Samverkan mellan kommunerna och landstinget i Södermanland

Revisionsrapport Samverkan mellan kommunerna och landstinget i Södermanland - avseende barn och unga med psykisk ohälsa Nyköpings kommun Barn- och ungdomsnämnden Social- och arbetsmarknadsnämnden Utbildningsnämnden Christina Norrgård

Innehållsförteckning 1 Revisionell bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...5 2.1 Definition av målgruppen...6 3 Revisionsfråga...6 4 Metod och genomförande...6 5 Granskningens resultat...7 5.1 Styrdokument...7 5.1.1 Bedömning...8 5.2 Resurser och organisation för insatser avsedda för målgruppen...9 5.2.1 Bedömning...11 5.3 Interna och externa samverkansforum...11 5.3.1 Bedömning...12 5.4 Samverkan kring den enskilde...12 5.4.1 Bedömning...13 5.5 Förebyggande verksamhet och tidigt upptäckt...14 5.5.1 Bedömning...14 2

1 Revisionell bedömning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Nyköpings kommun har Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers granskat samverkan mellan kommun och landsting avseende barn och ungdomar med psykosociala problem och psykiska sjukdomstillstånd. Den revisionsfråga som bedömts är: Hur säkerställer nämnderna att samverkan är tillräcklig mellan olika aktörer för att möta den ökade psykiska ohälsan hos barn och unga? Efter genomförd granskning gör vi bedömningen att barn- och ungdomsnämndens samt utbildningsnämndens styrdokument saknar en tydlig styrning för samverkan för gruppen barn och unga med psykisk ohälsa. Social- och arbetsmarknadsnämndens styrning gentemot gruppen bedöms vara tydligare då det i nämndens budget för 2008, plan 2009-2010 nämner barn och unga med psykisk ohälsa och anger att ökade resurser måste tillägnas denna grupp. Behovet av samverkan saknas i utbildningsnämndens styrdokument men uppmärksammas av de andra två nämnderna. Vi bedömer att det finns en tydlig organisation för de resurser som möter barn och unga samt familjer vid psykisk ohälsa. Samverkan bedöms fungera väl i stort och det finns utvecklade forum för samverkan på övergripande nivå samt kring enskilda individer. Hur fungerar samverkan mellan huvudmännen avseende målgruppen? Kommunen har såväl interna som externa samverkansforum för att diskutera barn och ungas psykiska ohälsa på både ett övergripande nivå och verksamhetsnivå gällande gymnasieskolorna och på två av högstadieskolorna. Det saknas dock motsvarande forum för generell samverkan kring barn i risk i de yngre åldrarna och på övriga högstadieskolor i kommunen. Samverkan kring den enskilda bedöms fungera väl inom kommunen samt gentemot BUP öppenvård. Däremot visar granskningen att det finns svårigheter kring samverkan med NP-centrum och habiliteringen som behöver utvecklas. Forum finns för träffar (i form av VITS 1 ) men för att samverkan ska fungera på handläggarnivå behöver förutsättningarna för samverkan lyftas till ledningsnivå för att lösas. 1 Vardagsnära Insatser i Tydlig Samverkan. 3

Vidare visar granskningen på betydande samverkansfördelar för den enskilde i de verksamheter, i detta fall ungdomsmottagning och familjecentral, där olika professioner från landsting och kommun är samlokaliserade. Hur arbetar kommunen och landstinget förebyggande? Inom kommunen finns det förebyggande insatser från de tidiga åldrarna, i form av familjecentraler, förskolor samt genom skolornas arbete och resursteamets utbildningsinsatser för föräldrar och skolpersonal och ungdomsmottagningens verksamhet. Detta tillsammans med socialtjänstens öppna insatser och fältverksamhet bedöms ge goda möjligheter att tidigt upptäcka tecken på psykisk ohälsa. Nyköpings ungdomsmottagning är dock förhållandevis hårt belastad då den inte endast tar emot besök från Nyköpingsungdomar utan även av ungdomar från angränsande kommuner. Vilken tillgänglighet finns till barnpsykiatri? Samarbetet mellan de granskade nämndernas verksamheter och Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) uppges med något undantag vara bra och fungerar gällande öppenvården väl. BUP är också med i ett antal av de samverkansforum som finns. Vi gör bedömningen att tillgängligheten generellt därmed är god. Svårigheter lyfts dock kring samverkan kring slutenvårdsplatser samt tillgängligheten till NP-centrum. Rekommendationer Barn- och ungdomsnämnden samt utbildningsnämnden bör tydliggöra sin styrning av arbetet mot den aktuella målgruppen. Utbildningsnämnden bör även tydliggöra styrningen av samverkan. Uppdraget för ungdomsmottagningen i Nyköping bör tydliggöras med hänsyn till upptagningsområdet och därmed även en översyn av resurser i förhållande till uppdraget. Nämnderna bör säkerställa samverkan kring barn i risk i de yngre åldrarna och på samtliga högstadieskolor (exempelvis likt gymnasiets styrgrupp för ungdomsfrågor eller de träffar som finns på två av kommunens högstadieskolor). För att förbättra samverkan mellan kommunen och NP-centrum samt habiliteringen på handläggarnivå bör frågorna lyftas till ledningsnivå för lösning. Det finns behov av att ta fram rutiner för hantering av placeringar där både kommun och landsting är involverade. 4

Nämnderna bör initiera att ett samlat grepp tas kring samverkan gällande barn och unga med psykisk ohälsa och fortfölja social- och arbetsmarknadsnämndens intention om en nämndsgemensam barn- och ungdomsplan. 2 Inledning och bakgrund Socialstyrelsen rapporterar att den psykiska ohälsan hos barn och ungdomar ökar. Psykosomatiska symptom som oro och nedstämdhet, sömnbesvär, värksymptom, nedstämdhet, dåligt humör, nervositet har ökat under de två senaste decennierna. 2 Statens folkhälsoinstitut har i en undersökning av skolbarns hälsovanor konstaterar att andelen 15- åriga flickor som uppger att de har psykiska besvär har ökat med över 60 % 2005 3. I Sörmland har landstingets folkhälsocentrum och FoU 4 -centrum i samarbete med länets kommuner genomför undersökningen Liv & Hälsa ung. Den görs bland alla sörmländska elever i årskurs 7, 9 och i årskurs 2 i gymnasiet. För 2008 visar den att majoriteten av ungdomarna mår bra men andelen som uppger sig må dåligt har ökat. Ökningen är markant för flickor i årskurs 9. Satsningen på öppna insatser inom socialtjänstens barn- och ungdomsvård fortsätter att öka. Under 2007 fortsatte heldygnsinsatserna att öka, särskilt bland gruppen tonåringar. Barn med psykosociala problem och psykiska sjukdomstillstånd behöver ofta gemensamma insatser från barn- och ungdomspsykiatrin (Bup), barnhabiliteringen, barnmedicin, socialtjänsten och skolan. Samverkan mellan kommun och landsting handlar i det här fallet om att skapa förutsättningar för de mest utsatta barnen, varför det är väsentligt att den fungerar. För att insatserna ska bli så effektiva som möjligt är det viktigt med kunskap, att välja rätt metod och att en samverkan och samordning mellan de olika instanserna finns. En skyldighet att samverka finns reglerat i såväl förvaltningslagen ( 6), skollagen (1 kap 2 a ) som i socialtjänstlagen (5 kap), hälso- och sjukvårdslagen,( 2 kap) och i lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (1 ). Myndigheten för skolutveckling, 2 SOU 2006:77. 3 Statens folkhälsoinstitut, Mia Danielsson (2006): Svenska skolbarns hälsovanor 2005/2006. 4 FOU forskning och utveckling 5

Rikspolisstyrelsen och Socialstyrelsen har gemensamt givit ut en skrift: Strategi för samverkan kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa: Barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa ska få hjälp i ett tidigt skede av en ogynnsam utveckling, på individ- eller gruppnivå. Barnet eller den unge ska få stöd och skydd från samhället utifrån en helhetssyn. Barnet eller den unge ska vara i fokus. Huvudprincip är alltid att eftersträva att den som berörs samtycker och är delaktig så långt det är möjligt. 2.1 Definition av målgruppen Granskningen avser barn, ungdomar och unga vuxna upp till 24 år. Vi har valt att använda Socialstyrelsens definition av psykisk ohälsa: Subjektivt upplevda och självrapporterade besvär som har en psykisk karaktär. Dessa kan, men behöver inte, ha samband med psykisk sjukdom eller störning. 3 Revisionsfråga Övergripande eftersträvas att granska om och hur samverkan mellan kommun och landsting avseende barn och ungdomar med psykosociala problem och psykiska sjukdomstillstånd sker. För att ge en bild hur socialnämnden och barn och utbildningsnämnden säkerställer att samverkan är tillräckig mellan olika aktörer för att möta den psykiska ohälsan hos barn och unga besvaras följande frågor. Hur fungerar samverkan mellan huvudmännen avseende målgruppen? Hur arbetar kommunen och landstinget förebyggande? Vilken tillgänglighet finns till barnpsykiatri? 4 Metod och genomförande Granskningen är en så kallad samgranskning och genomförs på landstinget och i åtta av de sörmländska kommunerna 5. Denna rapport avser granskningen i Nyköpings kommun. 5 Eskilstuna, Flen, Gnesta, Katrineholm, Nyköping, Oxelösund, Strängnäs samt Vingåker. 6

Granskningen har genomförts genom studier av styrdokument, avtal och överenskommelser, genom intervjuer med representanter inom individ- och familjeomsorg, förskola, grundskola, gymnasium, resursteamet samt familjecentral och ungdomsmottagningen. Vidare har en enkät besvarats av förvaltningschef för socialförvaltningen samt barn- och ungdomsförvaltningen om styrdokument och mål, hur man arbetar med samverkan, hur samverkan fungerar samt inom vilka områden man skulle vilja se en mer utvecklad samverkan. Handledning har under arbetet fåtts från Örebro universitet. 5 Granskningens resultat 5.1 Styrdokument I internöverenskommelsen mellan barn- och ungdomsnämnden och division barn, utbildning och kultur finns det en skrivning om samverkan Utvecklar och vidmakthåller samverkan med andra förvaltningar, huvudmän och organisationer avseende barn och ungdomars utveckling och uppväxtvillkor. Internöverenskommelsen mellan utbildningsnämnden och division barn, utbildning och kultur anger att divisionen ska tillsammans med sociala divisionen inom utveckla samverkan av insatser i Röda villan 6. I utbildningsnämndens verksamhetsberättelse för 2007 nämns samverkan under ungdomsmottagningens måluppfyllelse Mål: NUM samverkar med och utgör en resurs, bl a, för skolhälsovården samt andra verksamheter som arbetar med ungdomar, med inriktning på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete till olika målgrupper. Måluppfyllelse: Riktade insatser 2007 har skett mot gymnasiesärskolan, Resursskolan och Röda villan inom Individuella programmet IV-navet. ( ) Medverkan på temadagar vid gymnasieskolorna. Samverkan med skolsköterskor vid grund- och gymnasieskolor. 6 Verksamheten i Röda villan är till för elever som inte kommit till sin rätt i den vanliga grundskolemiljön och som har få poäng. 7

I social- och arbetsmarknadsnämndens budget 2008 och plan 2009-2010 anges att tillgången till verksamhet för barn och unga ska prioriteras den ökade psykiska ohälsan bland barn och unga medför att ökade resurser måste läggas på insatser för barn och unga under budgetperioden. Nämnden vill aktivt medverka till att en ny barn- och ungdomsplan upprättas vilken omfattar alla nämnder och styrelser. Planen upprättas med barnkonventionen i fokus och syftet är att arbeta förebyggande i ännu högre grad än idag och att samla kommunens totala resurser avseende barn och unga för detta ändamål. I social- och arbetsmarknadsnämndens internöverenskommelse med sociala divisionen nämns att divisionen ska samverka internt samt med andra divisioner, andra kommuner i närområdet samt andra instanser i samhället. 5.1.1 Bedömning Vi bedömer att barn- och ungdomsnämnden saknar övergripande tydliga styrdokument för den aktuella målgruppen. Det framgår dock i internöverenskommelsen att samverkan ska förekomma. Vidare bedömer vi att även utbildningsnämnden saknar övergripande tydliga styrdokument för den aktuella målgruppen. Det refereras specifikt till samverkan med sociala divisionen inom verksamheten för Röda villan men inget om generell samverkan. Dessa två nämnder bör tydliggöra sin styrning av arbetet mot den aktuella målgruppen. Utbildningsnämnden bör även tydliggöra om samverkan är önskvärt. Social- och arbetsmarknadsnämnden har en uttalad prioritering kring barn och unga under budgetperioden. Nämnden har även uppmärksammat en ökad psykisk ohälsa bland barn och unga och behovet av samverkan. Social- och arbetsmarknadsnämndens tankar om framtagande av en barn- och ungdomsplan i samverkan mellan nämnderna indikerar att det finns uttalade ambitioner kring utökad samverkan och förebyggande arbete. 8

5.2 Resurser och organisation för insatser avsedda för målgruppen Familjecentralen i Brandkärr och på Arnö innehåller verksamheterna barnmorskemottagning, barnavårdscentral, öppen förskola och socialtjänst. På familjecentralerna erbjuds föräldrautbildning för nyblivna förstagångsföräldrar under graviditet samt under barnets första levnadsår, stödjande samtal med socionom och i perioder föräldragrupper för föräldrar med särskilda behov. På en av familjecentralerna erbjuds även föräldrautbildningen Komet 7. De olika professionerna kompletterar varandra i verksamheten och all personal finns i verksamheten samtidigt. Verksamheten arbetar för att stärka föräldrarna i deras föräldraroll, vilket i sin tur påverkar barnens välmående. Familjecentralen har upparbetade kontakter med barnhälsovården, socialtjänst (barnteamet) och förskolor och skolor. Resursteamet är kommunens centrala elevvårdsorganisation för förskola och grundskola. Skolsköterskor och kuratorer finns lokalt under bestämda tider på skolorna medan skolläkare, skolpsykolog, kuratorer/socionom och specialpedagoger tillhandahålls av resursteamet centralt. Högstadieskolorna har egna kuratorer. Resursteamet ger råd och stöd till barn, föräldrar och personal. Huvudsakligen består arbetet av konsultation och handledning till personal samt utredning av elever. Resursteamet får uppdrag kring det som är ett problem i skolan för barnet och är en rent konsultativ verksamhet och inte behandlande. Från resursteamet uppges att skolorna i varierande utsträckning använder resursteamets insatser av olika anledningar. Tabell 1 Kommun Kostnad per elev för elevvård - kommunal grundskola 2006 2005 2004 Södermanlands län 1950 1690 1450 Eskilstuna 1750 1430 1320 Flen 2340 2230 1990 Gnesta 2500 740 980 Katrineholm 1660 1580 1440 Nyköping 2000 1720 1590 Oxelösund 1940 2250 2060 Strängnäs 2440 2260 1220 Vingåker 1630 1600 1510 7 Komet är ett utbildningsprogram som riktar sig till föräldrar och lärare. Målet är att lära ut verktyg som leder till mindre bråk och konflikter hemma och i skolan. Komet är en förkortning för KOmmunikationsMETod. 9

I jämförelse med de övriga kommunerna i länet är kostnaderna för elevvård för grundskolan i Nyköping i snitt med länsnivån, marginellt något högre. För de senaste åren har kostnaderna ökat. Tabell 2 Kommun Kostnad per elev för elevvård - kommunalt gymnasium 2007 2006 2005 2004 Södermanlands län 1590 1410 1280 1190 Eskilstuna 1400 1270 1140 1060 Flen 900 940 740 860 Gnesta.... Katrineholm 2160 1580 1480 1430 Nyköping 1640 1640 1540 1380 Oxelösund 0 330 340 1140 Strängnäs 1640 1410 1150 1020 I jämförelse med de övriga kommunerna i länet är kostnaderna för elevvård för gymnasiet i Nyköping i snitt med länsnivån, marginellt något högre. Kostnadsutvecklingen har varit liten de senaste åren. De flesta barnen i förskoleåldern deltar i förskolans verksamhet. Barn som visar tecken på psykisk ohälsa uppmärksammas av personal i verksamheten. Personalen kan få handledning av resursteamet medan barnen och föräldrarna kan få hjälp av barnavårdscentraler och familjecentraler. Skolan är en naturlig del av alla skolbarns vardag. Det är därför vanligt att det är skolan och dess personal som uppmärksammar när barn och ungdomar uppvisar tecken på psykisk ohälsa. Det kan även vara föräldrar som kontaktar skolan vid oro för att barnet/ungdomen inte mår bra. Skolan arbetar tillsammans med skolhälsovården för att hjälpa eleven. Som stöd för arbetet har en handlingsplan tagits fram Barn som väcker oro. Planen beskriver hur arbetet kring barnet ska bedrivas. I övrigt har respektive skola handlingsplan/rutiner för elevhälsoarbetet på skolan. Gymnasiet har egen elevhälsopersonal i form av skolsköterska, skolläkare, skolkurator samt studie- och yrkesvägledare. Psykologtjänster köps in vid behov från resursteamet. Cumulus för barn är en verksamhet inom socialtjänsten som riktar sig till barn som varit med om svårigheter och erbjuder stöd i form av gruppverksamheter och enskilda samtal. Insatsen är både öppen och möjlig att få via ansökan. Den vanligaste biståndsbedömda insatsen till ungdomar är kontaktperson eller kontaktfamiljer. 10

Ungdomsmottagningen bedrivs av kommunen och landstinget tillsammans och möter ungdomar i högstadie- och gymnasieålder. Alla elever i skolår 8 besöker ungdomsmottagningen. Eftersom det finns elever på gymnasieskolorna i kommunen som kommer från andra närliggande är det vanligt förekommande att ungdomsmottagningen i Nyköping får besök av ungdomar hemmahörande i andra kommuner. Statistik över detta förs av ungdomsmottagningen. 5.2.1 Bedömning Vi bedömer att det i kommunen finns en tydlig organisation för de resurser som kan möta barn och ungdomar vid förekomsten av psykisk ohälsa. Insatserna bedöms kunna möta hela ålderspannet, från de nyfödda barnen till de yngre vuxna. I form av det centrala stödet som resursteamet utgör bedöms samtliga av kommunens grund- och förskolor ha samma möjlighet att få del av de resurser som tillhandahålls. Nyköpings ungdomsmottagning är förhållandevis hårt belastad då den inte endast tar emot besök från Nyköpingsungdomar utan även av ungdomar från angränsande kommuner. Uppdraget för ungdomsmottagningen i Nyköping bör tydliggöras i detta hänseende och därmed även en översyn av resurser i förhållande till uppdraget. 5.3 Interna och externa samverkansforum Presidierna i de tre granskade nämnderna träffar ett par gånger om året Hälso- och sjukvårdsnämndens Södra samverkansberedning. Vid mötena deltar även ledande tjänstemän från kommunen. Aktuella frågor har varit skolhälsovården, införande av Barnahus och ett kommande närvårdsseminarium med tema barn och ungas psykiska hälsa. Inom ramen för närvård sker ett samarbete i en särskild arbetsgrupp i södra länsdelen angående barn. Gruppen är ett samverkansforum mellan landstingets verksamheter som rör barn (barnhälsovården, BUP, primärvård samt närvårdskoordinator för södra länsdelen) och representanter från kommunens division barn, utbildning och kultur samt sociala divisionen. Gruppen har arbetet ett par år och är ej beslutsfattande men ett forum för information samt för att ta fram underlag till hälso- och sjukvårdsnämndens södra samverkansberedning. I kommunen finns en styrgrupp för ungdomsfrågor med fokus på ungdomar i gymnasieåldern. I denna deltar tre av fyra divisionschefer; sociala, tekniska samt barn, utbildning och kultur samt chef vid resursteamet och representant för brottsförebyggande rådet. Även chefen för ungdomsteamet (socialtjänsten) och representanter för grundskolan deltar. Gruppen diskuterar vad som är på gång i kommunen och hur man gemensamt kan ta tag i frågorna. Styrgruppens arbete ska sedan underlätta samverkan på handläggarnivå i 11

kommunen. Ett konkret resultat av samverkan har resulterat i verksamheten i Röda villan där kostnaderna delas mellan social- och arbetsmarknadsnämnden och utbildningsnämnden. I övrigt finns det återkommande träffar mellan socialtjänst och skola på både gymnasiet och grundskolenivå där socialtjänsten informerar om sin verksamhet. Socialtjänsten träffar även ungdomsmottagningen ca tre gånger per år. På två av högstadieskolorna förekommer regelbundna träffar mellan skola, socialtjänst och polis för att gå igenom vad som händer på skolan och i närområdet. Tidigare i kommunen fanns en grupp som kallades TTS (tillbaka till skolan) I gruppen deltog representanter från resursteamet BUP rektorer och socialtjänst. Det förekommer inga träffar längre då det inte finns något behov av träffar men gruppen kan sammankallas om behov skulle uppstå. Resultatet av gruppens arbete ledde till en handlingsplan för barn med hög frånvaro i skolan. 5.3.1 Bedömning Kommunen har såväl interna som externa samverkansforum för att diskutera barn och ungas psykiska ohälsa på både övergripande nivå och verksamhetsnivå gällande gymnasieskolorna och på två av högstadieskolorna. Vi bedömer att det dock saknas motsvarande forum för generell samverkan kring barn i risk i de yngre åldrarna och på övriga högstadieskolor i kommunen. 5.4 Samverkan kring den enskilde En gång i månaden träffas representanter för resursteamet, BUP, socialtjänsten, NPcentrum och habiliteringen i VITS 8 -möten. På träffarna kan respektive verksamhet anmäla individärenden, efter föräldrarnas tillåtelse, som är i behov av samverkan. Syftet med gruppen är att förkorta samarbetsvägarna och att det inte görs dubbelarbete när ett barn förekommer i flera verksamheter samtidigt. Representanter från socialtjänsten anser att samverkan med BUP har förbättrats som ett resultat av VITS-mötena. Det förekommer väntetider ibland men akuta fall tas alltid emot. Även skolorna upplever att tillgängligheten till BUP är numera god. Däremot framförs från flera skolor inklusive resursteamet svårigheter kring att samverka med NP-centrum och habiliteringen. Samsyn saknas och brist på tid försvårar ofta samverkan. NP-centrum har ej deltagit i VITS-mötena i samma utsträckning som övriga representanter. 8 Vardagsnära Insatser i Tydlig Samverkan 12

Både skolorna och socialtjänsten anser att samverkan dem emellan i enskilda ärenden fungerar väl. Från gymnasieskolan anser man att det tidigare varit svårt att samverka med BUP i enskilda ärenden men att det blivit bättre. Däremot finns det fortfarande flaskhalsar kring samverkan med NP-centrum och tiden för utredningar anges vara lång. Det förekommer även väntetider till utredning hos psykolog vid resursteamet. Samverkan med BUP uppges fungera väl när det gäller öppenvården. Gällande slutenvårdsplatser anser dock socialtjänstens representanter (ungdomsteamet) att det är svårare att få tillgång till. Det förekommer inte samverkan mellan de olika parterna i insatser eller upprättande av gemensamma individuella planer. Samverkan syftar istället till att bestämma vem som gör vad och hur insatserna snarare kan komplettera varandra. Det finns inte heller gemensam dokumentation av samverkan. Samverkan kring placeringar förekommer inte alls. Kommunen och landstinget betalar inte gemensamt för placeringar av barn. Hitintills har samtliga placeringar betalats av kommunen även om socialtjänsten har haft kontakter med landstinget och då kommunen anser att kostnaderna borde delas mellan de två olika huvudmännen. Det finns inga rutiner för hur sådana ärenden ska hanteras. Det görs ingen systematisk uppföljning eller utvärdering av de insatser som görs. Kring det enskilda barnet/ungdomen följer man dock löpande upp hur det fungerar med insatser och hur man går vidare. Det görs inte heller någon form av uppföljning generellt kring hur samverkan kring individen fungerat. 5.4.1 Bedömning Samverkan kring den enskilda bedöms fungera väl inom kommunen samt gentemot BUP öppenvård. Däremot visar granskningen att det finns svårigheter kring samverkan med NP-centrum och habiliteringen som behöver utvecklas. Forum finns för träffar (i form av VITS) men för att samverkan ska fungera på handläggarnivå behöver förutsättningarna för samverkan lyftas till ledningsnivå för att lösas. Det finns behov av att ta fram rutiner för hantering av placeringar där både kommun och landsting är involverade. 13

5.5 Förebyggande verksamhet och tidigt upptäckt På skolorna består det förebyggande arbetet bland annat av anti-mobbningsarbete (Friends, Charlie), trivselenkäter, och temadagar. En del av skolorna arbetar även med ÖPP (Örebro Preventionsprogram) Programmet syftar till att påverka föräldrars förhållningssätt till ungdomars drickande och hur man som föräldrar kan agera för att förhindra t.ex. tidig alkoholdebut och berusningsdrickande bland ungdomar. Resursteamet gör på skolornas uppdrag utbildningsinsatser som riktar sig till samtliga lärare och inte endast de som efterfrågar stöd. Det finns dock inte utrymme för all personal att delta. Det finns även fasta nätverk med skolpersonal som träffas under en period för att få konsultationsstöd från resursteamet och på så sätt öka kompetensen på skolorna. Resursteamet har sett att antalet insatser på skolorna från teamet har minskat men det är svårt att säga om det är ett direkt resultat av konsultation och kompetenshöljning för skolpersonalen. Resursteamet erbjuder även Kometutbildning för personal i skolor. Socialtjänsten och BUP erbjuder föräldrakomet. Familjecentralerna fungerar som en mötesplats för föräldrar för att skapa ett nätverk kring familjen och därmed arbeta förebyggande. Även ungdomsmottagningen försöker fånga upp ungdomar som utsätter sig för risker och som i första hand kanske söker medicinskt stöd men samtidigt erbjuds samtal hos mottagningens kuratorer. Ungdomsmottagningen har även en föräldratelefon 1h /vecka där kurator finns för stödsamtal och rådgivning. Socialtjänstens fältgrupp är en del av det förebyggande arbetet och finns ute på staden, skolor, fritidsgårdar, ungdomsarrangemang och även på nätet via Lunarstorm. Även Cumulus för barn är en form av förebyggande insats. 5.5.1 Bedömning Inom kommunen finns det förebyggande insatser från de tidiga åldrarna, i form av resurser vid familjecentraler, samt genom skolornas arbete och resursteamets utbildningsinsatser för föräldrar och skolpersonal och ungdomsmottagningens verksamhet. Detta tillsammans med socialtjänstens öppna insatser bedöms ge goda möjligheter att tidigt upptäcka tecken på psykisk ohälsa. 14