VERKSAMHETS- OCH KVALITETSRAPPORT 212 Fysiologiska kliniken Kardiologiska kliniken Thorax-Kärlkliniken
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...1 FYSIOLOGISKA KLINIKEN...3 SYSTEMFÖRVALTNING...3 EFTERFRÅGAN OCH TILLGÄNGLIGHET...5 DIAGNOSTIK OCH ÅTGÄRDER...7 KVALITETSARBETE UNDER 212...13 FORSKNING, UTVECKLING OCH UNDERVISNING...14 VIKTIGA HÄNDELSER PÅ FYSIOLOGISKA KLINIKEN UNDER 212...17 KARDIOLOGISKA KLINIKEN...19 VERKSAMHETEN PÅ KARDIOLOGISKA KLINIKEN...19 BRÖSTSMÄRTA...24 KLAFFEL...34 RYTMRUBBNINGAR, INVASIV ELEKTROFYSIOLOGI SAMT KATETERABLATION...39 FORSKNING, UTVECKLING OCH UNDERVISNING VID KARDIOLOGISKA KLINIKEN...49 THORAX-KÄRLKLINIKEN...51 KRANSKÄRLSKIRURGI...57 KLAFFKIRURGI...59 AORTAKIRURGI...63 ALLMÄN THORAXKIRURGI...64 KÄRLKIRURGI...66 FORSKNING, UTVECKLING OCH UNDERVISNING VID THORAX-KÄRLKLINIKEN...73 HC PUBLIKATIONER 212...75 Kontaktperson: Chefssekreterare Birgitta Ljung Telefon: 1-13 21 78 E-post: Birgitta.Ljung@lio.se
Verksamhets- och kvalitetsrapport 212 Inledning Hjärtcentrum - en del av Hjärt- och Medicincentrum Den 1 mars 21 bildades Hjärt- och Medicincentrum (HMC) av tidigare Hjärtcentrum (HC) och Medicincentrum (MC). HMC omsätter över en miljard kronor och hade under 21 drygt ett tusen anställda. För organisationsskiss se föregående sida. Hjärtcentrums 3 kliniker: Fysiologiska kliniken, Kardiologiska kliniken och Thorax-kärlklinken utgör tillsammans fortsatt ett samlat kompetenscentrum med processinriktat arbetssätt inom området hjärt-kärlsjukdomar och lungkirurgi. Hälften av HC:s verksamhet är regionvård och har ett upptagningsområde av en miljon invånare. Länssjukvårdens andel är något mindre, cirka 45 %, och utgörs främst av invasiv kardiologi och kärlkirurgi för de knappt 43 invånarna i Östergötland. Cirka 5 % av HCs verksamhet är s.k. närsjukvård kardiologi med ett upptagningsområde motsvarande 17 invånare. Vid Universitetssjukhuset i Linköping bedriver HC såväl öppen som sluten vård, och på Vrinnevisjukhuset i Norrköping (ViN) viss öppenvård. Motala Norrköping Linköping Jönköping Eksjö Västervik Värnamo Oskarshamn Kalmar 1
2
Verksamhets- och kvalitetsrapport 212 Fysiologiska kliniken Fysiologiska kliniken har uppdraget att bedriva och utveckla diagnostik, och i viss mån även behandling, inom området klinisk fysiologi och nuklearmedicin. Kliniken utgör ett kompetenscentrum vid Universitetssjukhuset i Linköping och har ett nära samarbete med flera kliniker, inom Hjärt- och Medicincentrum, främst Kardiologiska kliniken och Thorax-Kärl kliniken. Fysiologiska kliniken betjänar också övriga centrum/produktionsenheter inom Landstinget i Östergötland inkluderande även privata vårdgivare. Vidare servar kliniken, såsom den enda universitetskliniken i regionen, hela den sydöstra sjukvårdsregionen avseende behovet av speciella undersökningar. Förutom diagnostik utförs behandlingsåtgärder, konsultationer samt arrangemang av t.ex. ronder och videokonferenser för demonstrationer, diskussioner och behandlingsbeslut. Fysiologiska kliniken bedriver också undervisning och forskning inom fysiologi och diagnostik framför allt inom hjärt-kärlområdet. Systemförvaltning Fysiologiska kliniken förvaltar landstings- och/eller regionövergripande digitala informationssystem som via webblösningar gör undersökningsresultat, protokoll eller bilder allmänt tillgängliga online. Under år 212 startades ett landstingsövergripande arbete med en ny systemförvaltningsmodell, PM3, och innebär bl a att olika system sammanföres till sk objekt med ägare från verksamheten såväl som från IT. Det patientadministrativa systemet PAF lagrar remisser, undersökningssvar och protokoll. Cirka 5 patientundersökningar från 1997 och framåt finns tillgängliga digitalt. Systemet samarbetar nu fullt ut med patientjournalen Cosmic för en smidig remiss- och svarshantering (ROS). Ett nationellt under 212 påbörjat arbete med att mäta led-tider, hämtar sina uppgifter ur detta system. Sedan mer än 1 år tillbaka lagras alla vilo- och arbets-ekg som registreras inom landstinget i EKG-databas (MUSE). Databasen innehåller i dagsläget mer än 2 miljoner EKG, och är den största i sitt slag i landet. En omfattande uppgradering och uppdatering har skett, vilket säkerställt god funktion och tillgänglighet inkluderande systemförvaltningsplan. Anslutningen till folkbokföringsregistret under 212 har fungerat bra och underlättar avsevärt handhavandet av redigeringslistan i MUSE. Under året har användarrådsmöten, och utbildning av superanvändare genomförts i hela landstinget för att öka kvalitén. Fysiologiska kliniken har investerat i scannerutrustning och trådlös överföring av vilo-ekg med möjlighet till direktkoppling till folkbokföringen i EKG apparaten. 3
I Ultraljuds-PACS (EkoPACs) lagras hjärt- och kärlundersökningar som utförs inom landstinget. Tvåvägskommunikation är upprättad mot regionen för informationsutbyte. Online finns här undersökningar från 1999 och framåt och totalt finns över 1 undersökningar lagrade för sida vid sida - jämförelse och eftergranskning. Fysiologiska kliniken lagrade 212 ytterligare ca 2 undersökningar. Under året har en uppgradering skett för att kunna höja hastigheten vid bildbearbetning. Samtidigt har också en uppgradering från Windows XP till Windows 7 skett. Systemets korttidslager har utökats. Videokonferenssystemet har förnyats och är nu både stabilare och har avsevärt högre bildkvalitet. Gemensamma ronder sker bl.a. med Jönköping. Andra sjukhus som har samma videosystem kan med IT-hjälp ansluta. Rörliga ultraljuds- och magnetresonansundersökningar, röntgen (angiografi), datorskärmbilder och protokoll överförs snabbt och med hög kvalitet. FIA Vårt interna informations- och administrationssystem (Barium ) hanterar bl a metoddokument, kompetenskort, scheman och protokoll. Systemet har uppgraderats och dokumentflödena har kunnat förbättras. Vidare ger systemet också information om viktiga möten, utbildningar och aktuella händelser. Alla medarbetare har tillgång till informationen via informationsskärmar och datorer. Försök har också gjorts med arbetslagsspecifik information på skärm, men detta innebär fn ett betydande merarbete. 4
Verksamhets- och kvalitetsrapport 212 Efterfrågan och tillgänglighet Liksom tidigare år ses en ökande efterfrågan på diagnostik inkluderande såväl nyupptäckta tillstånd som utvärdering/uppföljning av behandling. Remissinflödet ökar årligen (figur 1). För att öka tillgängligheten inrättas alltfler snabbfiler där BMA tar större del i undersökning och svarsskrivning med nya digitala mall-protokoll. BMA utför också enligt särskilda kriterier remissgranskning. Inom flera områden, t.ex. ultraljud hjärta, sker över hälften av undersökningarna på inneliggande patienter och svar ges samma dag. Trombos-, karotis- och perifera artärundersökningar prioriteras också eftersom tidig diagnostik är av yttersta vikt för ett gott behandlingsresultatet, något som numera påpekas i nationella riktlinjer. Fysiologiska kliniken omfattas inte av den nationella vårdgarantin men har under 212 omformulerat det tidigare målet; att genomföra undersökning och avge svar inom 3 månader från remiss. Det nya målet är att genomföra undersökning och avge svar inom sammanlagt 6 dagar från remiss. Detta nyckeltal följs månadsvis, och har för flera av månaderna 212 legat klart över 9 %. Den goda och förbättrade tillgängligheten är i delar ett resultat av det på bred front pågående förbättringsarbetet enligt lean-modellen. Denna målsättning har inte uppfyllts inom några områden bl a vendiagnostik och urologiområdet (figur 2). En av orsakerna till detta är brist på specialkompetenta medarbetare. Tyvärr råder brist på såväl läkare som BMA, vilket påverkar tillgängligheten. Ett förändrat arbetssätt har trots brist på medarbetare bidragit till att reducera väntetiderna (figur 3), trots en fortsatt ökad efterfrågan! Figur 1. Antal undersökningar under 212 i procent (gult fält) jämfört budget (rött fält=1%) x Produktion på Fysiologiska kliniken 212 Utfall kontra budget. 11,5 EKO Duplex vener Duplex artärer 13,5 87,8 12 AEKG Myokardscint 1 73,5 8 6 Lungscint 17,8 4 2 Njurscint 117,1 Karotis 1,9 Tromboser 89,4 Urodynamik 113,3 Lymfscint 116,4 Spirometri 126,5 Målvärde 1% (budget) 5
Figur 2. Väntetider från remiss till undersökning och svar under 212 i procent (gult fält) jämfört med målvärde (rött fält). Figur 3. Utveckling av väntetider 6
Verksamhets- och kvalitetsrapport 212 Diagnostik och åtgärder Fysiologiska kliniken ansvarar för stora delar av den hjärt-kärl- relaterade diagnostiken inom HMCs processer, men har även ansvar inom andra områden. Efterfrågan på undersökningar ökar inom i stort sett samtliga områden, se fig. 4. HMC är riksspecialitet gällande mitralisklaffdilatationer och enda sjukhus i landet där detta utförs. Dessa utförs på Seldingerenheten, där verksamheten sker processorienterat i team med representation av fysiolog, kardiolog, radiolog, anestesiolog, och kirurg (från thorax-kärlkliniken). Här utförs kateterburen paraplystängning av förmaksseptumdefekter och öppetstående foramen ovale, men också vidgning av trånga lungvener och medfödda kärlförträngningar med ballongteknik. Vidare utförs också kateterbehandling av klaffel i hjärtat. Antalet ingrepp fortsätter att öka och denna verksamhet beskrivs utförligare inklusive resultat under annat avsnitt, se detta. Den ultraljuds(eko)guidade punktionsverksamheten av pericardiet via perkutan kateterinläggning och tappning har ökat sedan slutet av 199-talet från 4 per år till numera cirka 8 per år. Flertalet ingrepp sker under jourtid och många tappningar ersätter reoperation under den postoperativa fasen av hjärtkirurgi. En ny metod, perikardiostomi har introducerats, vilket inte kräver samma eftervård. Ekokardiografisk diagnostik utgör liksom tidigare en betydande del av verksamheten. Antalet undersökningar är drygt 1 /år. Fysiologiska klinikens BMA deltar i undersökningar utförda inom barn- resp kardiologiska kliniken. Ultraljudundersökning via matstrupen (TEE) har också ökat. Detta sker främst inför elektrofysiologiska undersökningar eller interventioner men också som del i den akuta diagnostiken. Intrakardiell ekokardiografi utvärderas fortsatt för att bedöma om denna kan ersätta TEE vid övervakning av kateterburen intervention. I dagsläget är intrakardiell ekokardiografi etablerad som förstahandsmetod i samband med slutningar av förmaksseptumdefekter. Möjlighet till komplettering med kontrastförstärkning vid ekokardiografi har ökat under året särskilt efter introduktion av nyinköpt särskild infusionspump. Metoden är en etablerad del i uppföljning av patienter som behandlas med kardiotoxiska cytostatika. Genom samverkan med Kvinnokliniken sker prenatala ekokardiografiska undersökningar. Under året har tekniska fel resulterat i att den ekokardiografiska utrustningen inte kunnat användas optimalt. Detta är numera åtgärdat. I takt med ökad efterfrågan krävs god standard avseende såväl maskinell utrustning som kompetens hos medarbetarna. Ökad utbildning i BMA-gruppen med målet att öka antalet svarsskrivande och signerande BMA fortsätter. Under 212 har ytterligare två BMA fått signeringsrätt. Dessutom har arbete med implementering av nytt framtaget eko-protokoll med svarsmall pågår. Detta kommer att möjliggöra att fler BMA kan skriva svarsförslag som sedan signeras av ansvarig läkare. Utbildning av BMA i nyare metoder som vävnadsstrain och tredimensionell ekokardiografi pågår. I takt med ökad möjlighet till kardiogenetik i Linköping har antalet patientundersökningar ökat, inte minst gäller detta gruppen anhöriga till patienter med olika cardiomyopatier. 7
Figur 4. Antal undersökningar per år 28-212 Antal US 14 12 1 8 Figur 4. Antal undersökningar per år 28-212 12195 6 4 2 5479 2635 Noninvasiv hjärtdiagnostik (MR+EKO) Cykelarbetsprov Perifercirkulationsdiagnostik med hjälp av ultraljud Magnetkameraundersökningar: Under 212 utfördes 212 undersökningar vilket är en ökning med cirka 37 % jämfört med föregående år. Det är framförallt de akuta undersökningarna på inneliggande patienter som har ökat. Två kliniska fysiologer med internationell erfarenhet arbetar med verksamheten, och en tredje är under upplärning. En BMA från fysiologiska kliniken och fyra sköterskor från röntgenkliniken handhar magnetkameran. Förutom de kliniska undersökningarna har 163 forskningsundersökningar utförts. Vid de kliniska undersökningarna har frågeställningarna framförallt varit: viabilitet inför beslut om lämplig behandlingsåtgärd, ARVC, myokardit, inlagringssjukdom, och medfödda hjärtfel. Baserat på gällande guidelines utförs sannolikt för få undersökningar på framförallt frågeställningen medfödda hjärtfel. Efterfrågan förväntas öka dels vid denna frågeställning och dels generellt. Fortfarande körs majoriteten av de kliniska undersökningarna på den äldre 1,5 Tesla kameran, men ytterligare erfarenhet av den nyare 3 Tesla kameran erhålls fortlöpande. Cykelarbetsprov: En fortsatt ökad efterfrågan noteras efter såväl vanliga arbetsprov som efter undersökning med syreupptagsmätning. Under 212 har arbetet med forskningsstudier som inbegriper syreupptagsmätningar också fortsatt. Ny utrustning för tolkning av arbets-ekg digitalt är beställd. Inom EKG-området ökar långtidsregistreringarna, detta gäller för alla olika varianter av undersökningar dvs både Holter, King of Heart och tum-ekg. Fysiologiska kliniken erbjuder hälsoundersökning av unga idrottare enligt Riksidrottsförbundets och Socialstyrelsens riktlinjer, men efterfrågan är fortfarande låg 8
Verksamhets- och kvalitetsrapport 212 Perifer cirkulationsdiagnostik har fortsatt att öka till cirka 8 undersökningar per år. Merparten utgörs av ultraljudsundersökningar på artär och ven, från benbuk- och halskärl samt cerebral cirkulation. Diagnostiken sker i nära samarbete med remittenter - inom främst kärlkirurgi samt neurologi. Kärlkirurgiska klinikens mottagning sker i anslutning till Fysiologiska kliniken och mottagningsbesöket är samplanerat med Fysiologiska kliniken och de undersökningar som bedömts nödvändiga. BMA från Fysiologiska kliniken har fortsatt att på Thorax-kärlklinikens uppdrag genomföra bukaortaaneurysmscreening på både 65- och 7-åriga män i Östergötland. Utbildning av BMA för svarsskrivning innebär att fem BMA nu skriver och slutsignerar svar på en del av undersökningarna inom perifer cirkulation. Akutundersökningar utgörs framför allt av ventrombosundersökningar samt karotisdiagnostik med ultraljud. Ett nytt trombos-pm är infört i samarbete med primärvården, Akutmedicin samt Koagulationsmottagning på US (PM Remissrutiner för Primärvården vid misstänkt venös trombos, DVT/tromboflebit). Detta har bl a inneburit att det enligt riktlinjer ges lågmolekylärt Heparin vid trombosmisstanke om ej kontraindikation föreligger. Venduplex bör efter detta utföras inom 24 h vilket i samtliga fall genomförs enligt remissprioritering. De trombosundersökningar som utförs i ett senare tidsfönster utförs enligt gällande prioritering t ex begärd tid vid uppföljning av undersökning. Enligt nationella riktlinjer är carotisundersökning vid stroke/misstanke om stroke en akutundersökning, och som numera utföres rutinmässigt även helgdagar. Carotisdiagnostik utförs mera omfattande, dvs innefattar oftast också vertebralartärer och centrala halskärl Fler fall av stenoser lokaliserade i centrala halskärl har därmed kunnat diagnostiseras. Transkraniell Doppler är en metod under utveckling och det finns möjlighet att detektera/övervaka förekomst av mikroembolier i hjärnan som uppstår i samband med karotis- eller hjärtkirurgi. Ny apparatur planeras för 213. Transkraniell Doppler med kontrast har införts för att förstärka diagnostiken vid öppetstående foramen ovale och kan därmed i framtiden minska behovet av TEE-undersökningar. Antal ultraljudsundersökningar på misstanke om pseudoaneurysm i ljumske samt behandling med Trombin efter kateterburna ingrepp har minskat, trots ökat antal kateterburna interventioner De postoperativa kontrollerna efter kärlkirurgiska operationer har utvärderats och är volymmässigt i minskande. Det finns en ökad efterfrågan på ultraljudsdiagnostik vid njurartärstenos liksom vid inflammatorisk kärlsjukdom. Det sistnämnda är för sydöstra sjukvårdsregionen centrerat till Linköping. Kontrastundersökningar med ultraljud är under utveckling innefattande t ex diagnostik av njurartärstenos där samarbete sker med Röntgenkliniken. Perivascsystemet är infört och implementerat beträffande tryckmätning och venfunktion, där arbetet fortgår med digitalisering av protokoll samt PAFöverföring. Utveckling inom venös insufficiensdiagnostik har skett angående pletysmografisk metodik med ytlig venavstängning för prediktion av operationsresultat samt postoperativ kontroll. Denna metodik kommer att innefatta en stor operativ verksamhet på Seldinger vid radiofrekvensablation. Numera finns en fristående 9
pletysmografisk enhet samt separat tåtrycksutrustning, allt för att möta den ökade efterfrågan vid vendiagnostik samt tryckmätningar. Därtill finns möjlighet att med en separat flyttbar tryckutrustning utföra såväl iv ventrycksmätningar samt compartmenttryckmätningar vilket också har stor utvecklingspotential de närmaste åren. Inom den lungfysiologiska diagnostiken ses en tydligt ökad efterfrågan. Dynamiska spirometrier ökade med 2 % jämfört med 211 och vid en större andel av undersökningarna utförs också reversibilitetstest. Detta innebär längre undersökningstid men ger också möjlighet att värdera effekt av bronkdilaterande läkemedel vid obstruktiv lungsjukdom. Den ökade efterfrågan kommer dels från Kardiologiska kliniken (diagnostik av andfåddhet, preoperativ värdering och uppföljning av patienter med Cordaronebehandling). Från Lungkliniken och Reumatologiska kliniken ses ökad efterfrågan ffa av statiska spirometrier med diffusionskapacitetsmätning. En ökande efterfrågan på lungfunktionsundersökning inför myokardscintigrafi med adenosinprovokation har också noterats. En transportabel spirometer har därför införskaffats. Bronk-impulsoscillometrin (IOS) utförs i rutinen för att skärpa diagnostiken vid obstruktiva tillstånd. Fortsatta utbildningsinsatser av IOS krävs dock. Samarbetet med Lungkliniken och Allergicentrum har utvecklats ytterligare. Ett exempel på detta är ökad tillgänglighet till undersökningar i samband med malignitetsutredningar, ex VO2-cyklingar innan ev. operativ åtgärd. Inom Urodynamiken har vi väsentligen oförändrad efterfrågan och produktion. Urologens läkare ansvarar för undersökningarna och under 212 har ny urolog introducerats. Inom det nuklearmedicinska området är remissinflödet oförändrat stort. Fysiologiska kliniken har två dubbelhövdade gammakameror med lågupplösande CT och en enkelhövdad kamera. Under året har kamerorna kunnat utnyttjats fullt ut, och väntetiderna är över hela linjen på en rimlig nivå. Utrymme har skapats för metodutveckling och förbättringsarbete enl leanmetodik. Speciellt har leanprojekt drivits gällande myokardscintigrafi, och resulterat i förkortad insamlingstid med samtidigt förbättrad bildkvalitet. Regionalt upphandlingsavtal avseende Radiofarmaka har förts i hamn under året. Likaså har intensivt arbete lagts ner inför upphandling av ny dedicerad hjärtkamera, som beräknas finnas på plats mot slutet av våren 213. Upphandlad tjänst för extern svarsskrivning har fungerat bra både vad gäller kvalitet och svarstider. Under 212 användes denna tjänst för skelett- och njurscintigrafier. Arbete pågår för att utifrån tillåta access till vårt bildbearbetningsprogram (Xeleris). Härigenom kan extern tolkning även ske av andra undersökningar såsom myokardscintigrafi. Myokardscintigrafi är tillsammans med skelettscintigrafi volymmässigt de största undersökningarna. (Figur 5). Baserat på senare tids vetenskapliga rapporter har en medveten satsning gjorts på att genomföra undersökningen med cykling, Adenosin används endast när cykelprovokation inte är möjlig (skänkelblock, pacemaker, oförmåga att cykla). Under året var relationen cykling/adenosinprovokation 64 %/36 %. 1
Verksamhets- och kvalitetsrapport 212 Figur 5. Antal myocardscintigrafier per år 12 1 8 6 4 2 28 29 21 211 212 Adenosin Cykelstress Vila Totalt Thyreoideascintigrafiska undersökningar utförs diagnostiskt med gammakamera. Dessutom görs undersökningar inför planerad radiojodbehandling samt som del i utredning och uppföljning av patienter med thyreoideacancer. Njurscintigrafier upptar oförändrad volym. Inom övriga områden ses efterfrågan om utredning av Parkinsonsjukdom, demensorsak och epilepsi på grund av ny metodik inom hjärnområdet. Ett nytt vårdprocessprogram vid bröstkirurgi inom landstinget har lett till förbättrat flöde såväl för patienterna som för verksamheten. Under 212 har metodutveckling inom lungscintigrafi skett. Alla undersökningar görs nu med tomografi vilket resulterar i förbättrad diagnostik. Lymfscitigrafi Hjärtscintigrafi Renografi Lungscintigrafi (perfusion och ventilation) Thyroideascintigrafi DMSA-scintigrafi Övriga Skelettscintigrafi Meckelscintigrafi Figur 6. Fördelning över alla undersökningar som utförts på nuklearmedicin under 212. Gallvägsscintigrafi Binjuremärgscintigrafi 11 Leukocytscintigrafi (Ceretec) Tumörscintigrafi och -upptag (Octreoscan) Tumörscintigrafi och -upptag (Radiojodutredning) Hjärnscintigrafi med Datscan Hjärnblodflödescintigrafi Paratyreoidea Ventrikeltömning Gallvägsfunktion Leukocytscintigrafi (Scintimun)
PET/CT verksamheten bedrivs genom ett samarbete mellan Fysiologiska kliniken och Röntgenkliniken där BMA/röntgen-sjuksköterskor arbetar tillsammans. Det radiofarmaka som används vid PET-CT är FDG och onkologiska frågeställningar har prioriterats. Under 212 liksom tidigare år har ett flertal studiebesök tagits emot, och där besökarna har önskat studera klinikens dosberäkningssystem i Hotlab (IBC-66). Detta system är ur patientsäkerhetssynpunkt optimalt då det i stort sett helt förhindrar att ett felaktigt radiofarmaka dras upp. Arbetslag Invasiv genomförde 237 olika kateterinterventioner på Seldingerenheten 212. Interventionsteamet är multidisciplinärt, består av specialister inom klinisk fysiologi, kardiologi, barnkardiologi, thorax- och kärlkirurgi samt anestesiologi. BMA och sjuksköterskor är essentiella för verksamheten. Sedan 28 görs kateterburna aortaklaffimplantationer. Dessa interventioner behandlar äldre patienter med aortastenos där risken vid öppen hjärtkirurgi bedöms för hög. Under år 212 gjordes 46 sådana fall och antalet stiger varje år. Linköpingsteamet har aktivt utvecklat metoden genom att introducera ultraljudledd aortaklaffplanbedömning och därmed minska behovet av röntgenkontrast, samt lyckats få metoden mindre komplex genom att eliminera för- dilatation med ballong innan klaffinsättningen. Sedan många år är ballongvidgningar av mitralisstenos centraliserat till Linköping, och 25 patienter åtgärdades 212. Patienter med mitralisinsufficiens har chans att repareras med MitraClip teknik, och 12 patienter fick MitraClips år 212. Den komplexa interventionen har utvecklats och är numera enklare och säkrare efter att tredimensionellt transoesofagalt ultraljud introducerats. Här kan, i realtid, kateterrörelserna i de olika hjärtrummen följas. MitraClips och kateterburen post-infarkt VSD stängning hör till procedurerna som kan göras akut för att rädda liv hos patienter med mekaniska komplikationer av hjärtinfarkt. Cirka 8 perikardpunktioner utfördes år 212. Numera görs även ballongperikardiotomi som är en förebyggande åtgärd mot återkommande tamponader hos cancersjuka patienter. Nytillkommet 212 var kateterburen stängning av vänster förmaksöra. Detta är en strokeförebyggande procedur riktad mot patienter som inte kan ta blodförtunnande mediciner eller för de patienter där enbart medicinsk behandling inte räcker till. Även PFO stängning är en strokeförebyggande procedur, som görs några gånger/år. Medfödda hjärtfel åtgärdas, t ex skiljeväggdefekter, anomala kärlförbindelser eller kärlförträngningar. Man adresserar också komplikationer till olika procedurer genom att vidga iatrogena lungvenförträngningar, avlägsnar främmande kroppar från kärlsystemet och stänger läckage som förekommer vid hjärtklaffproteser eller inopererade patchar Förutom terapeutiska åtgärder görs även diagnostiska kateteriseringar ca 3 gånger/år. Hela tiden stiger betydelsen av ultraljud. Alla kärlpunktioner, intrakardiella punktioner, åtgärder inom hjärtsäcken och alla komplexa interventioner är ekoledda. Sammanfattningsvis görs de allra flesta moderna ingrepp som europeiska patienter kan ha nytta av 12
Verksamhets- och kvalitetsrapport 212 inom kateterburna hjärtinterventioner och diagnostiska åtgärder på Seldingerenheten Kvalitetsarbete under 212 Fysiologiska kliniken är ansluten till EQUALIS (extern kvalitetssäkring inom laboratoriemedicin i Sverige) såväl inom ekokardiografisk verksamhet, inom ultraljudsdiagnostik av kärl och nuklearmedicinska undersökningar. Såväl läkare som BMA deltar i projektet. EQUALIS-verksamheten avseende ekokardiografi, kärldiagnostik och nuklearmedicin leds av läkare och sjukhusfysiker från Linköping. Ett regionalt samarbete för förbättrad diagnostik och omhändertagande av patienter med ARVC (arytmogen högerkammarkardiomyopati) har inletts och målet är ett nationellt gemensamt register, något som idag saknas i Sverige. Tillsammans med Kardiologiska kliniken har ett samarbete inletts med avdelningen för klinisk genetik (kardiogenetik) för att bättre omhänderta patienter med ärftlig hjärtsjukdom ex. kardiomyopatier. Fysiologiska kliniken har också tillsammans med Kvinnokliniken genomfört ett delvis FORSS-finansierat utbildningsprojekt för att bygga upp en utbildning av barnmorskor i ultraljudsdoppler och prenatal kardiologi för att i regionen stärka en i detta avseende suboptimal screeningverksamhet. Projektet har slutfört en utbildning till barnmorskor och genomfört en pilotverksamhet, vilken nu är under analys. Syftet är att bättre omhänderta gravida kvinnor och nyfödda barn med hjärtfel inom regionen. På kliniken har metodbeskrivningsarbete samt frågeställnings- och diagnosregistrering prioriterats för att ge jämnare och god kvalitet samt bättre förutsättningar till uppföljning. Införskaffande av nytt Swedac-ackrediteringsgodkänt IT-stöd har underlättat och drivit metodarbetet framåt. För god kvalitet talar också en uppdaterad maskinpark inom kliniken. Arbetet med kompetenskort för undersökningar och apparatur är på väg att slutföras inom flera områden. Patientsäkerhetsarbetet har en central roll vid kliniken som är på väg mot en hög patientsäkerhetskultur. Tillsammans med Kardiologiska kliniken har en riskanalys gällande användning av mobiltelefoni, dator med 3G-uppkoppling samt DECT-telefon genomförts. Under 212 har kliniken bildat en grupp med kvalitetsansvarig BMA och kvalitetsansvarig läkare som ska arbeta med övergripande kvalitetsfrågor. Förbättringsarbete enligt leanmetodik har blivit en naturlig del av arbetssättet och under året har flera av arbetsprocesser genomlysts och förbättrats. Kliniken är väl representerad i styrelsen för Svensk Förening för Klinisk Fysiologi, då både vetenskaplig sekreterare, styrelseledamot och facklig sekreterare arbetar vid kliniken. 13
Forskning, utveckling och undervisning Tillsammans med IMH: Kardiovaskulär medicin på HU har fysiologiska kliniken ( http://www.imh.liu.se/kardiovaskular-medicin?l=sv ) en stark klinisk och basal vetenskaplig forskningstradition med avsevärt tvärvetenskapligt inslag inte minst gentemot teknisk fakultet. Samarbetet med CMIV (centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering) http://www.cmiv.liu.se inom framför allt hjärt-kärl forskning är centralt. Här finns flera projekt med stöd från Vetenskapsråden (VR), Hjärtlungfonden (HLF) och FORSS-anknytning och ett stort inslag av industrisamarbete med leverans av apparatur och hård/mjukvara. Aktuella forskningsområden är (v.g. se också publikationslista): Fortsatt teknisk utveckling av metoder för att mäta multidimensionella blodflöden med MR och med avsikt att bättre anpassa dessa till kliniskt arbete. Studier avseende hjärtfunktionsbedömning baserat på blodflödesmått bl a kamrarnas pumpeffektivitet hos friska och patienter med hjärtsvikt men även turbulent blodflöde vid klaffsjukdom. Även fortsatt utveckling av metoder för att kunna kvantifiera myokardskada, både i den akuta/subakuta fasen (inflammation, ödem) men även i den mer kroniska fasen (fibros). Ultraljudsteknikutveckling för att bättre detektera kontrast, abnorma förbindelser och på sikt för att kvantifiera perfusion. Införande av 3D-ekokardiografi inom rutinen är på gång. Utbildningar har pågått under året. Fortsatt träning för implementering av metoden i kliniskt bruk är under utveckling. Ischemisk hjärtsjukdom och vänsterkammarpåverkan o CT-forskning för bl.a. kranskärlsbedömning. En studie (CorC) avser att belysa sambandet mellan instabil kranskärlssjukdom, biomarkörer för inflammation och förekomst av mjuka plack i kranskärlen definierade med hjärt-ct. o EU-projekt för att bedöma vilken diagnostisk metod som bäst besvarar ischemifrågeställning och prognostiskt utfall av resp metod. o Akutstudie av infarkter för utvärdering av metodik (VävnadsDoppler, MR) och vänsterkammarremodulering. o CARDIPP-studien fortsätter (diabetes typ 2 i öppen vård) avseende utvärdering av hjärtfunktion och kärlfysiologi. o Adenosinstress i MR-kamera Klaffsjukdom och hjärtmuskelsjukdom o Mitralisinsufficiens och mitralisannulus rörelse. o Ekokardiografisk och scintigrafisk bedömning av pat. med kronisk aortainsufficiens med syfte att optimera operationstidpunkt och resultat o Aortaklaffsjukdom, kammarfunktionens betydelse för det postoperativa resultatet, och påverkan på kammarfunktion av såväl kateterklaffbehandling som konventionell klaffkirurgi. Ultraljudsdiagnostik med kontrast och vävnadsdoppler i samband med vänsterkammarassist och hjärtsvikt. 14
Verksamhets- och kvalitetsrapport 212 Basala hjärtfysiologiska studier av högerkammarfunktion bedrivs för att få en ökad förståelse och ökade möjligheter att detektera och kvantifiera avvikelser vid arytmogen högerkammarkardiomyopati (ARVC) och efter kirurgi för medföljda hjärtfel. Såväl MR som ultraljudsmetodik ingår. I projektet ingår också ett nyetablerat samarbete med genetiker för att koppla genetiska markörer för anlagsbärare till detekterade avvikelser med nya ekokardiografiska modaliteter.utvärdering av höger kammarvolymsberäkning med den nya 4D ekokardiografi metoden pågår. CMIV-samarbetet har också inneburit ökade bildframställningsmöjligheter av t.ex. carotisplaque i syfte att finna vulnerabla plaque med stor risk att avge embolier. Här pågår studier inför operation med efterföljande histologisk kartläggning. Venfunktion. Utveckling av metoder för bl a non-invasiv ventrycksmätning. Arbetsfysiologi. Pågående studier där syreupptagsmätning och övrig andningsgasanalys ingår före och efter träning efter aortaklaffkirurgi. Studier av inverkan på hjärtats dimensioner och funktion av träning. Jämförande studier av arbetsfysiologiska tester på cykel respektive gångmatta, speciellt hos brandmän. Lungfysiologi. Här pågår studier med syfte att differentiera mellan lungsjukdom och hjärtsjukdom. Nuklearmedicin. Kvantitativ utvärdering med lung-spect för funktionell bedömning av KOL är ett samarbetsprojekt med Radiofysikavdelningen, Lungmedicinska kliniken, Radiologi och Ryhov Jönköping och som är finansierat av FORSS och ALF medel. Målsättningen är att identifiera olika grad av KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom) med hjälp av en kvantitativ utvärderingsmetod för inhomogeniteter i ventilations- och perfusions-spect där HRCT och spirometri används som referensmetoder. Under året har en pilotstudie genomförts och denna visar lovande resultat. Optimeringsstudier Optimering av rcbf-spect med hjälp av visuella bildkriterier är ett samarbetsprojekt med Radiofysikavdelningen och Umeå Universitetssjukhus. Även detta finansieras av FORSS och ALF-medel Syftet med studien är att utvärdera rekonstruktionsparametrar/dosnivå som krävs för att erhålla tillfredställande diagnostisk information vid en rcbf studie med hjälp av VGR. Resultatet visar att med vår utrustning i Linköping bör doseringsnivån ligga på c:a 85 MBq för en normalviktig person. Här är upptaget av radiofarmaka viktrelaterat Optimering av dosering vid skelettscintigrafi med hjälp av visuella bildkriterier. Samarbetsprojekt med Radiofysikavdelningen. Syftet med studien är att jämföra olika dosnivåers betydelse för den visuella bildkvaliteten utvärderat med VGR. Resultatet visar att med vår utrustning bör doseringsnivån ligga på c:a 7 MBq Optimering av myocardscintigrafi Samarbetsprojekt med Radiofysikavdelningen Syftet med studien är att utvärdera olika rekonstruktionsparametrar, användning av distansberoende korrektion (Evolution) och Attenueringskorrektion för att erhålla tillfredställande diagnostisk information vid myokardscintigrafi. 15
Resultaten analyseras både genom kliniska bildkriterier (VGR) och med en klinisk bedömning. Liksom tidigare har Fysiologiska kliniken tunga utbildningsuppdrag på många av HU:s utbildningslinjer. För att bättre ta om hand studenter och nya medarbetare har användningen av "undervisningsfiler" utökats och kompetenskortsutbildning genomförts. Kliniken har anordnat en grundläggande kurs i ekokardiografi för landstingets anställda till självkostnadspris. EKG-undervisning och applikationsutbildning där fr.a. den senare varit mycket efterfrågad. Årligen anordnar kliniken i samarbete med General Electrics (GE) en nationell applikationsutbildning inom ekokardiografi och deltar i forskarutbildningskurser inom fysiologi. Flera av klinikens läkare har uppdrag inom Socialstyrelsen, nationella specialitetsföreningar samt olika forskningsråd. Under 212 har BMA-studenter från Högskolan i Jönköping genomfört VFU i Linköping (termin 4 och termin 6). Studenterna har haft placeringar både inom klinisk fysiologi och nuklearmedicin. Fler handledare har utbildats. Vidare har kliniken deltagit i HU:s studenters kliniska förbättringsarbeten. Inför planerad flytt till andra lokaler har 2 av klinikens medarbetare genomgått projektledarutbildning, för att åta sig arbetsuppgifter inför detta. Under 212 har alla medarbetare genomgått utbildning i processflödeshantering gällande metoddokument i FIA. Administratörer i FIA har under 212 vidareutbildat sig i systemfunktioner. Bemanningssituationen är fortsatt bekymmersam, vilket gäller såväl BMA som läkargruppen. Detta blir mycket tydligt sett utifrån ålderssammansättning och struktur. Rekrytering är fortsatt ett högt prioriterat arbete. Socialstyrelsens översyn av specialitetsindelningen har så här långt varit gynnsam för specialiteten Klinisk Fysiologi, som kommer att återfå status som basspecialitet. 16
Verksamhets- och kvalitetsrapport 212 Viktiga händelser på Fysiologiska kliniken under 212 Utökade utbildningsfiler, kompetenskortsutbildning och BMA-baserade undersökningar med kvalitetskontroll enligt EQUALIS. BMA och läkare under specialistutbildning genomför i ökande grad remissgranskning Antalet svarsskrivande och signerande BMA har under 212 ökat med 2 st inom ekokardiografi och 2 st inom perifer cirkulationsdiagnostik Verksamheten vid Seldingerenheten har utökats och innefattar nu även vendiagnostik inför intervention., förutom tidigare invasiv kateterburen hjärtdiagnostik och behandling. Ökad satsning på utbildning. Uppnått långsiktigt mål avseende metodutvecklingsarbete med metodbeskrivningar i kortversion. Ökat regionalt samarbete o inom kvinnosjukvård för förbättrad prenatal kardiologisk diagnostik o inom ARVC-diagnostik och uppföljning o inom radiofarmakaområdet och nuklearmedicinska diagnostik Ytterligare utvecklat och uppdaterat internt IT-stöd för information ochadministration (FIA). Fortsatt arbete med att implementera lean som arbetssätt på kliniken. Tidigare beslut om att införa/tillsätta en instruktions-bma på deltid, är under utformning. En BMA har påbörjat sin magisterutbildning inom ultraljud kärl och eko. Utbildning genomförd för alla medarbetare i processflödeshantering när det gäller metoddokument i FIA. Arbetsmiljöinriktade insatser: t ex undervisning/utbildning i ergonomi och massage. Inköp av nya stolar, höj- och sänkbara skrivbord, dämpande textilier osv. Ett omfattande priskalkylarbete har gjorts för alla produkter. Fysiologiska kliniken har en ekonomi i balans, vilket underlättar kommande investeringar. Årets resultat blev också ett mindre överskott. 17
18
Verksamhets- och kvalitetsrapport 212 Kardiologiska kliniken Verksamheten på Kardiologiska kliniken Kardiologiska klinikens grundläggande uppdrag är att bedriva hälso- och sjukvård inom området hjärtkärlsjukdomar hos vuxna kvinnor och män i alla åldrar. Trenden från tidigare år har förstärkts ytterligare under 212 med en kraftfull förskjutning från yngre till äldre patientklientel, 46 % av våra patienter är 7 år eller äldre. Figur 1. Åldersfördelning slutenvårdspatienter Kardiologiska kliniken 27-212 Antal 12 1116 117 1 8 783 6 577 4 294 2 126 88 37 1-19 år 2-29 år 3-39 år 4-49 år 5-59 år 6-69 år 7-79 år >8 år 27 28 29 21 211 212 I uppdraget ingår också att samverka med HU och bedriva en långsiktig utveckling, utbildning och forskning inom området hjärtkärlsjukdomar och härvid vara sydöstra sjukvårdsregionens naturliga kompetenscentrum. Kliniken har verksamhet av rikskaraktär (mitralisvalvulotomi, s.k. PTMV) och regionkaraktär (invasiv elektrofysiologi inkl RF-ablationer, ICD-implantationer, kontroller och behandling av hjärtsvikt med biventrikulär pacemaker, mekaniskt hjälphjärta, transplantations- och PAH-verksamhet, kardiogenetik samt vård och behandling av patienter med aortadissektioner typ B) men även länsövergripande verksamhet (kranskärlsröntgen, perkutana ingrepp i kranskärl (PCI), preoperativ klaffutredning och perikardtappningar) och verksamhet av närsjukvårdskaraktär (allmänkardiologisk sluten- och öppenvård, pacemakerimplantationer och kontroller, hjärtprevention och rehabilitering). Den senare omfattar endast en mindre del av klinikens omslutning och berör framför allt patienter i centrala distriktet, för pacemakerimplantationer även patienter i västra distriktet. Det är framför allt patienter aktuella för hjärtprevention och rehabilitering samt besök till hjärtsviktsmottagningen som är beroende av att vården kan erbjudas med geografisk närhet. 19
Nedan presenteras öppenvårdsverksamheten (tabell 1), antal vårdtillfällen (tabell 2) och medelvårdtid (tabell 3). Tabell 1 Öppenvårdsverksamheten 21 212 Ischemi VOC Arytmi Svikt Ej sektionsspecifik öppenvård 21 211 212 21 211 212 21 211 212 21 211 212 21 211 212 Läkare 1465 1744 198 1253 1465 1392 2418 251 373 681 16 111 189 283 Sjuksköt. 1525 128 1392 48 35 19 156 2145 1892 822 859 173 294 188 Hjärtskola 815 572 62 Totalt 385 3524 3974 131 15 1411 3924 455 4965 153 1865 2174 645 483 471 Sjukgymnastik: 3522 st. (29: 2275 st. 21: 2898 st. 211: 222 st.) Dietist: 522 st. (29: 453 st. 21: 556 st. 211: 451 st.) Kurator: 68 st. (29: 12 st. 21: 89 st. 211: 14 st.) Genomförda läkarkonsultationer: 776 st. (29: 35 st. 21: 42 st. 211: 61 st.) Klinikens avdelningar består av två vårdavdelningar, avdelning 7 och avdelning 8 och en hjärtintensivvårdsavdelning, HIA. Tabell 2. Antal vårdtillfällen 28 29 21 211 212 Avd 7 1967 164 1834 214 298 Avd 8 1197 131 1135 152 118 HIA 951 1426 143 872 848 Summa antal vårdtillfällen 4115 461 412 3938 4128 Tabell 3. Medelvårdtid (antal dagar) 28 29 21 211 212 Avd 7 3,2 2,5 3, 3,1 3,1 Avd 8 2,1 1,7 1,9 2,2 2,1 HIA 2,1 3, 2,6 2,2 2,2 Medelvårdtiden har varit oförändrad på 2,6 dagar 21, 211 och 212. 2
Verksamhets- och kvalitetsrapport 212 För tre år sedan (1 februari 21) invigdes den nya interventionsenheten, Seldingerenheten. På Seldingerenheten finns sex fullutrustade lab; ett PCI-lab, ett lab delat PCI/VOC, ett röntgeninterventionslab, ett kärlkirurg lab, två elfyslab där ett av labben också används för pacemaker- och ICD-inläggningar. Det finns även ett mindre, inte fullt utrustat lab (lab 4 b) där vissa enklare interventioner utförs inkluderande elkonverteringar. På Seldingerenheten finns också en poliklinisk del med sju sängplatser, fem vilstolsplatser, reception, in- och utskrivningsmöjligheter. Under året har klinikens samtliga fyra sektioner arbetat mycket intensivt med sina olika vårdprocesser och andelen patienter som kan hanteras polikliniskt och som alltså har Seldingerenheten som bas har ökat markant. Utvecklingen är att allt fler patientgrupper har kunnat polikliniserats och för 212 noteras en ökning på 4 %. Nya patientgrupper som kan polikliniseras tillkommer under hand. Tabell 4. Antal patienter som handlagts via Seldingerenhetens övervakningssal 21-212 Ökning under 21 211 212 212 Corai/PCI 244 437 583 33 % Ablation 5 87 87 % Flimmerablation 224 281 25 % Pol-ablation 265 295 11 % Pace 24 46 67 46 % Elkonvertering 283 49 425 4 % Pol-VOC 212 187-12 % Transplantation (svikt/hjärtkat) 2 72 9 25 % Kärl (benangio/pta) 43 51 97 9 % Varicer 9 155 72 % Inskrivningen 347 892 157 % Övrigt 7 52 39-25 % Summa 653 2292 3198 4 % HC:s invasiva VOC-grupp genomförde under 212 totalt 46 (211 38) TAVIinterventioner, vilket betyder att sedan starten september 28 har åtgärden utförts på 142 patienter. 16 patienter fick MitraClip under 212 (211 13), totalt 4 patienter sedan starten september 21. Dessa processer följs upp ingående. Tjugoåtta patienter har genomgått PTMV (211 27), totalt 41 sedan starten 1991. Sjutton patienter har genomgått kateterburen paraplystängning av förmaksseptumdefekt/öppetstående foramen ovale (211 15). 21
Samarbetet inom kardiogenetik har utvecklats under året. Kardiogenetikmottagningen ligger numera på kardiologmottagningen. Här ser vi kommande år en stor utvecklingspotential där kliniken nu är drivande i att utveckla ett regionalt och på sikt nationellt register. PCI-projekt ViN har startats under året och målet är att i början av 214 kunna öppna en PCI-filial (ett lab) i anslutning till Kardiologiska kliniken på ViN. Andra viktiga händelser på kliniken under året har varit två disputationer, Sofia Sederholm Lavesson 1 februari och Tim Tödt 14 december. En läkare har under året tagit Svenska Cardiologföreningens specialistexamen i kardiologi. Kvalitets- och utvecklingsmål Kliniken har under året arbetat med olika kvalitetsmål. Dessa följer vi månatligen och registreras i klinikens Analys- och utvecklingsportal. Vi har såväl övergripande kvalitetsmål som sektionsvisa. Vad gäller ablationerna är våra resultat bra vid en nationell jämförelse, däremot har vi något högre komplikationsfrekvens. Här ligger vi marginellt över riksgenomsnittet för föregående år. En förklaring kan vara att kliniken har mer komplexa ablationer än övriga center. Det finns några orsaker som är redan är åtgärdade, en del som kan åtgärdas snabbt, en del som kräver långsiktig strategi. Utöver kvalitetsmåtten följer vi även personal, ekonomi och produktivitet på motsvarande sätt. Nytt för 212 är att vi inrättat en kvalitetssjukskötersketjänst som arbetar med att utbilda medarbetarna i kvalitetsregistrering, ger återkoppling på våra egna resultat etc. Våren 212 fick Kardiologiska kliniken en internationell Audit i forskningstudien ATLANTIC. Under två dygn granskades hur kliniken genomför och dokumenterar allt i denna studie. Omdömet blev mycket gott. En annan stor nyhet för året är att kliniken gått in i ett stort antal LEAN-projekt och detta på bred front omfattande samtliga avdelningar, mottagningen och Seldingerenheten. Vi ser fram mot resultaten av de första projekten under 213. Jämförelser över åren Hälso- och sjukvårdens prestationer mäts traditionellt i två administrativa begrepp, vårdtillfällen och besök. Sedan 21 samlas årligen in uppgifter om prestationer och kostnader från landstingen enligt en detaljerad verksamhetsindelning. Denna möjliggör en betydligt mer nyansrik beskrivning av hälso- och sjukvårdens prestationer. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har samarbetat med Socialstyrelsen för att få ett fullständigt nationellt beskrivningssystem för sluten- och öppenvård vid sjukhus. Det beskrivningssystem som används heter Norddrg. DRG står för Diagnos 22
Verksamhets- och kvalitetsrapport 212 Relaterade Grupper och är ett sätt att gruppera vårdtillfällena efter sjukdom (diagnos), medicinska åtgärder (till exempel interventioner) och komplikationer men också efter hur resurskrävande patienterna är. I nedanstående tabell beskrivs medelvårdtider och genomsnittskostnader, kostnad per patient (KPP) för åren 211 och 212. Tabell 5. Jämförelse nyckeltal Kardiologiska kliniken US 211 och 212. I tabellen noteras att Kardiologiska klinikens vårddagar, antal patienter och antal kontakter har ökat under 212. Medelvårdtiden är oförändrad. Kronor per DRG poäng är i princip oförändrad medan Kronor per kontakt har sjunkit med 9,3 %. Den sammanfattande bilden är att Kardiologiska kliniken har kunnat genomföra ytterligare effektiviseringar under 212. 23
Bröstsmärta HIA-verksamheten I Linköping (jämförelse med riket inom parentes) vårdades under år 212 totalt 23 (51 167) patienter på HIA (eller på avd 7/8 som bröstsmärteobs) varav 37 % (39 %) kvinnor. Medianvårdtiden har varit 3 (3) dygn och medelåldern 68 (69) år. Totalt har 814 (19478) patienter vårdats för hjärtinfarkt (34 % kvinnor) vilket motsvarar 4 % av de som lagts in (att jämföra med 38 % i riket). Medianvårdtiden för hjärtinfarktpatienter har varit 4 (4) dygn. Av patienter med hjärtinfarkt hade männen en medelålder på 68 (7) år och kvinnorna 74 (76) år. Mera detaljerad åldersfördelning hos hjärtinfarktpatienter på HIA i Linköping framgår av figur 1. Figur 1. Ålder HIA-vårdade hjärtinfarkter Totalt har 288 patienter kommit till HIA under året med tecken på stor hjärtinfarkt i form av symtom och ST-höjning/skänkelblock/uttalad ST-sänkning talande för posterior hjärtinfarkt. Av patienterna med ST-höjning kom 278 från Östergötland, 5 från Kalmar läns landsting och 5 från andra landsting. 31 % av population var kvinnor. Medelåldern var 7 år (32-1 år), varav 35 % var över 75 år. Majoriteten av patienterna (68 %) kom under jourtid och nästan var 4:e mellan kl 22 och 7. Av de 288 patienterna erhöll 234 primär PCI och 54 akut koronarangiografi utan ytterligare akut intervention. 24
Verksamhets- och kvalitetsrapport 212 Kvalitetskontroll Samtliga patienter som vårdas på landets HIA-avdelningar registreras i Swedeheart. Som en del i kvalitetsarbetet för hjärtinfarktvården kan man via Swedeheart se hur man behandlat patienter med hjärtinfarkt avseende ett antal nationella kvalitetsparametrar. Andelen patienter under 8 år som enligt nationella riktlinjer uppfyller kriterierna för att erhålla en viss utredning eller behandling analyseras. De nationella målvärdena markeras som godkänd nivå över grön linje och acceptabelt över röd linje. Nedan redovisas resultat från Linköpings primära upptagningsområde, Östergötlands län respektive riket i figur 2. I samtliga variabler utom en ligger Linköping över eller mycket nära godkänd nivå. Som en del i kvalitetsarbetet görs årligen genomgång på individnivå för att undersöka orsaker till att en patient inte fått en viss behandling. Under 212 har en kvalitetssjukskötersketjänst tillsatts. Kvalitetssjuksköterskan har börjat med kontroller av kvalitetsregistret samt utbildning av personal för att förbättra inmatningskvalitet. Vi planerar också en mera systematisk återkoppling av data från Swedeheart. Figur 2. Kvalitetsparametrar enligt Swedeheart för hjärtinfarktpatienter under 8 år Ett annat viktigt kvalitetsmått på infarktvård är naturligtvis överlevnad efter behandling. Då andelen patienter som avlider är få, kan enstaka dödsfall påverka resultatet för ett enskilt år relativt mycket. Resultatet bör därför tolkas med försiktighet. Ettårs-mortalitet avser år 211 (figur 4). 25
Figur 3. Sjukhusmortalitet vid hjärtinfarkt för Linköping respektive hela Sverige 212 Figur 4. 1-årsmortalitet vid hjärtinfarkt (<8 år) vid sjukhus i Sverige 211 26
Verksamhets- och kvalitetsrapport 212 Aortaballongpump Under 212 har 1 aortaballongpumpar satts via PCI-lab. Fyra av dessa har vårdats helt på HIA, övriga 6 helt eller delvis på THIVA. Behandlingen riktas framför allt mot de svårast sjuka patienterna med hjärtinfarkt som komplicerats av kardiogen chock. Dessa patienter har obehandlade mycket hög dödlighet och aortaballongpumpbehandling är högt rankad i de europeiska behandlingsriktlinjerna. Även i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för hjärtsjukvården i Sverige ges en högt rankad rekommendation (4) tillsammans med revaskularisering. Patienter med kardiogen chock står för en stor del av dödligheten i akut hjärtinfarkt. Det krävs tidiga och snabba insatser men också omfattande resurser i det subakuta skedet från såväl sjuksköterskor som läkare. Invasiva kranskärlsutredningar Under 212 utfördes 1986 procedurer (koronarangiografi och/eller PCI ) på 1697 unika individer. Detta är en ökning med 5,7 % jämfört med 211. Vi ligger nu på samma nivå som genomsnittet i Sverige (figur 5). Fördelningen på olika indikationer är oförändrad jämfört med tidigare (Figur 6). Den största andelen utgörs av patienter med instabil angina/ NSTEMI. Av alla undersökta har 26 % normala kärl. A. radialis dominerar som punktionsställe (ca 66 %) och vi ligger på samma nivå som riket i övrigt. Stråldosen (medel) för endast angiografi var 2653 µgym2 där vi ligger något under genomsnittet i Sverige (3419µGym2). Komplikationsfrekvensen är oförändrad jämfört med året innan. Ca 2 % av patienterna får någon form av komplikation under eller efter proceduren. Den absolut vanligaste komplikationen är någon form av blödning. 472 patienter undersökte kranskärlen med datortomografisk teknik under 212. Det är något fler än året innan. Ett fåtal patienter fick lindrig måttlig allergisk reaktion i samband med undersökningen, annars sågs ingen komplikation vid DT kranskärl. Ca 8 % av patienterna hade normala kranskärl. Figur 5. Antal coronarangiografier per 1 invånare 45 4 49 46 35 3 25 2 15 1 5 25 26 27 28 29 21 211 212 Östergötland Sverige 27