet fortfarande på en hög nivå. Det har inneburit svårigheter med att hitta familjehem då de befintliga jourfamiljehemmen inte räckt till. Under året har utrednings- och uppföljningsmetoden BBIC (barnens behov i centrum) införts fullt ut. Tanken är att prövotiden för BBIC ska pågå under hela 2010. Föräldrautbildningen KOMET har sedan 2005 erbjudits till resurssvaga eller osäkra föräldrar vilket varit mycket framgångsrikt. Ju tidigare den här föräldragruppen kan nås desto bättre kan problematik förebyggas längre fram. Samverkan med andra myndigheter har skett inom olika områden både när det gäller förebyggande och individinriktade insatser. Gemensamt med landstinget, barn- och ungdomsförvaltningen, omsorgsförvaltningen och gymnasieförbundet drivs ett projekt - VITS Vardagsnära Insatser med Tydlig Samverkan. Insatserna riktas mot barn med olika psykiska 12
funktionsnedsättningar samt deras familjer. Projektet har fallit mycket väl ut och kommer att fortsätta även under 2010. I lågkonjunktur är risken att sköra familjer spricker betydligt större än i högkonjunktur. Problematiken hos en stor andel av de familjer som familjerätten utrett under året har varit svår och komplex. Hot och våld i familjerna är mycket vanligt förekommande och likaså psykisk ohälsa eller missbruk. Resultatredovisning, måluppfyllelse och analys Verksamheten vård och behandling, barn, ungdomar samt familjerätt redovisar ett underskott på 16 mkr. Det är framför allt kostnaderna för institutionsplaceringarna ( -11,5 mkr) och familjehemsplaceringar som accelererat ( -4,5 mkr) de senaste tre åren. Externa institutionsplaceringar barn/ungdomar, 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Antal barn/ungdomar 23 23 25 33 40 60 Helårsplaceringar 14 11 12 18 19 29 Antal vårddygn 5 220 4 135 4 280 6 536 6 920 10 427 Tot bruttokostnad plac. mkr 13,1 10,0 11,7 17,9 22,4 29,5 Kostnad per vårddygn, kr 2 490 2 660 2733 2 739 3 237 2 829 Kostnaderna för institutionsplaceringar har ökat med 32 % jämfört med 2008! I statistiken är även placeringar gjorda av invandrarservice medräknade (3 barn och 4 vuxna). Kostnaderna för dessa placeringar har delvis finansierats via Migrationsverket. Huvuddelen av de placerade är ungdomar mellan 15 och 19 år. Medelåldern har höjts med nästan två år jämfört med 2008. Orsakerna till placeringarna är grovt räknat följande: Svår psykiatrisk ohälsa 49 % Grov kriminalitet/missbruk 34 % Barn med neuropsykiatrisk problematik 13% Behov av skydd 4 % Statistiken visar att den psykiska ohälsan bland ungdomar utgör den största gruppen. Samarbete med psykiatrin är mycket viktig för att kunna hjälpa den här gruppen. Det är därför av stor vikt att verksamheten Unga Vuxna (samarbete mellan kommunerna i södra länet samt landstinget) kommer igång så fort som möjligt. Jämförande kostnader extern institutionsvård barn/ungdomar, kronor per invånare Kalmar Karlskrona Kristianstad Växjö Kostnader för institutions- 2009 422 206 275 389 placeringar barn/ungdomar per inv. (2008) (332) (313) (382) (388) Kalmar har de högsta kostnaderna för institutionsplaceringar utav ovanstående kommuner. Jämfört med förra året kan konstateras att övriga kommuner har lyckats bättre med att få ner kostnaderna. Inför varje placering görs alltid en noggrann prövning och det är endast då inget annat alternativ finns inom vård på hemmaplan, som placering sker. Trots detta ligger kostnadsnivån högt. Förändringar i handläggningen av placeringsärenden har förändrats under året vilket väntas resultera i att särskilt utsedda handläggare bygger upp specialkompetens kring placeringar. Idén är hämtad från Halmstad där arbetssättet varit mycket framgångsrikt. 13
Diskussioner förs med Karlskrona om att driva institution i egen regi. Kostnader för familjehemplaceringar: 2005 2006 2007 2008 2009 Bruttokostnader 20,3 20,9 20,1 23,7 27,7 Kostnaderna för familjehemsplaceringar har ökat med 17 % jämfört med 2008. Den främsta orsaken är att jourhemsplaceringarna ökat kraftigt. Svårighetsgraden i ärendena ökar vilket gör att ersättningarna till familjehemmen i genomsnitt blir högre. Det är fortfarande mycket svårt att rekrytera kvalificerade familjehem. En av målsättningarna med barn och ungdomsverksamheten är att utveckla vård på hemmaplan så att man i nära samarbete med familj och övriga sociala nätverk ska kunna ge hjälp och stöd i närmiljön. Strävan är att genomströmningen av antalet klienter inom vård på hemmaplan hela tiden ska öka. Nedan följer klientstatistik. Siffrorna inkluderar dock inte andra former av stödinsatser som t ex stödkontakt med socialsekreterare etc. 2005 2006 2007 2008 2009 Aquarellen -antal klienter 38 41 61 62 50 -antal vårddygn 2075 2550 3257 3048 3281 Ungbo - antal ungdomar 20 22 23 26 26 Multiversum -antal ungdomar 32 35 46 49 55 Familjebehandlingstemet -antal familjer familjebehandl 40 43 42 44 - antal familjer hemterapeut 32 32 34 31 36 -antal familjer reg Paletten 18 36 44 42 34 -antal familjer ej reg. Paletten 9 8 9 7? Familjecentraler - antalet pers besök soc.sekr 165 135 100 Förebyggandeteamet - antalet ungdomar 26 26 LuL-projektet - antal ungdomar 30 58 44 Medling -antal ungdomar 65 64 50 30 50 Även inom barn- och familjesektionen har beläggningen inom vård på hemmaplan varit hög. På Aquarellen har vårdtiden ökat något pga att ett antal klienter varit inskrivna i mer än fyra månader. Dygnskostnaden för Aquarellen var 1 634 kr 2009 vilket ska jämföras med 2008 då motsvarande kostnad var 1 640 kr. Målet är att understiga 1 700 kr vilket uppnåtts de senaste tre åren. Aquarellen i kombination med andra insatser inom vård på hemmaplan har förhindrat åtskilliga externa institutionsplaceringar. Pga ett flexibelt arbetssätt erbjuds omvårdnad oavsett problematik och antal boende vilket inneburit att externt köpta tjänster i jourfamiljehem, institutioner i många fall kunnat undvikas. 14
Familjebehandlingsteamet, Paletten och hemterapeuterna finns sedan 2008 i samma lokaler. Familjer kan även erbjudas hjälp och stöd utan att bli registrerade. Samarbete sker med familjecentralerna. Behovet av medling har varit stort under året och verksamheten har varit i full gång. Pga ej full bemanning minskade antalet medlingar under 2008. Framtiden Det är en oroväckande utveckling att psykisk ohälsa och missbruk bland ungdomar tenderar öka. Det ställer stora krav på socialnämnden att bl a fortsätta utveckla vård på hemmaplan. Det ställer även stora krav på samarbete med andra myndigheter och aktörer i samhället. Framöver kommer samverkan med landstinget att prioriteras! T ex är det mycket viktigt att den gemensamma verksamheten Unga vuxna kommer igång mellan kommunerna i södra länet och landstinget. I budgeten finns avsatt 1,5 mkr men avtal har hittills inte tecknats mellan parterna. Det förebyggande arbetet är ett mycket viktigt arbete. Att vuxna finns där ungdomar finns är en viktig insats. Den nya organisationen kommer att medverka till att resurser inom LSS och IFO kan utnyttjas på ett mycket mer effektivt sätt. Nya möjligheter kommer att ges för att möta t ex gruppen barn till resurssvaga föräldrar. Det kan vara föräldrar med psykiskt eller intellektuellt handikapp. Ju tidigare man kan nå dessa familjer och ge hjälp och stöd desto lättare kan man förstärka dessa barns möjligheter till en bra uppväxt. Det finns stort behov av föräldrautbildningar och föräldrastöd vilket kommer att prioriteras framöver. Familjehemsvården behöver utvecklas och breddas framöver. T ex planeras att ta fram en placeringsform som bygger på samverkan mellan familjehem, resursperson, skola och annan lämplig insats. Forskningen visar att yngre barn som begår brott ofta lever under sämre hemförhållanden. Det är därför mycket viktigt att socialtjänsten i ett tidigt skede hittar dessa barn. Ett utvecklat samarbete med skolan är viktig. Socialnämnden har de senaste åren satsat på att utveckla familjebehandlingsinsatser. Detta har visat sig vara mycket framgångsrikt. Det är viktigt att verksamheten utvecklas vidare framöver för att möta den ökade problematik som finns bland ungdomar och familjer. Inom familjerätten är det viktigt att erbjuda separerade familjer med konflikter stöd och utbildning för att hjälpa de barn som lever mitt i en skilsmässokonflikt. Invandrarservice/ensamkommande flyktingbarn Invandrarservice samordnar flyktingars och andra nyanländas introduktion i Kalmar kommun. Organisatoriskt tillhör invandrarservice arbetsmarknadsenheten men budget- och 15
personalmässigt lyder invandrarservice under socialnämnden. Verksamheten för ensamkommande flyktingbarn kommenteras under det här avsnittet. Viktiga händelser och ändrade förutsättningar Kalmar har under 2009 tagit emot något fler flyktingar än överenskommelsen med länsstyrelsen, 182 mot överenskommelsens 175 flyktingar. Detta beror på dels att fler anhöriga kommit till ensamma flyktingar vi tidigare tagit emot och dels fler ensamkommande barn/ungdomar fått uppehållstillstånd. Kalmar har också tagit emot en större andel kvotflyktingar än tidigare år. Det har också varit något lättare att finna bostäder. Bostäder får vi framför allt från kommunens egna bostadsföretag med vilka vi har ett mycket bra samarbete. Flyktingmottagandet genom migrationsverket i jämförelse kommuner: Statistik över mottagna flyktingar i nyckeltalskommunerna tom november 2009: Halmstad Kalmar Karlskrona Kristianstad Växjö Antalet direktmottagna flyktingar 2009 (2008) 66 (92) 160(110) 164 (178) 338 (404) 318 (341) Antalet individer i introduktion har ökat under 2009 med 14 %. Under året har 30 andra nyanlända invandrare än flyktingar aktualiserats på sektionen. Med arbetsförmedling och Kom Vux sker regelmässig samverkan både i enskilda ärenden och i projekt för att underlätta introduktionen. Tillsammans har Bilda Norrliden drivits med studieförbundet Bilda som projektledare vilket är en omvandling av tidigare verksamheter som Projekt Norrliden, Ny i Kalmar samt Västerports projektet. Under 2007 startades gruppboende för ensamkommande asylsökande barn, villa Ossian, i Påryd. Flertalet är pojkar mellan 16-18 år och de får i allmänhet permanent uppehållstillstånd relativt snart efter ankomst. Antalet anlända asylsökande pojkar var 17 under 2009. Invandrarservice har ansvar för utredning i samband med placering i boendet samt tar vid när pojkarna får sitt uppehållstillstånd och då skall introduceras i det svenska samhället. Detta sker i nära samarbete med socialförvaltning och gymnasieförbund. En särskild handläggare är avdelad för att arbeta med de ensamkommande barnen/ungdomarna. Resultatredovisning, måluppfyllelse och analys Försörjningsstöd till övriga invandrare utbetalt genom handläggare på invandrarservice uppgick 2009 till 13,4 mkr vilket utbetalas via kommunens försörjningsstödskonto. Totalt utbetalade invandrarservice 31,3 mkr i försörjningsstöd till flyktingar under 2009. Utbetalt försörjningsstöd till flyktingar: 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Utbetalt försörjningsstöd i mkr 5,3 6,2 9,5 13,9 15,5 17,9 Invandrarservice har i bokslut 2009 ett överskott på 1,8 mkr och beror i huvudsak på att vi tagit emot fler flyktingar under 2009 och fler i slutet av året vilket ger mer i schablonersättningar samt den stimulansersättning som utbetalats. Överskottet för invandrarservice 2009 på 1,8 mkr överförs till balanskontot för inkomstförskott. Kvar till kommande år finns 14,6 mkr som inkomstförskott och i resultatutjämningsfond. 16
Som övergripande mål har invandrarservice att kommunens introduktion skall ge nyanlända flyktingar förutsättningar att försörja sig själva och bli delaktiga i samhället. De behov individen har efter introduktionen skall tillgodoses inom ramen för kommunens generella åtgärder. Efter introduktionen ska nyanlända flyktingar ha kunskaper om svenska förhållanden samt allmänna och specifika kunskaper i svenska språket relaterade till sin kompetens, sina förutsättningar och sin livssituation Återsökning av kostnader för försörjningsstöd för äldre flyktingar över 65 år har helt upphört sedan äldreförsörjningsstödet infördes 2003. Däremot sker återsökning för behandlingskostnader, hemtjänst och annan omsorg. Framtiden Antalet asylsökande till Sverige minskar f n något. Enligt de senaste prognoserna från Migrationsverket räknar man ner antalet asylsökande till 22 000 för 2010. Däremot har antalet ensamkommande asylsökande barn ökat något, till ca 1800 barn/ungdomar 2010. Inför 2010 beräknas behovet av introduktionsplatser i kommunerna minska till 16 400 platser. Kalmar kommun har en överenskommelse om att ta emot 175 flyktingar även 2010. Det är en årlig överenskommelse och upphör i årsskiftet 2010/2011. Går sedan regeringens proposition om ett förändrat flyktingmottagande igenom så tar arbetsförmedlingen över det samordnade ansvaret från kommunerna. Hur detta förslag kommer att slå igenom i kommunen är i dagsläget för tidigt att svara på. Under våren 2010 kommer det en ny ersättningsförordning avseende kommunernas ersättning vid flyktingmottagande. Planering pågår för att utveckla och kvalitetssäkra boendet för ungdomar med permanent uppehållstillstånd genom att göra ett HVB-boende på Horisont. Övrig verksamhet Överförmyndarverksamheten Viktiga händelser och ändrade förutsättningar Under de senaste åren har överförmyndarnämnden fått ett stort antal nya ärenden. Företrädelsevis kommer dessa från psykiatrin och många av dessa är dubbeldiagnostiker. En ökning märks också inom gruppen äldre som lever i misär och då oftast pga missbruksproblem. Under året har förstärkning skett med 0,5 handläggartjänst för hantering och rekrytering av gode män till ensamkommande flyktingbarn. Kostnaden har finansierats genom statsbidraget. Det är svårt att rekrytera gode män till verksamheten. Stor psykiatrisk problematik hos de huvudmän som är aktuella hos överförmyndarnämnden är en av anledningarna till detta. 17
Resultatredovisning, måluppfyllelse och analys Överförmyndarnämndens kostnader har stagnerat något under året efter att tidigare ha stigit kraftigt. Nämndens underskott 2009 uppgår till 1 mkr. Antal ärenden har fortsatt att öka. Under 2009 har verksamheten haft tillsyn över knappt 800 ärenden. 2005 2006 2007 2008 2009 Antalet nya godmanskap 60 76 111 76 82 Antalet nya förvaltarskap 11 7 11 12 7 För varje nytt ärende krävs omfattande utredningsarbete samt rekrytering av god man eller förvaltare som ska matchas till ärendet. Framtiden Rekryteringen av nya gode män och förvaltare kommer att bli allt svårare då ärendena tenderar att bli allt svårare. Framöver måste satsning ske på utbildning och handledning för dessa. För närvarande pågår utredning om förändringar inom överförmyndarverksamheten som kan komma att ingå i regeringens kommande proposition. Bl a diskuteras att otvistiga godmanskap i framtiden ska beslutas av överfömyndare i stället för av tingsrätten. Det samma gäller för omprövning och upphörande av godmanskap samt förordnande och entledigande av förmyndare som också föreslås ska beslutas av överförmyndare i framtiden. Om detta blir verklighet kommer arbetsbelastningen att öka ytterligare vid överförmyndarverksamheten. Enligt föreningen för Sveriges överförmyndare rekommenderas en handläggartjänst per 20 000 invånare i kommunen. Eftersom arbetsbelastningen varit mycket stor redan under 2009 kommer överförmyndarnämnden att förstärka med ytterligare 1 handläggare under 2010. Överförmyndarverksamhetens nuvarande tillhörighet inom socialförvaltningen kan ifrågasättas bl a pga risk för jävsituationer. Diskussion förs med ett antal kommuner i närområdet om att skapa en gemensam organisation för verksamheten. LSS Framtiden Behovet av i stort sett samtliga LSS-insatser beräknas under perioden 2011-2013 att öka, se prognos och beräkningsunderlag i bil.1. De vanligaste och mest resurskrävande insatserna är boende och daglig verksamhet. För närvarande är trycket särskilt stort på boende för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Behovet har stegvis ökat under de senaste åren i takt med att nya vårdformer och diagnostiken har utvecklats för målgruppen. Allt mer vård övergår till att ske utanför institutioner och slutenvård och fler får neuropsykiatriska diagnoser som synliggör behoven på ett annat sätt än tidigare. Kommunens uppdrag har utvidgats och förändrats i denna utveckling. Fler behöver stöd och hjälp och behoven blir allt mer komplexa och svårdefinierade. 18
Kalmar kommun har alltid haft att hantera en viss inflyttning av personer som ansöker om förhandsbesked på LSS-insatser. För närvarande finns det 10 ansökningar om förhandsbesked. Hur stort det totala behovet av boende kommer att bli är svårt att prognostisera. Både utifrån att vi inte i förväg vet hur många som kommer att ansöka och beviljas insatsen och att behovet av stöd skiljer sig åt mellan individer, allt från några timmars stöd per vecka till dubbel personal dygnet runt. En avgörande betydelse för hur verksamheten kommer klara av att möta det ökade behovet är hur man lyckas med samarbetet inom LSS-verksamheten, den nya organisationen och med andra förvaltningar och huvudmän. Särskilt viktigt är samverkan med Landstingets psykiatri. En viss oro har funnits gällande vad som kommer att hända med de förändringar som föreslås i LSS-kommitténs slutbetänkande. Den 4 februari i år överlämnades dock en lagrådsremiss som inte innehöll några större förändringar i nuläget. 19
BILAGA 1 Planering LSS-verksamheten år 2011-2013 Bostad vuxna, LSS o SOL 2011 18 servicebostäder 10 gruppbostäder 10 boendestöd 2012 26 servicebostäder 8 gruppbostäder 10 boendestöd 2013 20 servicebostäder 7 gruppbostäder 10 boendestöd Insatser för barn o ungdomar (Bostad barn o ungd/ korttidsvistelse/ avlösarserv) 2011 3 insatser 2012 3 insatser 2013 3 insatser Daglig verksamhet 2011 15 personer 2012 15 personer 2013 15 personer Sysselsättning 2011 5 personer 2012 5 personer 2013 5 personer Personlig assistans 2011 8 ärende 2012 10 ärende 2013 10 ärende Ledsagning 2011 5 ärende 2012 5 ärende 2013 10 ärende Planering LSS, tkr 2011 2012 2013 Enligt tidigare beslutad ram 19 150 19 225 0 Behov enl plan 21 900 20 915 19 975 varav Bostad vuxna, LSS o SOL 16 240 16 735 15 700 varav Insatser för barn o ungdomar 2 350 1 060 800 varav Daglig verksamhet o sysselsättning 630 650 800 varav Personlig assistans 2 360 2 120 2 150 varav Ledsagning 320 350 525 Totalt behov utöver beviljad ram 2 750 1 690 19 975 20
21