Socioekonomisk metod Datainsamling och modell



Relevanta dokument
Samarbete skola och arbetsliv - en social investering

Struktur och stöd för personer med Neropsykiatrika Funktionshinder. Kan Case Manager erbjuda en väg till en mer fungerande vardag?

DET BLIR FÖR DYRT!!!

Att socioekonomiskt utvärdera samverkan och samordningsförbund. Ingvar Nilsson

Rapporten Till slut tar man slut i föräldrastödsprojektet Egen styrka. Mars 2014

Varje år lämnar unga Sveriges skolor för ett långt liv i utanförskap. Vad kostar detta? Hur stor del av detta är onödigt?

Vår roll, Information, rådgivning, utbildning. Behov av ökad kunskap om kooperativt företag, Forskning av betydelsen, drivkrafter och ledarskap

Hur uppnår man en lokal samverkan mellan frivården, kommun och landsting? Råd för framtiden, Norrköping 26 oktober

forts. Samlokaliserad samverkan som kompletterar de reguljära verksamheterna. Delvis finansierat av Samordningsförbundet

Erfarenhet från ett långsiktigt brotts och drogförebyggande arbete i Skellefteå kommun

Förslag till samverkan kring dubbeldiagnoser i KFVregionen

SOCIOEKONOMI VAD ÄR DET?

SEBBE 25 ÅR 5 ÅR I FÄNGELSE 2 BARN SAMIR 41 ÅR 12 ÅR I FÄNGELSE 1 BARN

Attention arbetar för:

NPF-diagnoserna och arbetslivet. 14 Mars 2013, Sollentuna. Cecilia Brusewitz.

Växthuset Lean i Södertälje kommun

Sociala investeringar och Socioekonomiska strategier. Ingvar Nilsson

KRISTIANSTAD - STATISTIK 2010

TIDIGA INSATSER EN EXTREMT LÖNSAM INVESTERING. Ingvar Nilsson

KRISTIANSTAD - STATISTIK 2011

Prevention och tidiga insatser en kortsiktig samhällskostnad eller en långsiktig social investering med hög lönsamhet

CIDES UTGÅR IFRÅN ATT: Det finns gemensamma grundbehov och faktorer som gör att ungdomar hamnar i destruktiva subkulturer.

Får vi lov att presentera MIA-projektet. 23 november 2018

Skellefteå. Samordning av insatser utifrån ett individperspektiv

Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget

KRISTIANSTAD - STATISTIK 2012

KRISTIANSTAD - STATISTIK 2013

Mångbesökare. Projekt. En modell för uppföljning av insatser och behov som patienter/klienter har inom missbruks- och beroendevården i Norrbotten

Landstingsstyrelsens beslut

Samhällsekonomisk utvärdering av Projekt Spåret

Prevention och tidiga insatser en kortsiktig samhällskostnad eller en långsiktig social investering med hög lönsamhet Seminarium dec 2011

Nyanländas behov av psykosocialt stöd och nätverksarbete. Elin Lindén socionom

Nyanländas behov av psykosocialt stöd och nätverksarbete. Elin Lindén socionom

Myndighetsgemensam plattform i Skellefteå

Deltagare i samverkan

Kraften hjälper dig att hitta vägen.

KRISTIANSTAD - STATISTIK 2014

ETT HALVFULLT GLAS? Nyanlända ur ett socialt investeringsperspektiv. Eva Nilsson Lundmark Ingvar Nilsson/Krut AB

VERKSAMHETSPLAN 2015 med budget

Personligt ombud - statistik 2018

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde

Budget Karin Martinsson Styrelsemöte

i Kristianstad - Statistik 2008 Antal klienter 88r

Lag 2003:1210 om finansiell samordning

Information ST-läkare 21 April Anette Svenningsson

Efter migrationen. - vad skapar ohälsa under etableringstiden? Elin Lindén socionom

Vad kommer du att minnas? Förverkligade drömmar!

Attention förbundet för dig! Vi driver på utvecklingen inom NPF Vi skapar medlemsnytta Vi sprider information och kunskap

Projekt; Integrerad Samverkan

HUR, NÄR och VEM har ansvar för åtgärder

Effektutvärdering av insatser för unga med aktivitetsersättning

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal

Projekt samsjuklighet

Antal elever behöriga till gymnasieskolan (siris skolverket)

Prevention och tidiga insatser en kortsiktig samhällskostnad eller en långsiktig social investering med hög lönsamhet Seminarium okt 2011

Prevention och tidiga insatser en kortsiktig samhällskostnad eller en långsiktig social investering med hög lönsamhet Seminarium dec 2011

ACT-teamet samlat stöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i Huddinge

Ansökan om projektmedel från Samordningsförbundet; Vägknuten 2

Bättre & Billigare. SocioEkonomiskt Bokslut för de sociala arbetskooperativen KOS och BRIGGEN. Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog

FÖRSKOLANS BARNHÄLSOPROCESS ETT TILLSAMMANSARBETE

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall & oktober

Samordningsförbundet Västra Mälardalen

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Samverkan med olika verksamheter/myndigheter

LOB, tillnyktring och abstinensvård

2011:4. Delrapport Praktiksamordningen i Valdemarsvik nov 2011

Ansökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan

Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt

Vår andra arbetsuppgift är att uppmärksamma fel och brister hos myndigheter för åtgärder som kan åtgärdas så att målgruppen får det bättre.

Projekt förstärkt arbetsterapeutmedverkan vid mottagningarna Vetlanda och Eksjö. Kan vi får fler patienter i arbete genom strukturerade insatser?

Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag

ANSÖKANDE ORGANISATIONER: ARBETSFÖRMEDLINGEN, FÖRSÄKRINGSKASSAN, LEKEBERGS KOMMUN

Sociala investeringar och Socioekonomiska strategier. Ingvar Nilsson

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Vad gör en SOCIONOM. egentligen?

Rehabiliteringsgarantin

Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Delges: Socialnämnden Enheten för sysselsättning och arbete Peter Nyberg Styrdokument. 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förändringskonceptens bakgrund

Arbetsförmedlingens uppdrag gällande funktionsnedsatta

Folkhälsan i ett socioekonomiskt perspektiv

Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser

1.1 Finsamgrupper och samverkansteam (koordinator/coach) i Bengtsfors, Åmål och Dals-Ed 2012

Information AT-läkare 24 Augusti Anette Svenningsson

Utvärdering av baskurs Riskbruk, missbruk och beroende. Sundsvall & oktober

:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

UPPFÖLJNING AV KÖPTA MEDICINSKA UTREDNINGAR PÅ VICAN

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga

Vägen in ett motiverande och rehabiliterande förstegsprojekt

Verksamhetsplan med budget för 2008 Samordningsförbundet Norra Bohuslän

Pressinformation inför omsorgsnämndens sammanträde

NySatsa i Haninge. Ett projekt med syfte att främja individens möjligheter till återgång i arbete. genom individuell utveckling och vägledning

Genomlysning av verksamhet Personligt ombud i stadsdelen Södermalm

Tidig samverkan i rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Bedömning/behandling vårdgivare. Information om medicinska förutsättningar för arbete

Ansökan. Sökanden. Arbetsmarknadscenter, Kompetens- och arbetslivsförvaltningen. Falköpings kommun FALKÖPING. Personnummer:

Förenklad samhällsekonomisk analys av projekt i Samordningsförbundet Jönköping

Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt

Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

Projekt Tidig Samverkan

Transkript:

1 Sociosk metod Datainsamling och modell GRUNDSTEGEN Den socioska analysen är ett synsätt och ett knippe metoder (modeller) samt en strukturerad databank med vars hjälp man i ska termer kan beskriva, värdera och analysera samhällets kostnader för olika former av utanförskap för individer, grupper av individer, händelseförlopp och situationer eller populationer. Man kan också beskriva värdet av prevention och tidiga insatser för att förhindra eller reducera utanförskap och värdet av framgångsrik och effektiv rehabilitering. Detta kan ske som konsekvenser av t.ex. ett särskilt projekt eller tillfällig verksamhet, sociala företag eller som en del av ordinarie verksamhet hos någon aktör (t.ex. kommun och landsting) Metoden bygger på tre steg; * identifiera de som uppstår, * kvantifiera dessa * samt värdera dessa VAD ÄR DET VI JÄMFÖR Analysen bygger normalt sett på att två flera alternativ jämförs med varandra. Ibland kallar vi dessa best case och worst case. Ibland kallar vi dem business as usual och intervention ett sådant exempel illustreras i figuren nedan. Man kan också jämför två insatser med varandra för att se vilken insats som är mest kostnadseffektiv 2011-01-17 1

2?? PATRIK 7 ÅR PÅ GLID Intäkt INSATS Kostnad TIDSPERSPEKTIV? INSATS à EFFEKT? TYP AV EFFEKTER? VILKA AKTÖRER? Intäkt INGEN INSATS Kostnad Ökad prodförmåga Minskade välfärdskostnader Kostnader för insatsen VAD? FÖR VEM? NÄR? IDENTIFIERINGSFASEN Den första steget i arbetsprocessen är att i stora drag identifiera vilka insatser och aktiviteter som finns kring det man studerar. Nedan har vi illustrerat resultatet av en sådan identifieringsfas för personer med vad man brukar kalla diffus problematik SJUKSKÖTERSKA KURATOR SKÖTARE ARBETSTERAP SJUKGYMNAST Somatisk vård DISTRSKÖT SSK AVGIFTNING ALKOHOLTERAPEUT LÄKARE iatrisk vård LÄKARE PSYKOLOG PSYKOTERAPEUT Personer med diffus problematik GOD MAN HANDLÄGG FK Försörjning KRONFOGDE BISTÅNDSBEDÖM SJUKSKÖT FÖRVALTARE SOCIONOM IFO ARBETSFÖRMEDLARE BOSTADSFÖRETAG HEMTJÄNST SKULDSANERARE BOENDESTÖD SKÖT BOENDE BEHHEM HANDLED SYSS BEHHEM SOCIONOM Minskad prodförmåga Ökade välfärdskostnader vård svård BOENDESTÖD IFS Social liv & sammanhang Familj & Sociala nätverk PO SOC BARN/UNGA RSMH BUP Sysselsättning SYOKONSULENT ARBETSVÄGLED Utbildning POLIS PRAKTIK LÄRARE Vår grund för socioska analyser utgörs av en strukturerad empirisk databas uppbyggd under 15 års arbete med att analysera olika former av utanförskap. Denna databas består av några hundra 2011-01-17 2

3 olika prisuppgifter för olika välfärdsinsatser kring människor i utanförskap samt kostnaderna för olika former av preventions- och rehabiliteringsinsatser. Databasen är sorterad utifrån den samhällstruktur vi idag har i form av olika myndigheter och andra aktörer (kommun, landsting, arbetsförmedling etc.) samt fördelad så att man kan titta på delar av myndighets insatspanorama (primärvård, psykiatri, ambulanssjukvård, akutsjukvård, beroendevård etc.) KVANTIFIERINGSFASEN I det andra steg övergår vi till att kvantifiera alla dessa insatser med hjälp av en sorts insatskarta där alla dessa insatser finns redovisade. Nedan visas en sådan karta för målgruppen; personer med missbruk Normalt sett omfattar en sociosk analys allt mellan 50 och 250 sådana olika insatser Korttids Familje/Behandl Familje/Trad s försöks Stöd akut,, sförhandling Datainsamlingen för att genomföra detta kan ske på flera olika vis. En metod är att bygga en eller flera typscenarios kring olika typer av utanförskap. Detta har vi gjort t.ex. i studier kring sociala företag som Fryshuset, Basta, Vägen Ut, KOS och Briggen eller andra komplexa fenomen som studier av gatuvåld eller kriminella med adhd-problematik. Mycket av detta arbete genomförs tillsammans med en referensgrupp bestående av representanter från målgruppen och myndigheter och organisationer kring verksamheten som gemensamt kartlägger och värderar insatserna. Det handlar då om en kartläggning av hur aktörer runt om verksamheten påverkas i termer av kostnader och intäkter. Detta arbete genomförs med hjälp av flödes- eller processdiagram. Arbetet baserar sig också på karriärbeskrivningar uttryckt i insatser för en viss typindivid. Beskrivningarna byggs upp för ett antal 2011-01-17 3

4 år före perioden då han/hon kom i med verksamheten, tiden i verksamheten och efter verksamheten. Dessa modeller ensamma eller tillsammans kan kombineras med registerdata eller journaldata från olika myndigheter vilket ger möjlighet att kontrollera scenariometodens tillförlitlighet. De gånger vi gjort detta har vi regelmässigt tvingats uppgradera kostnaderna för utanförskap vilka vi underskattat då vi arbetat med scenariometoden (detta har vi gjort t.ex. i studier kring Subutex och ) Den mest arbetskrävande metoden är att arbeta med slumpmässiga urval av personer i en målgrupp (med eller utan kontrollgrupp enligt double blind modellen) och använda sig av journaldata på individnivå (som vi t.ex. gjort för socialstyrelsen och länsstyrelsen i Västmanland) då man kan följa tidsserier under kortare eller längre tid. Som ett exempel kan nämnas att vi vår utvärdering av POreformen följde ett 40-tal individer, hos 8 olika offentliga aktörer avseende 200 variabler under 40 kvartal (40*40*200 = 320.000 celler i ett Excel ark) vilket gav unika möjligheter att skt värdera denna reform ur en mängd olika perspektiv på kort och lång sikt, totalt, på individnivå och med avseende på ett dussintal olika bakgrundsvariabler VÄRDERINGSFASEN Värderingsfasen handlar om att prissätta alla dessa insatser och aktiviteter. För detta ändamål upprättas prislistor där vi korrigera så kallade administrerade priser och ersätter dem med marknadspriser eller det som skulle motsvara detta pris på en marknad. Nedan visas ett utdrag ur en sådan prislista Av prislistan framgår också produktens och prisets organisatoriska vist man måste få svar på frågan; vem drabbas av kostnaden, eftersom detta är en viktig del av analysen. Kedja Aktör Enhet Aktivitet Sort Pris Real Försörjning Arbetsförmedling Af Akassa Månad 13000 0 Försörjning Arbetsförmedling Af Aktivitetsstöd Månad 6700 0 Försörjning Arbetsförmedling Af Af Tillfälle 30000 1 Försäkringskassan Fk Månad 2500 0 Försörjning Försäkringskassan Fk 100% Månad 13000 0 Försörjning Försäkringskassan Fk Fk Tillfälle 45000 1 Sysselsättning Kommunen Arbetsträning Månad 9000 1 Kommunen UtredKom Tillfälle 42000 1 Kommunen Månad 60000 1 Kommunen Funktionsbedömning Tillfälle 3000 1 Försörjning Kommunen Försörjningsstöd Månad 7500 0 Sysselsättning Kommunen Rehabplan Tillfälle 3000 1 Sysselsättning Kommunen Sysselsättningprojekt Månad 5000 1 Sysselsättning Kommunen Tillfälle 5000 1 Kommunen Tillfälle 2000 1 Kommunen Omhändertagande Tillfälle 20000 1 Kommunen Soc Tillfälle 10000 1 Kommunen Månad 10000 1 Somatisk vård Landsting Akutsjukvård Tillfälle 5000 1 Somatisk vård Landsting Akutsjukvård Operation Lätt Tillfälle 10000 1 Somatisk vård Landsting Akutsjukvård Operation Medel Tillfälle 20000 1 Landsting BUP Terapi Månad 2000 1 Landsting BUP BUP Tillfälle 10000 1 Somatisk vård Landsting Primärvård Tillfälle 1500 1 Medicinering Landsting Primärvård Medicin Primv Månad 1000 1 Somatisk vård Landsting Primärvård Sköterskebesök Tillfälle 800 1 Medicinering Landsting iatri Medicin Månad 1000 1 vård Landsting iatri akut Tillfälle 4000 1 vård Landsting iatri iatrisk Tillfälle 1500 1 vård Landsting iatri Tillfälle 5000 1 Somatisk vård Landsting Specialistsjukvård Tillfälle 2000 1 Somatisk vård Landsting Specialistsjukvård Specialistvård lätt Tillfälle 4000 1 Somatisk vård Landsting Specialistsjukvård Specialistvård tung Tillfälle 8000 1 Brott och Straff Rättsväsendet Kronofogde Inkasso Tillfälle 500 1 Brott och Straff Rättsväsendet Kronofogde Kf Tillfälle 5000 1 Brott och Straff Rättsväsendet en ingr Tillfälle 4000 1 Brott och Straff iga Allmänhet KostnAllm Tillfälle 2000 1 Brott och Straff iga Försäkringsbolag SkadaRegl Tillfälle 14000 1 Försörjning iga Föräldrar Bidrag Månad 3000 0 Men värderingsfasen handlar också om att konfrontera insatser och priser med konsumtionsvolymer av olika välfärdstjänster över tid. De flesta socioska analyser har långa tidsperspektiv. Hela domstiden eller hela vuxenåldern kan ibland vara meningsfulla tidshorisonter att analysera. Detta innebär att analysen måste beakta detta konsumtionsmönster längs en tidsaxel 2011-01-17 4

2011-01-17 5 5 sförhandling akut Korttids Familje/Behandl Familje/Trad s försöks Stöd,, sförhandling akut Korttids Familje/Behandl Familje/Trad s försöks Stöd,, sförhandling akut Korttids Familje/Behandl Familje/Trad s försöks Stöd,, sförhandling akut Korttids Familje/Behandl Familje/Trad s försöks Stöd,, sförhandling akut Korttids Familje/Behandl Familje/Trad s försöks Stöd,, TID