Barn-och utbildningsnämnden Strandskolan. Enhetsplan september läsåret 2014/15

Barn-och utbildningsnämnden Strandskolan Enhetsplan september läsåret 2014/15

Innehåll 1 KVALITETSARBETE INOM BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN... 3 2 LÄSÅRETS VERKSAMHET... 3 3 PERSONAL... 5 4 ANALYSOMRÅDEN OCH METODER... 6 5 RESULTAT LÄSÅRET 2013/14... 6 6 ENHETENS STARKA SIDOR OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN.9 6.1 STARKA SIDOR.9 6.2 UTVECKLINGSOMRÅDEN 9 7 OMVÄRLDSANALYS..10 8 MÅL OCH AKTIVITETER FÖR IDENTIFIERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN 10 9 NÄMNDMÅL ATT UPPNÅ 2014.11 10 EKONOMI... 12 11 BILAGOR... 13 11.1 PLANER OCH POLICYS SOM STYR ENHETENS VERKSAMHET... 13 11.2 ENHETENS ÅRSHJUL 14

3 1 Kvalitetsarbete inom Barn- och utbildningsförvaltningen Det systematiska kvalitetsarbetet på enhetsnivå inom Barn-och utbildningsförvaltningen bedrivs läsårsvis enligt följande: September Enhetsplan lämnas in. Enhetsplanen tar sin utgångspunkt i föregående läsårs resultat, och utifrån en analys anges mål och aktiviteter för högre måluppfyllelse. Fokus ligger på de nationella målen. Dessutom anges hur man arbetar med nämndmålen för innevarande budgetår. Budget för innevarande budgetår redovisas. Februari Reviderad enhetsplan lämnas in. Det som är nytt sedan augustiplanen är nya nämndmål, en ny budget för innevarande budgetår och eventuella förändringar utifrån dessa. Februari Verksamhetsberättelse med bokslut för genomfört budgetår lämnas in. 2 Läsårets verksamhet Uppdraget Verksamheten vilar på demokratins grund. Utbildningen syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. Fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en meningsfull fritid och rekreation. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Skolan i Tyresö arbetar på ett sätt som främjar inkludering av alla barn ett arbets- och synsätt som går under namnet En skola för var och en. Strandskolan Strandskolan är en grundskola med förskoleklass och årskurs 1-9. Fritidshem på skolan finns för barn från förskoleklass till år 3. För eleverna i år 4-6 finns från höstterminen 2014 fritidshem alla vardagar. Skolans arbetslag Pedagogerna ingår i tio arbetslag, som har ansvar för var sin årskurs. Slussen, består av speciallärare och pedagoger i kommunens verksamhet för elever med diagnos inom autismspektrumet. Trivselgruppen, består kök och vaktmästare Ledningsgrupp Enhetens ledningsgrupp består av rektor, bitr. rektor för skolan, bitr. rektor för fritidshemmen, tre biträdande förskolechefer, kökschef och intendent. Ledningsgruppen arbetar ofta uppdelat som skolledning och förskolledning. Elevhälsoteam Elevhälsoteamet består av rektor, skolsköterska, kurator, skolpsykolog, specialpedagog/speciallärare. 3

4 Vision Vi ger våra barn rötter och vingar Varje människa behöver en stabil grund, rötter för att kunna möta livet, begrunda, ta beslut och vara så trygg att man vågar anta nya utmaningar och pröva sina vingar. Verksamhetsidé Strands förskolor och skola har en genomtänkt pedagogik som tar hänsyn till hur barn och ungdomar lär sig. Förskolorna och skolan står för ett pedagogiskt arbetssätt, förankrat i en humanistisk livshållning som bygger på en stark tro på människans möjligheter, en djup respekt för barnet/eleven samt en övertygelse om att alla barn/elever föds kompetenta, med en stark inneboende drivkraft att utforska världen och en vilja att göra bra ifrån sig. Förskolorna har ett arbetssätt inspirerat av Reggio Emilia, som är en pedagogisk filosofi som kännetecknas av lyssnande, pedagogisk dokumentation och reflektion. Skolan tar hänsyn till hur hjärnor fungerar när undervisningen planeras, organiseras och genomförs. Trygghet - Elever som är trygga i sig själva och i den miljö de befinner sig i, lär sig bäst. Temastudier Undervisningen är ämnesövergripande. Eleverna bearbetar sina kunskaper i form av projekt i slutet av teman. Projekten redovisas oftast under ett öppet hus. Lärstilar - Undervisningen tar hänsyn till elevernas olika styrkor/inlärningssätt. Tydliga mål - Matriser med mål i ämnen och teman används för att eleverna tydligt ska se målen och sin utveckling. Organisationsskiss Rotvik Förskolledning Strands förskolor och skola Strandpärlan ÖringestuganBiträdande förskolechef Rotvik Föräldrar Politiker Rektor Förskolledning förskolechef och Mål/Vision Ledningsgrupp Tyresö kommun Barn och Utbildning Arbetsalgsleda rmöten Biträdande förskolechef Strandpärlan Elevråd 1-6 Elevråd 7-9 Biträdande förskolechef Öringe Samverkan Tjänstemän Trivsel F Flytvästen Kökschef Strandpärlan 1 2 3 Intendent 4 5 6 7 8 9 6 Skolledning (del av ledningsgrupp) Rektor förskolechef Arbetslagsledare Förskoleklass Elevhälsa Specialpedagog Biträdande rektor Skola 1-9 Biträdande rektor Fritids 1-6 Kökschef skola/strandp ärlan Intendent Arbetslagsledare 1-9 4

5 Extra speciellt under läsåret 13-14 Under våren 2014 genomfördes tre statliga inspektioner. Det var Skolinspektionen, Arbetsmiljöverket och Diskrimineringsombudsmannen. Skolinspektionen och DO hade inget att invända. Arbetsmiljöverket tyckte att skolans arbetsmiljöarbete behövde tydliggöras. Efter skolans åtgärder godkändes även arbetsmiljöarbetet. Volymuppgifter barn/elever (15 februari angivet läsår) Antal barn/elever 2011/12 2012/13 2013/14 Grundskola 603 634 661 Grundsärskola Förskoleklass 76 76 72 Antal inskrivna i fritidshem 243 291 344 3 Personal I förskoleklasserna har 75 % av pedagogerna förskollärarutbildning. De övriga har fritidsledare eller barnskötarutbildning. Samtliga undervisande pedagoger på skolan har fullständig lärarutbildning. (Två lärare kompletterar f.n. rester från tidigare utbildning.) 70% av skolans lärare har i juni 2014 fått sin lärarlegitimation. Många medarbetare i förskoleklass och fritids har högskoleutbildning. En brist finns på utbildade fritidspedagoger. Fem specialpedagoger/speciallärare arbetar på skolan. Det finns en resurspedagog till varje arbetslag i år 4-9. Skolan hade under läsåret 13/14 sju förstelärare. Till läsåret 14/15 har skolans samma antal förstelärare. Två av skolans pedagoger har uppdrag för hela kommunen. Det är TVA och utvecklingspedagog för IKT. Antalet elever kommer att öka under några år, vilket innebär ett behov av nyrekrytering. De nya kraven utifrån skollag och regler för lärarlegitimation innebär att flera lärare kommer att behöva fortbildning i ämneskunskap. Strandskolan har varit en byggarbetsplats under drygt två läsår. Ventilation och värme har fungerat mycket dåligt. Utifrån den dåliga arbetsmiljön har medarbetare på Strandskolan gjort ett fantastiskt arbete och dessutom varit överraskande friska. När läsåret 14/15 börjar har skolan i sort sett en väl fungerande klimatanläggning. 5

6 4 Analysområden och metoder Skolan granskades av Skolinspektionen i början av 2014. Efter inskickade material och enkäter från föräldrar och personal beslutade Skolinspektionen att gör en Bastillsyn. I den tillsynen fick skolan inga anmärkningar. Vår bedömning är att skolan arbetar professionellt och engagerat med samtliga uppdrag i läroplanens sju målområden, Normer och värden, Kunskaper, Elevernas ansvar och inflytande, Skola och hem, Övergång och samverkan, Skolan och omvärlden samt Bedömning och betyg. 5 Resultat läsåret 2013/14 Pedagogiska resultat elever som: uppnått kravgränserna för de olika delområdena i primtestet, matematik åk 2 (A=taluppfattning, B=tals användning, C= problemlösning, D= aktuellt ämne*) nått kunskapskraven i svenska åk 3 nått kunskapskraven i matematik åk 3 elever som inte nått målen i alla ämnen som eleven får undervisning i under åk 3 uppnått kravgränserna för de olika delområdena i 2011/12 elever (procent) A: 100 B: 98 C: 100 D: 100* * I detta test statistik och sannolikhe t flickor pojkar 2012/13 elever (procent) - - A: 96 B: 94 C: 90 D: 97* * I detta test geometri flickor A: 98 B: 98 C: 90 D:100 pojkar A: 94 B: 91 C: 91 D: 94 2013/14 elever (procent) A: 100 B: 96 C: 88 D: 100* * I detta test algebra 92% 98% 94% 96% 98% 94% 8% 2% 6% A: 96 B: 98 C: 100* - - A: 78 B: 94 C: 69* A: 70 B: 93 C: 63 A: 85 B: 96 C: 74 A: - B: - C: -* flickor - - - - pojkar 6

primtestet, matematik åk 5 (A=taluppfattning och tals användning, B=problemlösnin g, C=aktuellt ämne*) nått målen i svenska åk 6 nått målen i matematik åk 6 nått målen i engelska åk 6 nått målen i alla ämnen i åk 6 ämnesprov i svenska åk 6 ämnesprov i engelska åk 6 ämnesprov i matematik åk 6 ämnesprov i NO åk 6 ämnesprov i SO åk 6 nått målen i svenska åk 9 nått minst målen i matematik åk 9 nått målen i engelska åk 9 är behöriga till gymnasieskolans praktiska program (8 ämnen) är behöriga till gymnasieskolans teoretiska program (12 ä.) * I detta test statistik och sannolik. * I detta test geometri * I detta test algebra Problem med resultatrapport. - - - ~100 100 ~100 98,4 100 96,4 - - - ~100 ~100 100 95,2 94,1 96,4 - - - 100 100 100 95,2 94,1 96,4 - - - - - - 85,5 91,2 78,6 - - ~100 100 ~100 - - 100 100 100 - - ~100 ~100 100 - - - 100 Fy - - - 100 Re 100 100 100 100 98,3 100 97,1 93,2 97,1 87,5 95,2 95,7 94,9 100 100 100 100 100 100 98,4 100 97,4 96,8 96,3 97,1 98,3 97,1 100 100 100 100 ~100 100 100 91,5 ~100 ~100 95,2 95,7 94,9 91,9 ~100 ~100 84,7 85,7 ~100 95,2 95,7 94,9 7 7

har nått målen i alla ämnen i åk 9 ämnesprov i svenska i åk 9 ämnesprov i engelska åk 9 ämnesprov i matematik åk 9 ämnesprov i NO åk 9 ämnesprov i SO åk 9 Genomsnittligt meritvärde år 6 totalt Genomsnittligt meritvärde år 7 totalt Genomsnittligt meritvärde år 8 totalt Genomsnittligt meritvärde år 9 totalt 8 88,7 89 89 79,7 83 75 85,5 95,7 79,5 88,7 77,8* 88,6* ~100 ~100 ~100 98,3 100 97,4 96,8 63,0* 58,8* ~100 ~100 ~100 98,3 100 97,4 80,6 59,3* 74,3* 80,4 71,0 ~100 98,3 100 97,4 83,6 Fy Test fanns ej 88,5* 80,0* 86,5 Bi - - 84,5 Ge 83,9 ~100 94,6 Fy ~100 78,3 100 Hi 95,5 94,1 100 100 - - - - - - 221,7 223,2 219,8 - - - - - - 218,8 233,3 206,9 - - - - - - 207,3 232,1 188,8 222,3 229,6 216,6 212,1 232,1 183,0 234,9 260,7 219,7 Källa: SIRIS (lå 11/12, 12/13) och IST-analysverktyget -- innebär att det är mindre än 10 personer som fått betyg i mer än ett betygssteg. Procentsatsen kan därför inte härledas från materialet. ~ innebär att 1-4 elever har F i ämnesprovet. Nyckeltal för ämnesprov: Procentuell andel elever som fått provbetyg A-E av dem som deltagit i ämnesprovet och fått provbetyg A-F. * Resultatuppgiften baseras inte på alla elever i årskursen pga lågt antal inom ett eller flera betyg. 8

9 6 Sammanfattande analys Enhetens starka sidor och utvecklingsområden 6.1 Starka sidor Skolan arbetar efter en gemensam pedagogisk idé. LGR 11 är väl känd bland skolans medarbetae och arbetet följer läroplanens intentioner. Ett låsår delas in in fyra temaperioder, och samplanering mellan lärare sker för bättre studieresultat och stöder samarbetet på skolan. Tydliga informations och beslutsvägar finns. Arbetslagen på skolan har stort inflytande över verksamheten och fungerar ofta mycket bra. Elevernas fokus på lärande och arbetsron är överlag mycket bra. Arbetsklimatet på skolan är mycket positivt. Skolledning och medarbetare har positiva förväntningar på elever och föräldrar. Det finns ett genomtänkt arbete för trygghet i skolan och modeller för konflikthantering. Arbetet med att skapa en inkluderande verksamhet för alla elever fungerar ofta bra. En vilja att så långt som möjligt arbeta med det som gör skilland för elvernas resultat, och i det försöka riva hinder för en framgångsrik verksamhet. 6.2 Utvecklingsområden Sericenivån på skolan är hög. För att samtliga medarbetare ska använda tiden rätt, behöver uppdrag och servicenivå tydliggöras. Samarbete mellan skola och fritids fungera ofta bra, men behöver fortsätta att utvecklas. Samarbete mellan lärare och specialpedagogiska resurser är omfattande, men kan tydlggöras och effektiviseras ytterligare. Det kommer att vara viktigt att behålla en vikänsla bland medarbetare, samt den goda arbetsron när skolan växer till elevantalet. Arbetslagsledarna har ett mycket viktigt, men ibland komplext uppdrag. De behöver stärkas i sin roll genom bl a en arbetslagsledarutbildning. Tillång till det digital nätverkerket måste bli bättre i både antal användare och tillgång till lärresureserna för olika enheter (ipads, cromebooks, datorer, mobiler). Parallellt behöver kompetensen i användade av den digitala tekniken att öka. 9

7 Omvärldsanalys Strandskolan har en tydlig pedagogisk idé. Arbetslagen och skolledningen har en tydlig struktur. Tydliga informations- och beslutsvägar finns. Verksamheten i skolan har ökat mycket i volym och kräver en del nya sätt att arbeta. Det kommer att vara viktigt att arbetslag och skolledning fortsätter att arbeta konstruktivt för att utveckla arbetet. För lyckade resultat är samverkan med föräldrar kollektivt och individuellt mycket viktigt. Föräldramöten, utvecklingssamtal och föräldraforum ska även i fortsättningen vara viktiga delar i verksamheten. Arbetet mellan skola och hem ska präglas av samarbete och positiv förstärkning. För verkligt lyckade studieresultat är aktiv närvaro en avgörande framgångsfaktor. Vi ser med viss oro på det stora antalet ledigheter föräldrar ansöker om, samt att många elever inte är redo för kvalificerad undervisning, då de är dåligt utvilade efter alltför få timmars sömn. Ökad kunskap om hur den digitala tekniken kan förbättra elevernas lärande är viktigt. Tillgång till ett fungerande digitalt nätverk ser vi som nödvändigt och vi utgår ifrån att det ska uppdateras ordentligt under pågående läsår. Antalet skolplatser i kommunen är betydligt fler än antalet elever. För skolan krävs ett fortsatt professionellt arbete för en effektiv och pedagogisk välfungerande verksamhet. 10 8 Mål och aktiviteter för identifierade utvecklingsområden läsåret 2014/15 När det gäller elvernas resultat har vi sett att flickorna i de flesta årskurser har bättre resultat än pojkarna. Biträdande rektor har i dialog med samtliga arbetslag analyserat resultaten. Diskussioner har förts kring de olika könens betygsresultat och ansvarstagande. Flera förklaringar och åtgärder har diskuterats och planerats. Uppföljning kommer att ske under läsåret 14-15. 10

11 9 Nämndmål att uppnå 2014 I Tyresö råder nolltolerans mot mobbning och andra kränkningar. Varje vuxen i grundskolan har ett ansvar att omedelbart vidta åtgärder vid sådan händelse. Mål 1: en elever som känner sig trygga i skolan ska öka. (Årlig elevenkät åk 8. Fråga: Jag känner mig trygg i skolan. 2013: 92 procent.) Mål 2: en elever som anser att vuxna bryr sig vid sådana situationer skall öka. (Årlig elevenkät åk 8. Fråga: I min skola ingriper de vuxna om någon elev behandlas illa 2013: 73 procent) Mål i Nämndplan 2014 Minst 92 procent av eleverna i årskurs 9 ska vara behöriga till ett nationellt gymnasieprogram. (Skolverket. 2013: 86,1 procent) (Även ett 3-årigt mål i kommunplanen: Mål 8:7 Kommunplanen (att uppnå 2016) 95 procent av eleverna i årskurs 9 är behöriga till gymnasieskolan.) Mål i Nämndplan 2014 en hel- och halvfabrikat ska minska i våra kök. (Mäts i kronor genom inköpta livsmedel, endast huvudkomponenter). Januari juni 2013: 64 procent hel- och halvfabrikat, totalt i kommunen) Mål i Nämndplan 2014 I Tyresö råder nolltolerans mot mobbning och andra kränkningar. Varje vuxen på fritidshemmen har ett ansvar att omedelbart vidta åtgärder vid sådan händelse. Mål: en föräldrar som anser att personalen på fritidshemmet ingriper om någon elev behandlas Vi har nolltolerans och metoder för att förebygga och motverka mobbing: Vt13: 87% i år 5 94% i år 8 Vi uppfyller målet och kommer att fortsätta med vårt arbetssätt Vt 13: År 5 96% År 8: 88% Vi jobbar för att varje elev ska nå så långt som möjligt för sin kunskaps utveckling. 95.2% vt 14 91.5% vt 13 100% vt 12 Efter att ha fått tillagningskök vt 2013, lagas i huvudsak all mat från grunden. Vi har nolltolerans och metoder för att förebygga och motverka mobbing: Fortsatt kontinuerligt arbete Skolledningen ska under 2014, redovisa för föräldrarna hur skolan hanterar konflikter. 11

illa ska öka. (Årlig föräldraenkät åk 2. Fråga: Personalen ingriper om någon elev behandlas illa på fritidshemmet ) Mål i Nämndplan 2014 Eleverna ska få större inflytande över verksamheten i fritidshemmen. Mål: en föräldrar som anser att deras barn kan påverka de gemensamma aktiviteterna ska öka. (Årlig föräldraenkät åk 2. Fråga: Mitt barn är med och påverkar de gemensamma aktiviteterna på fritidshemmet. 2013: 56 procent (OBS! svarsfrekvens 49 %) Frågan finns inte i enkäten vt 13 Vi uppfyller målet 81% vt 13 12 10 Ekonomi Organisationen har effektiviserats. Skolan har tagit emot fler elever i de flesta årskurser. Samtliga medarbetare har varit medvetna om den ekonomiska situationen och på flera sätt bidragit med sitt engagemang i arbetet. Under 2011 och 2012 kunde skolan öka antalet pedagoger genom att i princip samtliga klasser var fulla, och att samtliga checkintäkter användes för första gången på flera år. Det ekonomiska resultatet de senaste åren har för skolan varit positivt. På grund av en överetablering av förskoleplatser i Östra Tyresö har enheten haft många tomma förskoleplatser och inte hunnit anpassa kostnaderna. Skolans positiva resultat har gjort att enheten kunde gå in i 2014 med en positiv ingående balans. Det finns en fortsatt oro att för klara en budget i balans för förskolorna, även inför kommande budgetår. Ökade kostnaderna i både förskola och skola täcks inte av den relativt låga ökningen av pengen till förskolan. Skolans ekonomi kan också påverkas av en ny skolas etablering i Tyresö. 12

11 Bilagor 13 11.1 Planer och policys som styr enhetens verksamhet I Tyresö kommuns dokument om styrprocessen definieras policy som ett kortfattat dokument som anger förhållningssätt och/eller grundprinciper för kommunens arbete inom ett visst område. En policy kan konkretiseras närmare i form av riktlinjer. Dessutom finns kommunövergripande planer respektive enhetsplaner som utförligt ska ange en handlingsplan för att nå kommunens övergripande mål inom ett eller flera områden. Rutiner ska beskriva hur arbetet inom en enhet ska ske, de ska förmodligen också beskriva hur riktlinjer ska tolkas och tillämpas? Reglementen visar vilket ansvar olika styrelser och nämnder har. Delegationsordningar visar vilket ansvar som ligger på olika funktioner i organisationen. Kommunövergripande styrdokument som är tillämpliga för barn- och utbildningsnämnden Bland de styrdokument som är kommunövergripande är det närmast följande som har en praktisk funktion att fylla under Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde: Policys Policy för upphandling (KF 2010) Risk- och säkerhetspolicy (KF 2012) Kommunikationspolicy (2011) Personalpolicy (KS 2008) Arbetsmiljöpolicy (KS 2007) Policy Att vara chef i Tyresö kommun (KS 2007) Alkohol- och drogpolicy (KF 2011) Planer Likabehandlingsplan (KS 2013) Tillgänglighetsplan (KS 2011) Integrationsplan (KF 2007) Brottsförebyggande program (KS 2000) Klimatstrategi (KF 2010) Plan för hantering av extraordinära händelser (KF 2011) Reglementen/Delegationsordningar Gemensamt reglemente för samtliga nämnder (KF 2012) Reglemente för barn- och utbildningsnämnden (KF 2012) Delegationsordning för barn- och utbildningsnämnden (BUN 2013) Dokumenthanteringsplan för barn- och utbildningsförvaltningen (BUN 2013) Barn- och utbildningsnämndens egna styrdokument Riktlinjer för förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg i Tyresö kommun (BUN 2012) Bullerstrategi för förskola och skola i Tyresö kommun (BUN 2010) Verksamhetsplan för förebyggande av olyckor inom barn- och utbildningsverksamhetsområde (BUN 2006) Ansvar och arbetsgång vid kränkande behandling (BUN 2012) Riktlinjer handlingsplan mot nätmobbning (BOU 2012) Policy för elevavgifter (BUN 2011) Riktlinjer för lunch och resor i samband med PRAO och anpassad studiegång (BOU 2011) Riktlinjer om individuella utvecklingsplaner (BOU 2010) Handlingsplan samverkan skola och socialtjänst (BUN 2012) Samverkansdokument skola och socialtjänst (BUN 2013) Skolan har samlat ett stort antal dokumnet med skolans planer, policys och överenskommelser i en digital Blå Pärm under katalog G: 13

11.2 Enhetens årshjul 14 14

a) Styrande planer och policys Strandskolans lokala rutiner finns samlade i den Blå pärmen numera endast i digital form på kommunens server. På förskolorna finns en röd pärm med aktuella planer och policys. En grupp med pedagoger och förskolechefer har bildats för att tydliggöra förskolornas mål och vision. 15 Utförligare information finns i Styrning och planering på intranätet http://intranat/handbocker--styrdokument/styrprocess/ b) Kommunikation Tydliga besluts och informationsvägar finns för kommunikation mellan ledningsgrupp och medarbetare. På skolans och förskolornas hemsidor finns allmän och aktuell information om verksamheten. Månadsbrev från ledningsgruppen skickas till samtliga föräldrar i förskolorna och skolan. Arbetslag skickas regelbundet, oftast varje vecka information till föräldrar. Skolledningen bjuder varje termin in samtliga föräldrar till Föräldraforum. Elever har elevråd organiserade i år 1-6 och 7-9. 15